Anders Karlsson

Herr talman! Emma Nohrén lyfter här ett undantag, tycker jag. Oavsett om det gäller mjölk eller spannmål kan man i de allra flesta fall sätta likhetstecken mellan en ökad avkastning och en ökad lönsamhet.

Jag tycker att det är lite vilseledande att prata om undantag. Det är i och för sig en avtagande meravkastning på spannmål, men just på mjölkproduktionen är det ju en stor kropp som bara ska hållas vid liv. Ökar man produktionen där ger det en väldigt ökad avkastning långt upp.

Visst har det hänt mycket. Sedan tror jag inte att det är något fel i aveln. Den är inte gjord så att korna inte funkar för betesdrift.

Min andra del är att vi behöver justerade beteskrav just för att vi har så stora besättningar. Med besättningar på 500 kor och mer är det svårt att få en väl fungerande betesdrift. Det är inte bra för den biologiska mångfalden, om man skulle råka ha ängsbete, att släppa ut den typen av kor där. Det fungerar inte heller bra, så det finns flera anledningar att se över detta för att lyckas få balans bland djuren.

Fru talman! Vi debatterar i dag miljö- och jordbruksutskottets betänkande Jakt och viltvård. Utskottet har ett tillkännagivande om en samlad klövviltsförvaltning, och det är välkommet.

Tillkännagivandet stämmer väl överens med det som Centerpartiet - Daniel Bäckström med flera - har yrkat gällande flerartsförvaltning. När man tittar på klövviltsförvaltningen borde man även titta på helheten, det vill säga det som påverkar klövviltets möjligheter. Här kommer frågan om rovdjuren in, som även ledamoten Andrea Andersson Tay var inne på. Man måste titta på helheten även vad gäller rovdjuren; varg och lo.

Det händer mycket med vargpopulationen i dag. Det gäller bland annat EU:s syn på hur vi ska hantera förvaltningen av varg. Vargen är speciellt problematisk just för tamdjurspopulationen. Det som är problematiskt med varg är att den strövar över stora arealer, och det kan bli många mil. När en varg kommer i närheten av ett tamdjur ligger det i generna att tamdjuret blir uppskärrat och skrämt. Den stress som tamdjuren utsätts för borde undvikas så mycket som möjligt.

Detta innebär att man undviker att utveckla livsmedelsproduktion med lamm. Sverige har i dag en självförsörjningsgrad på 30 procent, och vi skulle behöva mer lammproduktion i Sverige. Det är direkt kopplat till att om det finns varg blir det ett nej för många.

Det finns många sätt att hantera varg utöver jakt. Här yrkar jag bifall till reservation 4 under punkt 3. Vi föreslår i vår reservation licensjakt för varg, även om populationen är liten i vissa områden, och att perioden för vargjakt ska sammanfalla med älgjakten.

Licensjakt är viktigt. Skyddsjakt är för defensivt. Vid skyddsjakt har skadan redan skett, och då finns stresspåslaget. Lammproduktionen är tydlig. Vargen biter ofta ihjäl många lamm, och det syns mycket i medierna. Men även skrämseleffekten på annat vilt är så viktigt att dessa frågor måste hanteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det är med glädje jag ser att vår minister Peter Kullgren har följt vad EU har beslutat i fråga om skyddsstatus för vargen. Elin Nilsson lyfte upp att när vargantalet dras ned finns en risk för inavel, och den inaveln måste vi hantera. Vi var med och diskuterade frågan vid rovdjurskonferensen i Järvsö, och vi diskuterade då att antalet kanske inte är viktigast utan att vi här måste se till helheten. Det antal vi i dag diskuterar kommer att innebära att det måste komma in nytt genetiskt material. Här borde vi också diskutera vilken typ av egenskaper som ska finnas för vargen i framtiden. Nu är det lite slumpmässigt. Med få vargar i Sverige har det blivit en ny vargstam, och vad var det för individer som vi egentligen uppförökade?

Det är bara att konstatera att exempelvis Baltikum har betydligt fler vargar än vad Sverige har, och de verkar klara detta på ett bättre sätt. Det är möjligt att en sådan vargstam har egenskaper som skulle vara spännande för den svenska vargstammen - om man nu ska ta in gener. Det blir en fråga längre fram.

Vi har också ett särskilt yttrande från Centerpartiet, då vi har diskuterat det här med att se över jaktlagen.

Det har hänt väldigt mycket. Det här med vargpopulationen är en förändring, fru talman, men det har hänt mycket annat. Vi har gått från ett väldigt högt tryck på vårt klövvilt till ett betydligt lägre tryck.

Det händer väldigt mycket. I dag hör vi exempelvis en diskussion om rovdjursavvisande stängsel som en lösning i många fall. Skulle den delen bli väldigt omfattande ser jag det som en inskränkning i vår miljö och vår strävan att använda allemansrätten som alla nog inte skulle gilla. Det är också en ganska dyr lösning. På småländska höglandet där jag kommer ifrån har vi mycket betesmark i skogsområden, och efter en storm är det alltid skador på stängsel där. Att hantera det och även underhållet skulle innebära betydande merkostnader, och det måste vi ha med oss framåt i den delen.

Det viktigaste med den här förvaltningen tror jag är det som vi varit inne på här i kväll - att den är lokal. Det är stora variationer. Inom bara några mil kan man prata om väldigt lite älg till väldigt mycket älg. Det visar att vi måste slå vakt om den lokala förvaltningen vad det än är och göra det på ett klokt sätt. Samsynen mellan markägare, jägare och övriga är också viktig för att få acceptans framöver.

Även Renmarkskommittén är en fråga som nu är aktuell. Visst ska det bedrivas jakt i norr även i fortsättningen, oavsett om det är staten eller samer som är ägare av marken. Det viktigaste är att vi hittar former för att kunna hantera jakten framöver. Det har vi allaredan sett många goda exempel på, så jag tror att vi kan se en lösning.

Jakt och viltvård

Sedan har vi det här med skadorna på skogen, som också har diskuterats i kväll.

Bara för att man har skogsskador när det är små plantor är det inte så enkelt att det blir bestående skador när det ska avverkas.

Den finska modellen tycker jag är intressant, fru talman. Man tittar på produktionen på en yta när beståndet ska skördas och har kanske inte fullt så mycket fokus på vad som händer på plantstadiet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 maj.)

Fru talman! I dag ska vi debattera tull och punktskatter, SkU13.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

Punktskatternas syfte är självklart att få in skatt och täcka våra gemensamma kostnader, men en viktig del är också att styra i den riktning man vill. För att få till stånd denna styrning är det viktigt att skatten är rimlig så att man får förståelse och acceptans från konsumenterna.

När man använder instrumentet punktskatt är det väldigt viktigt att man inte går fel. Vi har exempelvis varit inne på detta med bekämpningsmedelsskatten. Från införandet fram till i dag har den ökat med ungefär 750 procent, från 4 till 34 kronor. Effekten av den skatten på styrningssidan är i stort sett noll. Jag delar uppfattningen hos den ledamot som uttryckte att man också ska titta på farligheten, vilket kan göra att man ska ha olika typer av beskattning. Men i dag har vi ingen effekt av den skatten över huvud taget. Däremot får vi dyrare livsmedel, så det är egentligen på konsumenten den får effekt.

Vi har också varit inne på bonus malus-systemet. Att styra med en punktskatt för att uppnå en miljönytta är, som jag ser det, ett utmärkt sätt att få just den effekten. Jag hörde ledamoten Erik Hellsborn ta upp malusdelen för husbilar. Ja, den delen gav en kraftig effekt som behövde regleras. Men bonusdelen borde kanske ha varit kvar för att styra mot fler eldrivna husbilar. Det rör sig om ganska stora och tunga bilar, som påverkar miljön.

Över huvud taget, fru talman, var neddragningen av bonusdelen i bonus malus-systemet ett problem och har gjort att vi i dag har fått en klart större miljöbelastning. Vi fick ett hack i kurvan för elbilsförsäljningen. Man satsar pengar på utbyggnad av laddinfrastruktursystemet, men det ges inte möjlighet att få ut större volymer elbilar på marknaden tillräckligt snabbt.

Jag vill yrka bifall till reservation 4 under punkt 2, Skatt på drivmedel m.m. Jag ställer mig självklart bakom även de andra reservationerna.

När det gäller klimatnyttan handlar det om stora pengar på drivmedelssidan. Det är viktigt att man får effekt när det gäller klimatnyttan. En tydlig del för att uppnå detta är punktskatterna. Det finns säkert andra sätt att komma framåt, men här hade vi ett fungerande system.

Vi hade också en inhemsk produktion av biodrivmedel. I dag har vi en etanolproduktion som skulle täcka hela behovet i Sverige. Av etanolen från samma fabrik går i dag 5 procent till Sverige; resten går ut i Europa. Fabriken hade skalats upp maximalt för de behov som fanns i Sverige. Denna ryckighet är inte bra för trovärdigheten eller för framtida satsningar för att nå klimatnytta.

När det gäller tullen är de ökade befogenheter som vi kommer att besluta om lite längre fram utmärkta. Det är ett bra verktyg som tullen kommer att få. Jag ser detta som ett bra sätt att få ordning och reda i Sverige när det gäller otrygghet och den problembild vi har med kriminella som får in både vapen, narkotika och illegala pengar i systemet.

När tullen nu fått dessa verktyg krävs dock också att man får mer personalresurser för att kunna ta sig an just dessa problem. De behövs nu - det är nu vi har problemen. Det handlar inte bara om personal. Även andra resurser behövs, exempelvis narkotikahundar som skulle kunna vara ute på terminalerna, inte minst postterminaler, för att stävja droginförseln.

Mycket positivt sker alltså, men får vi inte de resurser som behövs men som inte finns med i budgetarna från regeringen just nu blir detta, som jag ser det, tyvärr lite grann slag i luften. Men gör vi rätt saker med tullen och jobbar med dessa saker skulle det kunna göra att vi får ett tryggare och säkrare Sverige. Detta är en pusselbit som är viktig.

Fru talman! Ledamoten Fredrik Ahlstedt nämnde punktskatt på bränsle och, som jag tolkade honom, att Centerpartiet har gått för långt när det gäller reduktionsplikten. Jag vill påstå att punktskatterna kan göra stor nytta för att förbättra miljön.

Ni har ju sänkt reduktionsplikten, Fredrik Ahlstedt. Det handlar dock inte bara om att ha balans i ekonomin, utan man måste också ha balans i miljön. Ni har fått hård kritik för att ni inte uppnår miljömålen. Punktskatter är ett utmärkt sätt att lyckas med det. Vi har inte sett så mycket av detta, fru talman, men att sänka reduktionsplikten gick bra.

Herr talman! Anledningen till att jag anser att det var ett felaktigt beslut att sänka reduktionsplikten är att det försämrade för miljön. Vi kan exempelvis titta på etanolinblandningen i bensinen, som är väsentligt mindre i dag. Av den etanol som i dag tillverkas i Sverige, på Norrköpingsfabriken, är det 5 procent som just nu används i Sverige. Resten går ut till den övriga Europamarknaden. Lönsamheten är i och för sig bra, men den kunde ha använts i Sverige.

Samtidigt har vi genom den uppskalade produktionen av etanol i Sverige en bra möjlighet i en kristid. Vi skulle i princip kunna vara självförsörjande på etanol.

När det gäller HVO ser jag egentligen inget problem med slaktresterna som sådana. Det är dock viktigt att man använder rätt begrepp. Jag delar ledamotens uppfattning att man ska använda rätt begrepp för rätt produkt.

Herr talman! Jag tycker att det är en klok fråga. Jag är glad över att ledamoten delar vår idé i motionen. Samtidigt är en livscykelanalys av en produkt i ett så tidigt skede som elbilar lite komplex. Den batteriteknik som används i dag kommer ju inte att vara densamma som används om två eller fyra år. Det sker en väldigt snabb teknikutveckling. Det är en sak som komplicerar den här modellen.

Jag lyfte också fram i mitt anförande att man skulle kunna använda en elbil som stöd i ett elektrifieringssystem, och det gör ju att det blir en dimension till på en elbilskonstruktion. Man måste alltså ta in helheten här, men jag är helt överens med ledamoten om att man ska ha med helheten när man tänker på miljöutsläpp.

Vad gäller beskattning ska man ha en sådan som motsvarar det utsläpp produkten orsakar. Det tycker jag är självklart som lösning. Stimulanser för nya produkter ska finnas precis när man bygger upp dem, och annars ska marknaden klara av detta.

Herr talman! Vi vill skapa en fossilfri fordonsflotta i Sverige. Därför välkomnar jag regeringens plan för genomförande för infrastrukturen när det gäller elektrifiering med laddstolpar. Det är mycket bra och nödvändigt.

Men samma regering var väldigt snabb med att ta bort stödet för elbilar i ett, som jag ser det, för tidigt skede, innan volymen av elbilar hade kommit upp på rätt och rimliga nivåer.

Jag tycker i och för sig att man ska vara teknikneutral. Men elbilarna har många fördelar, inte bara som bilar. De skulle också kunna vara en del i en infrastruktur för ett elnät. Vi har pratat i kväll om att bilen står stilla 96 procent av tiden. Den tiden som den står stilla skulle den kunna vara ett utmärkt komplement för att stabilisera elnätet, och att undanröja hindren för att använda elbilen också till detta hade varit mer på sin plats än att ta bort stödet.

Effekten av detta blev också en inbromsning i försäljningen. Det som räddade försäljningen var egentligen företagsbilar. Företagsleasingen på marknaden gjorde att siffrorna som sagt inte blev fullt så katastrofala som de hade kunnat bli.

Herr talman! Centerpartiet vill gå ännu längre och bredare när det gäller stimulansen för att få en fossilfri fordonsflotta. Vi vill ha en konverteringsstimulans för att bygga om de fossila bilarna till att drivas med såväl el som vätgas och biogas. Därför vill jag yrka bifall till vår reservation nummer 2 under punkt 1.

Det är viktigt att vi får till den här förändringen, för miljöns skull. El är en överlägsen lösning för bilar eftersom det innebär hög effektivitet, litenhet och bra tillämpningar. Vi ska vara teknikneutrala men även titta på vad det blir för utsläpp av de olika systemen. Det finns extremt stora fördelar med just elbilsanvändning.

Vi har sett många gånger att politiska beslut påverkar vilken väg man går. Biogasen tycker jag är ett typexempel. Där har man haft konstruktioner till kommersiell försäljning - men inte någon biogas. Vi har också sett det inom området arbetsfordon, där man i princip har lagt ned produktionen av biogasmotorer eftersom det inte har varit möjligt att få fram biogas i tillräcklig mängd. För tio år sedan satt jag i styrelsen för ett företag som skulle sälja sådana arbetsfordon, och det blev nedläggning. Nu har det ändå kommit tillbaka eftersom det finns mer biogas. Det är alltså viktigt att synka produktion och tillgång till el, laddstolpar och biogas och att vi tänker på helheten kring drivmedlen.

De förändringar av reduktionsplikten som regeringen fattat beslut om är i sig förödande för miljön. De har förvisso gett ett något lägre pris på bensin och diesel, men inte alls på den nivå som utlovades i valet. Det är inte nere på några 10 kronor vid pump, utan priserna på diesel är ungefär dubbelt så höga för närvarande. Förlorare på detta är företagare och privatpersoner - och inte minst miljön. Man kan känna sig lite lurad av utspelen och deras utlovade effekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Herr talman! Det finns också en teknisk utveckling när det gäller självkörande fordon. Här är det viktigt att fatta rätt beslut. Just nu ser vi lite för mycket av ett vänta-och-se-läge från regeringens sida. Jag vill se en mer offensiv hållning så att vi kan gå framåt och inte längre sitta på läktaren utan i stället driva på, eftersom det finns bra tekniskt kunnande i Sverige. Tiden går så väldigt snabbt nu att om vi inte tar rätt beslut blir vi omkörda av andra aktörer på marknaden.

Vinterväghållning tycker jag att vi har diskuterat färdigt här. Vi snuddade lite vid att det också gäller enskilda vägar. Det är viktigt att upprätthålla stödet för sådana och se till att det finns tillräcklig ekonomi för dem så att de kan fungera även vintertid. Hela Sverige ska fungera året om.

Herr talman! Jag kan absolut ta min del av ansvaret. Vi har båda en väg framåt och vill att det ska bli bättre. Men just nu sitter Moderaterna i regering, och därför vilar ansvaret lite tyngre på dem.

Jag delar inte synen på biogas fullt ut. Det är i dag få jordbruksanläggningar som har biogas på gården. Här finns absolut möjlighet att öka volymen med det befintliga djurantalet. Då skulle vi också få betydligt bättre miljönytta, mindre utsläpp och bättre kretsloppstänk över huvud taget. Det är heller ingen nackdel att vi med ökad självhushållning får fler djur.

Herr talman! Ledamoten Sten Bergheden tog upp frågor om kärnkraft, som jag hörde att herr talmannen inte vill att vi ska diskutera. Jag håller dock med om ledamoten Linus Laksos beskrivning av läget där. Det var marknaden som valde att lägga ned kärnkraften; jag vill ändå ha det sagt.

Det är viktigt att spelreglerna när det gäller biogasen är långsiktiga och tydliga. Det är de inte i dag. Detta innebär att det i dag inte blir gas eller fordonsgas av biogasen, utan vi får i stället mer el. Det är i och för sig inte fel, men vi skulle behöva att den blev till gas.

Det behövs alltså bättre spelregler, och därför är det viktigt med långsiktighet. Det gäller också etanolen i reduktionspliktsförändringen, som ändrar spelreglerna snabbt.

Jag rör mig mot det ämne vi ska diskutera. Jag vill säga något om vinterväghållningen. Det finns två motioner - en från Centerpartiet och en från Sverigedemokraterna - som tydligt tar upp dessa frågor. I utskottet väljer man dock att inte vidta några åtgärder. Jag hör att ledamoten Sten Bergheden ser problematiken med vinterväghållningen. Det finns dock som sagt tydliga motioner, och jag undrar varför man inte är positiv till dessa två motioner i stället för att säga nej till dem. Sten Bergheden låter lite mer som en oppositionspolitiker när han står här.

Herr talman! Fisk är ett fantastiskt livsmedel med bra näringsinnehåll, proteinkvalitet, fettsyresammansättning och vitaminer. Enligt Livsmedelsverkets rekommendation bör vi äta betydligt mer fisk än vad vi gör i dag. Vi äter ungefär 14 kilo fisk per hushåll och år och motsvarande mängd kyckling men dubbelt så mycket kött. På Fiskeforum för några veckor sedan sa Livsmedelsverket att vi borde äta fem gånger så mycket fisk. Det kanske är att ta i, men skulle vi fördubbla den fiskmängd vi äter skulle vi gå i rätt riktning.

Det handlar också om vår självförsörjningsgrad. Vid kris eller krig skulle fisk vara en alldeles utmärkt näringskälla. Det är förvånande att fisk sällan omnämns när vi pratar om självförsörjningsgrad och behoven i dessa situationer. Själv tolkar jag in att det beror på hur man är organiserad. Därför gäller det att ha företrädare som kan lyfta fram fisken i dessa sammanhang.

I dag tas den mesta fisken upp med trål, ungefär 98 procent. Det är nödvändigt för att få upp den mängd fisk som vi ska ta upp. Att en del går till fiskmjöl behöver inte vara negativt med tanke på att en hel del av fisken inte går att använda för humankonsumtion på grund av dioxin och tungmetaller. Det har skett en förändring i fiskodlingarna. Där är inte mer än 25-30 procent av fodret fiskmjöl. Resten är vegetabiliskt foder.

På Fiskeforum togs det upp att fiskmjölet skulle kunna ses som en resurs för humankonsumtion. Man skulle alltså kunna göra livsmedel av det. Det är en spännande utveckling som skulle kunna bidra till att vi får i oss mer av viktiga näringsämnen från fisk.

Intressant är också att man i dag tittar på att använda processad lusern och vall som fiskfoder till fiskodlingar. Det är också ett projekt som Rise håller på med. Då skulle vi kunna få ett bättre system där vi kanske kan använda mer av den viktiga fisken till humankonsumtion, och sådant som vi människor inte kan äta kan vi använda till fiskarna i stället.

Vi i Centerpartiet är måna om att stötta det småskaliga fisket, precis som har sagts i diskussionerna här i kväll. Vi är glada för beslutet om utflyttning av trålgränsen på 12 nautiska mil. Inte bara detta utan även de fredade områden som vi ännu inte har fått beslut om är viktigt för att vi ska kunna skydda bestånden, fru talman.

Man kan diskutera hur hållbart ett hållbart fiske är. Men de beslut som vi har fattat, som vi fick beslut om från EU-kommissionen, får vi leva med när vi har det här kvotsystemet. Sedan får man utvärdera det och se hur det ser ut till nästa år och året därpå och i så fall justera det. Jag delar uppfattningen att det ser illa ut och att det tyvärr går lite åt fel håll, men nu har vi det här kvotsystemet, och det är egentligen det bästa vi har på kort sikt.

Det vi i Centerpartiet tycker är intressant är att få upp volymen på vattenbruk. Därför lyfter jag här i kväll upp frågan om förenkling av regelverket. Vi skulle också kunna få upp konsumtionen av fisk för humankonsumtion på en helt annan nivå. Därför vill jag yrka bifall till reservation 15, fru talman. Jag ställer mig också bakom övriga reservationer som vi i Centerpartiet har lagt fram.

Ett hållbart fiske som jag tycker fungerar bättre är det vi har i insjöarna i dag. Det är betydande mängder fisk som kommer från våra insjöar. På Fiskeforum hörde vi bland annat Anna, som var 17:e generationen i en släkt där man sedan 1600-talet hade bedrivit fiske i Hjälmaren och gör så fortfarande. Där är det inte ett kvotsystem utan en areal som man tar ansvar för. Det kanske är lite enklare att få hållbarhet i det sättet att jobba. Så ser det ut i många av våra insjöar. Därför får vi inte ge upp, utan vi måste få ett hållbart fiske även i våra hav.

Det är många saker som påverkar den problematik som vi har med miljöbelastning i våra hav - utsläppen som vi har pratat mycket om i kväll men också förändringen av klimatet med högre temperatur. En minskad mängd fisk beror inte bara på att vi fiskar för mycket utan även på miljöförändringar. Vi måste se detta i en helhet. Däremot ser vi att det är många som driver på för att förbättra miljön. Även Hans Majestät Konungen var med på Fiskeforum och lyfte fram miljöfrågorna och visade ett stort intresse för detta. Många driver på så att vi går åt rätt håll i miljöfrågorna.

Precis som Roland Utbult lyfte upp måste vi också samsas med andra intressen, såsom vindkraften. Jag tycker att ledamoten Utbult uttryckte det på ett jättebra sätt. Vi ska inte hålla på och tråla i de bästa vattnen, utan det ska vi göra på andra ställen.

De utredningar HaV har gjort är bra. Däremot har fiskarna kommit in lite för sent i den processen, och i dag är man inte nöjd med hur den processen har gått till. Där behövs lite bot och bättring inför framtiden för att vi ska ha med fiskarna på tåget om vi ska lyckas få betydligt mer vindkraft.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 april.)

Fru talman! Jag lyssnade noga på vad ministern lyfte fram här. Ministern har goda ambitioner i att få till detta med samordning. Men samordningen måste på något sätt organiseras. Det är väl det vi vill se komma på plats. Det handlar om en planering framåt och också i det här fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har beskrivit de fall som har fått nej. Det är nästan direkt kopplat till epizootilagstiftningen. Det faller inte inom regelverket. Det andra regelverket som ligger utanför detta är precis lika viktigt när det gäller ersättning till näringsliv och föreningar.

Det måste vara en samordning av detta. Det har vi inte sett den här gången. Vi måste se det framåt. Jag upprepar frågan. Kan vi se en bättre samordning framgent i den här frågan?

Herr talman! Jag fortsätter där interpellanten slutade. Vi var på samma gemensamma besök. Svinpesten är en väldigt allvarlig sjukdom som vi vet är ett gissel för näringen. Den kom inte som någon överraskning. Risken för svinpest i Sverige har vi känt till länge, och den har ökat i takt med att vildsvinsstammen ökat i Sverige. Ökningen beror på att våra vildsvin har rymt från våra hägn. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för att hålla dem innanför hägnet, men så har inte skett. Då ökar också risken vid ett utbrott av svinpest.

Som beskrivits här har hanteringen gått väldigt bra. Vi är väldigt nöjda med att beredskapen för själva pesten har fungerat bra. Vi ser samspelet med enskilda näringsidkare. Inte minst har jägarna gjort ett fantastiskt bra jobb med genomsök, och synken med myndigheter har fungerat bra.

Men som också beskrivits finns det även en del som inte har fungerat så bra, och det är ersättningsfrågan. Jag lyssnade på ministerns interpellationssvar och hörde att det finns en ambition att hantera det här med ersättningen. Men verkligheten är en annan. Enligt de vittnesmål som vi fick från de här fyra fem kommunerna blir det väldigt många avslag på ansökningarna om ersättning. Anledningen är hur epizootilagstiftningen, som ministern lyfter fram, ser ut. Då är det annan lagstiftning som går in i stället, och det är den komplexiteten man måste kunna hantera. Vi har haft en beredskap för själva svinpesten, men vi borde också ha en beredskap för den här typen av konsekvenser i ett samhälle, så att hela samhället fungerar och man inte bara skyddar mot själva pesten.

Detta är bakgrunden till min fråga till ministern, herr talman. Den samordning som krävs, vilket ger ministern uttryck för, gäller det att få till i verkligheten. Som vi hörde är det bara fyra som har fått godkännande. Det kommer att krävas en bättre samordning av de andra stegen, så att man inte behöver leva i en så stor osäkerhet. Har ministern för avsikt att ta initiativ till att se till att den typen av samordning fungerar på ett bättre sätt?

Det gäller att ta lärdom av detta för att hitta smidigare lösningar som kan tillämpas nästa gång när den här typen av utbrott kommer att ske. Detta var första gången men tyvärr nog inte den sista. Frågan gäller alltså både framåt och bakåt.

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Vi har denna vecka fått väldigt bra information i miljö- och jordbruksutskottet om livsmedelsberedskap och haft en diskussion om självförsörjningsgraden.

Samtidigt såg vi förra veckan att länsstyrelser samtidigt planerar att flytta vargar från de täta områdena till de mindre täta områdena för varg i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Är detta en politik som landsbygdsministern anser är förenlig med de ganska tuffa krav som vi behöver ställa på självförsörjning och ökade krav på livsmedel?

Herr talman! Jag tycker att det är en viktig fråga hur vi kan stärka konkurrenskraften för svenskt lantbruk. Ett bra exempel som jag lyfter fram är fiberuppbyggnaden i Sverige. Ska vi vara med i matchen bör vi göra detta färdigt. Vi har hållit på med att bygga ut fiber i ungefär 15 år, och det är ungefär 15 procent kvar. Det som är kvar är till stor del på landsbygden. Här krävs krafttag för att vi ska bli färdiga. Inte förrän vi blir färdiga kan vi heller använda denna teknik fullt ut i välfärdstjänster med mera för dem som bor på landsbygden, så det skulle vara ett vinn-vinnupplägg att lägga mer resurser för att göra detta färdigt.

Jag hörde inte mycket om det här i landsbygdsministerns svar. Vi kommer väl i och för sig att få fler tillfällen att diskutera detta, men det skulle vara intressant att höra om han är inne på den här linjen eller om han ser andra vägar framåt för att stärka konkurrenskraften för svenskt lantbruk.

Herr talman! Jag tackar landsbygdsminister Peter Kullgren för svaret.

Jag ska börja med att ge beröm till landsbygdsministern för ambitionen att stärka den gröna näringen. Ministern lyfter ofta fram det, och det är jättebra. Det är precis det som vi behöver.

Samtidigt finns det begränsade möjligheter att påverka både intäkter och kostnader på landsbygden för dem som bedriver gröna näringar eftersom de styrs väldigt mycket av världsmarknadspriser. Men det finns saker och ting som går att påverka. En sådan är kommunikation genom det som de flesta i dag kan använda - fiber. 85 procent av svenskarna har i dag tillgång till fiber och fiberuppkoppling. De 15 procent som är kvar är i stor utsträckning människor på landsbygden. Kostnadsmässigt är i runda tal hälften av kostnaderna kvar för dessa 15 procent. Det är alltså en väldigt dyr utbyggnad av det som är kvar.

Men om Sverige ska kunna konkurrera med övriga Europa är det viktigt att denna investering görs för att få en bra funktion på landsbygden, både för våra gröna företag och för servicenäringen som hör till.

Min fråga är: Kan landsbygdsministern likt Centerpartiet vara med och framöver satsa mer pengar på just infrastrukturen för att få en färdigutbyggd fiberinfrastruktur?

(Applåder)

Fru talman! Också jag ska gå in i denna debatt om trafiksäkerhet, även om jag känner att vi är väldigt överens i de här frågorna.

Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 14. Den berör trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer.

Detta med A-traktorer har lyfts här i kammaren i dag. Jag kommer att fortsätta att göra det. Jag tycker att det är en viktig fråga, också för att det har skett en så stor förändring i och med att det är så många fler som i dag använder A-traktorer.

Detta är också en mycket tydlig landsbygdsfråga. Många gånger är det ju en brist på kommunikation och en brist på kollektivtrafik som gör att dessa ungdomar måste hitta en lösning. Kanske föräldrar eller kompisar inte alltid har möjlighet att hantera detta med transporterna.

Jag är jätteglad över de förändringar som är beslutade om ett bättre regelverk för A-traktorer där man ska ha vinterdäck på vintern och använda de säkerhetsbälten som finns. Så sent som i vintras bevittnade jag en olycka precis utanför mitt hus. Det var två tjejer som kolliderade och inte hade säkerhetsbälte. Det var ingen hög hastighet. Jag vet vilka de var; man såg dem varje dag när de var på väg till gymnasiet. Hade de använt säkerhetsbälte hade de inte fått den nackproblematik de fick. Nu tror jag ändå att det gick ganska bra, men detta är viktigt. Därför är de beslut som är fattade alldeles utmärkta.

När man nu har fattat dessa beslut om att förbättra tekniken är det också viktigt att ta nästa steg och ge dessa ungdomar möjlighet att köra lite fortare. 30 kilometer i timmen är långsamt. Jag har varit lantbrukare och kört mina 30-kilometerstraktorer, och när jag sedan fick köra 40 kilometer i timmen var det jättestor skillnad. Det är det också för dessa ungdomar.

Säkerheten har på detta sätt blivit mycket bättre. Jämfört med de gamla A-traktorerna - jag var också med där en gång i tiden - som hade stel bakaxel och breda däck, och som man egentligen fick köra så fort man kunde på två växlar med det regelverket, ger den här tekniken otroligt mycket bättre fordon att hantera i en lite högre hastighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Jag hoppas att vi kan gå vidare med detta och fatta det beslutet lite längre fram. Jag känner ändå att vi har en majoritet för detta.

När det gäller säkerhet generellt sker ändå ganska många olyckor i trafiken. År 2021 hade vi 220 omkomna, varav 20 procent kunde relateras till alkohol och droger. Att punktmarkera alkohol och droger är viktigt för att öka trafiksäkerheten. Oavsett vilken hastighet du håller och hur väl du sköter dig kan du möta sådana som är drogpåverkade. Precis som någon var inne på tidigare i dag är kontrollen vid hamnarna jätteviktig, men vi behöver också generellt mer kontroller ute för att se till att alkohol och droger används så lite som möjligt i trafiken.

Det finns också nykterhetsstödjande teknik med alkolås, bommar och så vidare. Även där sker det mycket som går i rätt riktning för att stötta i den delen.

Generellt går tekniken många gånger i rätt riktning för att förbättra säkerheten. Med de A-traktorer som gick i 45 kilometer i timmen upplevde många att man hann i fatt dem, att de var en risk och att de skapade köer. I dag har allt fler bilar adaptiva farthållare, vilket innebär att om du hinner i fatt en A-traktor bromsas du in på ett bra sätt så att du inte får den risken. Det är inte alltid självklart att vi ska göra om A-traktorn; det kanske är bilarna vi ska göra om genom att använda den nya teknik som finns för att få ned olyckorna.

Det som lite grann kan få en att studsa när det gäller den statistik vi tagit del av i arbetet med TU13 är de många viltolyckorna. Över 67 000 viltolyckor är väldigt mycket. Här borde man titta på hur man ska få ned detta. Trots allt är det inte så många dödsolyckor, men vi har allvarliga olyckor som gör att vi måste få ned den delen. Även här finns tekniska lösningar för att säkra övergångar, upptäcka vilt med teknik och så vidare. Också den delen är viktig att få till.

Sedan kan man apropå trafiksäkerhet fundera på om inte en bil i dag med all teknik har blivit näst intill som ett flygplan. Kanske borde man fundera lite på en utbildning i hur ett modernt fordon ser ut, för det börjar bli väldigt avancerat. Man kan också fundera på när du ska få använda dessa touchskärmar som ibland är väldigt breda, sitter ganska långt ifrån och ergonomiskt inte alltid är hundraprocentigt rätt för dig. Här finns nog ganska mycket att fundera på inför framtiden för att få ännu bättre säkerhet i trafiken.

Som avslutning vill jag ta upp det som EU-kommissionen varit inne på när det gäller nytt körkortsdirektiv. Körkortet är ju väldigt viktigt. Det är sådan sak man alltid vill ha med sig. Man använder det mycket som en id-handling. Dock är det ju lite hopplöst omodernt, fru talman, att inte ha en digital form av körkort i dag. När vi kan ha så många andra handlingar och id-system på annat sätt borde vi kunna lösa även detta. Nu ligger det ett förslag från EU-kommissionen om att vi ska komma fram med någon typ av lösning även i vårt utskott. Jag hoppas att vi kan jobba vidare med den delen och få en modernare teknik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

(Applåder)