Roland Utbult

Fru talman! Göteborg är Sveriges andra största stad. Det är inte helt obetydligt. Det är en ganska stor budget - 50 miljarder, alltså 50 000 miljoner. Ändå har man mage att dra ned med 10 miljoner, som drabbar över 900 elever. Jag tycker att det är skrämmande. Och det är socialdemokrater som tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet styr och ställer i Sveriges andra största stad.

Man kan frånsäga sig ansvar och säga: Vi talar om nationella pengar. Men det handlar trots allt om en prioritering och om vad man tycker är viktigt.

Jag hörde anförandet. Det var ett vackert anförande. Ledamoten talar fint om vad kulturskolan betyder. Jag tror att vi i talarstolen är överens om vikten av kulturskolan. Men i praktiken och i verkligheten visar socialdemokrater hur man egentligen ser på kulturskolan, om man går med på detta tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Göteborg.

Göteborg har av tradition varit väldigt socialdemokratiskt. Därför är jag bekymrad om partiet har den här attityden. Att man här talar vackert om detta är en sak, men det känns helt enkelt inte fair att man i praktiken drar ned med 10 miljoner - av 50 miljarder - som drabbar över 900 elever och ett antal lärare.

Fru talman! Då var vi där igen, då, i kulturskolan. Det var ett fint och vackert musikstycke som ledamoten Lindberg framförde här. Det var inte så mycket dissonans, om man utgår från talet.

Det är vetenskapligt bevisat att när man spelar och sjunger får man mer förståelse för varandra, och man tränar upp empatiska förmågor. Det kan vara bra även i ett replikskifte, kanske.

Men det finns en dissonans här. Det är något som skaver. Vi är ju båda involverade i musik - många i kulturutskottet är det - och vi är också överens om att utvecklingsbidraget är och har varit viktigt, precis som vi hörde i anförandet.

Vari består då dissonansen? Jo, om ni verkligen, som uttrycks i anförandet, prioriterar kulturskolan så högt skulle ju Socialdemokraterna i Göteborg också göra det.

Här drar man i stället bort 10 miljoner från kulturskolan i Göteborg - i en budget på 50 miljarder, alltså 50 000 miljoner. Det får konsekvenser för barnen. Över 900 elever förlorar sin undervisning i kulturskolan.

Herr talman och ledamoten Lind! Jag tycker kanske att det är lite osjyst att dra upp att man har dragit ned de 200 miljonerna till 100 miljoner. Vi är nämligen tillbaka till hur det var före pandemin. Ledamoten vet ju att pandemin innebar särskilda åtgärder. Nu är man tillbaka till hur det var innan, i ett normalläge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

För att tala musikspråk låter det här väldigt atonalt i mina öron. Jag får inte riktigt ihop det. Alla politiker i kommunerna runt om i Sverige vill tydligen väl, men det verkar inte så i Göteborg.

Budget är svårt, som ledamoten säger. Man ska hålla igen på grund av inflation och annat. Men Göteborgs stads budget är på 50 miljarder, det vill säga 50 000 miljoner, och det här handlar om en nedskärning på 10 miljoner kronor. Det är beklämmande att man i en budget på 50 miljarder, alltså 50 000 miljoner, drar ned med 10 miljoner på kulturskolan. Det drabbar över 900 elever och dessutom lärare.

Vi menar båda att kulturskolan är väldigt viktig. Men här är det inte harmoni. Här är det inga sköna klanger. Många tycker att det är rent sorgligt att man gör så här. Det är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som styr över detta.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Amanda Lind för anförandet.

Det var vackert när du talade om kulturskolan, och jag blev lite berörd. Det lät som en lovsång till kulturskolan. Det var harmoni och vackra klanger - nästan som ett musikstycke.

I kulturskolan ska alla delta, var du än bor någonstans. Och det är en kulturskolelag som ska lösa detta.

Jag har läst Göteborgs-Posten, och man ska veta att i Göteborg styr Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans med Miljöpartiet. Det är de som har hand om kakan.

I Göteborgs-Posten framgår det att stadens nedskärningar har kommit till kulturskolan. Tolv heltidstjänster, främst inom ämnet musik, ska bort, vilket innebär att cirka 960 elever kommer att förlora sin kulturskolelärare. Med tanke på hur oerhört många positiva effekter musikutövande har på barn är detta inget annat än tragiskt.

Hur harmonierar detta med det vi hör här om hur viktigt det är att alla kan delta, om det är så att 960 elever kommer att förlora sin kulturskolelärare i en kommun där Miljöpartiet styr tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet?

Herr talman! Den fisk som fiskas norr om Stockholm har både PCB och dioxin i sig, så den är inte lämplig att äta. Det finns restriktioner, och den som är gravid kan äta sådan fisk någon gång om året och vi andra någon gång i veckan. Övrig fisk körs till Danmark, där man kramar ur dioxinet och sedan gör foder.

Hur ska det småskaliga fisket klara sig utan det storskaliga? Hur ska man klara livsmedelsstrategin? Hur ska man klara investeringar i fabriker? Jag hade ett exempel på en investering på 600 miljoner i Kungshamn i en ny sillfabrik för beredning och framtagande av proteinprodukter, till exempel proteinkakor. Ska de små båtarna, garnbåtar och andra, ut på det stora, öppna och ofta våldsamma havet och fiska? Hur ska det småskaliga klara sig utan det storskaliga, alltså de som har lyckats genom skickligt fiske och som är duktiga på att ta sig an fisket som både kultur och som konst?

Herr talman! Jag tackar Andrea Andersson för talet. Jag fick ett par medskick av några kollegor, och jag tänkte jag skulle göra ett medskick till ledamoten Andersson.

Jag vill också passa på att tacka för debatten. Jag har alltså ersatt en sjuk Kjell-Arne Ottosson, men han är snart tillbaka. Tack för mycket gott innehåll och kunskap från samtliga, även från ledamoten Andersson!

Mitt medskick är att sluta tala om industrifiske. Jag vet inte varför man använder detta begrepp. Båtarna fiskar ju för konsumtion. Man fiskar inte bara en sort, utan man fiskar strömming, makrill och andra sorter för konsumtion. Det är det som det handlar om. Var går gränsen för industrifiske? Är det hur stor båten är? Är det hur mycket man kan lagra ombord? Är det hur mycket man tjänar eller hur bra det går? Några har ju lyckats, och det är tack vare de överförbara kvoterna. Det är sant att det finns stora båtar, men de fiskar för svensk konsumtion. Mitt medskick är att sluta att prata om industrifiske och i stället säga storskaligt fiske.

Herr talman! Det var alltså inte något man behövde följa utan mer en vision eller en målsättning. Om ett förbud mot all bottentrålning i svenska vatten och även i hela EU skulle förverkligas är det klart att det, som ledamoten sa, inte blir mycket räkfiske. Det blir ingen havskräfta, gråsej, torsk, vitling och så vidare. Det skulle vara ganska förödande.

Jag minns att jag har haft sådana här debatter med bland annat socialdemokraten Jan-Olof Larsson, och jag tror inte att han var riktigt nöjd med det här beslutet. Jag vill minnas att både han och landsbygdsministern på den tiden, Sven-Erik Bucht, duckade inför det beslut som fattats.

Carina Svensson, ordförande i miljönämnden i Malmö stad, som lämnat in motionen, sa till och med så här: "Många blev nog förvånade över att förslaget faktiskt gick igenom." Det var hon och hennes partikamrater i Malmö som låg bakom motionen om förbud mot bottentrålning. Det förklarar lite grann för mig varför detta gick igenom. Det förvånar mig egentligen att det gick igenom, men de lyckades på något sätt med sin övertalning.

Jag har faktiskt förtroende för att Socialdemokraterna framöver kommer att gå en annan väg, som kanske är lite mindre konfrontativ. Tar vi bort bottentrålningen har vi inget svenskt fiske kvar.

Herr talman! Först vill jag säga att jag blev väldigt glad när jag hörde ledamoten Kronståhls inställning till vindkraften. Den ska samsas med fiskenäringen, och man ska inte placera de stora vindkraftsparkerna på de bästa fiskeplatserna som man har runt kusterna. Det tycker jag var väldigt bra.

Jag har en fråga; det handlar om bottentrålning. Socialdemokratiska partiet beslutade på sin kongress för några år sedan att man ville förbjuda all bottentrålning och också ha som mål att förbjuda bottentrålning i hela EU. Min fråga är om detta ligger kvar.

Jag ser sådant som beslutas på riksting och kongresser och i sådana högsta beslutande organ som lag i partiet - det ska bara förverkligas. Men hur går det egentligen med detta beslut? Är bottentrålning fortfarande något man vill förbjuda från Socialdemokraternas sida, inte bara runt Sveriges kuster utan också i hela EU?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Kronståhl.

Jag måste upprepa att jag inte tänker stå här och filibustra och tala utan att ha något meningsfullt att säga. Den kunskap som Kronståhl innehar har inte jag i det här läget, där jag ersätter den ordinarie ledamoten i miljö- och jordbruksutskottet.

Det enda jag kan säga är att jag har förtroende för landsbygdsministern och hans stab, som jag ändå har en del kontakt med. Jag befinner mig i kulturutskottet, och jag driver frågor där. I mina kontakter med Kullgren och staben har jag förstått att man gör vad man kan för att reglera fisket på ett sätt som är tillfredsställande för svenska fiskare och för Östersjön.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Andersson.

Som jag sa fiskar vi utifrån tilldelade kvoter, och de regleras av EU. När landsbygdsministern förhandlade senast lyckades han ändå dämpa utrymmet för kvoterna. Om han inte hade gjort det hade det varit ännu högre kvoter. Där finns ett exempel på att man i alla fall försöker reglera det hela.

Nu finns kvoterna, och man fiskar utifrån dem. Eftersom detta är en EU-fråga kan varken ledamoten Andersson eller jag påverka frågan här där vi befinner oss just nu.

Det är viktigt att sätta in frågan i ett större perspektiv. När man talar om det småskaliga fisket är frågan hur många garnbåtar som behövs för att fylla upp det storskaliga kvotfisket. Om man bara använder garnbåtar handlar det om ungefär 5 000 garnbåtar för att fylla kvoterna - det som det storskaliga fisket tar upp.

Jag är övertygad om att regeringen med landsbygdsministern i spetsen gör vad man kan. Man ser bekymret i fråga om Östersjön, men man har också att rätta sig efter EU-regler och EU-beslut.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag har funderat en del över hur det kommer sig att man använder uttrycket industrifiske. Alla båtarna är inställda på konsumtion, och jag vet inte vad industrifiske handlar om. Det låter mer som ett skällsord. Är det fråga om hur stor båten är eller att man fiskar för mycket? Man går ju efter kvoter, vilket betyder att det man fiskar är det man har tillstånd för. Jag skulle hellre kalla det storskaligt fiske än industrifiske. Jag tycker att industrifiske låter mer som ett skällsord. Men jag vet att uttrycket används frekvent.

Jag håller med om att situationen i Östersjön är otillfredsställande. Det finns ett antal orsaker som ledamoten nämner, till exempel övergödning, utsläpp från fartyg, säl och skarv som äter kopiösa mängder samt klimatförändringen. Varmt vatten gör att spiggen ökar. Spigg äter ägg från abborre, gädda och sill. Av spigg kan man göra både olja och foder, men spiggen är skadlig. Här finns stora problem.

Jag delar uppfattningen att det inte är en tillfredsställande situation i Östersjön, men det handlar om att fiska utifrån tilldelade kvoter. Därmed har man tillstånd att fiska det man fiskar.

Herr talman! Jag tänker inte stå här och filibustra och inte säga något meningsfullt. Jag sitter i kulturutskottet och arbetar med kulturfrågor, men fiske är ju också kultur. Fisket ligger naturligtvis nära mitt hjärta.

Jag har rätt mycket kontakt med staben runt landsbygdsministern, och jag hör att de har ett stort engagemang i det här, men själva innehållet i den marina strategin och hur den kommer att se ut har jag faktiskt ingen information om. Jag står här just i dag som ersättare för vår ordinarie ledamot i miljö- och jordbruksutskottet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande. Jag ersätter i dag Kjell-Arne Ottosson i debatten. Det ska bli väldigt inspirerande och roligt att få göra det.

I mina rötter finns också en hel del fiskearv och kulturarv från öarna utanför Göteborg. Tanken var att även jag skulle ansluta mig till fiskekollektivet som mina förfäder och mina bröder. Jag fick prova på att fiska med min far utanför Shetlandsöarna och på Nordsjön och att ligga inne för storm i Egersund, Haugesund, Stavanger och lite andra platser. Och jag längtar ofta till havet, som är det som inte bevarar några spår, som det heter i Moby Dick. Eller som Muminpappan säger: Han vill lära känna havet, för endast då kan han också lära känna sig själv.

Jag gläder mig över att den här regeringen på ett helt annat sätt än den tidigare vill få tillväxt hos företag, inte minst på landsbygden och i kustbygderna. Regeringen tar nya tag för att förverkliga livsmedelsstrategin, som innefattar även den blå värdekedjan.

Överförbara kvoter i det demersala fisket har diskuterats länge, men inte mycket har hänt förrän nu. Regeringen har gett i uppdrag till Havs och vattenmyndigheten att föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter i fisket efter bottenlevande arter. Såvitt jag förstår ska det redovisas inom kort. Vi vet att pelagikernas framgångar har byggt på överförbara rättigheter med kvoter, så detta är rätt väg framåt.

Herr talman! Det finns positiva tecken i havet. Vi vet att vinterns stormar har gett nytt syre åt delar av Östersjön. Tyvärr förväntas återhämtningen av fisken slås ut av skarv och säl, som sätter i sig enorma mängder fisk.

Licensjakten på säl är inte särskilt omfattande, kanske 300 sälar per år. Det har talats om att vi behöver skjuta 3 000 sälar, men förmodligen skulle det behöva skjutas 30 000 sälar.

Det finns positiva tecken på land. I går skrevs ett markanvisningsavtal i Sotenäs kommun på västkusten. Det handlar om att bygga en 20 000 kvadratmeter stor fabrik för mottagande och beredning av sill. Men det är inte bara en sillfabrik. Det handlar om lossning, beredning och nya proteinrika produkter. Det ska ses i ett större sammanhang. Vi skickar i dag fisken till Danmark. Sedan köper vi tillbaka den som foder, det vill säga det foder som inte skickas till Norge. Den här satsningen i Kungshamn kostar 600 miljoner kronor. Kommunen ska säga sitt, men hittills är alla inblandade positiva.

I tillägg satsar fiskenäringen på att utveckla Nogersund med 50 miljoner och även Oxelösund med ett antal miljoner. I dag kommer det mesta av sillen på lastbil från Norge. Det här är alltså oerhört viktigt för hela den svenska fiskenäringen.

Vi vet att fisk är en viktig proteinkälla. Av sillen går hälften till filéer och hälften till rens, som blir mjöl och olja. Torsken ger runt 40 procent filéer och resten rens. Pelagikerna, som ibland orättvist kallas industrifiskare, drar upp 150 000 ton fisk i kvoter varje år. Om du lägger en portion på en tallrik var till en befolkning på 10 miljoner ger det 3 miljarder måltider.

I den nyligen presenterade utredningen om en ny livsmedelsberedskap står det att målet för livsmedelsberedskapen ska vara att säkerställa att hela befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel vid en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i livsmedelsförsörjningen.

För en befolkning är fisket helt avgörande i krigstid. Det handlar om proteinförsörjning. 3 miljarder måltider à 100 gram ger den svenska befolkningen föda i 300 dagar. Vi har överlevt tidigare i krigstider med hjälp av sjömat. Vi kan behöva göra det igen. Därför är det tråkigt att ibland höra - dock inte hittills i dag - ett ganska negativt resonemang om yrkesfisket.

Herr talman! Alla våra fiskebåtar är gjorda för konsumtion. De är inriktade på att fiska olika sorter utifrån tillgång och behov. De moderna båtarna har minimalt med bifångst. Om vi inte har de stora båtarna som kan gå långt ut på havet får vi inte heller något småskaligt fiske. Vi får inga fabriker, och var ska då det småskaliga fiskets fångst landas och beredas?

Utifrån det här resonemanget vill jag avslutningsvis säga att fisket har sina givna fångstområden där det fiskats i generationer. Det finns de som vill lägga vindkraftverk just där fisket bedrivs. Det måste förhindras. Det kan inte vara samhällsekonomiskt klokt att tillåta havsbaserad vindkraft på svenskt fiskes bästa fiskeplatser. Haven är stora, och plats finns för både havsbaserad vindkraft och svenskt yrkesfiske. Vi behöver såväl fisk som energi. De viktigaste fiskeplatserna måste värnas till förmån för svensk matproduktion.

Vi kristdemokrater värnar det småskaliga fisket lika mycket som det storskaliga, men allt måste sättas i ett sammanhang. Jag är glad att regeringen visar förståelse för helheten och ser yrkesfisket som en resurs både i lugna tider och kanske framför allt när det är orostider. Svensken älskar sin fisk. Låt oss värna det svenska fisket och lyfta det som en stor och viktig resurs!

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Innan jag var 25 år funderade jag inte så mycket på mitt eget och andras kulturarv. Jag tittade mest framåt, och jag hade en vision om framtiden. Det var det som upptog mitt sinne.

Ändå var kulturarvet hela tiden närvarande. Den miljö jag befann mig i ute på Öckerö utanför Göteborg var en trygg omgivning med fiskebåtar, musikupplevelser och kyrkligt liv - och fotboll.

Det immateriella kulturarvet fanns också där, i historierna från förr som de äldre berättade och i dialekterna. Det är inte bara värmlänningar som har dialekter, utan det har vi även på Öckerö. Det fanns i dikter och traditioner. Det fanns också i hänsynen till varandra. Gemenskapen var stark och en sorts moralisk kompass. Det var det som fick mig att inse att jag är en del av något större än mig själv.

Jag växte upp i fredstid i Europa. I dag är det en annan tid.

Senast nu i Ukraina ser vi hur kulturarv förstörs både avsiktligt och oavsiktligt. Ibland sker angreppen som ett sätt för motståndaren att försöka utradera den nationella identiteten, som kulturarvet är en del av.

Vi är hotade, och ingen av oss kommer undan. Vi är i detta tillsammans. För framtida generationer är det viktigt att vårt kulturarv bevaras och beskyddas, så att regeringen nu tillsätter en utredning för ett nytt nationellt kulturskyddsråd är välkommet. Det kan ge förutsättningar för samordnade och kostnadseffektiva beredskapsinsatser och en kompetenshöjning inom hela kultursektorn kring skydd av kulturarv i händelse av kris eller krig.

I uppdraget ingår bland annat att ta närmare ställning till vilka uppgifter och mandat som ett nationellt kulturskyddsråd bör ha, vilka aktörer som bör vara representerade i rådet, hur rådet bör vara organiserat och vilken myndighet som bör ha ansvar för rådets verksamhet.

Herr talman! Det är alltså välkommet med ett kulturskyddsråd. Men jag undrar samtidigt vad det är som gör att kulturen i sig har så liten plats i funderingarna kring krigsberedskap.

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har såvitt jag förstår inte tagit med kulturen som en avgörande faktor i en krigssituation.

I Finland, som vi från kulturutskottet besökte denna vecka, har motsvarigheten till MSB listat 27 branscher som har avgörande betydelse i en krigssituation - men inte kultur!

Herr talman! Mitt under brinnande krig fick Winston Churchill kritik i parlamentet för att han lade så mycket pengar på kultur. Churchill svarade - enligt uppgifter; det råder lite delade meningar om det, men det kan vi väl lämna därhän just nu - så här på frågan varför han lade så mycket pengar på kultur under kriget: Vad ska vi annars slåss för? Har vi ingen konst och kultur har vi inget att försvara!

Churchill menade också att konsten och kulturen är ett av demokratins främsta vapen. Men det har inte MSB i Sverige och motsvarande myndighet i Finland tagit till sig till fullo. Det är något jag tror att vi behöver följa upp. Här behövs inget regeringsbeslut; myndigheten kan själv besluta att ta in kulturen som en viktig faktor i krigsberedskapen. Det skulle stärka vår försvarsvilja, precis som Churchill menade, och få människor att leva ett värdigt liv i en svår situation. Det är något att kämpa för. Och vi kämpar ju alla, vi som är här, för kulturens plats i våra partier och i samhället i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarv

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Vill man fördjupa sig i public service och filmpolitik kan man lyssna på kulturdebatten i Sveriges riksdag, herr talman! Här framkommer mycket fakta och många intressanta aspekter.

Public service-tillståndet innehåller bland annat allmänna bestämmelser om teknisk kvalitet samt om vad sändningarna ska innehålla och hur programverksamheten ska bedrivas. Därutöver finns särskilda villkor som gäller reklam, sponsring och produktplacering. Det finns dessutom regler som handlar om beredskaps- och säkerhetsfrågor - frågor som är viktiga inte minst i dessa tider, när hoten från omvärlden ökar.

Herr talman! På Kristdemokraternas riksting 2019 fattade vi en del beslut som vi sedan har drivit och fortsätter att driva i politiken. Vi vill till exempel stärka public services legitimitet över tid genom att smalna av uppdraget och ha ett huvudsakligt fokus på samhällsinformation, oberoende och saklig nyhetsförmedling. Därutöver ska det finnas ett, som vi uttryckte det, högkvalitativt kulturutbud. En viktig del av public service-uppdraget är också att göra utbudet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och möta minoriteters behov och önskemål. Så lyder KD:s politik.

Låt oss konstatera att förtroendet för public service är högt i Sverige. Enligt Medieakademins senaste undersökning säger sig 68 procent av dem som tillfrågats ha förtroende för Sveriges Radio. Motsvarande siffra för Sveriges Television är 63 procent. Det är bra siffror, men det finns - som alltid - förbättringspotential.

Det nuvarande sändningstillståndet för public service löper 2020-2025, och nästa tillstånd ska gälla från 2026 och åtta år framåt, till 2033. I februari 2023 beslutade regeringen att tillsätta en public service-kommitté med uppdraget att föreslå hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026 och vad som ska ingå i uppdraget under nästa åttaåriga tillståndsperiod. De förslag som kommittén kommer fram till ska syfta till att skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten och värna dess oberoende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service och film

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april i år, så det är inte långt kvar. Jag tror att alla vi som deltar i denna debatt - några här är faktiskt även med i public service-kommittén - ser väldigt mycket fram emot att ta del av vad kommittén kommer fram till.

Herr talman! Jag vill vidare nämna något om filmpolitiken. Som någon nämnde är film ett viktigt kulturarv, och film är konst. Den skapar också många arbetstillfällen, och svenska skådespelare och regissörer tjänar som varumärken för Sverige och bidrar till en positiv bild av landet. Vi har gott rykte i världen, med många prisade regissörer, skådespelare, sminkörer, fotografer och producenter genom åren. Som har nämnts vann "vi" två priser under Oscarsgalan nyligen; bland annat vann Ludwig Göransson en Oscar för bästa filmmusik till filmen Oppenheimer. Man blir helt enkelt stolt.

Herr talman! För 70 år sedan fanns varken sociala medier eller tv i de flesta hem. Jag är faktiskt i ungefär den åldern, så jag var med under den perioden. Under slutet av 50-talet, ungefär samtidigt som tv etablerade sig, innehade Sverige Europarekordet vad gäller antalet biografer. Biofilm var det som utgjorde nöjet för barn och unga.

Den som var ung på 40- och 50-talen - ja, på 40-talet fanns inte jag, men i alla fall - kunde välja mellan Tarzan eller Barnen från Frostmofjället. Jag ryser bara jag tänker på det! De mer fromma familjerna valde det sistnämnda, och jag minns hur vi vandrade till Hemvärnsgården på Öckerö, där någon kreativ person lyckades visa just Barnen från Frostmofjället. Som ni hör växte jag upp i en from familj - det kanske man inte kan tro, men så är det. Det ska dock erkännas att det gick att smita in på Tarzanfilmerna, bara inte föräldrarna visste om det. På 60-talet, när jag hade vuxit till mig lite grann, kunde jag på biograferna se filmer som Viva Las Vegas med Elvis Presley eller Bron över floden Kwai.

Herr talman! Den 25 januari i år beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska göra en översyn av den nationella filmpolitiken, vilket flera talare har nämnt. Syftet är att filmpolitiken bättre ska möta omvärldens utmaningar och behov. Uppdraget ska redovisas den 28 februari 2025. Vi kristdemokrater menar att utredningen är viktig för att förbättra förutsättningarna för svensk film.

Viktiga frågor framöver handlar om den tekniska utvecklingen, om förändrade distributions- och visningsformer men också om hur stödformer och produktionsincitament kan anpassas för att bättre möta utmaningarna. Som flera har nämnt är filmen dessutom en del av vårt kulturarv. Vi i Kristdemokraterna ser fram emot att följa utredningen och ta del av dess förslag.

(Applåder)

Herr talman! Vi kristdemokrater har ett djupt engagemang i folkbildningen. Det vill jag säga. Det här replikskiftet kommer inte att minska det. Jag kommer nu att gå med i en Natocirkel, så jag har fullt upp med den.

Det finns flera orsaker än prioriteringar. Folkbildningsrådet hade hand om pengarna tidigare som sedan fördelades ut till studieförbunden. Sedan hade man ingen kontroll på det. Det har varit jättestora problem. Så är det. Man släppte kontrollen när pengarna hamnade i studieförbunden.

Jag håller med tidigare ledamöter i debatten som har fört fram att det också har vidtagits åtgärder från Folkbildningsrådet och Studieförbunden i samverkan. Det har funnits ett 18-punktsprogram, och så vidare. Det har gjorts bra saker.

Jag har min egen önskan, att värna och utveckla folkbildningen så att vi kan komma igen när ekonomin i samhället blir bättre. Då kan vi skjutsa på folkbildningen igen. Det är också något som ledamoten Manhammar har uttryckt här. Kanske vi kan komma tillbaka till en sådan situation.

Men världen går inte under av denna minskning för studieförbunden. Inte ens studieförbunden går under. Den verksamheten kommer att fortsätta.

Låt oss hoppas och önska att det blir en tid framöver när folkbildningen är tillbaka i samma läge som tidigare.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 mars.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Herr talman! Faktaunderlagen står plötsligt mot varandra här. Det underlag som jag har fått är att Folkbildningsrådet bedömer att när det gäller studieförbunden står de ekonomiskt stabila trots neddragningen. Ledamoten har ett annat underlag. Jag vet inte vad som är fake news. Jag går på mitt underlag. Vi får väl stanna där och kolla upp det var och en.

Jag håller med om att det är djupt trist att det dras ned på studieförbunden. Folkhögskolorna är inte i samma situation, men vi koncentrerar oss på studieförbunden. Jag håller med om att det verkligen är trist. Jag skulle önska att det inte var så. Men det finns skäl till det som handlar om prioriteringar. I slutändan har vi inte hur mycket pengar som helst. I någon position kanske man har medel som mer ger uttryck för en önskan än vad som är realitet.

Prioriteringarna för regeringen gäller sjukvården och rättsområdet. I det läge som vi nu hamnar i med den militära delen handlar det också om ett ökat försvar. En tid kostade försvaret 40 miljarder. Jag sitter inte i försvarsutskottet, men det är i varje fall nu över 100 miljarder. Det ökar. Det handlar också om äldres situation. Framför allt är sjukvården i en djup kris och behöver åtgärdas. Där ligger mycket av prioriteringen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Vi har nu kulturdebatt, och samtidigt blir vi medlemmar i Nato. Det betyder att jag kommer att minnas var jag var när vi gick med i Nato - jag var i en kulturdebatt i Sveriges riksdag. Det blir oförglömligt. Jag tycker att Catarina Deremar gjorde en väldigt intelligent koppling: Nato är ju någonting som man kan lära sig om i en studiecirkel. Det tycker jag var väldigt intelligent och smart. Då är det sagt.

Vi debatterar alltså folkbildningen. På något sätt berör den oss alla. Vi är många som antingen personligen har anknytning till en folkhögskola eller ett studieförbund eller känner någon som valt att fortbilda sig inom folkbildningen. Vi kristdemokrater är måna om folkbildningen och värnar den. Därför är statsbidraget fortsatt starkt, menar vi, i regeringens budget. Vi ser den betydelse som folkhögskolor och studieförbund har för många människor i deras vardag när det gäller fortbildning och inte minst gemenskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

En av de mest betydande delarna av människans liv är bildningen. Den formar oss och ger oss redskap som vi behöver för att kunna förverkliga våra mål i livet. Man kan säga att vi får med oss något som blir ett kapital. Det är däremot inte lika för alla. En del familjer läser mycket, andra läser lite. Det handlar inte om fattiga eller rika utan om traditioner och hur familjerna beter sig - mer av tradition i familjen alltså!

Enligt forskningen har man ett ordförråd på ungefär 15 000 ord om man är 17 år och inte har läst så mycket. Men har man läst mycket som liten och när man vuxit upp har man över 50 000 ord att använda. Det är en stor, betydande och allvarlig skillnad.

Herr talman! Utbildningens väg är inte samma för alla. Vissa känner sig klara tidigt, andra påbörjar sin utbildning sent. Dessutom kan utbildningen ta olika former bortom de traditionella. Det betyder att det finns ett behov av olika vägar att utbilda sig genom, oavsett när man påbörjar sina studier och vilken form studierna tar. Folkbildningen är en manifestation av detta behov.

Studieförbunden spelar en viktig roll i att främja människors delaktighet i samhället. De riktar sig bland annat till personer som står långt från arbetsmarknaden, personer med funktionsnedsättning och ofrivilligt ensamma äldre - och till dem som bara vill förkovra sig på olika sätt. De erbjuder också en infrastruktur för föreningar genom lokaler, utrustning och personal. De skapar gemenskap och kan på det sättet bidra till minskad psykisk ohälsa.

Herr talman! Ett väldigt tråkigt och helt oacceptabelt beteende är det fusk med bidragspengar och de andra oegentligheter som förekommit i en del studieförbund, bland annat Ibn Rushd. Folkbildningsrådet har gjort en granskning av viss verksamhet, som det heter, i studieförbundet Ibn Rushd. Man har funnit att organisationen brustit i efterlevnaden av de demokratiska villkoren: "Det handlar om två studiematerial i religiösa frågor där teman som rör barnäktenskap, barnaga och homosexualitet finns med. Den typen av material kan tillåtas i folkbildningsverksamhet, men då krävs att studieförbundet tar ansvar och säkerställer att innehållet problematiseras och att demokratiska värderingar lyfts fram."

Detta handlar alltså om statliga bidrag. Det handlar om 30 miljoner om året till en verksamhet som enligt Folkbildningsrådet bedöms vara odemokratisk. Ibn Rushd föreslog själva enligt egen utsago att de skulle betala tillbaka en summa. Summan var 146 900 kronor av dessa 30 miljoner per år. Det visar hur lite man tar till sig av kritiken.

Herr talman! Folkhögskolornas unika roll ligger bland annat i deras pedagogik och demokratiska roll. Deras särprägel är förmågan att få in människor i sociala sammanhang där de kan ta till sig kunskap och så småningom arbete. De som saknar gymnasiebehörighet kan söka sig till folkhögskolor för att finna sin väg framåt. Det blir en andra chans, som någon här nämnde. Dessutom erbjuder folkhögskolor specifika yrkesutbildningar.

Herr talman! Folkbildningens verksamheter drabbades hårt av pandemin och de restriktioner som vidtogs för att förhindra smittspridningen. Under 2022 lättade många av dessa restriktioner, och folkbildningen är på väg tillbaka till ett nytt normalläge.

Under 2022 samlade studieförbund och folkhögskolor cirka 750 000 deltagare med stöd av statliga medel. Här kommer någonting viktigt som har varit uppe, men som ändå inte uttalats här. Folkbildningsrådet bedömer att när det gäller studieförbunden står de ekonomiskt stabila, trots den neddragning som vi har hört flera talare nämna här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Regeringen har därför valt att överföra medel från statsbidraget för studieförbund till folkhögskolorna, som till skillnad från studieförbunden kan ge behörighet för vidare studier och yrkesrelaterade utbildningar.

Herr talman! I ett ansträngt ekonomiskt läge måste tyvärr prioriteringar göras. Det hade varit toppen att få dela ut pengar till höger och vänster, men vi måste hålla oss inom de ramar som gäller. Studieförbunden och folkhögskolorna kommer fortsatt att ha ett starkt stöd på över 4 miljarder om året.

Samtidigt gör regeringen andra betydande satsningar på civilsamhället för att möta ett av studieförbundens uppdrag, nämligen att fler människor ska delta i samhället. Regeringen och socialministern har beslutat om ett permanent stöd på 100 miljoner kronor som tillförs årligen, där huvuddelen av medlen går till att stärka det civila samhällets möjligheter för att ge stöd till utsatta.

Vi kristdemokrater kommer att fortsätta arbeta för mer folkbildning. Min egen önskan, om jag till slut får lägga fram den, är att vi ska fortsätta att värna och utveckla folkbildningen, och att vi fortsätter att stödja folkbildningen.

Jag tror att det var ledamoten Manhammar som här uttryckte att vi kanske kommer tillbaka till en ökad satsning på folkbildningen, studieförbunden och folkhögskolorna. Ingenting är uteslutet i framtiden, som alla vet.