Herr talman! Malin Larsson har frågat mig hur jag ser på ersättningsfrågan samt vilka initiativ eller åtgärder jag tänker vidta för att mildra effekterna för de drabbade företagen, föreningarna och kommunerna.

Den 6 september 2023 konstaterades för första gången någonsin den mycket allvarliga sjukdomen afrikansk svinpest i Sverige. Utbrottet i sig var allvarligt, och en fortsatt spridning av smittan riskerade att innebära ytterligare konsekvenser. Kraftfulla åtgärder var därför nödvändiga i det inledande skedet av bekämpningen.

Epizootilagen (1999:657) och EU-bestämmelserna på djurhälsoområdet innebär skyldigheter för Jordbruksverket att besluta om åtgärder och restriktioner för att bekämpa allvarliga djursjukdomar, som afrikansk svinpest. Dessa åtgärder innebär oundvikligen konsekvenser för de företag och privatpersoner som berörs, och därför finns det också bestämmelser om ersättning i epizootilagen. Det är i första hand dessa bestämmelser om ersättning som bör tillämpas.

Den som anser sig ha drabbats av kostnader eller förluster till följd av Jordbruksverkets beslut har möjlighet att ansöka om ersättning. Jordbruksverket ska pröva ersättningsanspråken, och den som är missnöjd med Jordbruksverkets beslut har möjlighet att överklaga besluten till förvaltningsdomstol. Genom Jordbruksverkets och domstolarnas prövning kan det klargöras vilka som har rätt till ersättning enligt epizootilagens bestämmelser, och regeringen följer den prövning som pågår.

I takt med att inkomna ansökningar hanteras av Jordbruksverket klarnar bilden av vilka aktörer och näringsgrenar som omfattas av rätten till ersättning i enlighet med epizootilagstiftningen. Först när det finns en tydlig bild av vilka som inte omfattas kan frågan om ytterligare stöd utöver ersättning enligt epizootilagen övervägas.

Konsekvenserna av utbrottet är omfattande, och hanteringen sträcker sig över flera delar av regeringen. Jag vill därför vara tydlig med att det även pågår andra insatser för att stödja drabbade aktörer. Almi i Västmanland har öppnat en företagsjour dit länets företag kan vända sig för att få stöd, råd eller hjälp med de utmaningar de har fått på grund av svinpestens utbredning.

Hittills har utbrottsbekämpningen varit lyckad, något jag är otroligt glad över. Vi ska inte glömma att myndigheterna kontinuerligt gör en bedömning av situationen utifrån risken för smittspridning. Sedan bekämpningsåtgärderna infördes i september har betydande lättnader kunnat genomföras i restriktionerna och restriktionszonen minskats. Det innebär att vissa områden som tidigare omfattades av zonen nu är helt fria från restriktioner samt att vissa aktiviteter nu får utföras i den smittade zonens ytterområde, vilket är fördelaktigt för företag, föreningar och kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jordbruksverket har också möjlighet att bevilja undantag från restriktionerna för sådan verksamhet som bedöms kunna utföras inom den smittade zonen om det finns särskilda skäl. Regeringen välkomnade exempelvis Jordbruksverkets besked att Engelbrektsloppet alldeles nyligen kunde genomföras i sin helhet. Det är i utmanande tider som samverkan sätts på prov, och det är positivt att Jordbruksverket, berörda kommuner och idrottsrörelsen gemensamt kunde finna en lösning som gjorde att Sveriges näst största längdskidtävling kunde genomföras. När det gäller föreningslivet ser vi framför oss en fortsatt god regional samverkan för att stötta föreningslivet i området, men vi utesluter inte möjligheten att även se över om ytterligare insatser behövs för att stödja föreningar som har drabbats.

Vi ser framför oss en fortsatt god regional samverkan för att stötta företag och föreningsliv i området. Regeringen fortsätter att följa denna fråga noggrant.

Herr talman! Jag fortsätter där interpellanten slutade. Vi var på samma gemensamma besök. Svinpesten är en väldigt allvarlig sjukdom som vi vet är ett gissel för näringen. Den kom inte som någon överraskning. Risken för svinpest i Sverige har vi känt till länge, och den har ökat i takt med att vildsvinsstammen ökat i Sverige. Ökningen beror på att våra vildsvin har rymt från våra hägn. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för att hålla dem innanför hägnet, men så har inte skett. Då ökar också risken vid ett utbrott av svinpest.

Som beskrivits här har hanteringen gått väldigt bra. Vi är väldigt nöjda med att beredskapen för själva pesten har fungerat bra. Vi ser samspelet med enskilda näringsidkare. Inte minst har jägarna gjort ett fantastiskt bra jobb med genomsök, och synken med myndigheter har fungerat bra.

Men som också beskrivits finns det även en del som inte har fungerat så bra, och det är ersättningsfrågan. Jag lyssnade på ministerns interpellationssvar och hörde att det finns en ambition att hantera det här med ersättningen. Men verkligheten är en annan. Enligt de vittnesmål som vi fick från de här fyra fem kommunerna blir det väldigt många avslag på ansökningarna om ersättning. Anledningen är hur epizootilagstiftningen, som ministern lyfter fram, ser ut. Då är det annan lagstiftning som går in i stället, och det är den komplexiteten man måste kunna hantera. Vi har haft en beredskap för själva svinpesten, men vi borde också ha en beredskap för den här typen av konsekvenser i ett samhälle, så att hela samhället fungerar och man inte bara skyddar mot själva pesten.

Detta är bakgrunden till min fråga till ministern, herr talman. Den samordning som krävs, vilket ger ministern uttryck för, gäller det att få till i verkligheten. Som vi hörde är det bara fyra som har fått godkännande. Det kommer att krävas en bättre samordning av de andra stegen, så att man inte behöver leva i en så stor osäkerhet. Har ministern för avsikt att ta initiativ till att se till att den typen av samordning fungerar på ett bättre sätt?

Det gäller att ta lärdom av detta för att hitta smidigare lösningar som kan tillämpas nästa gång när den här typen av utbrott kommer att ske. Detta var första gången men tyvärr nog inte den sista. Frågan gäller alltså både framåt och bakåt.

Fru talman! Återigen: Tack till landsbygdsministern för svaren!

Jag önskar att landsbygdsministern skulle kunna vara lite mer konkret om hur de drabbade kan få hjälp för att överleva den kris som det faktiskt är. Han hänvisar till att skicka in ansökningar. Det blir oftast rättsliga förfaranden och så vidare. Det är ganska svårt för små företagare och de som är enskilt drabbade.

Omfattningen av restriktionerna stor, och hanteringen av de breda samhällseffekterna svåra. Det drabbar kommunerna, de boende och näringsliv hårt. Dessutom är restriktionerna rörliga. Vi kommer också att se effekterna av dem under lång tid framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är små kommuner med mycket landsbygd som är drabbade. De har inte samma resurser som stora kommuner. Avsaknaden av statlig närvaro är också påtaglig och en stor nackdel när man drabbas så här hårt.

Bland de drabbade har vi skogsägare som inte kan bruka sin skog, föreningsliv som inte kan ha verksamhet och tävlingar och en besöksnäring som inte kan bedriva sin verksamhet. Det är många företagare som drabbas oerhört hårt av restriktionerna och som nu har det väldigt tufft.

Det är också många arbeten och investeringar som blir drabbade när kommunerna inte får ta markprover, gräva nya va-ledningar, sanera förorenade områden och så vidare. Det är många arbetstillfällen som försvinner där.

Man kan se att det är väldigt många drabbade företag och invånare. Om det nu är 55 ansökningar är det väldigt få utifrån hur många drabbade det är. Det visar på att ersättningsfrågan är svår och att det är få som kan söka utifrån det regelverk som finns.

Vi träffade bland annat en man under besöket som driver ett företag på en släktgård. Hans huvudsakliga inkomst är från skogen. Han kan nu inte röra sig i skogen. Han kunde inte underröja inför vinterns tänkta avverkningar. För att få ersättning måste han kunna bevisa ett inkomstbortfall, att han har förlorat pengar. Men eftersom han inte får avverka har han ingen inkomst. Han fick ingen ersättning. Men banken vill fortfarande ha pengar för räntor och amorteringar.

Skogen står kvar, men han klarar sig inte utan lön. Det är det inte många som gör. Sedan finns också risken att virkespriserna går ned, och då drabbas han dubbelt.

Ministern var inne på epizootilagen. Den är skriven för jordbrukare och är väldigt specifik. Enligt den lagen ska man vara direkt påverkad. Det gör att de som exempelvis driver vandrarhem inte ses som direkt drabbade. De kan fortfarande boka in gäster. Men det kommer såklart inga gäster. Du kan inte röra dig ute i naturen, och du kan inte besöka sevärdheter eller jobba. Många av jobben uteblir också, som jag var inne på. Då är ersättningsfrågan central.

Det gäller också att komma ihåg att vi nu är här. Men det kommer också att krävas resurser framåt och tid för återhämtning. Nu var det framför allt kommunerna Fagersta och Norberg som drabbades. Men det kan hända igen. Frågan är kanske inte om utan när, om vi ser hur den afrikanska svinpesten sprider sig i Europa.

Därför är det också viktigt att alla tar sitt ansvar och hjälps åt och att vi lär oss av erfarenheterna, men framför allt att de drabbade får hjälp. Därför behövs det nu snabba och tydliga besked i ersättningsfrågan. Det är avgörande för uthålligheten och möjligheten till återhämtning.

Landsbygdsministern talade i går vid frågestunden om epizootilagen. Men det måste finnas någon form av samordning i regeringen mellan ministrar när en kris av den här omfattningen uppstår. Därför undrar jag hur dialogen ser ut i regeringen.

Fru talman! Tack för kompletterande frågor och också för engagemanget i den här saken!

Jag upprepar igen att jag har den största förståelse för den osäkerhet och otrygghet som man kan känna som näringsidkare, förening eller för den delen kommun i det här läget.

Det regelverk vi har på plats nu utgår från epizootilagen. Där är min uppmaning: Anser du dig vara direkt berörd, sök. Det gör att man kan få sin sak prövad enligt den lagstiftning som vi nu har på plats.

Vi för självklart en dialog inom regeringen i de här frågorna. När det gäller statlig närvaro har både SVA och Jordbruksverket, som är delar av staten, en ständig närvaro.

Med det sagt: Det är mycket inriktat på bekämpningen. Bekämpningen är det centrala uppdrag som mina myndigheter har i detta. Det handlar också om lagstiftningen kring ersättning när man är direkt berörd.

Jag har också hört exempel där man inte har sett att man har möjlighet att få ersättning. För att göra det hela lite mer verkligt: Ta till exempel ett jaktlag som inte får jaga. De betalar sitt arrende ändå, för det tycker markägaren att de ska göra, men de får inte det de har betalat för. Är jaktlaget då direkt berört? De har uppenbarligen haft en kostnad för någonting som de inte har fått en tjänst av. Men är de direkt berörda? De äger ingenting på marken, utan de hyr marken för att få göra en sak.

Nej, jaktlaget kanske inte är direkt berört. Men markägaren kan ju vara det - markägaren som underlåter att ta in sitt arrende eller som får betala tillbaka arrendet för att man inte kan låta jaktlaget jaga på marken. I det läget har markägaren en direkt förlust, som han eller hon kan söka ersättning för enligt epizootilagen.

Så ja, systemet är krångligt. Men det är många system i det här landet som är krångliga. Grunden till att det krävs att man kan leda saker i bevis är att vi alla vill vara väldigt rädda om skattebetalarnas pengar.

Grunden är alltså: Sök stöd om du anser dig vara direkt berörd eller om det finns någon annan som är direkt berörd som du kan kräva pengar av eller underlåta att betala pengar till, som i sin tur kan söka pengar! Så ser systemet ut.

Självklart är jag inte stoltare än att jag kan säga att det vore jättebra om alla frågetecken i lagstiftningen hade varit uträtade inför en sådan här händelse. Det tror jag att vi alla tycker. Jag tror att den förra regeringen också kan titta i backspegeln och se att man kanske skulle ha tänkt mer på hur lagstiftningen utformades med tanke på att svinpest har varit aktuell i så många europeiska länder. Men nu gjorde vi inte det. Vi hann inte på vårt år, och man hade inte gjort mer tidigare. Då får vi laga efter läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Självklart ska vi ta vara på alla erfarenheter - positiva såväl som negativa - inför detta. Det är tyvärr rätt som båda ledamöterna säger: Det är inte en fråga om om utan om när detta händer igen. Det är min absoluta ambition att vi ska vara ännu bättre förberedda då.

Fru talman! Bekämpningen av smittan står i det främsta rummet. Ju snabbare vi kan förklara hela zonen säker, desto bättre för alla inblandade - för alla företag, för alla privatpersoner, för alla föreningar och för alla kommuner i det drabbade området.

Ett viktigt besked fick vi i går: Man bedömer att det var det sista vildsvinet inom detta 10 000 hektar stora område som fälldes i går. Jag vill återigen rikta ett stort tack till alla som har lagt timme efter timme, dag efter dag, vecka efter vecka på att utföra detta oerhört viktiga arbete. Det är många som ska vara tacksamma till er för detta.

Det här kommer att fortsätta i den utvidgade zonen, det stora området, så att vi minimerar risken för omtag av spridningen.

Som jag var inne på tidigare ska vi självklart försöka lära av det vi har varit med om och det vi är med om nu och se hur vi bättre kan ta oss an detta i framtiden, för tyvärr är detta en sjukdom som återkommande verkar kunna poppa upp både här och där.

Vi för också diskussionen, som i och för sig är parallell men lika viktig när det gäller spridningen, om den vildsvinsstam vi har i Sverige. Hur stor ska den vara, och vilka verktyg kan vi få fram för att begränsa den ytterligare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller ersättningsfrågan har jag återigen en uppmaning: Känner du dig direkt berörd som boende eller verkande i området är det epizootilagen som är på plats nu, och regeringen följer frågan oerhört noga.

Jag vill passa på att tacka båda debattörerna för en bra debatt som sätter ljuset på denna viktiga fråga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.