Jesper Skalberg Karlsson

Fru talman! Tack, ledamoten Rågsjö, för frågorna!

När det gäller vem som gör vad inom tandvården kommer det att bli förändringar under detta och kommande år eftersom åldersgränserna för den avgiftsfria tandvården justeras, vilket kommer att göra att det blir en annan sammansättning när det gäller vilka patienter som hamnar i folktandvården kontra den andra tandvården. Det är den planerade förändring vi har tittat på och som nu genomförs. Några andra stora förändringar på det området kan jag inte minnas att vi har i vårt Tidöavtal.

När det gäller högkostnadsskyddet är remissperioden för det förslaget inte slut, och det kommer att bli en separat debatt när remissvaren har inkommit.

När det gäller läkemedel kan man notera att det är väldigt mycket som pågår. Det är ganska spridda skurar, utöver de frågor vi har i Sverige - alltså sådant som rör NT-rådet, nya avancerade terapier, vårt jobb med antibiotikaresistens, life science-strategin med mera. Allt detta ska ses i ljuset av att hela läkemedelslagstiftningen just nu förhandlas inom Europeiska unionen. Där måste vi också ta hänsyn till ett pågående handelskrig som vi inte har så mycket att säga till om men som såklart kommer att påverka tillgången till läkemedel i Europa och Sverige.

Det är verkligen ett sammelsurium av olika frågor som samspelar. Jag kan dock bara ta ansvar för vad vi gör här i Sverige. Jag är övertygad om att den nya life science-strategin, satsningarna på Swetrial och det vi gör när det gäller läkemedelsberedskap kommer att få effekt. Det kommer att göra att tillgången blir bättre än den annars hade varit. Men det är väldigt mycket som vi inte styr över. Handelskriget med USA är en sak. Tillgången till ingredienser från Kina och Indien är en annan.

Fru talman! Tack till ledamoten Dahlqvist för att han upprepar sina frågor!

Jag kan börja med att konstatera att TLV nu i större utsträckning tar hänsyn till patientantal och försäljningsvärde när de tar beslut om pris och subvention. De accepterar också en högre kostnad för läkemedel för mycket svåra hälsotillstånd, vilket det finns många goda etiska argument för.

Jag är osäker på om en pott är den bästa lösningen för att ge vissa läkemedel en egen rad i redovisningen, så att säga. Jag tror att det som ska ligga till grund är den hälsoekonomiska analysen, den etiska plattformen och de QALY-analyser som myndigheten gör. Jag tycker att nya terapier som bidrar till att förlänga liv och minska lidande ska godkännas. Vi har fortfarande en bit kvar för att komma upp till det europeiska snittet.

Jag är övertygad om att de 41 miljarder vi i år lägger på läkemedelsförmånen bidrar till att många människor får de mediciner de ska ha. Sedan finns det utvecklingsarbete. Jag ser mycket fram emot Socialstyrelsens rapport gällande uppdraget om sällsynta hälsotillstånd, som kommer i maj, och jag utesluter inte att vi ska göra mer. Men jag tror att det är stegvisa förbättringar på många områden som kommer att göra att vi kommer framåt i dessa frågor, inte en extra rad i en budgetpost i budgetpropositionen.

Fru talman! Tack till ledamoten Dahlqvist för frågorna!

När det gäller sällsynta hälsotillstånd redogjorde jag i mitt anförande för den nya process som TLV har fått på plats från och med den 1 januari i år. Jag noterade också i anförandet att det krävs betydligt mer - fler behöver göra mer. Vi ser alla fram emot att Socialstyrelsen kommer med sin nya strategi för just denna grupp. Mig veterligen är den inte försenad utan kommer att komma på utsatt datum i maj.

TLV och Socialstyrelsen är alltså engagerade, och vi kan säkert göra mer också från riksdagen. Men att det skulle finnas någon motvilja mot att jobba med dessa frågor är helt enkelt inte sant.

När det gäller läkemedel och mer jämlikt införande har vi moderater haft en rad olika förslag på hur man skulle kunna bygga en bättre nationell, mer rättssäker och mer effektiv process än den som finns i dag. De röstades ned under förra mandatperioden, men vi ger oss inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Jag noterar att det just nu förbereds en större läkemedelsutredning som ska tillsättas under året. Jag ser mycket fram emot att de direktiven presenteras så att vi kan komma framåt i läkemedelsfrågorna. Det har tidigare funnits problem med att man har gjort stora utredningar om läkemedelsfrågorna men inte riktigt kommit fram med förslagen. Nu kan vi dock notera att reformtempot är högre än det varit på länge, och det tycker jag är bra.

Fru talman! När jag engagerade mig politiskt berodde det inte på någon pojkdröm om revolution. Jag tycker att samhället ska utvecklas genom stegvisa och genomtänkta reformer. Därför hittade jag hem hos Moderaterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Frågan om högkostnadsskydd finns med i Tidöavtalet, som ligger till grund för att regeringen kunde tillträda. Någon form av högkostnadsskydd kommer att komma på plats under mandatperioden. Men jag instämmer med ledamoten och de farhågor som finns. Jag tycker att man ska ta remissvaren till utredningen på stort allvar. Om man kan förbättra i kanterna och i detaljerna och hitta nya och bättre sätt under resans gång är det absolut ingenting som jag eller Moderaterna är emot.

När jag själv tittar på vilka tandläkare man bör använda gör jag det naturligtvis utifrån en kvalitetsstämpel, att de är anslutna till Försäkringskassan. Att skapa ett A- och ett B-lag, där vissa är med och andra inte, vore en mindre bra väg framåt för svensk tandvård. Det är saker som vi egentligen vill undvika, eftersom mycket i tandvården redan i dag fungerar. Det finns en hög patientnöjdhet, och ganska få ärenden hamnar hos HSAN. De allra flesta sköter sig bra.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Jonsson för frågan.

I repliken nämns att man bör titta enbart på hälsa och inte på ålder. Jag noterar dock att vi fram till i dag definitivt har tittat ganska mycket på ålder. Åldersgränsen för avgiftsfri tandvård har inte alls styrts av munhälsa utan av just ålder. Så har det varit. Det är alltså inte något helt nytt att man tittar på ålder snarare än hälsa. Det finns utmaningar med det. Det har funnits en överkonsumtion hos den unga populationen, som har haft avgiftsfri tandvård men mycket god munhälsa. Där skruvar vi och rättar till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Vad gäller frågan om prisreglering hänvisar jag till mitt huvudanförande. Vi moderater har lite skrämselhicka inför sådana förslag. Samtidigt är det väldigt svårt att föreställa sig ett högkostnadsskydd där staten tar alla kostnader upp till ett obegränsat belopp. Om man ska ha ett högkostnadsskydd behöver man också ha någon sorts prisreglering, annars kan det sättas vilka priser som helst. Jag instämmer i att det här är väldigt knepigt.

Fru talman! Vi tar fackförbunden på väldigt stort allvar; vi kommer att ta alla remissvar på stort allvar. Remisstiden har ännu inte gått ut. Om jag inte är helt felinformerad går den ut på söndag. Vi ser fram emot att gå igenom remissvaren och förhoppningsvis kunna gå fram med ett balanserat förslag.

Däremot är frågan om högkostnadsskyddet och den exakta utformningen ämnet för en annan debatt än den vi har i dag.

Fru talman! I valet nästa år kommer den unga generationen som röstar att ha levt mer än halva livet i ett Sverige med en moderat statsminister. Det är ett Sverige där man kan välja sin vårdcentral, där man kan besöka apotek som finns på fler platser och som har längre öppettider än tidigare, där man har verkliga alternativ till Folktandvården och där man till och med kan köpa värktabletter på macken ifall apoteket är stängt. Det är ett rikare, trevligare och tillgängligare Sverige där vuxna människor har större inflytande över den egna hälsan än vad som var gällande för tidigare generationer.

Fru talman! Framtagandet av nya läkemedel och behandlingsterapier går mycket snabbt - kanske snabbare än någonsin förr. Det är bra. Läkemedel förbättrar och förlänger liv. Därför är tillgängligheten när det gäller läkemedel avgörande. I det sammanhanget vill jag säga att tillgänglighet är en mycket bred fråga. Det handlar om att nya behandlingar ska tas fram och godkännas i Sverige, om att införandet ska ske på ett likvärdigt sätt i regionerna, om att leveranser ska fungera och om att uppföljning av behandlingar ska kunna ske.

Fru talman! När vi debatterade de här frågorna förra året nämnde jag att regeringen har tagit emot departementsskrivelse 2023:8, där bokstavsutredaren Peter Asplund föreslår reformer som kan bidra till att fler kliniska prövningar genomförs i Sverige. Huvudnumret i utredningen är hämtat från länder som lyckats öka antalet kliniska prövningar och kallas för Swetrial. Swetrial innebär att Sverige satsar på att öka antalet kliniska prövningar genom ett tvärsektoriellt partnerskap så att fler patienter kan få tidig tillgång till nya läkemedel.

Jag sa förra året att vi moderater ser ett införande av Swetrial eller en liknande reform som en ödesfråga för att kunna behålla och stärka life science-sektorn i Sverige. Och regeringen har levererat. 30 miljoner har avsatts till Läkemedelsverket för att förbereda Swetrial under 2025, och från nästa år avsätts 60 miljoner kronor årligen. Läkemedel är Sveriges dolda basnäring, och med det här tvärsektoriella partnerskapet kan branschen fortsätta vara ett styrkeområde för Sverige och svensk export.

Fru talman! Under förra årets debatt nämnde jag också det pågående arbetet med den nationella läkemedelslistan, som ska öka patientsäkerheten och effektivisera vården genom en integrering i vårdinformationssystemen. Regionernas byte av vårdinformationssystem har dock medfört vissa komplikationer. Regeringen ser detta och kommer att remittera förslag om att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till registret senareläggs till år 2028.

Det är inte en tillfredsställande situation att digitaliseringen, som är avgörande för att utveckla vården, går så långsamt och möter så många hinder. Men steg för steg ska 2000-talets innovationer också göra entré inom vården så att patientsäkerheten kan höjas, effektiviteten förbättras och felaktigheter rensas ut.

I dag ser vi hur kriminella nätverk utnyttjar vården genom falska recept och illegala försäljningar. Med till exempel digital tillsyn kan vi snabbare upptäcka och stoppa den verksamhet som göder den kriminella ekonomin. Det är värt att notera att både E-hälsomyndigheten och Läkemedelsverket får betydande resurstillskott 2025 för att accelerera sitt viktiga arbete inom många områden, bland annat detta.

Fru talman! Sedan förra årets debatt har också Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, levererat förslag på hur man ska öka tillgången till läkemedel för patienter med sällsynta hälsotillstånd utifrån det uppdrag man fått av regeringen. Från och med nu kommer TLV att i större utsträckning ta hänsyn till patientantal och försäljningsvärde i myndighetens beslut om pris och subvention, vilket ska leda till ökad tillgång till läkemedel för patienter med svåra, sällsynta hälsotillstånd. TLV accepterar en högre kostnad för läkemedel för mycket svåra hälsotillstånd, vilket det finns många etiska argument för. Det är bra. Men det krävs mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Jag tror att vi behöver en större, kulturell förändring kring svåra och sällsynta hälsotillstånd som också letar sig in hos fler aktörer och in i NT-rådet. För inte är det väl rimligt att mina värktabletter subventioneras medan människor med svåra tillstånd ska lämnas utanför? Jag tror att svenska folket tycker att vi kan prioritera de 41 miljarder som avsätts för läkemedelsförmånerna på ett bättre sätt.

Fru talman! En punkt i Tidöavtalet som kanske inte riktigt fått den mediala uppmärksamhet den förtjänar är den som handlar om ett farmaceutsortiment, det vill säga att fler läkemedel ska kunna säljas på apotek utan recept från läkare men med rådgivning från farmaceut. Den ordningen är under uppbyggnad, och naloxon blev det första läkemedlet. Vi moderater ser med tillförsikt på att den ska växa och utvecklas, men redan nu ska sägas att det finns mer att göra på området.

Den brittiska reformen Pharmacy First, där apotek avlastar primärvården genom att farmaceuter ges ökade befogenheter, kan tjäna som inspiration för ett framtida svenskt reformarbete. Om Kanada, Nya Zeeland och Danmark ser goda resultat när de genomför den typen av reformer - varför skulle vi inte snegla på och kopiera dem?

Fru talman! Det pågår också ett reformarbete inom tandvården. Just nu är vi i en övergångsfas där åldersgränsen för avgiftsfri tandvård justeras. Från den 1 januari i år är tandvården avgiftsfri till och med 19 år i stället för 23 år för nyligen påbörjade behandlingar. Den förändringen grundar sig i ett förslag från utredaren Veronica Palm och syftar till att bättre använda den begränsade resurs som tandläkarkåren är. Om oproportionerligt mycket tandläkartid läggs på en åldersgrupp med mycket god munhälsa blir det ju mindre tid över för de sjuka och sköra äldre som har sämst munhälsa och riskerar komplicerade följdsjukdomar.

Parallellt pågår ett arbete med ett nytt högkostnadsskydd där äldre med sämst munhälsa prioriteras på ett sätt som mer ska efterlikna det som gäller i övrig vård. Utredningen blev klar innan jul och är nu ute på remiss.

Ännu är inte remisstiden över, och det kan fortfarande komma viktiga inspel om hur vi exempelvis ser till att spetsa glesbygdstillägget ytterligare eller hur vi på andra sätt får mer tandvård för pengarna. Vi moderater läser remissvaren noga, för även vi får ju lite skrämselhicka när det talas om prisreglering. Förslaget om högkostnadsskydd kommer däremot att behandlas i en egen debatt.

Här och nu vill jag dock vara tydlig med en sak. Även om detta är den största tandvårdsreformen på ungefär 20 år finns det skäl att gå varsamt framåt i tandvårdspolitiken. Sveriges tandvårdssystem håller redan i dag en hög standard, och majoriteten av patienterna uttrycker nöjdhet med den vård de får. Nio av tio känner förtroende för sin tandvårdsklinik, och lika många känner sig trygga vid sin behandling. Sådana förtroendesiffror kan vi i den här salen bara drömma om.

Fru talman! Sverige har en vård och tandvård av hög kvalitet, men vi kan inte slå oss till ro. Utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar går snabbare än någonsin. Digitaliseringen skapar möjligheter men också en del utmaningar. Och vår befolknings genomsnittsålder ökar år för år. Det kräver att vi fortsätter arbeta aktivt för att säkerställa en tillgänglig, jämlik och hållbar vård för alla, från den unga patienten som behöver snabb tillgång till nya terapier till den vuxna som behöver komma snabbt tillbaka till jobbet och den äldre som förtjänar en trygg och prisvärd tandvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Moderaterna och våra tre samarbetspartier är beredda att agera och gör det genom satsningar på Swetrial, läkemedelsberedskap, digitalisering och en reformerad tandvård. Men arbetet är långt ifrån färdigt. Bortom myndighetsuppdrag, budgetposter och Excelfiler finns något mer: Det handlar om människors rätt till bästa möjliga vård och behandling. Det handlar om deras liv och hälsa. Här kan vi, myndigheter och regioner göra mer.

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan upplysa ledamoten Bergenblock om att han inte behöver förklara för mig hur politiken fungerar. Jag vet att politik inte bara handlar om att prata, och det handlar inte bara om att vilja. Det handlar också om att göra.

Under den här mandatperiodens första två år har vi nog infriat fler av Centerpartiets vallöften än Centerpartiet lyckades med på fyra år under den föregående mandatperioden. Med vår regering blir det billigare diesel för lantbrukarna, vi kommer att införa gårdsförsäljning och vi kommer att luckra upp strandskyddet.

Fråga efter fråga tar vi oss an i en laganda där vi kompromissar och kommer framåt. Vi lägger saker på riksdagens bord som faktiskt går igenom. Även om inte varje liten del i Moderaternas partiprogram kommer att genomföras under den här mandatperioden kan jag lova att Sverige blir lite friare och lite bättre med vårt regeringsalternativ än med det regeringsalternativ som Christofer Bergenblock tillhör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Faktum är att januariöverenskommelsen, och det som låg till grund för att Centern fick vara med och budgetförhandla, var ett dokument som det inte blev så mycket av. Det blev två utredningar - en om gårdsförsäljning och en om strandskydd - men inget av det kunde man ta genom riksdagen.

Även om jag håller med ledamoten Christofer Bergenblock om att vi bör se över matkravet kan jag säga att frihetliga reformer får man med goda vänner, och några sådana kan jag inte se att Bergenblock har på sin sida i politiken.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Herr talman! Tack, ledamoten Bergenblock, för frågan!

Moderaterna är positiva till att se över matkravet. Det finns skäl att ifrågasätta om det är relevant i dagens Sverige. Vi ser att våra kost- och dryckesvanor har förändrats genom årtiondena. Det finns därför skäl att se över vissa krav i alkohollagen.

Alkohollagen är en skyddslag, men skrivningar om att det till exempel ska vara tillagad mat i ett tillagningskök har gjort det svårt för till exempel sushibarer och andra att få serveringstillstånd. Detta är ett problem eftersom sushi ju också är mat, även om den inte är varm.

När det gäller matkravet riktade socialutskottet redan under förra mandatperioden ett tillkännagivande till regeringen. Centerpartiet och Moderaterna stod bakom det. Vi ser inte att det finns skäl att göra nya tillkännagivanden i frågan nu, utan frågan bereds i Regeringskansliet. Jag utgår från att den bereds som andra frågor, och om det kommer en proposition på temat kommer vi gladeligen att rösta grönt till det förslaget.

Herr talman! I kväll debatterar vi socialutskottets betänkande nummer 13, som handlar om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Debatten är välkommen - vi borde prata mer om de här frågorna oftare - men av respekt för mina kollegors tid kommer jag att hålla anförandet kort och endast göra några nedslag.

Herr talman! Alkohol är trevligt för många men ett helvete för vissa. Många är vi som kopplar av med en mellanöl på fredagen, tar en snaps vid julbordet eller skålar i champagne när någon gifter sig. Dryckeskulturen med allt från japansk whisky och spanskt bubbel till gotländsk gin och engelska öler berikar. Den bidrar till trevliga stunder både hemmavid och på utflykten.

Att människor gör matresor till Sverige och besöker lokala producenter av alkohol stärker vår besöksnäring. Därför är jag glad att Sverige från den 1 juni i år tillåter gårdsförsäljning. Vi blir lite frihetligare och lite mer lika övriga Europa, vilket i det här fallet är välkommet.

Den 1 juli blir det också lägre punktskatt för mikrobryggerier som gör hantverksmässig öl i liten skala. Steg för steg blir Sverige lite friare och lite trevligare.

Herr talman! Alkohol har också baksidor. Genom årtiondena har svenskt drickande förvisso förändrats från berusningsdrickande till mer ansvarsfull och måttlig konsumtion. Det är bra. Men för dem som faller genom skyddsnäten eller rent av har ärvt en risk för beroendetillstånd behöver det finnas ett effektivt och ingripande skydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Därför är det välkommet att regeringen förra året tillsatte en utredning om förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken. För att nå resultat behöver vi som beslutsfattare hälsoekonomiska analyser som kan vidareutveckla de insatser som görs, så jag ser fram emot att ta del av den utredningen när den är klar i höst.

Herr talman! När vi talar om alkohol finns det skäl att också nämna samsjuklighet, paraplybegreppet för dem som lider av både en beroendesjukdom och en psykiatrisk diagnos.

Här har socialutskottet haft djuplodande och uttömmande debatter under lång tid - inte minst under förra mandatperioden, när jag tyvärr ännu inte var ledamot av utskottet. Många är berättelserna om hur utskottet till slut kunde hitta en majoritet för att rikta ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen 2019. Sagt och gjort - en utredning om att stärka vården för dem med samsjuklighet tillsattes, och slutbetänkandet som kom 2023 har beretts i Regeringskansliet sedan dess.

När vi nu skriver 2025 i kalendern är det glädjande att många tagit tillfället i akt att inkomma med remissvar på utredningen eftersom den förändring av huvudmannaskap som föreslås är en mycket stor och genomgripande reform. Men för att höja takten och ändå komma framåt i frågan behöver vi göra mer här och nu.

Vi som tillhör regeringspartierna vill inte vänta för länge med att skapa en vårdstruktur där färre faller mellan stolarna. Därför tillsattes nyligen en samsjuklighetsdelegation som ska förbereda och genomföra den föreslagna reformen av samhällets insatser för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet.

Herr talman! Här finns kanske skäl att göra halt. Vi talar ofta om stora utredningar och stora reformer som tar lång tid att genomföra. Det finns en poäng med det. Men längs vägen finns många saker som politiken kan ta fasta på och genomföra här och nu.

Ett exempel på en fråga som har hanterats snabbt är den om att göra naloxon receptfritt, vilket var ett litet förslag i en stor utredning. Där agerade regeringen snabbt - naloxon, som är ett motgift mot opioidöverdos, är nu receptfritt.

Också frågan om att förbjuda lustgas i berusningssyfte var en liten fråga i en stor utredning. Också här jobbar regeringen i ett snabbspår, och förslag lämnas till riksdagen under våren. I politiken gäller det att vara både beslutsam och otålig, som statsministern brukar säga.

Herr talman! Slutligen några ord om tobak.

Vi vet sedan länge att det vanemässiga rökandet av cigaretter är skadligt för oss. Här har Sverige tagit enorma kliv de senaste decennierna genom kulturförändringar, innovation och lagstiftning. I dag är det ungefär 5,4 procent av befolkningen som röker cigaretter - en internationellt sett mycket låg siffra. Med färre rökare får vi färre tobaksrelaterade sjukdomar och en friskare befolkning som lever längre.

Om Sverige ska nå sitt mål om rökfrihet - och det tycker vi moderater att Sverige ska - behöver politiken styra mot det. Vi vet att det inte finns några nikotinfria länder, men Sverige kan bli först i världen med att åtminstone bli rökfritt. Det ska vi bejaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Därför är det bra att Sverige håller fast vid snuset, som i sig självt inte är en hälsoprodukt men som är ett alternativ till rökning. Här har regeringen tagit stora kliv genom satsningar på tullen så att smuggelcigaretter inte korsar gränsen och genom skattehöjningar på cigaretter och en något lägre skatt på snus och nikotinportioner.

Vi är nära att bli rökfria, men det betyder inte att politiken kan ta semester. Även om vi ska glädjas åt svensk rökfrihet och skydda det svenska snuset mot de klåfingriga byråkraterna i unionen finns det skäl att skydda Sveriges unga mot att tidigt utveckla nikotinberoende.

Därför driver vi moderater förslag om att förbjuda langning av nikotinprodukter till barn och att tillsynen av försäljningsställen ska skärpas. Det kan också finnas skäl att införa en övre gräns för nikotininnehåll så att extrema produkter med över 50 milligram per portion försvinner från marknaden. Snus och nikotinprodukter är ett mindre skadligt alternativ till cigaretter, men de är inte att betrakta som frukt eller godis. Vuxna ska få ta vuxna beslut, men barn och unga ska skyddas mot ungdomligt oförstånd.

Vårt mål är tydligt: Tobakspolitiken ska leda till minskade medicinska och sociala skador, men det ska vara nolltolerans mot att erbjuda barn vanebildande produkter.

Med det vill jag passa på att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! En av regeringens mest prioriterade frågor är att strypa den kriminella ekonomin. Det är en fråga som berör många politikområden och spänner över flera utskott, däribland socialutskottet, där jag är ledamot.

I tisdags presenterade finansministern hur Sverige ligger till i kampen mot den kriminella ekonomin utifrån de uppdrag som förra året gavs till Skatteverket, Tullverket och Kronofogden. Det är tydligt att betydande framsteg redan har gjorts, och det är bra. Men hur ser finansministern på fortsättningen av det här arbetet och eventuella kommande insatser?

Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för uppföljande frågor! I juli släppte Sveriges Kommuner och Regioner, alltså kommunernas och regionernas egen organisation, siffror gällande nästkommande år. De noterade att med de nya inflationssiffrorna och deras effekter på pensionskostnaderna minskar kostnaderna för regionerna med i storleksordningen 23 ½ miljard. För kommunerna är det ungefär lika mycket.

Man kan titta på den totala sjukvårdsbudgeten på omkring 400 miljarder. Där såg man att underskottet för nästkommande år är ungefär 4 miljarder. I statsbudgeten för nästa år skjuter vi till 3. Då är det 1 miljard kvar. Det är 0,25 procent i underskott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om läke-medelsförskrivningen - statens styrning och tillsyn

Jag är övertygad om att regioner som arbetar långsiktigt, som prioriterar och som använder det regionala självstyret kommer att kunna reda ut den situationen. Regeringen gör sin del, men regionerna behöver också göra sin del.

Jag tycker likt ledamoten Nordquist tidigare att läkemedel verkar vara en dålig post att spara på. Det finns andra saker man kan göra om man vill nå maximal nytta med skattepengarna. Det är ändå en ledstjärna för politiker i detta hus och politiker ute i olika regionfullmäktige att vi ska få så mycket vård som möjligt för skattepengarna. Detta arbete ska man inte göra när krisen är ett faktum. Det behöver vara ett kontinuerligt arbete över tid, så att skattebetalarna får det de förtjänar och förväntar sig. Jag är övertygad om att Karin Rågsjös lösning med panikartade statsbidrag när krisen är ett faktum är fel väg att gå.

Herr talman! Tack, ledamoten Rågsjö, för frågorna! Regeringen kan inte lösa alla utmaningar överallt. Det finns heller inget sådant löfte. Däremot ska frågor som bara regeringen kan lösa lösas av regeringen. En sådan fråga har till exempel att göra med inflationen.

Vi har haft en stram finanspolitik under de första åren av denna mandatperiod just eftersom inflationen har varit mycket hög. Nu har inflationsbekämpningen bitit. Vi ser hur inflationen har fallit. När vi räknar prisbasbelopp och pensionskostnader för nästa år ser vi att sjukvårdens ekonomi kommer att se betydligt bättre ut. Man vill knappt tänka på hur det hade varit om andra budgetförslag hade gått igenom. Då hade vi kastat bensin på en inflationsbrasa och sett hur pensionskostnaderna och inflationen hade varit fortsatt höga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om läke-medelsförskrivningen - statens styrning och tillsyn

Jag noterar att denna regering har börjat arbeta med sektorsbidrag. Jag tycker att det är en väl avvägd reform, lite i gränslandet mellan ett generellt statsbidrag och ett riktat statsbidrag. Jag tycker också att det är bra att vi har lagt fokus på inflationsbekämpningen just eftersom det är de stora pensionskostnaderna som har vält regionernas ekonomi under innevarande år.

Sedan gällde det hur regionerna lägger sina läkemedelsbudgetar. Ja, vi pratar här om att vår styrning genom det riktade statsbidraget för läkemedel har en begränsad effekt. Jag tror att regionernas egna budgetar kanske inte heller har en helt genomgripande effekt. Förskrivningen sker ju mellan förskrivare och patienter, och det sker utifrån medicinska behov, inte utifrån regionens budget.

Herr talman! Låt mig inleda med att säga att det viktigaste man kan göra för svensk sjukvård är att få ordning på inflationen. Innevarande budgetår ser ju riktigt mörkt ut för många regioner. Det har sin förklaring i den höga inflationen och de effekter den har fått på kanske framför allt pensionskostnaderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om läke-medelsförskrivningen - statens styrning och tillsyn

När vi tittar inför nästa år ser vi att inflationen har tryckts tillbaka. Det är inflationssiffran i juni som styr de kommande pensionsinbetalningarna, vilket gör att kostnaderna för svensk hälso- och sjukvård minskar med i storleksordningen 23,5 miljarder nästa år. Det innebär för sjukvården, som omsätter ungefär 400 miljarder med de tillskott som regeringen har gjort i budgeten för nästa år, att underskottet landar på i storleksordningen 0,25 procent.

Jag skulle inte säga att det finns en finansieringskris för sjukvården för nästkommande år, även om innevarande år definitivt har varit tufft.

När det gäller läkemedelskostnaderna är jag också oroad över att vi ser ökningar på mellan 6 och 8 procent årligen. Här görs ett arbete delvis genom pengar och uppdrag till TLV för kostnadsbesparande åtgärder men också justeringar i högkostnadsskydd och andra delar. Det handlar om att fila på systemet för att det ska bli lite mer hållbart här och nu. Däremot finns det större frågor att ta tag i längre fram.

Jag ser fram emot att exempelvis Vårdansvarskommittén och andra utredningar ska lämna delbetänkanden som kan se till att vi får en bättre nationell styrning av kanske just specifikt läkemedelsområdet. Jag tror att det är en del där staten behöver göra mer, även om jag inte tror på idén om att rakt av föra över all sjukvård till statlig regi.

Herr talman! Tack, ledamoten Dahlqvist, för frågan! I den reservation och följdmotion som Socialdemokraterna har lagt fram föreslår man ju att det riktade statsbidraget för läkemedel ska övergå till ett generellt statsbidrag. Jag resonerade lite kring detta i mitt anförande. Men för att vara särskilt tydlig kan jag säga så här: Statsbidraget för läkemedel har viss styrningseffekt, vilket Riksrevisionen också fastslår. Det är inte en stor effekt, men den finns.

Jag tror att om man bara skulle göra den förändring som Socialdemokraterna föreslår är det ett illa valt tillfälle just nu. Man ska inte se till att det blir mindre styrning om tillsynen inte fungerar. Jag tror att vi behöver fixa tillsynen först, och utredningen om detta är ju tillsatt. Därefter kan man titta på den större frågan om var finansieringsansvaret ska ligga, om man vill göra en förändring.

Tillsynen kommer så att säga först, för att systemet ska vara robust och långsiktigt. Därefter kan man fundera på var kostnadsposten ska ligga.

Herr talman! God tillgång till läkemedel är en central del av en fungerande hälso- och sjukvård. Utvecklingen inom läkemedelsområdet bidrar till att förlänga och rädda liv och är på flera sätt en stor framgång för både svensk och internationell forskning. Det är dock viktigt att läkemedel används på rätt sätt och i rätt syfte - bara så kan patientsäkerhet och patientnytta säkerställas.

Herr talman! I den rapport från Riksrevisionen som vi debatterar i dag läggs visst fokus på att motverka felaktiga läkemedelsförskrivningar. Det är bra.

Det är dock nämnvärt i sammanhanget att regeringen nyligen har beslutat att utse en särskild utredare som ska se över vissa frågor om uppgiftsskyldighet, dokumentation, begränsningar och tillsyn av läkemedelsförskrivningar. Syftet är att motverka felaktiga förskrivningar och förhindra att offentliga medel går till kriminella och oseriösa aktörer - eller för att tala i klartext: Utredningen tillsätts eftersom det är helt orimligt att förskrivare, ibland av ekonomiska skäl och ibland under tvång och hot, skriver ut åtråvärda läkemedel till kriminella, ibland kilovis, i flera månader innan det upptäcks och beivras. Så ska vi inte ha det i Sverige.

Jag ser fram emot att ta del av Anders Ahlssons utredning när den är klar och hoppas att den innehåller flera förslag som underlättar snabb, effektiv och rättssäker tillsyn, gärna digital, så att vi kan stänga ännu en kran till den kriminella ekonomin.

Felaktig förskrivning av diabetesläkemedel för bantning, narkotikaklassade preparat för berusning och tillväxthormoner för kroppsbyggare kan leda till ödesdigra konsekvenser för dem som brukar dem. Men en annan biverkning är att det belastar läkemedelsförmånen, som vi skattebetalare får stå för. Det ska upphöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om läke-medelsförskrivningen - statens styrning och tillsyn

Herr talman! En annan punkt i den rapport som betänkandet behandlar är statsbidraget för läkemedel. Det konstateras att statsbidraget mer är att betrakta som ett allmänt budgetstöd än som ett styrmedel, bland annat eftersom storleken på statsbidraget utannonseras efter att regionernas läkemedelsbudgetar är fastslagna. Därutöver ändras bidragskonstruktionen över tid, vilket gör det svårt att prognostisera. Som före detta regionråd på Gotland känner jag igen mig i Riksrevisionens beskrivning.

Det finns potentiella fördelar med att överföra statsbidraget för läkemedel till generella statsbidrag. Det skulle kunna ge regionerna ökad flexibilitet, effektivare resursanvändning och mer långsiktig planering. Samtidigt är frågan komplex. Risken finns att det blir en ojämn tillgång till läkemedel, att läkemedelsanvändningen blir mer svårstyrd, att läkemedel underfinansieras och att nationell likvärdighet urholkas till följd av att en generell peng kan gå till sådant som regionen för tillfället vill prioritera.

Att det förhåller sig på detta sätt vet vi sedan tidigare. Läkemedelsutredningen från 2018 föreslog samma sak som Riksrevisionen nu gör, men som vi kunde läsa i de otaliga remissyttranden som kom in är frågan komplex och kräver svåra avvägningar.

Herr talman! Från Moderaternas sida går vi in i läkemedelsfrågorna med både otålighet och uthållighet.

Låt mig ge några exempel: Arbetet med nationella läkemedelslistan 2.0 pågår, vi har nyligen gett en utredare i uppdrag att se över hur tillsynen av förskrivare kan effektiviseras och TLV har fått särskilda budgetmedel för kostnadsdämpande åtgärder. Det är bra att regeringen lägger stort fokus på de här frågorna.

Vid horisonten finns samtidigt stora utmaningar med nya, revolutionerande läkemedel mot exempelvis alzheimer och diabetes, som kan ge patienter radikalt nya förutsättningar men som också kommer att sätta gamla finansieringsmodeller under stor press.

Vår främsta prioritet är att säkra jämlik tillgång till läkemedel oavsett var i landet man bor samtidigt som vi förhindrar missbruk och överförskrivning. Vi behöver ett robust system som kan möta både de medicinska och de ekonomiska utmaningarna på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Mycket är gjort, men mycket mer kommer också att behöva göras.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 16 Prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Det är en angelägen debatt givet situationen i svensk hälso- och sjukvård. Trots att vi lägger en relativt stor andel av bnp på vården dras hälso- och sjukvården med utmaningar rörande tillgänglighet, jämlikhet och effektivitet.

Regeringen behöver arbeta på både kort och lång sikt för att komma till rätta med det. Om vi vill att Sverige AB ska gå bra kan inte medarbetarna i Sverige AB sitta fast i en vårdkö.

Därför är det viktigt att vi använder alla till buds stående medel för att säkra tillgänglighet, jämlikhet och effektivitet. Detta är viktigt inte främst för att kalkylen i Socialdepartementets promemorior ska gå jämnt upp, utan för att människor som arbetar, kämpar och sliter förtjänar en vård i världsklass. De förtjänar en vård som inte bara håller hög kvalitet - det gör den redan i dag - utan som också är tillgänglig och med korta köer oavsett vilken diagnos det gäller eller vem som sitter i väntrummet.

Få människor skulle nog godta att förskolan sa att platserna är slut och att just ditt barn får börja först nästa år, eller att semesterveckorna är slut och att just din semester kan tas ut först 2025. Varför skulle då människor acceptera en sådan väntan i vården?

Herr talman! Låt mig säga några ord om jämlikhet i vården. Det förs i betänkandet fram några förslag som rör mödrahälsovården och förlossningsvården. Jag håller helt med om att detta är ett område där Sverige kan bättre. Därför var det bra att regeringen redan 2023 satte ned foten och konstaterade att situationen inte är tillfredsställande.

En nationell plan för förlossningsvården som ska bidra till ökad tillgänglighet och minskade regionala skillnader ska tas fram och finansieras. Socialstyrelsen presenterade sitt första förslag till plan i januari i år, och i september delredovisas uppdraget att ta fram prestationsbaserade mått, som ska vara ett verktyg och en kontrollstation på vägen.

Därutöver har regeringen, för statens räkning, ingått överenskommelser med SKR om personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödravård. Inom ramen för överenskommelserna ska regionerna genomföra insatser för en samordnad graviditetskedja med god personkontinuitet och se till att alla kvinnor erbjuds eftervårdsbesök. Med anledning av att detta arbete alltså redan är igång bör motionerna avslås. Samtidigt kan man stilla undra varför detta arbete inte gjorts tidigare.

Herr talman! Det föreslås också i en motion att oskuldskontroll, det vill säga att för egen eller annans del undersöka någons kvinnliga könsorgan i syfte att bedöma om personen är eller framstår som oskuld, ska kriminaliseras.

Jag är den första att hålla med. Den här typen av kränkande ingripande hederskontroll ska inte förekomma i Sverige. Därför är det bra att frågan har utretts och att det i utredningsbetänkandet Förstärkt skydd för den personliga integriteten som presenterades i fjol föreslås ett förbud mot just detta, med fängelse i straffskalan.

Låt oss heller inte stanna där. Oskuldskontroller bör och ska kriminaliseras, men vi bör också kriminalisera utfärdande av oskuldsintyg och så kallade oskuldsingrepp. Det är oacceptabelt och förskräckligt att sådana kränkningar har fått fortgå i Sverige.

Denna otillbörliga kontroll av kvinnors och flickors sexualitet hör inte hemma i ett modernt och jämlikt samhälle. I Sverige har kvinnor, barn och homosexuella rättigheter. Den som inte skriver under på det kan förvänta sig tydliga konsekvenser.

Vidare bör omvändelseförsök av hbt-personer kriminaliseras och det straffrättsliga skyddet förstärkas kraftigt. Här finns inte lika färdiga förslag att klubba igenom, men Tidöpartierna är överens, och detta ska levereras innan mandatperiodens slut. Jag ser mycket fram emot att trycka på den gröna knappen när den propositionen är färdigställd i enlighet med vår överenskommelse i Tidöavtalet.

Herr talman! Slutligen finns det motioner som rör vaccinering mot vissa cancerformer. Låt mig här säga något självklart: Vaccin fungerar. Prevention mot cancer är sällan så enkelt som med just HPV-vaccin.

I min tidigare roll som regionråd på Gotland utökade vi HPV-vaccineringen av pojkar, för vi såg att ett jämlikt skydd var det allra bästa om vi ville skydda hela befolkningen. Jag är stolt över att vi fattade det beslutet, trots att det kostade en del pengar. Även om vi i Sverige kommit långt på resan mot att utrota livmoderhalscancer krävs mer om den generella flockimmuniteten mot HPV-relaterad cancer ska uppnås.

Regeringen gav förra året Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utreda om fler ska omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet mot HPV. Uppdraget redovisades för lite mer än en vecka sedan, mitt i Europavalsrörelsen. Förhoppningen är nu att rekommendationer i enlighet med slutsatserna kan bli verklighet till hösten.

Bara för att inte virra bort oss i tekniska och politiska termer - om man kan vaccinera sig mot cancer är det såklart en mycket god idé.

Herr talman! Vi är i mitten av mandatperioden, och Tidöavtalet närmar sig halvtid. Dagens betänkande är kanske en indikator på hur det går med projektet med att stärka svensk hälso- och sjukvård, eftersom det mesta som nämns i yrkandena redan är på väg att genomföras, åtminstone i någon form. Det är bra, men mer kan, behöver och ska göras. Det är dock föremålet för en annan, kanske mer uttömmande debatt än den om detta motionsbetänkande.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Thomas Ragnarsson (M).

Fru talman! År 2020 kom covid-19-pandemin till Sverige, den dödligaste epidemin som drabbat Sverige sedan spanska sjukan år 1918. Över 18 000 dödsfall registrerades från att den första smittvågen nådde oss i februari/mars 2020 till att den fjärde smittvågen ebbade ut under vintern 2022.

Pandemin var en grym läromästare, men ändock en läromästare. Vi lärde oss att snabba och kraftfulla satsningar var en riktig strategi i fråga om krishantering för penning- och finanspolitiken. Vi lärde oss att det saknades en plan för att skydda äldre och andra riskgrupper. Vi lärde oss att krishantering bör skötas nationellt och underställas regeringen, snarare än att outsourca det till en myndighet. Och vi påmindes om att vaccin fungerar.

I dag har mycket av det som var bristfälligt i pandemihanteringen åtgärdats. Det är bra. Vi moderater och regeringen och dess samarbetsparti vill fortsätta vara en konstruktiv kraft som vaccinerar vårt samhälle mot att bli naivt igen.

Fru talman! Riksrevisionen har granskat det nationella smittskyddet och ställt frågan om det är anpassat för en storskalig smittspridning. I sammanhanget bör nämnas att det nationella smittskyddet fungerar bra i ett normalläge men behöver stärkas för att öka förmågan att hantera framtida pandemier. Vi vet inte hur eller när nästa pandemi slår till, men vi kan anta att den sista pandemin inte är bakom oss.

Här är det viktigt att slå fast att det som är ett effektivt sätt att hantera ett utbrott av en smittsam sjukdom i en situation kan vara ineffektivt i en annan situation. Därför behövs en aktör som tydligt tar på sig ledartröjan men som värnar ansvarsprincipen och möjliggör för ett väl fungerande samarbete mellan berörda parter på nationell, regional och lokal nivå. Det är avgörande att samhället går i takt när gemensamma utmaningar ska övervinnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om det natio-nella smittskyddet

Kommunikation är i det sammanhanget kritiskt. Jag minns min egen roll under pandemin; som tillförordnad ordförande i regionstyrelsen på Gotland fick jag information från Folkhälsomyndigheten om att smittan skulle utrotas samtidigt som de råd man gav till befolkningen bara handlade om att, som det kallades, platta till kurvan.

En sådan ordning, där myndigheter säger en sak men gör en annan, är ohållbar. Lokalt valde vi därför att ta till drastiska åtgärder för att skydda vår befolkning. Andra regioner och kommuner gjorde på andra sätt.

Fru talman! Riksrevisionen gör, precis som Socialstyrelsen, en bedömning och säger att samordningen på det vårdhygieniska området behöver utvecklas och bli mer likvärdig över hela landet. Det är också vad Vänsterpartiet har tagit fasta på i sin följdmotion, den enda i betänkandet.

Regeringen är dock inte av en annan uppfattning. Redan i fjol tillsattes Utredningen om stärkt framtida smittskydd, som ska lämna sitt slutbetänkande i februari 2025. Utredningen behandlar bland annat frågan om en nationell strategi för att hantera pandemier och om smittskyddslagen behöver anpassas för situationer med omfattande spridning av smittsamma sjukdomar. Jag vill framför allt framhålla att Statskontoret redan har fått i uppdrag att göra en myndighetsanalys av Folkhälsomyndigheten.

I uppdraget till den experttunga utredningen finns organisatoriska frågor som rör smittskydd samt att analysera och föreslå hur ett nationellt samordningsansvar för vårdhygienfrågor bör utformas. Att bifalla Vänsterpartiets motion blir därför inte mer än ett kraftfullt slag i luften, helt utan praktisk betydelse. Arbetet är redan igång sedan ett halvår tillbaka.

Fru talman! I en annan del vill följdmotionären ta fasta på att tillgången till vårddata är för dålig. Det är väl så dags att vakna till liv i den frågan. Alla partier står redan bakom att vi behöver utveckla och förbättra tillgången till vårddata och har gjort det under många år. Det råder ingen politisk strid om detta. Vi är överens om att situationen inte är tillfredsställande, och arbetet med frågan hade mer än gärna fått börja för många år sedan.

Jag ska bara nämna några initiativ när det gäller detta som har tagits i närtid. I november 2023 lämnade Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata sitt slutbetänkande. Det bereds nu i Regeringskansliet.

Samma månad lämnade Utredningen om infrastruktur för hälsodata som nationellt intresse också en delredovisning av sitt uppdrag. Den handlade i huvudsak om enhetlig tolkning av juridiken på området, vilket har efterfrågats. Även denna behandlas i Regeringskansliet.

I december 2023 tillsattes en nationell samordnare för digital infrastruktur i hälso- och sjukvården, Tomas Werngren. Man ska arbeta med frågan om att göra hälsodata tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård, såväl kommunal som regional samt för tandvården, oavsett huvudman.

Vidare pågår ett arbete med att se över regelverket för hälsodataregister och möjligheter att samla in data från primärvården, vilket ska redovisas den 30 juni i år. Jag och många med mig ser fram emot att se vilken produkt Ingela Alverfors kommer att leverera för att vi ska få en bättre helhet på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om det natio-nella smittskyddet

E-hälsomyndigheten redovisade i mitten av april sitt uppdrag om att ta fram förslag till färdplan för en nationell digital infrastruktur för vården som baseras på en dialog med regioner, kommuner, vårdgivare och it-leverantörer.

Sammantaget går det inte att komma till någon annan slutsats än att det på området redan pågår ett omfattande arbete när det gäller frågan som tas upp i yrkande nummer 2 i följdmotionen.

Fru talman! Covidpandemin var en grym läromästare, och det är många som kan betecknas som efterkloka. Men visst är det bättre att vara efterklok och göra sin hemläxa än att vara efterdum och dra fel slutsatser.

Fru talman! Det pågår ett omfattande arbete för att stärka Sveriges beredskap mot kris och krig men också mot omfattande smittspridning. Det är ett svenskt intresse att stärka det nationella smittskyddet, vilket regeringen och samarbetspartiet redan arbetar intensivt med. Vänsterpartiets följdmotion ter sig därför lite yrvaken.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Moderaterna vill sätta patienten i centrum, inte i ett väntrum. Vår sjukvårdspolitik har som främsta syfte att tillgängliggöra vården och ge patienter egenmakt. Därför behövs insatser för att korta vårdköerna och säkerställa att vården är jämlik. Vi kan inte vara nöjda när hälften av alla kvinnor med bröstcancer och färre än fyra av tio män med prostatacancer inte får vård i tid. Mer behöver göras för att skapa förutsättningar för fler vårdplatser och för att säkra kompetensförsörjningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården

Fru talman! Den rapport från Riksrevisionen som vi debatterar i kväll tar sikte på att utvärdera tre reformer. Låt mig först nämna vårdgarantin.

Vårdgarantin syftar till att korta väntetiderna i vården genom krav på regionerna att tillhandahålla vård inom vissa tidsgränser. Det innebär i stora drag att en person ska få en första kontakt med vården samma dag som hen söker vård, få en medicinsk bedömning inom tre dagar, besök i specialistvården inom 90 dagar och planerad vård inom 90 dagar från det att vårdgivaren fattat beslut om det.

Här arbetar regeringen för att ge bättre förutsättningar för regioner och kommuner att förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården, bland annat genom att öka vårdens kapacitet och antalet disponibla vårdplatser. Vidare pågår ett arbete med att inrätta en nationell vårdförmedling som kan skapa en bättre likvärdighet när det gäller att hänvisa till en annan vårdgivare eller annan region. Vi vet att regionernas arbete med detta skiljer sig åt, och det är inte en tillfredsställande situation. Men nu ska det bli ändring.

Fru talman! Låt oss också prata om kömiljarden! För att stärka vårdgarantins efterlevnad betalade staten ut 1 miljard kronor årligen mellan 2009 och 2014 i form av en prestationsbaserad ersättning till regionerna utifrån hur väl de uppfyllde vårdgarantin. Formen för det reglerades i en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Det var den gamla kömiljarden, den som här har utvärderats.

Riksrevisionen pekar i sin granskning ut att absoluta mål medförde att vissa regioner hade svaga incitament att uppnå målen som kömiljarden och överenskommelsen satte. Jag instämmer i det.

Samtidigt är det värt att notera att den nya kömiljarden, som varit på plats sedan 2019, är utformad så att flera av prestationskraven utgår från förutsättningarna i varje enskild region och alltså utvärderar väntetiderna i termer av relativ förändring jämfört med föregående år.

Vidare pekar Riksrevisionen på att den nya kömiljardens effekter bör undersökas. Även det är rimligt. Därför har också Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp den nu aktuella överenskommelsen mellan staten och SKR inom ramen för uppdraget att strategiskt, långsiktigt och kontinuerligt följa upp och föra dialog om hälso- och sjukvårdens tillgänglighet.

Fru talman! Låt mig också säga något om standardiserade vårdförlopp inom cancervården. De har funnits sedan 2015 och syftar till att korta väntetiderna inom cancervården genom att beskriva vilka utredningar och behandlingar som ska göras vid en viss diagnos samt vilka tidsgränser som ska eftersträvas. Ett av de övergripande målen är att 80 procent av patienterna som utreds i ett standardiserat vårdförlopp ska utredas inom den ledtid som anges i det aktuella vårdförloppet.

Regeringen instämmer här i Riksrevisionens bedömning att de regionala skillnaderna är för stora. Regionerna behöver fortsätta arbeta för att genomföra standardiserade vårdförlopp fullt ut. Regeringen gör sin del genom överenskommelser med SKR, bland annat överenskommelsen om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider från 2022.

Vidare pågår ett arbete med att revidera den nationella cancerstrategin, något som bland andra vi moderater har drivit på för under flera år. I januari presenterade Myndigheten för vård- och omsorgsanalys sin lägesbild över den gamla nationella cancerstrategin, och i februari utsågs Mef Nilbert till särskild utredare - allt detta för att Sverige ska kunna ta nästa steg och säkerställa att Sverige har de förutsättningar som krävs för att fortsätta vara ett föregångsland inom cancervård för alla åldrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården

Fru talman! Regeringen styr riket. Men det behöver poängteras att det är huvudmännen, det vill säga kommuner och regioner, som har ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård och för att en god och säker vård ges. Regeringen har möjlighet att styra myndigheter, sluta överenskommelser med SKR och skriva lag - men staten är inte huvudman för vården.

Fru talman! När vi blickar tillbaka, som Riksrevisionen har gjort i den här rapporten, kan vi se att flera reformer har kommit på plats och prövats för att korta väntetiderna i vården. Samtidigt ska man kanske inte dra alltför långtgående slutsatser av de rekommendationer som här ges. De kvantitativa analyserna är, som regeringen också skriver i sin skrivelse, behäftade med stor osäkerhet. För att förklara det i enklare termer: Det går inte att säga att läget hade varit bättre om de här reformerna hade uteblivit.

Fru talman! Det finns också skäl att vara ödmjuk. De insatser som har gjorts har inte varit perfekta. Vi noterar dock att det inte finns några perfekta politiska reformer. Som gammal nymoderat skulle man kunna tänka sig att jobbskatteavdraget var en perfekt reform. Men även jobbskatteavdragen hade tydliga brister: De var för små, och de var för få.

Fru talman! Slutligen en framåtblick - trots att Sverige satsat större ekonomiska resurser på hälso- och sjukvården i förhållande till bnp i jämförelse med andra liknande EU-länder är vårdköerna fortsatt långa, och de växte under föregående mandatperiod. Det manar till eftertanke: Använder vi pengarna på rätt sätt?

Fru talman! Det betänkande vi debatterar i dag bygger på ett EU-direktiv som förbjuder upphettade tobaksvaror med karakteristisk smak. Detta är ett EU-direktiv som Sverige är sent med att införa; det har redan implementerats i nästan alla andra av unionens medlemsländer. Återförsäljare av dessa produkter har därför haft god tid på sig att anpassa inköp, lagerhållning och skyltning i butik.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 maj i år. Ett viktigt tillägg till detta är att kommunerna, länsstyrelserna och Folkhälsomyndigheten ska låta sin tillsyn omfatta förbudet. Vi förväntar oss inte några stora ökningar av tillsynsavgifter, eftersom återförsäljare av upphettade tobaksvaror redan säljer andra tobaksprodukter som omfattas av tillsyn.

Fru talman! Sverige är snart det första rökfria landet i världen, enligt den definition som säger att landet är att betrakta som rökfritt om färre än var 20:e vuxen - alltså mindre än 5 procent av befolkningen - inte röker dagligen. Det är bra. Ju färre som röker, desto längre liv kan vi förväntas leva. Det minskar de tobaksrelaterade sjukdomarna och minskar pressen på sjukvården, eftersom färre får till exempel cancer till följd av rökning.

För enskilda människor, för deras anhöriga och för Sverige som land är det bra om människor slutar att vanemässigt röka tobak. Om medarbetarna i AB Sverige mår bra, då går också AB Sverige bra.

En stor del av detta har vi det svenska snuset att tacka för. Genom att det erbjuds alternativ till rökning av cigaretter kan den som är beroende av nikotin använda mindre farliga alternativ. Snus är ingen hälsoprodukt; det ska sägas. Det är dock ett långt bättre alternativ än cigaretter. Därför är det viktigt att vi fortsätter ha tydlig information om relativ farlighet till dem som brukar tobaks- och nikotinprodukter, så att människor kan fatta informerade beslut om sitt bruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av nya krav på upphettade tobaksvaror

Herr talman! I olika länder gör man olika bedömningar av hur vägen mot ett rökfritt land ska se ut. Jag vill vara tydlig med att vi från Moderaternas sida kommer att fortsätta stå upp för det svenska snuset. Vi kommer att fortsätta bejaka de tobaksfria alternativ som sätts på marknaden. Vi står också bakom målet om ett rökfritt Sverige.

I detta arbete är det viktigt att vi säkerställer att barn och unga skyddas samt att konsumenter får tillräcklig och tydlig information. Därför ska det såklart vara olagligt att langa nikotinprodukter till omyndiga. Tillsynen behöver vara rättssäker och effektiv. Målet om ett rökfritt Sverige ska nås genom en skadereducerande politik.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Bromma blir kvar. Färjetrafiken får stöd. Två nya kablar byggs. En ny hamn ska byggas. Försvaret växer på alla bredder. Snart får vi också en ny miljölagstiftning som säkerställer att Heidelberg Materials och Cementa i Slite ska finnas kvar under överskådlig tid.

Mycket händer på Gotland. Vi har låg arbetslöshet. Med rätt politik kan vi också ha god tillgänglighet och bli både tryggare och rikare framöver. Det är bra. Som tidigare regionråd på Gotland vet jag att vi har våra bästa dagar framför oss och en mycket, mycket stor potential.

Det är tråkigt att Svenska Spel gör som de gör, inte minst för de 60 personer som nu får hitta andra arbeten. Men vi måste också konstatera att det staten kan göra, och det staten har gjort, är att utöka närvaron på Gotland med 1 000 nya jobb de senaste två decennierna.

Innan jag lämnar debatten vill jag dock höja ett varningens finger och fundera över vad som egentligen är hotet mot Gotland. Jag skulle säga att nästa stora varsel, som jag ser det, riskerar att ske hos vår näst största statliga arbetsgivare, nämligen Försäkringskassan. Försäkringskassan har nästan 400 anställda på Gotland. Under den förra mandatperioden fattades beslut i den här kammaren på initiativ av den dåvarande regeringen som innebar hundratals miljoner i ofinansierade reformer och uppdrag. Det är pengar som nu måste hämtas hem av generaldirektör Nils Öberg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om detta är en person jag har stort förtroende för måste det sägas att det här riskerar att bli ett mycket svårt uppdrag som kan drabba Gotland mycket hårt. Jag är övertygad om att vi kommer att få återkomma till detta, för det är onekligen ett hot mot gotländska statliga arbetstillfällen.