Daniel Vencu Öhrlund Castro

Fru talman! Då skulle jag vilja säga att svaret satte fingret på skillnaden mellan våra partier. Det är ju inte jag som politiker som har sagt att fossilfritt stål är en toppenidé, utan det är SSAB och LKAB.

Stål har varit en av Sveriges viktigaste exportvaror i hundra år, och när man nu har hittat ett sätt att producera stålet fossilfritt är Sverigedemokraterna skeptiska. Vem är det då som lägger sig i vad de som kan näringsliv vill göra? Det är ju Sverigedemokraterna som säger stopp. Vi säger: Om man tycker att det är en bra idé, kör på!

Fru talman! Staten kan vara en möjliggörare. Näringslivet ska självklart få förutsättningar att verka. Men om man ser på saker och ting som att staten bara är en instans som ska få bort problem och inte alls ska vara den som möjliggör ett bättre samhälle och att fler jobb hamnar i Sverige har man faktiskt misslyckats lite med sitt uppdrag som politiker och sitt ansvar gentemot svenska medborgare, tycker jag.

Det är ju så att staten också är en aktör och behöver ta en stor del av risken, precis som näringslivet gör. Näringslivet har varit tydligt - man är villig att ta en risk, men staten måste också göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Tobias Andersson har haft dialoger med bland annat Svenskt Näringsliv, vilket han stoltserat med ganska mycket i dag. Har det här inte framkommit där? Har näringslivet inte sagt det här till ordföranden för näringsutskottet? Det tror jag inte på, för näringslivet säger det till mig och alla andra ledamöter i näringsutskottet.

Fru talman! När det gäller att undanröja hinder har jag en följdfråga apropå energipolitiken, eftersom Tobias Andersson tog upp den. Vad är Sverigedemokraternas plan för 2030? Man har en plan för 2045, men man har ingen plan för fossilfri elproduktion till 2030 om man nu vill undanröja hinder för de investeringar som kräver det i Sverige i dag.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Tobias Andersson, för anförandet! Jag skulle vilja uppehålla mig lite vid de stora industrisatsningarna och vid innovationsområdet, för det sker ju massiva investeringar i Sverige nu. Det belyste jag i mitt anförande i den förra debatten vi hade i dag. Enligt mig och mitt parti är det lyckosamt och bra för Sverige att vi har dessa investeringar och att staten och näringslivet tillsammans kan göra dem för att säkra svensk konkurrenskraft i dag och i framtiden i en värld där vi ser en grön kapplöpning mellan flera olika stater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! Tobias Andersson och Sverigedemokraterna har uttalat sig väldigt skeptiskt om de olika satsningarna. Jag skulle vilja fråga ledamoten: Om det inte är de satsningar vi ser i dag som man ska satsa på, vilka andra investeringar ser Sverigedemokraterna då framför sig? Vilka andra stora industrier vill man locka till Sverige eller se till att skapa förutsättningar för att växa i Sverige?

Fru talman! Självklart ska det vara på marknadsmässiga grunder. Då måste jag fråga ledamoten om han tycker att Spanien, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA har någon form av planekonomi. Deras stater gör nämligen just det här. De går in och stöttar de höginnovativa bolagen, eftersom de vet vilken utdelning det kan ge dem i framtiden. De har också innovationsstrategier som ämnar göra länderna konkurrenskraftiga i framtiden. Det saknar vi tyvärr i Sverige.

Det är märkligt att påstå att riskkapitalister inte investerar i de höginnovativa bolagen. Det är helt enkelt inte sant. Det har de gjort under många år i Sverige. Sverige är faktiskt det land i EU som har störst andel riskkapital. Det är också därför det har funnits ett ganska gott ekosystem i Stockholm för de höginnovativa bolagen. Det stämmer helt enkelt inte, Kjell Jansson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Det är däremot sant att man har aviserat nedskärningar på innovationsområdet, i ett läge där man inte ens har någon färdig plan för vad man vill med svenska innovationer.

Som jag nämnde i min förra replik är detta en viktig fråga för Stockholmsregionens konkurrenskraft. Jag frågar alltså igen: Varför aviserar man nedskärningar på de höginnovativa bolagen i ett läge där Spanien, Frankrike, Tyskland och USA - för att bara nämna några - gör massiva investeringar i sina höginnovativa bolag och sina innovationssystem?

Fru talman! Tack för anförandet, Kjell Jansson! Det var många exempel på saker som händer i vårt land och på de många investeringarna, inte minst i de norra delarna av Sverige.

I ett läge där Svenskt Näringsliv är ganska tydliga med att Sverige behöver kraftfulla satsningar inom innovationsområdet väljer Sveriges regering att avisera nedskärningar på området med uppemot ½ miljard fram till 2026.

Fru talman! Både jag och ledamoten Kjell Jansson kommer från Stockholmsregionen. Här etablerar sig inga nya stora industrier, men det vi har är starka höginnovativa bolag, så kallade startup- och scaleup-företag, som kan bidra till stärkt svensk konkurrenskraft. Och det har de gjort. Bolag som Klarna och Spotify, för att bara nämna två, är bolag som kommer från vår stad.

För att fler sådana bolag ska kunna växa och för att fler stockholmare ska få arbete i det som kommer att vara den gröna omställningen behöver vi investera i de bolagen. Men regeringen aviserar nedskärningar på området. Varför väljer regeringen att inte agera i en fråga som är viktig för Stockholmsregionens konkurrenskraft?

Fru talman! Vi står inför en kapplöpning om investeringar i den gröna omställningen. Jag kan inte begripa vad som skulle vara viktigare för de små och medelstora företagen än att få förutsättningar att leverera produkter och tjänster och dra nytta av de massiva investeringar vi ser i vårt land just nu. Många av landets entreprenörer är visionärer med visioner som går i linje med det som är bra för Sverige: jobb, gröna innovationer som genererar tillväxt samt företag som växer i Sverige och får se stärkt förmåga att exportera svenska varor.

Vi har dock en regering som närmast kan beskrivas som populister i frågor som handlar om regelförenkling. Det gäller en massa andra frågor också, fru talman. Men om vi ska prata om just regelförenkling kan vi konstatera att regeringen ger 34 myndigheter i uppdrag att arbeta med regelförenkling men med andra handen skär ned på Myndighetssverige rakt av med 1-1,5 miljarder kronor. Hur ska man arbeta med att förbättra regelverken i Sverige om man inte får tillräckliga resurser att göra det? Det är flera myndigheter som är redo att påbörja en resa för att minska krånglet och förbättra relationerna med näringslivet.

Jag vill tipsa regeringspartierna om att titta på Sustaingov, ett av de fem strategiska innovationsprogram som sjösätts nu under våren. Programmet tar sikte på att lösa den systemproblematik som offentlig sektor har i förhållande till framför allt de höginnovativa små och medelstora företagen. Man tittar på hur myndigheter och näringsliv kan bli bättre på att samverka och på hur myndigheter kan bli möjliggörare i stället för bromsklossar. Det var synd att ingen från regeringspartierna var med när programmet lanserades. Jag tror att ni skulle ha lärt er någonting.

Fru talman! Ett viktigt perspektiv för oss socialdemokrater är den ekonomiska tryggheten för landets småföretagare, som är i ett hårt ansatt läge. Förbättringar behöver ske vad gäller regelkrångel, konkurser och sjukpenninggrundande inkomst, för att nämna några saker. Den socialdemokratiska regeringen hade en rad förslag för att underlätta i systemen gällande sjukpenninggrundande inkomst för småföretagare, men vi kan konstatera att den här regeringen inte har gjort någonting på området.

När vi slog fast de förenklingspolitiska målen 2021 var det i syfte att på både systemnivå och sektoriell nivå minska krånglet i de regelverk vi har. Den här regeringen behöver fortsätta på den inslagna vägen och genomföra de regelförbättringar som krävs. Man behöver lyssna till hela näringslivet för att skapa ett bättre företagsklimat i Sverige. Man behöver också ta till vara digitaliseringens möjligheter bättre för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen och på så sätt skapa en regelförenklingspolitik som utgår från företagens behov och bidrar till att stärka hela det svenska samhället.

Men den här regeringen säger mycket och levererar lite. Man ger med den ena handen och tar bort med den andra. Man skär ned på myndigheter samtidigt som de förväntas arbeta med utökade uppdrag såsom regelförenkling. Man inför ett råd för regelförenkling utan någon som helst konkretion eller konsekvensanalys, man ger 5 miljoner till Kommunsverige för arbete med digitala tjänster samtidigt som man skär ned på kommunernas finansiering och man gör nedskärningar i Innovationssverige, för att nämna några saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Det är inte regelförbättringar den här regeringen presenterar. Det är ord utan verkan när man drar undan mattan på innovationsområdet och för myndigheternas förmåga att arbeta med just regelförbättringar. Detta är allvarligt. Man verkar vilja handplocka vilka som ska få det bättre och vilka som ska få det sämre. De höginnovativa bolagen i Sverige har fått det sämre med den här regeringens politik.

När populism får styra i stället för rim och reson riskeras hela Sveriges konkurrenskraft, och det är allvarligt. Regeringsunderlagets syn på innovationer och dess totala negligering av deras förutsättningar att växa och bidra till svensk konkurrenskraft är sorglig att bevittna. Jag yrkar därför bifall till reservation 6.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Fru talman! Jag tycker att det är märkligt att vi, när vi pratar om regelförenkling för företag, säger vilka frågor som berör vårt utskott. Då blir det väldigt begränsat vilka regler som kommer att diskuteras. Vi vet att många regler inte nödvändigtvis tillhör näringsutskottets ansvarsområde eller politikområde utan hör till andra utskott. Men som näringspolitiker, Tobias Andersson, behöver vi fortfarande diskutera dessa frågor.

Jag tycker att det är märkligt att man i ett läge där arbetslösheten ökar och småföretagen får det svårare gör det ännu svårare. Och inte nog med att man gör det svårare för småföretagen, utan man står här och stoltserar ganska mycket med exempelvis danstillståndet som, enligt krögare som jag har haft diskussioner med, inte har fallit väl ut. Nu behöver de söka tillstånd för varenda tillställning i stället för att som tidigare ha ett tillstånd för ett helt år. Men det kan vi debattera vid ett annat tillfälle.

Det som jag vill belysa här är att den socialdemokratiska regeringen vidtog en konkret åtgärd för att det skulle bli lättare för företagen och inte så betungande kostnader för dem. LO, Svenskt Näringsliv och Visita, för att nämna några, har avstyrkt förslaget från regeringen. Trots detta har regeringen gått vidare med att man ska slopa högkostnadsskyddet för höga sjuklönekostnader.

Som systemet är utformat i dag gynnar det framför allt små företag. Folk som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har en sjukdomshistoria kommer nu att få det svårare att få ett jobb därför att företagare inte kommer att våga ta risken. Detta är symtomatiskt. Man gör det svårare för sjuka genom sjukförsäkringen, och nu gör man det svårare för småföretag att anställa dem som har en sjukdomshistoria. Jag tycker att detta är allvarligt, fru talman.

Vad är Sverigedemokraternas plan för att de som har en lång sjukdomshistorik ska kunna komma i arbete och för att småföretagen ska kunna vara med och bidra till detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Fru talman! Jag tackar Tobias Andersson för anförandet.

Vi pratar om regelförenkling i ett läge där väldigt många småföretag får se sina verksamheter gå omkull. Det är ett rekordhögt antal konkurser i vårt land, tyvärr. Det är såklart en stor sorg och förlust för den enskilde näringsidkaren, men det påverkar också arbetena i Sverige. Många av småföretagen i vårt land är viktiga jobbskapare och integrationsmotorer.

Något som är särskilt betungande för små och medelstora företag är de höga sjuklönekostnader som uppstår vid många korta sjukskrivningar. Detta var anledningen till att vi 2014, efter samråd med näringslivet, införde ett högkostnadsskydd för just sjuklönekostnader. Nu har regeringen aviserat att man kommer att slopa detta högkostnadsskydd för sjuklönekostnader, något som har väckt massiv kritik. Visita har till och med uttalat att den här regeringen uppenbarligen inte har någon koll på hur småföretag har det.

Höga kostnader och mer administration kommer att följa i ett läge där regelverken behöver bli bättre och fler behöver komma i arbete. Varför har då Sverigedemokraterna gått med på att slopa högkostnadsskyddet för höga sjuklönekostnader som kommer framför allt småföretag till del?

Herr talman! Jag skulle vilja påstå att regimen i Turkiet har anslutit sig till den högerextrema rörelse som den här regeringen också har gjort sig beroende av, där hbtqi-personer används som slagträn i den samhällspolitiska debatten och till följd av det behöver utstå fysiskt och psykiskt våld.

Det här sker i Ryssland, i delstater i USA och i Argentina, Indonesien, Uganda, som Billström själv tog upp, och många fler länder. Detta är en internationell angelägenhet som kräver att stater som i praktiken värnar om hbtqi-personers rättigheter också är aktiva i världssamfundet för att utkräva ansvar av dem som inte gör det.

Herr talman! FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna är bara verkningsfulla om vi som står upp för dem och gör det i samtal med stater som inte följer dem. Turkiet har skrivit under båda dessa konventioner, men det är uppenbart att landet inte följer dem.

Det hade varit intressant att höra vad utrikesministern tänker att han kan göra ytterligare inom sitt ämbetes fulla kraft för att sätta press på Turkiet att respektera hbtqi-personers rättigheter.

Herr talman! Som jag har redogjort för tidigare i debatten har regeringens ansvarslösa sätt att hantera biståndet och Natoprocessen förvärrat situationen för hbtqi-personer i Turkiet. Sverige tappar förtroende i frågor som rör de mänskliga rättigheterna.

Hbtqi-personers rättigheter har blivit en stor utrikespolitisk fråga som går hand i hand med frågor som rör demokrati. Ett friare samhälle för hbtqi-personer innebär ett friare samhälle för alla. Sverige har, inte minst i början av 2000-talet, visat vilken effekt ett effektivt biståndsarbete och en tydlig utrikespolitik kan ha i länder som Turkiet. För att det ska ske behövs politisk handlingskraft och tydliga ställningstaganden. Det är något som regeringen tyvärr saknar.

Det är beklagligt i ett läge där hbtqi-personer världen över är i stort behov av en humanitär stormakt som bejakar deras rättigheter och rätt att existera.

Herr talman! Angående handlingsplanen för hbtqi-personer kan vi konstatera att den är sen, utrikesminister Billström. Just nu har Sverige ingen handlingsplan som är gällande. Det är någonting som jag har framfört till minister Brandberg. Men vi kan återgå till att tala om de ansvarsområden som utrikesminister Billström har.

Det är 13 procent av världens befolkning som lever i det vi kallar fungerande demokratier. Auktoritära stater ökar till antalet, och aldrig har mänskliga rättigheter varit så hotade som de är i dag. I ett sådant läge kan jag inte begripa varför regeringen inte vill att Sverige ska vara en stark röst och en offensiv stat som gör sitt yttersta för att mänskliga rättigheter ska respekteras i alla världens hörn. Det är fullt möjligt.

Herr talman! Utvecklingen i Turkiet har varit bekymmersam. Men under ganska lång tid och under många år var utvecklingen på väg åt rätt håll. I början av 2000-talet demokratiserades Turkiet med fler organisationer som etablerades som arbetade för bland annat hbtqi-personers rättigheter. Staten blev mer sekulär, och militärens grepp om de statliga institutionerna blev svagare. Den första prideparaden genomfördes i Istanbul 2003. Den mötte först väldigt mycket motstånd för att sedan bli en kärleksfest som vi också känner igen här hemma i Sverige.

Men det var inte som att turkiska staten en dag bara fick för sig att stärka mänskliga rättigheter och införa prideparaden i Istanbul 2003. Det var hårt arbete som framför allt genomfördes av civilsamhället i Turkiet men också av andra civilsamhällesorganisationer från bland annat Sverige, herr talman.

Det var anledningen till min föregående fråga om civilsamhällets roll och på vilket sätt regeringen kan stärka det i Turkiet, för det är relevant. Vi vet att stater och särskilt auktoritära stater ogillar när andra stater kommer in och samarbetar med organisationer som är i konflikt med landets regering.

Därför är det väldigt viktigt att civilsamhället har en aktiv roll i länder som exempelvis Turkiet. Det såg vi under början av 2000-talet när samarbetet mellan det svenska civilsamhällets organisationer och det turkiska civilsamhällets organisationer fick fritt spelutrymme att kunna verka och kunde realisera en demokratisering av den turkiska staten. Det är efter de lärdomarna som man i dag i strategin konstaterar att civilsamhällets roll är avgörande för att främja mänskliga rättigheter i Turkiet.

Herr talman! Nu går utvecklingen åt fel håll igen. Paraden i Istanbul har varit förbjuden sedan 2015.

Den svenska regeringen har varit ganska passiv gentemot Erdogan och hans regering. Det får vara nog med det nu! Den svenska regeringen måste skapa förutsättningar för att stärka hbtqi-personers rättigheter i Turkiet om den över huvud taget ska vara trovärdig i frågor som rör mänskliga rättigheter.

Men i detta läge väljer regeringen att minska sitt engagemang i omvärlden och därmed i Turkiet. De minskade anslagen till bistånd i Sverige har påverkat arbetet med att stärka hbtqi-personers rättigheter i Turkiet. Organisationer som RFSL får minskat utrymme att bedriva ett effektivt demokratiarbete i Turkiet, herr talman, och detta på grund av beslut som är fattade av den här regeringen.

I utrikesdeklarationen sa Tobias Billström att mänskliga fri- och rättigheter måste försvaras. Vad bra! Då måste det också göras. Försvara dem! Gör det genom att vara en aktiv aktör som kräver svar av Erdogan när det gäller vad som händer med de hundratals fängslade hbtqi-aktivisterna! Vad görs mot det våld som hbtqi-personer behöver genomlida varenda dag i Turkiet? Vad görs mot de inskränkningar som sker i hbtqi-personers demokratiska rätt att organisera sig? Vad görs mot det våld som hejas på av Erdogans regering i Turkiet? Markera och agera!

Herr talman! Jag vill fråga utrikesministern om han anser att det är läge att han omvärderar sin inställning till Turkiet och arbetar mer fokuserat för att stärka mänskliga rättigheter i landet och i det arbetet också främjar hbtqi-personers rätt till fria liv.

Herr talman! Tack, utrikesminister Billström, för svaret!

Hbtqi-personer i Turkiet står inför en rad utmaningar med bland annat diskriminering och trakasserier där människor kan bli av med jobbet på grund av sin sexuella läggning utan möjlighet till upprättelse. Rapporter om hedersrelaterade mord på hbtqi-personer kommer veckovis.

Den turkiska regeringen har gjort stora inskränkningar i yttrandefriheten och förbjudit det den kallar hbtqi-propaganda från public service. I FN har president Erdogan sagt att kärnfamiljens värderingar är hotade och att hela världen måste stå upp mot dem som försöker att förstöra de värderingarna. I presidentvalet ökade hatretoriken mot just hbtqi-personer påhejat av president Erdogan. Mot slutet togs i vartenda tal som president Erdogan höll hotet från hbtqi-personer upp.

Under 2022 var det 650 rapporterade fall av tortyr av hbtqi-personer i Turkiet. Det var personer som utsatts för våld under en längre period. Det är människor som behöver hjälp från hbtqi-organisationer som möter upp och hjälper dem som har varit utsatta. Men de läggs ned av den turkiska staten för att de hotar den turkiska identiteten och kärnfamiljens värderingar.

Varenda dag pågår det våldshandlingar mot hbtqi-personer, och deras mänskliga rättigheter kränks utan att de har någon möjlighet till upprättelse. Enligt ILGA-Europe är Turkiet det värsta landet i Europa med omnejd för hbtqi-personer att leva i.

De inskränkningar som sker i Turkiet av de mänskliga rättigheterna, yttrandefriheten, pressfriheten och föreningsfriheten är inte synonymt med en demokrati. Trots det, herr talman, har utrikesminister Billström och andra från regeringsunderlaget uttryckt att Turkiet är en fungerande demokrati eftersom Turkiet har fria val. Det är rätt häpnadsväckande uttalanden från en utrikesminister från en av världens starkaste demokratier, anser jag.

Det är uppenbart att Turkiet inte är en fungerande demokrati, långt ifrån det. Det manifesteras som allra tydligast i hatet och hoten mot hbtqi-personer. Det anordnas demonstrationer för att förbjuda homosexualitet, men prideparaden är förbjuden sedan 2015. Hbtqi-organisationer behöver starta flera organisationer samtidigt så att de snabbt kan flytta sin verksamhet när de läggs ned. Det är inte om de läggs ned, utan när de läggs ned.

I ett sådant läge som Turkiet befinner sig i anser jag det rätt så ansvarslöst av utrikesministern, herr talman, att inte kunna problematisera situationen i Turkiet ytterligare. Det gäller exempelvis att landet inte har någon diskrimineringslagstiftning, något som utrikesminister Billström själv tog upp. Det innebär att det inte finns något skyddsnät för hbtqi-personer när de blir utsatta.

Herr talman! Under lång tid har Sverige haft en Natoansökan som Turkiet använt emot oss vid vartenda tillfälle som getts. Det har inte varit bra för vare sig Sverige eller världen. Turkiets utnyttjande av Natoprocessen i syfte att fortsätta med sina demokratiska inskränkningar är problematiskt. Det är hög tid att vi står upp för mänskliga rättigheter i Turkiet och markerar mot de övergrepp som president Erdogans odemokratiska metoder och hat mot hbtqi-personer innebär.

Jag vill därför fråga utrikesministern, med anledning av hans svar på min interpellation: På vilka konkreta sätt förs det samtal om mänskliga rättigheter och situationen för hbtqi-personer i Turkiet med den turkiska regeringen?

I Turkietstrategin står det tydligt att man bör undvika samarbeten med offentliga institutioner. Vad gör regeringen för att stärka civilsamhället i Turkiet och i Sverige för att stärka hbtqi-personers rättigheter i Turkiet?

Herr talman! Anledningen till att jag lyfte fram ockupationen i min fråga var att det som händer i Gaza just nu ju inte är det första kriget mellan Palestina och Israel. Det här är inte första gången vi får läsa om döda palestinska barn. Det är inte heller första gången israeler blivit utsatta för terrordåd.

När vi ska hitta en lösning på den här situationen är Israels olagliga ockupation av palestinsk mark en av grundorsakerna till att man inte kan leva fredligt sida vid sida. Israel har gång på gång brutit mot folkrätten och bryter även mot mänskliga rättigheter. Det krävs tydliga fördömanden och ställningstaganden för att det ska ske någon förändring mellan Israel och Palestina. En tvåstatslösning kan inte bara vara ord som man slentrianmässigt slänger ur sig, utan det måste betyda någonting. Man måste ta initiativ!

Frågan har tagits upp här tidigare, och även jag undrar vad Sverige, utrikesminister Billström och regeringen gör för att värna och verka för en tvåstatslösning. Stater som Ryssland, Kina och Qatar - som ju inte är de allra mest demokratiska i världen - kommer annars att bli de som definierar den fred som uppstår. Jag kan nästan lova att extremerna då kommer att finnas kvar i Israel och Palestina och att vi gång på gång får komma tillbaka hit och prata om döda palestinska barn och döda israeliska barn. Det vill jag inte göra. Vad tänker utrikesminister Billström göra för att värna demokratin i Palestina och Israel och se till att det blir en tvåstatslösning?

(Applåder)

Herr talman! 14 000 barn har dödats, säkert fler. Det är hisnande siffror som inte väcker frågor utan ilska och sorg. Det finns inga fler frågor att ställa. Det är ett inhumant lidande som vi ser i Gaza just nu, och det är Israel och regeringen Netanyahu som är den största anledningen till att freden är utom räckhåll. Med anledning av detta borde Tobias Billström och regeringen kalla upp den israeliske ambassadören och framföra sina fördömanden av det som sker i Gaza just nu.

Jag minns när det dividerades om huruvida Israel hade beskjutit ett sjukhus eller inte. Nu finns det inga sjukhus kvar i Gaza. Jag minns när det restes frågor om huruvida de hundratals barnen bara råkade hamna i skottgluggen eller om de de facto var mänskliga sköldar. Nu har 14 000 barn dödats.

Gaza är inget annat än helvetet på jorden - ett helvete som omvärlden har skapat. Konflikten mellan Israel och Palestina är komplex och en av världens längsta konflikter. Otaliga försök har gjorts för att nå fred, och otaliga avtal har skrivits under av både Israel och Palestina för att nå dit.

De olika krigen har varit många, men vi socialdemokrater har alltid stått upp för en tvåstatslösning med två stater som lever sida vid sida fredligt. Sedan 1998 har PLO och den palestinska myndigheten stått upp för en tvåstatslösning och därigenom erkänt staten Israel, och det gör också Fatah som fortfarande styr på Västbanken.

Trots detta fortsatte Israel med ockupationen och sin bosättarpolitik, vilket ledde fram till Osloavtalet 1995 då Israel återigen lovade att avsluta ockupationen och sluta med sin bosättarpolitik. Men så skedde inte.

Israel ockuperar i dag östra Jerusalem och Västbanken, och i juridisk mening ockuperar de även Gazaremsan därför att de kontrollerar dess gränser. Den israeliska ockupationen innebär ett stort lidande för den palestinska civilbefolkningen, och detta har pågått utan några som helst konsekvenser från omvärlden. Världen har sett på medan palestinier har fördrivits från sina hem och när folkrätten, den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna har kränkts dag ut och dag in av den israeliska staten.

Palestinier kan inte ens åtnjuta samma rättigheter som israeler i Israel, något som den israeliska organisationen B'Tselem har rapporterat om otaliga gånger. Ockupationen av Palestina är olaglig. Israel bryter mot folkrätten, och detta är det största hindret för fred mellan Israel och Palestina.

Om man nu står upp för en tvåstatslösning, vilket regeringen säger sig göra, herr talman, måste det visas i handling, men regeringen klarar inte ens av att fördöma bombandet i Gaza. Man klarar inte av att stå upp för Staten Palestina, utan man uttalar att erkännandet av staten var ett misstag. Man har dragit in biståndet till Palestina på rätt godtyckliga grunder. Man har tvekat att rösta för ett eldupphör i FN. Man för ingen dialog med den israeliska regeringen om ett eldupphör. Och så stryker man Israel- och Palestinastrategin och för i stället in den i Mellanösternstrategin utan att nämna ordet ockupation en enda gång.

Om man ska stå upp för en tvåstatslösning, herr talman, krävs handling. Det är handling som måste visas av utrikesminister Billström - politisk handling - men det har regeringen inte gjort över huvud taget. Vad tänker utrikesministern göra för att arbeta för en tvåstatslösning för att få ett slut på Israels olagliga ockupation av Palestina?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ministern för debatten och för hans engagemang i en fråga som är väldigt viktig för landets hbtqi-personer.

Jag hoppas att Gunnar Strömmer förstår vilken makt han sitter på och vad han kan åstadkomma om han bara vill. Jag vill passa på att bjuda in ministern till ett seminarium här i riksdagen den 29 februari klockan 8.00, där han kan få lyssna på människor som har blivit utsatta för omvändelseförsök och andra som har expertis på området.

För varje dag som regeringen väntar, fru talman, utsätts barn för omvändelseförsök. Det är barn som får höra att det lever en demon inne i dem och som behöver genomlida en exorcism till följd av det. Det är unga som blir utstötta från ett helt samhälle till dess att de pratar med en präst, en imam eller någon annan religiös ledare för att bota den sjukdom som det påstås att de har. Det är absurt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi socialdemokrater tycker att fenomenet ska förbjudas, och jag beklagar att det här inte uppdagades för politiken tidigare. Då kanske vi skulle ha haft ett förbud mot omvändelseförsök i dag. Det beklagar jag alltså, men nu är det inte så. Nu är det Gunnar Strömmer som sitter vid makten, och det här han som kan se till att detta realiseras. Jag och många med mig är angelägna om att det görs fort, för det är väldigt många som blir utsatta i dag. I stället ska vi vänta.

Men, fru talman, det går bra att göra saker snabbt om man vill. När det till exempel kommer till att införa visitationszoner ska det gå snabbt. Då spelar det ingen roll att remissinstanser har sagt att det inte är så bra, utan då ska det gå snabbt. Men i en fråga som skulle göra livet tryggare för hbtqi-personer ska vi vänta. Då måste man analysera och betänka det hela.

Det innebär att man tar hårdare tag mot vissa företeelser i samhället, men inte mot alla. I det här fallet är det hbtqi-personer som blir särskilt utsatta.

Fru talman! Det osar ett nytt löftesbrott från regeringen. Till QX sa Ulf Kristersson att ett förbud mot omvändelseförsök kommer att vara en prioriterad fråga för regeringen. Det är dags att regeringen prioriterar. Det är dags att regeringen inför ett förbud mot omvändelseförsök i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag delar såklart statsrådets oro över det här fenomenet. Det är riksdagen som stiftar lagar i det här landet. Är det så att politiken vill kan man också genomföra det.

Vi socialdemokrater har i en motion, skriven av bland annat mig själv, föreslagit att man ska förbjuda omvändelseförsök. Det har också socialdemokrater gjort under tidigare mandatperioder.

Fru talman! Det är lite oroande att regeringen inte kan vara konkret om sina intentioner. Jag vet mycket väl vad Moderaterna sa i valrörelsen.

Det går inte att hävda att omvändelseförsök är detsamma som exempelvis misshandel, olaga tvång eller andra lagbrott, även om man kan lagföras om man utsätter en person för det. Det går att exemplifiera med till exempel hedersrelaterat våld, som statsrådet har varit inne på tidigare. Det är klart att det är olagligt att döda eller att slå sin dotter. Det är olagligt i Sverige. Det vi gjorde sommaren 2022 var att vi sa: Hedersrelaterat våld är ett särskilt brott. Det går att applicera samma logik och tankesätt på omvändelseförsök. Det vill jag bara upplysa statsrådet om. Det har vi gjort i Sverige tidigare. Det handlar om motivet bakom dådet. Det är vad vi vill kriminalisera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av de mest vitala delarna i en demokrati i ett fritt samhälle och en rättsstat är alla människors rätt att kunna leva fria liv. Det är ett okränkbart liv som inte definieras av någon annan än en själv.

Det är inte rimligt att det i dag i Sverige är fullt lagligt att ha terapisessioner för att successivt övertyga någon att det är fel på den personen för att den är attraherad av personer av samma kön, eller att försöka ha gruppsessioner för att bota människor som känner: Jag blev född i fel kropp. Det ska i Sverige inte råda några tvivel för framför allt hbtqi-ungdomar att vi står upp för deras rätt att vara den de är. Detta är en viktig beståndsdel i det.

Fru talman! Det är oftast så att Sverige inte är först med en hbtqi-reform i världen. Vi var inte först med samkönade äktenskap. Vi var inte först med att sluta tvångssterilisera transpersoner. Vi var inte först med att tillåta samkönade par att bli föräldrar. Vi kommer inte att vara först med att införa förbud mot omvändelseförsök, om det nu sker under den här mandatperioden.

I flera länder är det redan förbjudet med omvändelseförsök. Tyskland, Frankrike, Island, Malta, Nya Zeeland, Kanada med flera har redan förbjudit det. Det finns goda resultat som regeringen kan titta på för att inspireras.

Vad gäller hedersrelaterat våld, som Gunnar Strömmer nämnde i sitt interpellationssvar och i andra svar, är det såklart att regeringen satsar på att arbeta mot det. Det är bra att de som blir utsatta för det får det stöd som de behöver. Men det gäller också att de som utsätter någon för det lagförs. Det håller jag med om.

Jag vet inte om Strömmer har tagit del av MUCF:s kartläggning som den förra regeringen gav den i uppdrag att göra angående omvändelseförsök och deras omfattning. Där konstaterar man att omvändelseförsök inte går att härleda till ett fenomen, en grupp, en religion eller en gruppering. Det sker ganska brett i samhället bland olika grupperingar.

Fru talman! Gunnar Strömmer hänvisar i sitt svar till att Jämställdhetsmyndigheten har fått ett uppdrag att kartlägga hbtqi-personers utsatthet i nära relationer. Det är visserligen bra. Men som jag sa tidigare har en sådan kartläggning om omvändelseförsök redan gjorts. Det finns redan färska resultat som statsrådet kan ta del av. Det var det som föranledde tilläggsdirektiven till utredningen Förstärkt skydd för den personliga integriteten.

Ministern borde ha en ganska klar uppfattning om situationen för hbtqi-personer och hur de blir utsatta för omvändelseförsök i dag. Vad gör Gunnar Strömmer som departementschef på Justitiedepartementet för att säkerställa att Polismyndigheten, Brottsoffermyndigheten, Rättshjälpsmyndigheten och Sveriges domstolar införskaffar sig kunskap om och ger stöd till dem som inom rådande lagstiftning blir utsatta för detta i dag?

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret på min interpellation. Men svaret oroar mig något. I Tidöavtalet var det enda löftet till hbtqi-personer att man skulle utreda förutsättningarna att förbjuda fenomenet omvändelseförsök. Jag har vid ett antal tillfällen haft debatter och diskussioner med statsrådet Paulina Brandberg men har inte fått svar på vad regeringens ståndpunkt är. Jag hoppades på lite mer konkretion när jag ställde frågan till departementschefen Strömmer i stället.

Det är klart att saker och ting ska utredas. Vi har en ordning i Sverige som jag i regel tycker är rätt bra: Vi utreder saker i lugn och ro, inhämtar remissyttranden och tar sedan välavvägda beslut. Det är bra. Men det kan vara så att en utredning landar i ett förslag och politiken tycker någonting annat. Det är ungefär det som har hänt i det här fallet enligt hur jag uppfattat det som statsrådet Brandberg framfört. Man vill fortfarande ta in några remissyttranden, men man lutar åt att vilja förbjuda omvändelseförsök. Man vill bara vänta tills saken är beredd på Regeringskansliet.

Fru talman! 18 procent av unga hbtqi-personer har upplevt att någon försökt att påverka deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Detta är bara vad vi vet - mörkertalet är förmodligen väldigt högt. Till er som lyssnar på debatten och undrar vad det här med omvändelseförsök faktiskt handlar om kan jag kort säga att det är när man försöker få bort homosexualiteten från en person eller försöker "bota" en person som känner med hela sitt hjärta att den lever i fel kropp och är av ett annat kön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför homosexualitet existerar och varför vissa har könsdysfori vet vi inte, men vi vet att hbtqi-personer finns. Jag tycker såklart att de har rätt till sina mänskliga rättigheter som alla andra. Problemet är att det finns folk som inte tycker det.

Omvändelseförsök kan ske via fysiskt våld och sexuellt våld. Det kan också vara så att man förs utomlands; statsrådet Strömmer var inne på förslag från regeringen för att hindra detta. Men det har också funnits fall där man har använt medicinering mot barn. Även om olika delar av svensk lagstiftning i dag borde kunna användas för att komma åt problemet är det för mig tydligt att ett förbud mot omvändelseförsök behöver införas, eftersom metoderna i sig varierar men syftet är detsamma: att tvinga en människa, ett barn eller en vuxen, till något som den människan inte är.

Det är såklart jobbigt för unga personer som har könsdysfori, är homosexuella eller bisexuella. Den ungdomen får uppleva att inte vara accepterad och att ständigt vara avvikande. Att hata sig själv är ingenting som jag tror att någon önskar för sig själv. Ingen väljer att leva ett sådant liv.

Problemet är att det är samhället, människor och normer som skapar omständigheterna som gör att unga hbtqi-personer lever ett sämre liv än vad andra ungdomar gör. Just därför är det viktigt att politiken går före för att förändra samhället. Det gör den genom att exempelvis lagstifta mot dem som försöker att förändra människor och deras identitet.

Fru talman! Jag är övertygad om att ministern tycker som jag att omvändelseförsök är förkastligt och inte hör hemma i den svenska demokratin. Men det blir svårt för mig att förstå varför regeringen inte kan lägga fram ett skarpt förslag om att förbjuda omvändelseförsök när det finns stöd i kammaren för det. Det är den enda hbtqi-reformen som finns i Tidöavtalet.

En rad andra länder har kriminaliserat omvändelseförsök. Det finns goda exempel som regeringen kan titta på. Är det inte dags att också Sverige gör det? Eller är det så att regeringen är öppen för att inte förbjuda omvändelseförsök i Sverige?

(Applåder)

Fru talman! I slutet av mitt förra anförande nämnde jag mål för 2030. Det är nämligen så att investeringarna sker här och nu, och jag skulle vilja ha lite konkretion.

Det statsrådet sa till ledamoten Magnusson var att man måste ha en diskussion om hela elsystemet, och vi kan ha en diskussion om hela elsystemet. Vad tänker regeringen göra för att öka elproduktionen de närmaste sex åren? Vad är regeringens ambition gällande havsvindkraftsparker? Hur många kommer att vara på plats 2030?

Det kommer en proposition nu i mars, fru talman. Vi socialdemokrater har länge, ända sedan mandatperioden började, föreslagit ett mål om 60 terawattimmar till 2030. Är det så att regeringen är beredd att ansluta sig till det? Det skulle nämligen innebära att vi fick en ökad elproduktion. Det är ju inte särskilt ambitiöst att ha ett mål om ett fossilfritt elsystem till 2040 när man i praktiken redan har ett fossilfritt elsystem i Sverige. Därför är det viktigt med delmål, och vi socialdemokrater tycker att delmål till 2030 är rimligt.

Att systemet ska gå ihop håller jag med om. Den enda som har målat upp en konflikt mellan vindkraft och kärnkraft är ju regeringen och regeringsunderlaget. Socialdemokraterna röstade för fler reaktorer där det finns kärnkraft i dag, så vill man uppföra kärnkraftsreaktorer är det bara att göra det. Där är vi överens. Men jag misstänker att man inte är överens med Sverigedemokraterna. Varenda gång vindkraft tas upp är Tobias Andersson snabb med att skriva: Det här ska vi inte ha. Vi ska inte underlätta för några vindkraftsparker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur får vi då ökad elproduktion? Hur möter vi industrin och ser till att investeringarna stannar i Sverige? Hur räddar vi svenska jobb till 2030?

Fru talman! Jag tackar statsrådet Pourmokhtari för svaret på Adrian Magnussons interpellation som jag också fick ta del av.

Vi är mitt uppe i den gröna omställningen, och överallt i vårt land görs det investeringar för att vi ska klara den utmaning som omställningen innebär. Det är klart att det är bra för klimatet att vi genomför denna omställning. Men jag skulle också vilja påstå att det kanske är viktigare för vår konkurrenskraft som land när vi ser att hela världen ställer om.

I en värld som kapplöper om vem som kommer att vara ledande i den gröna omställningen, och därmed säkra sitt lands konkurrenskraft och skapa jobb för sin befolkning, kommer elproduktion att vara viktig. Det är precis det som har varit vår ambition när vi satt i regeringsställning. Det var något som jag tycker att vi ändå lyckades med rätt så bra. Trots den tidigare interpellationsdebatten om klimatmålen med Romina Pourmokhtari och Jytte Guteland tycker jag att den socialdemokratiska regeringen har lyckats bra.

Jag vill ändå påstå att denna regering också har goda ambitioner när det kommer till elektrifieringen. Jag har förstått det som att denna regering har elektrifiering som ett ganska viktigt verktyg för att klara omställningen. Jag håller med om att elektrifiering är avgörande om vi ska klara omställningen. Och vi behöver få mer el på plats och se till att vi kan möta efterfrågan på effekt från olika industrietableringar. Här kan staten vara en möjliggörare och en aktiv part för att stötta ett utbyggt energisystem. Man kan alltså vara en möjliggörare.

Men regeringen är inte en möjliggörare för mer energi här och nu. Man har återinfört de anslutningsavgifter för den havsbaserade vindkraften som tidigare slopades, och man har alltså gjort det dyrare att uppföra vindkraftsparker i Sverige.

Det ligger flera ansökningar på regeringens bord - inte bara de som ledamoten Magnusson radade upp - som också väntar på beslut så att vi kan öka elproduktionen i framför allt södra Sverige.

Vattenfalls vd konstaterar att när den danska delen av Kriegers Flak byggdes - en vindkraftspark som Adrian Magnusson lyfte fram tidigare - stod den danska staten för anslutningarna för denna park, och så gör andra länder också. Men det gör inte Sverige längre. Vi sticker ut.

Romina Pourmokhtaris medlöpare numera, Tobias Andersson, konstaterar att det absolut inte kommer att vara aktuellt med några slopade anslutningsavgifter för den havsbaserade vindkraften, alldeles oavsett vad det statliga bolaget Vattenfall tycker. Även Ebba Busch har konstaterat detsamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt är man beredd att lägga väldigt stora summor på dyr kärnkraft. Man vill alltså lägga skattebetalarnas pengar på ett kraftslag som kommer att bli dyrt, och då blir den energi som sedan produceras också dyr.

Fru talman! Det som gör Sverige attraktivt är billig el. Det är just därför som det är så många som vill investera i Sverige. Jag hörde att statsrådet Pourmokhtari sa att man inte bör lägga alla ägg i samma korg. Men det är lite grann det som regeringen nu gör med kärnkraften. Företag som vill göra stora investeringar väntar på besked från regeringen om de kan förvänta sig den efterfrågade el som de behöver här och nu. Regeringens svar till dem tycks vara: Vänta på kärnkraften. Men investeringarna är här och nu. SSAB säger att de kan producera fossilfritt stål redan 2030. Men någon mer elproduktion kommer inte att komma med denna regering, eller? Trots det försvårar man för den havsbaserade vindkraften. Man tycks inte ha någon plan för energilagring, och man tycks inte heller ha någon plan för solenergin.

Fru talman! Vad är regeringens plan för ökad elproduktion till 2030?

Herr talman! Många svenska hushåll blev förvånade över Skatteverkets nya tolkning vad gäller grönt teknikavdrag för hemmabatterier. Man ska inte längre få stöd för batterier för någonting annat än den egenproducerade elen. Det här skapar stora osäkerheter för svenska hushåll som vill investera i grön energi och bidra till Sveriges energiförsörjning.

Batterier kan skapa många nyttor för elsystemet, inte bara att lagra den egenproducerade elen utan även att exempelvis kunna ladda upp den på natten och sedan köra ut energin när väl belastningen på nätet är som störst.

Skatteverkets nya tolkning skapar hinder för hushåll att använda batteriers fulla potential. Det är lite som att få stöd för en spis men att bara tillåtas koka ägg på den, inte laga omelett.

Regeringen har gjort det tydligt att det är elektrifieringen som kommer att göra att vi når våra klimatmål. Jag skulle vilja höra vilka åtgärder Ebba Busch tänker vidta för att se till att svenska hushåll fortsatt kan investera i hembatterier.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att det myndigheten slår fast är någonting som regeringsunderlaget egentligen inte bryr sig särskilt mycket om. Att näringslivet ganska så tydligt alarmerar om situationen för just de höginnovativa bolagen är inte heller någonting som regeringsunderlaget tror på.

Regeringsunderlaget vet bättre än näringslivet och Verket för innovationssystem. Det verkar vara rätt så övertygat om att man fortsatt kommer att kunna satsa på innovation i Sverige. Då kan jag passa på att fråga: Kommer det att komma en innovationsstrategi?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Kommer vi att få en plan och färdriktning för vad den svenska regeringen vill med det som gör oss så konkurrenskraftiga, stärker vårt välstånd och gör att vi är ett höginnovativt land?

Fru talman! Det har jag och många av mina kollegor frågat statsrådet Ebba Busch om. Men jag kan kanske få ett tydligare svar av Anna af Sillén, som ändå verkar vara väldigt övertygad om att regeringens satsningar på innovation är tillräckliga trots att ingen annan är det.

Fru talman! Jag är lite orolig för vad det gör med Sverigebilden. Det är inte så att Sverigebilden är som den var för ungefär ett och ett halvt år sedan. Nu talar man om ett Sverige som drar sig undan det arbete vi behöver göra för att stävja klimatkrisen och ett Sverige som ökar utsläppen. Samtidigt försvårar vi för de bolag som är avgörande för att vi ska klara den gröna omställningen.

Det är via innovationerna som vi kommer att se till att vara i framkant, stärka Sverigebilden och vara en del av lösningen på den klimatkris som vi befinner oss i. Det gäller att se till att Sverige inte bara klarar oss igenom alla de kriser vi ser utan att vi kommer stärkta ur dem och får se fler jobb skapas.

Fru talman! Mina frågor är: Är regeringsunderlaget av en annan uppfattning än vad nästan hela näringslivet är? Har regeringen en plan, och kommer det att presenteras en innovationsstrategi?

Fru talman! Tack, Anna af Sillén, för anförandet!

Sverige har historiskt haft en ganska stark konkurrenskraft. Det har gjort att vi har kunnat öka vårt välstånd genom att ha innovativa produkter och vara ett höginnovativt land som bidrar till framtidens lösningar och produkter.

Jag hörde Anna af Sillén säga i sitt anförande att Sverige återgår till ett normalläge. Vi talar om innovativ hållbar produktion. Då blir man lite fundersam när man läser regeringens budget och ser de nedskärningar som föreslås på Vinnova.

Jag undrar om ledamoten har läst Vinnovas konsekvensanalys av vad det kommer att innebära för just de höginnovativa bolagen när man gör nedskärningar som uppgår till omkring en halv miljard kronor till 2026.

Har ledamoten tagit del av näringslivets kritik mot just de nedskärningarna och vad det kommer att innebära för den regionala närvaron och utvecklingen av höginnovativa bolag? De ska, för att citera Anna af Sillén, se till att vi har innovativ hållbar produktion i Sverige.

Det är viktiga frågor som jag skulle vilja ha svar på, fru talman.