Ilona Szatmári Waldau

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Just nu utreds en höjning av högkostnadsskyddet för mediciner eftersom kostnaderna har ökat. Höjningen innebär både ett ökat tak och en ökad kostnad upp till taket.

Redan i dag är det många som inte tar ut sin medicin för att de inte har råd. Människor tvingas välja mellan mat, hyra och medicin. Om regeringens förslag går igenom kommer fler att tvingas avstå från sin medicinska behandling.

Regeringen driver en politik som gynnar höginkomsttagare och driver upp kostnaderna för låginkomsttagare, som också är de som drabbas hårdast av till exempel stigande matpriser.

Vid årsskiftet fick finansministern och andra höginkomsttagare en rejäl skattesänkning. Varför prioriterar den här regeringen, finansministern, skattesänkningar för sig själva framför att till exempel öka subventionen i högkostnadsskyddet? Anser regeringen att sjuk- och fattigpensionärer ska ha råd med medicin?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret, även om jag kanske inte direkt fick svar på min fråga. Jag frågade bland annat om Sveriges ståndpunkt om en EU-armé. Vi går mer och mer åt det hållet, fastän vi i Sveriges riksdag har sagt nej till en sådan armé.

Det civila försvaret handlar om sjukvård, energiförsörjning, räddningstjänst, transporter, mat och vatten - sådant som vi behöver i både fredstid och krigstid. En av Ukrainas framgångar har ju varit att man faktiskt klarat av även det civila försvaret under kriget. Men för att länder ska klara av även det civila försvaret kan man inte ha alltför stora budgetrestriktioner. Här talas det om att släppa på budgetrestriktioner när det gäller det militära försvaret, men hur ser det ut för det civila försvaret?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för redogörelsen.

Förra veckan var jag i London. Vi talade inte om försvar utan om finansfrågor, handel och förhållandet med EU. På onsdagsmorgonen träffade vi brittiska parlamentsledamöter, som började vårt möte med en tyst minut. Det kändes bra att Europa sörjer med oss. Vi har mycket gemensamt med Storbritannien, och det är bra att Sverige fortsätter det samarbetet.

I de rapporter som har kommit från toppmötet har det handlat mycket om vad Nato vill och vad EU vill i försvarsfrågor. Tongångarna gör att det verkar handla mer om överstatlighet och att hantera något som egentligen är nationell kompetens, det nationella försvaret, på överstatlig nivå. Sverige har åtminstone tidigare varit emot en reguljär EU-armé, men det gemensamma försvarsarbetet på EU-nivå går alltmer åt det hållet. Jag skulle vilja veta vad Sveriges ståndpunkt om det är i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Militärt och civilt försvar hänger ihop. Krisberedskap i fredstid kan handla om naturkatastrofer men även om det som hände i Örebro. Det är samma personal och samma materiel som tas i anspråk i både det militära och det civila försvaret. Jag skulle vilja veta i vilken utsträckning man diskuterade detta när EU diskuterade försvaret. Av vad som framgått i medierna verkade det bara ha handlat om att utöka satsningarna på det militära försvaret och på försvarsmateriel.

Mina frågor är: Är civilt försvar och krisberedskap en del av det arbete som EU kommer att göra? Vad är Sveriges ingång i frågan?

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att Turkiet, till skillnad från andra länder som har haft intressen och varit inblandade i Syrien, är ett ansökarland till EU - även om processen är fryst just nu. Turkiet får ganska betydande belopp från EU, framför allt för flyktinglägren. Därför finns det anledning för EU att hålla koll på Turkiet. Det är ju ett land som deltar i olika EU-möten.

Jag återkommer nu till Gaza. Sveriges regering har varit väldigt tydlig angående Hamas men inte lika tydlig gentemot Israel. Nu borde det vara dags att ta till de verktyg som finns för att få stopp på dödandet i Gaza. Det finns bland annat möjlighet att frysa associeringsavtalet tills Israel går med på omedelbart och permanent eldupphör och påbörjar uppbyggnaden av Gaza. Jag skulle vilja höra lite mer om vad som sades på rådsmötet om det.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

I dag bedriver Sveriges och EU:s allierade Turkiet krig i Syrien, framför allt mot de självstyrande kurdiska områdena. I Turkiet finns också flyktingläger som EU finansierar och som till stor del befolkas av syriska flyktingar.

I rådets slutsatser ser jag ingenting om Turkiets roll i utvecklingen i Syrien, och jag skulle vilja veta om detta togs upp på rådet. Det finns all anledning för EU att reagera på Turkiets agerande och intressen i Syrien.

Rådet uttrycker djup oro över FN-organet UNRWA:s förmåga att fullgöra sitt mandat och betonar den avgörande roll som spelas av organisationen för att ge viktigt stöd till civilbefolkningen i Gaza och regionen i stort. Rådet menar att fortsatt genomförande av UNRWA:s handlingsplan är mycket viktigt. Men redan dagen efter det att statsministern var med och uttryckte denna djupa oro beslutade Sverige att dra in allt stöd. Från den ena dagen till den andra bytte statsministern alltså fot. Vänsterpartiet ser med stor oro på detta och vill uppmana regeringen att följa EU och fortsätta med stödet till UNRWA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Kanske får vi snart se ett slut på dödandet i Gaza och ett frisläppande av gisslan, men än så länge har den israeliska regeringen inte svarat på förslaget om eldupphör som ligger på bordet. EU måste göra allt som står i unionens makt för att få slut på dödandet. Varje dag dödas i snitt 25 barn i Gaza. Det vi ser i Gaza med allt dödande och all förstörd infrastruktur är ofattbart. Jag återkommer om Gaza i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Vi ska nu debattera budgeten för tre myndigheter: Tullverket, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket. Riksdagen har fastställt ramarna, och vi kan inte fatta beslut om tillskott till myndigheterna även om det i vissa fall skulle behövas.

Kronofogdemyndigheten har fått det tillskott som myndigheten beräknade att den behöver, och Vänsterpartiet har därför inga andra förslag. Men vi kan konstatera att Kronofogdemyndighetens statistik visar samhällsutvecklingen och att den går åt fel håll. Vi ser att antalet vräkningar ökar, att antalet människor som har en skuld hos Kronofogden ökar och att antalet människor som söker skuldsanering ökar. De ökande klyftorna i vårt land märks i Kronofogdens verksamhet.

Hushållens reala inkomster minskade under 2022 för första gången sedan 90-talet. De senaste årens snabba prisökningar på basvaror som el, boende, mat och drivmedel gör att fler hushåll har svårt att klara sin grundläggande försörjning. Boendekostnader och matpriser har ökat mer än lönerna gjort för både arbetare och tjänstemän. Det märks bland annat genom att antalet människor i Sverige som lever i materiell och social fattigdom har ökat med 200 000 personer. Närmare 2 miljoner människor lever i absolut eller relativ fattigdom i vårt land. Ökningen är störst för kvinnor och allra värst för ensamstående med hemmavarande barn. Sverige har sedan 2022 tappat fyra placeringar i Oxfams globala jämlikhetsindex. Vi backar från år till år.

Samtidigt som skatterna sänks rejält för höginkomsttagare nästa år höjs de för många låginkomsttagare, när avtrappat ränteavdrag för vissa lån utan säkerhet införs. Den genomsnittliga räntan på konsumtionslån för dem med låga inkomster är mycket hög eftersom lån utan säkerhet är mer utbredda bland låginkomsttagare. De har inte någon säkerhet att belåna och måste ta lån för att betala hyran. Regeringens stora skattehöjning för dem med lån utan säkerhet riskerar att öka antalet skuldsatta hos kronofogden. Den omvända Robin Hood-politiken, där man tar från de fattiga och ger till de rika, får konsekvenser.

Vänsterpartiet lägger totalt 45 miljarder kronor nästa år på att förbättra för hushållen genom exempelvis höjd a-kassa och sjukförsäkring, slopat karensavdrag och höjda barnbidrag. Med Vänsterpartiets politik kan fler bo kvar och klara sina utgifter och blir därmed inte ärenden hos kronofogden. Människor ska inte behöva låna för att ha råd med mat och hyra.

Fru talman! Den organiserade brottsligheten har startat verksamhet inom välfärdsområdet, bland annat för att tvätta pengar. Detta borde vara ett skäl för högern att täppa till möjligheten att ta ut vinst i skattefinansierad välfärdsverksamhet. Men vinster är tydligen viktigare än att stoppa brottslighet och se till att skattemedel till välfärden stannar i välfärden. Att den organiserade brottsligheten har letat sig in i den gemensamma välfärden innebär miljardförluster och hotar människors säkerhet och hälsa. Det är också ett hot mot välfärdssystemet, rättssäkerheten och demokratin i Sverige.

Skatteverket har i uppdrag att stoppa missbruk av välfärdssystemen, men detta riktar sig mot den enskilde och kommer inte åt den penningtvätt och de brott som sker i samband med vård- och omsorgsupphandlingar. Den offentliga upphandlingen utgör en stor del av välfärdsekonomin och är en högintressant marknad för kriminella och andra oseriösa aktörer. Sveriges Kommuner och Regioner konstaterar att kriminella inte drar sig för att på olika sätt tillskansa sig avtal med det allmänna utan att ha för avsikt att vare sig följa föreskrifter, betala skatter och avgifter eller leverera verksamhet i enlighet med avtalet. Det är bra att Skatteverket har i uppdrag att stoppa välfärdsbrottslighet bland enskilda, men vi behöver också ta tag i den urspårade välfärdsbrottsligheten inom upphandlad verksamhet.

När det gäller anslaget till Skatteverkets verksamhet har Vänsterpartiet i den här budgeten inget annat förslag än regeringen, men jag konstaterar samtidigt att de stora nedskärningar som myndigheten tvingats till i år har försvårat Skatteverkets förmåga att utveckla sin verksamhet under året och kommer att ge myndigheten en längre startsträcka. Skatteverkets arbete borde mer inriktas mot att stoppa skatteflykt och avancerad skatteplanering.

Fru talman! Tullverket står inför många utmaningar och har fått nya befogenheter för att lättare kunna stoppa de kriminella, och det har också beslutats att den uniformerade kontrollpersonalen ska kunna vara beväpnad med tjänstepistol. För att Tullverket ska kunna möta de nya befogenheterna behöver verket mer resurser, men det får man inte; man får inte tillräckligt av högermajoriteten. Majoriteten har, precis som oppositionen, höga ambitioner när det gäller att minska brottsligheten, och då borde en utvecklad tullverksamhet vara prioriterad. Det är vid våra gränser vi stoppar införseln av narkotika och vapen, men Tullverket har i dag inte resurser att bevaka och göra kontroller i tillräckligt stor utsträckning.

Ett annat problem som Tullverket har identifierat är att när regeringen satsar på närliggande verksamheter inom rättsväsendet, till exempel löneförhöjningar för polisen, riskerar myndigheten att tappa kompetens när man inte har resurser att erbjuda konkurrensmässiga villkor. Trots detta väljer regeringen att inte satsa tillräckligt på Tullverket. Nu riskerar Tullverket att inte kunna genomföra de brottsförebyggande åtgärder som planerats, bland annat för att anslaget inte räcker till vikarier och till de utbildningar som krävs - till exempel för att de som skulle kunna ha tjänstevapen ska kunna få den utbildning som behövs för detta.

I dag görs bara stickkontroller i vissa hamnar och vid vissa gränsövergångar. På vissa ställen är Tullverket bara på plats efter tips. Tullverkets närvaro behöver stärkas på flera platser, och då behövs resurser för att kunna rekrytera och behålla personal.

Fru talman! Jag vill avsluta där jag började: med hushållens ekonomi. Jag undrar varför högermajoriteten driver en politik som gör skuldsatta ännu mer skuldsatta. Varför finns det inte åtgärder och politik som gör att barn till skuldsatta får fira jul med julmat och julklappar? Var är åtgärderna för att barn inte ska bli vräkta från sin bostad? Var är åtgärderna för vanligt folk? Högre anslag till Kronofogdemyndigheten är bra, men det krävs ett bättre arbete för att folk inte ens ska behöva hamna där.

Fru talman! Riksdagen har fattat beslut om ramarna för utgiftsområdet och väljer att inte möta Tullverkets behov, vilket Vänsterpartiet gör i vår budget. Vi har därför valt att avstå från att delta i beslutet om utgiftsområde 3, och jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Tack, Boriana Åberg, för svaret!

Det var väldigt mycket av ett icke-svar. Jag fick inget svar på varför Tullverket inte får en tillräcklig budget, förutom att regeringen helt enkelt inte har tillräckligt med pengar, vilket man tycker att Vänsterpartiet har därför att vi har en sedelpress.

Nej, det har vi faktiskt inte. Vi har en annan skattepolitik. Vi tar in skatter för att fördela ut till de verksamheter som behöver det och till välfärden. Moderaterna har en skattepolitik som går ut på att sänka skatter, och därför har man inte tillräckligt med pengar. Så enkelt är det.

Tullverket självt sa att de behövde 471 miljoner mer för 2025. Man säger till exempel så här: "Med ny lagstiftning följer behov av ökade resurser så att vi kan göra verkstad av den nya lagstiftningen." Så säger generaltulldirektören.

Boriana Åberg hänvisar här till att vi kommer med en ny lagstiftning, och den kommer att spela en stor roll. Men Tullverket självt säger att man inte kommer att kunna implementera den nya lagstiftningen.

Man kommer inte att ha någon nytta av den om man inte får resurser för att kunna utbilda sina anställda och för att kunna behålla sina anställda. Det finns väldigt många delar i detta som jag inte hinner gå in på under de 30 sekunder jag har kvar av min talartid.

Nej, Vänsterpartiet har inte röstat nej till exempelvis den nya lagen eller några lagar som gäller Tullverket. Vi har också under flera år lagt mer pengar på Tullverket i vår budget än vad regeringen har gjort i sin budget.

Fru talman! Låt mig citera budgetpropositionen under detta utgiftsområde: "Tullverkets arbete med att motverka den kriminella ekonomin behöver fortsatt förstärkas. Tullverket behöver bl.a. utöka bemanningen, införskaffa ytterligare teknisk utrustning till kontrollverksamheten (t.ex. scannrar) samt utrustning i syfte att stärka skyddet för tulltjänstemännen. Förstärkningen omfattar också genomförande av förslagen i propositionen Ny tullbefogenhetslag (prop. 2023/24:132) som bl.a. innebär att öka tulltjänstemännens säkerhet samt stärka Tullverkets kontrollverksamhet och brottsbekämpning."

Så står det i budgetpropositionen. Men trots det lägger regeringspartierna och Sverigedemokraterna fram en budget som inte ger Tullverket det utrymme som myndigheten behöver.

Fackförbundet Tull-Kust kommenterar till exempel regeringens budget så här: "Anslagsökningen innebär att den viktiga återuppbyggnaden av tullverksamheten inte kan fortsätta i nödvändig takt. - - - Med detta lägger regeringen hinder för sina egna ambitioner att pressa tillbaka gängkriminaliteten, vilket inte bara är svårt att förstå utan också ytterst allvarligt och rent skadligt för det brottsbekämpande arbetet." Så säger alltså de som själva jobbar inom Tullverket.

Min fråga till ledamoten Boriana Åberg är varför Tullverket inte får en tillräcklig budget för att kunna möta kraven på det brottsförebyggande arbetet. Ledamoten sa själv i sitt anförande: Tullverket befinner sig i frontlinjen i detta arbete. Ändå får det inte tillräckligt med resurser.

Fru talman! Det är många skattesänkningar i regeringens förslag till budget för 2025, men inte för dem som är sjuka eller arbetslösa eller har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan ta ett reguljärt arbete.

I SVT:s Frågan är fri, där statsminister Ulf Kristersson deltog, berättar 47-åriga Ellen att hon får låna pengar av sin mamma för att kunna köpa mat. Före skatt får Ellen 12 163 kronor, och hon frågar statsministern vad han tjänar. Statsministern svarar att han tjänar 190 000 kronor i månaden, och med bekymrad min säger han att han skulle önska att alla tjänade tillräckligt för att kunna leva på ett bra sätt och att alla de ersättningar som finns för människor som inte kan arbeta måste vara tillräckligt höga. Men det finns inte tillräckligt med pengar totalt sett, säger statsministern.

Men Ellen och alla andra som lever på a-kassa, aktivitetsersättning eller sjukpenning får noll kronor i skattesänkning, medan Ulf Kristersson själv får närmare 5 000 kronor i månaden i skattesänkning. Övriga statsråd får nästan 4 000 och vi riksdagsledamöter cirka 1 500.

Det finns alltså enligt högerregeringen tillräckligt med pengar för att sänka skatten för höginkomsttagare, men det finns inte pengar för att höja ersättningen eller sänka skatten för den som inte kan arbeta. Eller för att använda statsministerns egna ord: Det finns inte tillräckligt med pengar totalt sett för att de ersättningar som finns för människor som inte kan arbeta ska vara tillräckligt höga.

Men det finns tillräckligt med pengar. Det handlar om prioriteringar.

Bara den borttagna avtrappningen av jobbskatteavdraget för dem som tjänar över 65 000 kronor i månaden kostar statsbudgeten 4,7 miljarder kronor. Det finns det pengar till. Men att sänka skatten eller att höja ersättningen för Ellen och alla andra i hennes situation finns det, enligt regeringen och stödpartiet, inte tillräckligt med pengar till. Det glömde statsministern att säga i sitt svar. Det finns inte tillräckligt med pengar till er, men det finns tillräckligt med pengar till oss som redan tjänar mycket. Det borde statsministern ha svarat Ellen.

Sammantaget innebär regeringens skattesänkningar ett pengaregn över dem med miljoninkomster men betydligt mindre till välfärd och till de allra mest utsatta. Totalt handlar det om skattesänkningar på 34 miljarder kronor.

Inför nästa år aviserar regeringen också höjd egenavgift inom högkostnadsskyddet. Avgiftshöjningen på 600 kronor kompenseras såklart för oss som får en skattesänkning, men för dem som redan i dag lever på eller under marginalen kommer det att innebära att de blir tvungna att välja mellan att hämta ut nödvändig medicin, att betala hyra och att ha mat på bordet. Det har aldrig varit dyrare att leva i Sverige än det är nu.

Fru talman! Sverige står inför flera stora utmaningar som samtliga kräver offentliga åtaganden. Försvaret behöver rustas upp, fler poliser behöver anställas och välfärden behöver ett återhämtningsprogram. Samtidigt står vi inför ett klimatnödläge som kräver stora statliga investeringar. I detta läge väljer regeringen att lägga halva reformutrymmet på sänkt skatt. Det är tondövt och fantasilöst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Skattesänkningarna kommer inte att stärka Sveriges konkurrenskraft eller öka sysselsättningen. I budgetpropositionen är det tydligt vilkas intresse regeringen företräder, nämligen de välbeställdas.

Vänsterpartiet gör tvärtom. I vår budget ser vi till att sluta skatteklyftan för dem som har sjuk- och rehabiliteringspenning, a-kassa, sjuk- och aktivitetsersättning eller föräldrapenning. Det innebär sänkt skatt för grupper med små ekonomiska marginaler.

SCB konstaterade i förra veckan att omkring en halv miljon personer i Sverige lever i materiell och social fattigdom. Andelen har ökat från 2021 till 2023. Politiken har inneburit sänkta skatter för höginkomsttagare medan låginkomsttagare och de som inte lyckats på arbetsmarknaden eller inte kan arbeta har halkat efter. Klyftorna i vårt Sverige ökar mer och mer. Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten har ökat mest sedan mitten av 1980-talet.

Att allt fler lever i materiell och social fattigdom gläder säkert en och annan borgerlig politiker som räknar med att denna fattigdom ska tvinga in personer i icke-existerande arbeten. Regeringen och stödpartiet Sverigedemokraterna har nämligen misslyckats totalt med att stimulera arbetsmarknaden. Nu drar man dessutom ned på arbetsmarknadsutbildningen.

Sverige har i dag den tredje största arbetslösheten i Europa, men ändå driver regeringen en politik som går ut på att fattiggöra den sjuke så att denne ska välja icke-existerande arbete framför sjukersättning. Det är en politik som går ut på att fattiggöra den arbetslöse - som om det vore ett val att vara arbetslös när orsaken i själva verket är regeringens misslyckade arbetsmarknadspolitik med en ökande arbetslöshet som följd!

I den högerkonservativa logiken jobbar höginkomsttagare mer om de får mer pengar, medan låginkomsttagare, sjuka och arbetslösa jobbar mer om de får mindre pengar.

Fru talman! Klimatförändringarna är ett akut hot mot människans framtida livsmöjligheter. Det behövs en genomgripande skattereform som utjämnar de ekonomiska och regionala klyftorna och främjar hållbart resursutnyttjande med låg miljö- och klimatpåverkan i enlighet med klimat- och miljömålen.

På skatteområdet, liksom i politiken i stort, lägger dessvärre regeringen fram förslag som motverkar den gröna omställningen. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen sänkt bensin- och dieselskatt. Därutöver föreslår regeringen att flygskatten ska slopas. Till detta ska läggas att regeringen slopar skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el, gör det billigare att köpa husbilar med stora klimatutsläpp och gör det dyrare att installera solceller.

Världen brinner, men Sveriges regering ökar utsläppen.

Fru talman! Det har varit ett riktigt hundår för kommuner och regioner på grund av att den högerkonservativa regeringen inte kompenserat dem för inflation och andra kostnadsökningar. Regionerna har fått skära ned på personal. I till exempel min region stänger man avdelningar, höjer busspriser och skriver inte längre ut dyr medicin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Totalt beräknas nedskärningarna inom regionerna uppgå till cirka 5 000 anställda i år, huvudsakligen inom vården, och nästa år beräknas nedskärningarna fortsätta. Högermajoritetens tillskott till regionerna täcker inte behovet vare sig för 2024 eller i budgeten för 2025. I augusti i år var det närmare 180 000 personer som väntade på en åtgärd eller en operation inom vården. Hälften hade väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Väntetiderna lär inte bli kortare nästa år när högermajoriteten väljer att sänka skatten för höginkomsttagare framför att säkra en god vård och omsorg.

Höginkomsttagare kan köpa sig förbi vårdköerna genom privata sjukvårdsförsäkringar och får dessutom sänkt skatt både på sin inkomst och på sina besparingar. Klassamhället förstärks och fördjupas i det nya Sverige, med stora klyftor, ökande andel miljardärer och ökande andel personer som lever i materiell och social fattigdom.

Det behövs en radikal omläggning av den ekonomiska politiken.

Vänsterpartiet lägger därför fram förslag om höjda skatter på kapitalinkomster, arv, gåvor och fastigheter med mera som finansiering för satsningar på välfärd, brottsbekämpning, socialförsäkringar och bostads- och infrastrukturfinansieringar samt sänkt skatt för dem som tjänar allra minst. På så sätt ökar vi jämlikheten samtidigt som vi stärker välfärden och bygger Sverige starkare i en värld av hård global konkurrens.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservationer.

(Applåder)

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Vi vet dock att man i andra länder har lyckats kombinera den militära säkerheten med olika vindkraftverk, till exempel. Det finns andra sätt att arbeta på.

Jag kan också konstatera, som jag har sagt, att frihandelsavtalen inte får innebära en skövling av natur i de länder som vi skriver avtal med. Statsministern talar sig också varm för frihandel i stort men samtidigt för handelsrestriktioner i migrationspolitiken. Handelsrestriktioner och hot om indraget bistånd riskerar ju att öka den ekonomiska migrationen, vilket inte är vad Sverige och EU vill. Det som är viktigt är att man får en rättssäker asylprövning.

När det gäller handel vill jag också ta upp att det är dags att pausa associeringsavtalet med Israel och trycka på för ett permanent eldupphör.

Frihandel kanske är bra, men vi behöver se över handelspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten! En slutsats i deklarationen gäller energipolitik för att klara klimatneutralitet till 2050. Det är ett mål som Vänsterpartiet menar behöver uppnås betydligt tidigare, och EU behöver bli bättre på att fasa ut fossil energi.

Så länge Europas länder inte kommit längre fungerar inte en gemensam energimarknad. Den svenska förnybara billiga elen kommer inte svenskarna till del, då vi får högre priser på grund av europeiska länders beroende av gas - rysk gas.

I Sverige har vi alla möjligheter att producera förnybar el, men regeringen väljer att stoppa och försvåra för vindkraftsparker.

Här måste Sverige se till att producera så mycket förnybar energi att det räcker till svenska konsumenter till ett rimligt pris - Sverigepriser - och samtidigt underlätta situationen i Europa.

I deklarationen konstaterar man att åtgärder kommer att vidtas för att få ned elpriserna och minska utsläppen från energi, men ingenting sägs om vad som kommer att göras. Jag undrar därför vad som sades på mötet när det gäller konkreta åtgärder.

Deklarationen talar också om en hållbar handelspolicy. Samtidigt är fokus på EU:s intressen. Alltför ofta sluter man avtal med tredjeland utan att garantera arbetares rättigheter eller miljö och klimat. Det förekommer till och med avtal om export av bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU.

EU tecknar också handelsavtal som riskerar att förminska och hota demokratin i det land som man skriver avtal med. EU måste i mycket högre grad mena allvar med en hållbar handel och inte låta kortsiktig ekonomisk vinning gå före miljö och demokrati. Det gynnar ju handeln i ett längre perspektiv.

Min fråga till statsministern är om denna aspekt över huvud taget diskuterades vid mötet.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det som är lite underligt är att man ingenstans säger vem det är som behöver ge det humanitära tillträdet. Jag är glad över att statsministern ändå gjorde det både i sitt inledningsanförande och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 17 oktober

Men jag vill gå över till en fråga där EU har makten, för det är EU:s egen fråga. Det handlar om migrationspakten. Vänsterpartiet står inte bakom den, för vi menar att den försvårar för människor att söka asyl. Vi kan också se att de åtgärder som EU har enats om, som att minska biståndet och minska handeln, riskerar att göra ursprungsländerna fattigare och därmed driva på den ekonomiska migrationen ytterligare.

I slutsatserna talas det om nya sätt att förebygga och motverka irreguljär migration. Jag skulle vilja veta vad som menas med det. Är det bättre stöd till fattigdomsbekämpning, eller är det ytterligare repressalier man menar?

Fru talman! Det är positivt att rådet nu tagit kraftigt avstånd från bosättarrörelsen och Israels militära operationer på Västbanken och att man vill se ytterligare åtgärder från kommissionens sida.

Våldet och fördrivandet av palestinier på Västbanken måste uppmärksammas och fördömas. Men jag konstaterar också att det bara är om Västbanken som rådet talar, i fråga om Israels militära operationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 17 oktober

Rådet uttalar sig väldigt skarpt om den humanitära situationen i Gaza och Libanon, om angrepp på FN-styrkor, om att FN:s generalsekreterare deklarerats persona non grata, om att UNRWA har en stor betydelse i Gaza, om att man beklagar det oacceptabla antalet civila offer, särskilt bland kvinnor och barn, samt om den katastrofala hungern och den överhängande risken för hungersnöd till följd av otillräckligt inflöde av bistånd till Gaza. Men ingenstans i slutsatserna står det något om vem som angripit FN-styrkor, vem som stoppar hjälpsändningar och vem som orsakar en stor del av de civila offren - att det är staten Israel och dess militär.

Europeiska rådet måste våga vända sig direkt till Israel för att få ett stopp på detta förfärliga krig. Trots Israels aggressioner vågar EU ännu inte kräva ett permanent och omedelbart eldupphör. Man kräver eldupphör och ett varaktigt slut på fientligheterna.

Rådet talar om en tvåstatslösning. Man måste ändå konstatera att en tvåstatslösning eller en lösning över huvud taget förutsätter en permanent vapenvila, och den vapenvilan kommer vi troligtvis inte att få om inte pressen på Israel ökar.

Jag vill fråga statsministern om det finns några möjligheter för rådet att i närtid enas om att kräva en permanent vapenvila.

Fru talman! Under replikskiftet mellan statsministern och Socialdemokraternas Matilda Ernkrans menade statsministern att Socialdemokraterna inte riktigt ville berätta vem man själv föreslog.

Jag minns dock en socialdemokratisk statsminister som för ganska exakt fem år sedan - jag minns att jag stod i Almedalen - tog ganska många samråd med EU-nämnden i Almedalen om namn. Den statsministern, Stefan Löfven, sa: De här namnen diskuteras. De här namnen tänker jag som representant för Sverige stödja. Vad tycker ni? Sedan fick vi ha ett nytt möte för att det dök upp nya namn allteftersom. Men det var inte samma tystnad som det nu är från statsministern.

Jag konstaterar att det är skillnad på regering och regering.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Jag tror att vi alla undrar när det här kommer att bli klart, om det blir klart nu till helgen eller senare.

Jag förstår också att partigrupper som har blivit större vill ha en större del av kakan och samtidigt att grupper som har minskat i storlek vill behålla sitt inflytande. Valet har ju rört om en del, inte på ett positivt sätt förutom att vänstergruppen ökade något.

Jag tänker upprepa det som jag sa på samrådet inför det informella mötet:

EU behöver en kommission och en ordförande som fortsätter med en aktiv klimatpolitik och som också skärper klimatmålen.

EU behöver en högsta representant som vågar ta i med hårdhandskarna mot Ryssland och som också vågar införa sanktioner mot Israel för att få stopp på krigföringen i Gaza.

De som får EU:s toppositioner måste stänga dörren för de högerextrema och inte svänga politiken åt det hållet. Det är också viktigt att toppositionerna fördelas på ett jämställt sätt.

Jag tycker att det är lite besvärande att statsministern träffar övriga stats- och regeringschefer för att diskutera namn men att det enda namn som statsministern nämnt för EU-nämnden är förslaget till kommissionens ordförande. Först när det finns ett färdigt förslag är statsministern beredd att prata namn med EU-nämnden, och då menar jag att det är för sent.

Därför kan jag redan nu meddela att Vänsterpartiet är tveksamt till att godkänna ett förslag som innebär omval av sittande ordförande för kommissionen. Vi kommer definitivt inte att godkänna ett förslag som för EU mot mindre klimatarbete och mer främlingsfientlighet.

Jag vill faktiskt fråga statsministern rakt ut: Vilka namn är det som diskuteras, och vilka grupper har nominerat dem? Det finns vissa rykten i medierna, men jag vill gärna höra det från statsministern.

Fru talman! Det är sommar, och bara ett par dagar återstår innan riksdagen tar sommaruppehåll, om man undantar EU-nämnden och enstaka utskottsmöten. De flesta riksdagsledamöter förbereder sig för en välbehövlig ledighet med vila från de politiska debatterna. Några kanske åker på en utlandsresa, andra semestrar hemma i Sverige i en ägd eller hyrd sommarstuga. Sol, bad, glass och utflykter står troligen på schemat.

Handen på hjärtat - hur många ligger där i solstolen och tänker på dem som inte har råd att vara lediga, på dem hos vilka oron för ekonomin och framtiden hela tiden ligger och gnager och på dem som använder semestern till att sommarjobba och som tillbringar den ledighet de har hemma, utan utflykter och glass?

Alltför många i vårt Sverige har inte råd att koppla av på semester, och det är barnfamiljerna som har det allra tuffast. Mer än var fjärde ensamstående mamma uppger att hon inte har råd att åka på en veckas semester, och nästan hälften av ensamstående föräldrar med lägre inkomster behöver ibland låna till grundläggande utgifter och har då självklart inte råd med några utgifter under ledigheten.

Under högermajoriteten har vi sett snabba prisökningar på basvaror som el, boende, mat och drivmedel som gör att fler hushåll får svårt att klara sin grundläggande försörjning. På två år har boendekostnaderna ökat med 26 procent och livsmedelspriserna med 25 procent. Barnfamiljer lägger nu en allt större andel av sin inkomst på mat och boende.

Samtidigt som barnfamiljer, framför allt med ensamstående föräldrar, har svårt att betala för barnens fritidsaktiviteter, äta sig mätta eller köpa näringsriktig mat kan den som har högre inkomst betala någon för att laga maten, sköta grillen eller bygga om det redan fungerande köket.

Höginkomsttagares avdrag för rut- och rottjänster kostar skattebetalarna närmare 20 miljarder om året. Med de höjningar som högermajoriteten infört är det bara personer med inkomster över 58 000 i månaden och utan lån som kan dra nytta avdraget fullt ut. Den ensamstående mamman är med och betalar rikemansavdragen, liksom arbetslösa och sjukskrivna.

Det senaste jobbavdraget tillföll till 90 procent den halva av befolkningen som tjänar mest. Nästan 10 miljarder i skattesänkning för den övre halvan och knappt över 1 miljard att dela på till den undre halvan, och därmed någon hundralapp i månaden för låginkomsttagaren.

Klyftorna i samhället ökar, och högerregeringen gör sitt bästa för att öka dem ännu mer.

Vänsterpartiet har vid upprepade tillfällen fört fram flera förslag för att underlätta för hushållen. Vi har föreslagit att matjättarnas möjligheter till prisökningar skulle regleras och att sänkta boräntor kan pressas fram med hjälp av den statliga banken SBAB. I vår budgetmotion för 2024 föreslog vi bland annat slopat karensavdrag, bostadsbidrag som följer inkomster och hyror, höjt och inflationsskyddat barnbidrag samt höjt försörjningsstöd med fokus på barnfamiljerna.

Detta är åtgärder som skulle ha pressat tillbaka inflationen och samtidigt stärkt de utsatta hushållens inkomster. Men regeringen har i stället satsat på att sänka bensin- och dieselskatten, höja rotavdragen och införa ett nytt jobbskatteavdrag.

Fru talman! I går kom nyheten att medellivslängden sjunker för inrikes födda ensamstående kvinnor med förgymnasial utbildning, samtidigt som den ökar för befolkningen i stort. Flera förutsättningar till god hälsa för dessa kvinnor har försämrats. Fler är ensamstående, har låga inkomster och har sjukpenning eller sjukersättning som största inkomstkälla. Färre personer i gruppen hade förvärvsarbete 2022 jämfört med tio år tidigare, konstaterar Folkhälsomyndigheten som gjort studien.

Efter många år med ökad medellivslängd sjunker den nu alltså för denna grupp. Klassamhället förstärks ännu mer med en regering som ökar skatteklyftan mellan dem som har jobb och dem som har sjukersättning eller akassa.

Trots stigande priser och räntor i samband med fallande realinkomster saknas helt några större åtgärder i regeringens vårändringsbudget för att stödja hushållen i krisen. Faktum är att det inte finns en enda ny krona till hushållen i regeringens proposition. Däremot höjs skiktgränsen igen 2025, och höginkomsttagarna får ytterligare skattesänkningar.

I Sverige i dag ser vi stora och kraftigt växande ekonomiska klyftor. Vi hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. Sverige har gått från att vara ett av de länder vars skattesystem omfördelar mest till att ha det minst omfördelande skattesystemet inom EU:s kärnländer.

Fru talman! År 2023 gick flera regioner med underskott, och inför 2024 saknades det 30 miljarder för att regionerna skulle kunna fortsätta ge den vård och kollektivtrafik som förväntas. Efter skattehöjningar, neddragningar, avgiftshöjningar och massuppsägningar beräknas underskottet bli lägre, men människor har blivit arbetslösa och färre får den vård de behöver.

Inför 2024 tvingades bland andra Region Örebro att höja skatten för att klara sjukvården. Lokala skattehöjningar slår hårt eftersom de är lika för alla. Nu är det inte längre Dorotea som har Sveriges högsta skatt utan en kommun i Örebro län. I Örebro län, med sina gamla bruksorter, minskar både folk och näringsliv stadigt. Det borde inte vara de mest utsatta regionerna som tvingas höja skatten utan staten, för att kunna stödja kommuner och regioner efter behov.

Fru talman! Regeringen slår undan benen för kommunernas och regionernas möjligheter att bedriva en fungerande verksamhet. Man har prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare i stället för att satsa på gemensam välfärd. Så har det inte alltid varit. Förr fanns det en stark tilltro till skattesystemet och möjligheten att göra skillnad. Det var en självklarhet att samhällsinvesteringar skulle finansieras gemensamt.

Skattekvoten har sänkts, vilket innebär 500 miljarder kronor mindre i skatteinkomster varje år. Motiven till skattesänkningarna har skiftat men har övervägande karakteriserats av att sänkningarna ska lösa det ena eller andra samhällsproblemet. Det finns inget stöd för att skatter gör mer skada än nytta. Det enda som är helt säkert är att skattesänkningar leder till minskade skatteintäkter och att de tydligt har bidragit till kraftigt ökade inkomstskillnader, ökade klassklyftor och en urholkad välfärd.

Skatt ska betalas efter bärkraft, och välfärd ska ges efter behov. Sverige behöver en ny skattepolitik som sätter omfördelning, klimat och välfärd främst - en skattepolitik som sänker räntor och elpriser i stället för att gynna höginkomsttagare och klimatskadliga utsläpp.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 2.

Fru talman! Jag vet att jag har dragit över min anmälda talartid, men jag vill ta tillfället i akt att önska en trevlig sommar till ledamöterna i skatteutskottet men också vädja till dem att inte glömma bort dem som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Jag vill också önska en glad sommar till vårt eminenta kansli liksom till talmannen och Riksdagsförvaltningen, även om vi kommer att ses i denna kammare i nästa vecka vid statsministerns återrapport.

Fru talman! Det är nu mer än två år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Det är ett fruktansvärt krig, med många dödsoffer, splittrade familjer, stor förödelse med städer och infrastruktur som bombats sönder, många flyktingar och barn som växer upp med krig - barn i områden nära fronten som knappt får se solljus och som går i skola under jord och inte vet hur det är att leka på en skolgård.

Rysslands invasion, ockupation och krig är fullständigt oacceptabla. De strider mot folkrätten och måste kraftigt fördömas. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet - för att inte tala om det stora mänskliga lidandet för det ukrainska folket.

Rysslands imperialistiska krig mot Ukraina kräver att omvärlden stöder Ukraina militärt, humanitärt, ekonomiskt och diplomatiskt. Det militära stödet från Sverige handlar om vapensystem, ammunition och utbildning men också om utrustning som hjälper soldater att överleva i fält.

Sveriges stöd till Ukraina och dess folk är och måste vara brett och långsiktigt. Exempelvis måste vi här i Sverige höja dagersättningen till dem som flytt både från Ukraina och från andra länder. Att ge dem som flytt från krig en dräglig och trygg tillvaro i Sverige är också en del av Sveriges stöd till Ukraina och det ukrainska folket. När kriget är slut ska Sverige vara en aktiv part i återuppbyggnaden av Ukraina, utifrån den inriktning den ukrainska befolkningen vill se.

De flesta av oss som deltar i debatten i dag besökte Ukraina så sent som förra månaden. Den första talaren Edward Riedl har redogjort för vår upplevelse och de lärdomar vi fick. När vi var där träffade vi bland annat ministrar, parlamentsledamöter, civilsamhället och militära rådgivare. Vi fick med egna ögon och öron se och höra hur situationen är, vilka behov som finns och hur livet fortsätter även under krig och ockupation. Hur invånarna tagit tillbaka sina städer och byar efter att ryssarna besegrats och hur sprängda byggnader renoveras eller byggs upp igen visar hur det ukrainska folket står enat mot den ryska angriparen.

Jag är imponerad av ukrainarnas motståndskraft och försvarsvilja, och vi kan lära oss mycket av det försvar, den kamp och den verklighet som pågår i Ukraina. Men jag är också sorgsen över hur livet är där och över alla som dödats och skadats.

Ryssland måste förlora. Ukraina ska inte tvingas lämna ifrån sig varken mark eller makt till Ryssland. Att kunna försvara sina gränser och sin befolkning är grundläggande för att Ukraina i framtiden ska kunna bygga upp och stärka sin demokrati och sin välfärd. Vänsterpartiet står bakom det humanitära, ekonomiska och militära stöd som Sverige skickar till Ukraina och fördömer den ryska invasionen och ockupationen.

I dag ska vi fatta beslut om ytterligare ett stödpaket med ytterligare materiel. Stödpaketet är välkommet, och det är positivt att det är en enig riksdag som står bakom det.

Det vi i Vänsterpartiet skulle önska är dock att Sverige och EU pausar ammunitionsexport till andra länder för att kunna leverera den ammunition Ukraina behöver för att försvara sig mot det ryska angreppet. Vi vill också se skärpta sanktioner mot Ryssland och att Sverige och EU slutar göda Putins krigskassa genom köp av rysk olja och gas. Här måste vi kunna gå längre. Ukrainas skulder behöver skrivas av så att landet får en chans att återhämta sig och bygga upp det som raserats av kriget, när det är vunnet.

Jag yrkar med detta bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Riksrevisionen drar i sin rapport slutsatsen att det vore kostnadseffektivt att sänka taket för rotavdrag och konstaterar att självfinansieringsgraden för avdraget är mycket låg. Det kostar mer än det smakar.

Riksrevisionens rapport visar även att det är betydligt vanligare att nyttja rotavdrag bland hushåll med höga inkomster än bland hushåll med lägre inkomster. Mer än hälften av det totala avdragsbeloppet användes av de 20 procent av hushållen som hade de högsta inkomsterna. Det är personer som har råd att betala själva, utan att få skattesubventioner. Samtidigt omfattas inte hyreslägenheter av rot. De bostäder som verkligen har behov av upprustning får alltså inga subventioner, men den som vill byta utseende på sin redan renoverade bostadsrätt kan göra det med en skattesubvention.

Den höjning som riksdagen nyligen beslutade om och som är precis tvärtemot Riksrevisionens rekommendationer gynnar framför allt höginkomsttagare i storstadsregionerna, som är de som huvudsakligen utnyttjar rotavdraget. Tio gånger fler får rotavdrag i Danderyd än i till exempel Åsele.

Det är inte bara landsbygdsbor som subventionerar storstadsbor, utan det är även låginkomsttagare som med sin skatt subventionerar höginkomsttagares byggen av altaner och byten av fungerande kök. Faktum är att höjningen endast kan nyttjas fullt ut av den som tjänar 58 000 eller mer i månaden. Här kan vi verkligen prata om subvention och bidrag för dem som tjänar mest. För övrigt konstaterar jag att 58 000 är en summa som de flesta av oss borde kunna, men Hanna Westerén fick inget svar när hon ställde sin fråga om det till majoriteten och riksdagens representanter.

Vi kan också konstatera att den höjning som riksdagen har gjort är dyr, ineffektiv och ett slöseri med begränsade resurser. År 2023 lade staten 11 miljarder på att subventionera storstadsbornas bostadsrenoveringar. Med den höjning som har beslutats och som kommer den 1 juli kommer den summan att bli ännu större. Detta är miljarder som skulle göra mycket större nytta i välfärden.

Riksrevisionen konstaterar att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader för avdraget. Vi har haft många intressanta replikskiften om detta, så jag ska inte gå in mer på det.

Jag kan dock konstatera att Riksrevisionen säger att hushållen visserligen har minskat sin efterfrågan på svarta tjänster, men samtidigt har andelen svarta löner ökat inom byggindustrin. Utvecklingen är särskilt tydlig i de små byggföretag som också är de som utför merparten av alla rottjänster. Det som du och jag tror är vita löner är i själva verket svarta löner när byggföretaget vi anlitar i sin tur kan anlita svart arbetskraft via underleverantörer eller själva utan att vi vet om det.

Jag förstår att det i vissa fall behövs underentreprenörer, men det är oerhört svårt för en enskild att följa och kontrollera att skatt betalas i alla led. Därför behöver vi också se över och begränsa antalet underleverantörer i byggbranschen och andra branscher.

Vi behöver införa bättre kontroll av vilka som utför arbetet. Företag som utför arbete med rotavdrag ska i dag anmäla avdraget för utbetalning till Skatteverket, men de behöver inte uppge vem eller vilka som utfört arbetet. Därför har Vänsterpartiet föreslagit att företag som begär en utbetalning från Skatteverket inom ramen för rotsystemet även ska lämna uppgift om vilka arbetstagare som har utfört arbetet. Detta skulle ge Skatteverket bättre förutsättningar att upptäcka fall där svart arbetskraft använts i samband med en rottjänst.

Varför majoriteten håller fast vid ett system som inte motverkar svartarbete är en gåta, speciellt som svartarbetet ökar inom byggbranschen. Detta går att komma åt, men högermajoriteten väljer att stoppa in mer pengar i systemet och gynna såväl den svarta arbetsmarknaden som höginkomsttagare.

Fru talman! Förslaget om höjt tak för rotavdrag motiveras bland annat med att man vill främja sysselsättningen i byggsektorn. Jag håller med om att nu när byggandet bromsat in kraftigt behöver byggindustrin stödjas ytterligare, men att stödja byggbranschen med utökade rotavdrag är helt fel väg att gå. Det är inte högavlönade storstadsbors renoveringar som kommer att hålla byggbranschen uppe, utan det är att vi får fart på byggandet igen och att regioner och kommuner kan genomföra nödvändiga investeringar - investeringar som man i dag skjuter på framtiden på grund av den svältbudget som man har fått av högermajoriteten. Vi behöver stimulera bostadsbyggandet, inte privatpersoners renoveringar.

Vänsterpartiet har föreslagit ett kraftigt statligt stöd för att hålla byggandet och sysselsättningen igång - ett stöd som kan användas både för subventionerade anställningar och för att kommuner och regioner ska kunna tidigarelägga investeringar. Så räddar vi byggbranschen, inte genom rotavdrag.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till Vänsterpartiets motivreservation.

(Applåder)

Fru talman! När vi förra året debatterade inkomstskatter ägnade jag huvuddelen av mitt anförande åt situationen för pensionärer födda 1957. Då ville regeringsföreträdarna inte riktigt erkänna att det fanns en skatteorättvisa och att man behövde göra något åt den. Den motion som jag argumenterade för fick inte riksdagens stöd.

Men i år behöver jag inte ägna min tid åt detta eftersom vi i går tog beslut om att betala tillbaka den skatt som 57:orna betalat in för mycket. Det tog tid, men till slut insåg de flesta partier att detta behövde göras.

I dag ska jag i stället prata om inkomstskatt lite bredare och gå igenom de reservationer som Vänsterpartiet har i detta betänkande.

Inkomstskatten har många syften, bland annat att finansiera gemensamma åtaganden och jämna ut skillnader. Den som har en hög inkomst måste bidra mer till välfärden. Detta är själva grunden i ett välfärdssamhälle, där det inte är din inkomst som avgör om du får vård och vilken skolgång dina barn har. Tyvärr har vi inte längre det välfärdssamhället då skolorna har blivit mer segregerade och den som har råd kan köpa sig förbi vårdkön. Många har svårt att få ekonomin att gå ihop, och fattigdomen i Sverige bara ökar.

I Sverige ökar inte bara inkomstklyftorna utan även förmögenhetsklyftorna, och vi har nu EU:s näst största klyftor. Hit har vi kommit, från att ha varit världens mest jämlika land.

Det är politiska beslut som har fört oss hit. De med lägst inkomster släpar efter, och akassa och andra ersättningssystem har inte följt med reallöneökningen - skillnader som kommer att öka ännu mer med regeringens aviserade politik.

På senare år har den svenska skattedebatten präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner - rutavdrag, rotavdrag och olika former av jobbskatteavdrag. Enbart jobbskatteavdraget innebär en skattereduktion med 140 miljarder kronor per år. Vänsterpartiet anser därför att jobbskatteavdragen på höga inkomster ska trappas av.

En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder av den tidigare borgerliga regeringen i och med införandet av de olika jobbskatteavdragen, som ju enbart gäller den som arbetar. Nuvarande högerregering har ökat klyftan ytterligare då nya jobbskatteavdrag införts. Denna skatteklyfta är djupt orättvis. För förtidspensionerade, sjuka, personer med funktionsnedsättning, arbetslösa och föräldralediga är skatten betydligt högre. Människor blir inte friskare eller kommer lättare i arbete genom högre skatt och lägre ersättning.

Vänsterpartiet vill att skatteklyftan ska slutas för alla inkomster, till exempel sjuk- och rehabiliteringspenning, akassa och föräldrapenning. Vi vill att skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster ska tas bort.

Därför behöver vi en ny stor skattereform som ökar skatteintäkterna och stärker likformigheten i skattesystemet.

Fru talman! Avdragen för så kallade rut- och rottjänster är exempel på skattereduktioner på inkomstskatteområdet. Vänsterpartiet har inget emot hushållsnära tjänster. Det vi vänder oss emot är att dessa ska skattesubventioneras. Den största delen av subventionerna går till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Det innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomsttagares städhjälp. Detta är inte bara orimligt och orättfärdigt, utan det är också ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Om rutavdraget avskaffades skulle till exempel statskassan stärkas med cirka 8,2 miljarder kronor under 2024. Det motsvarar den totala lönekostnaden för cirka 14 500 undersköterskor inom äldreomsorgen, eller för den delen inom regionerna och sjukvården, där många i dag sägs upp.

Ett av skälen till att man införde rut och rotavdrag var att man ville främja svenska arbetstillfällen och minska svartarbetet genom att fler tjänster skulle betalas och skattas för. Ändå kan dessa avdrag användas för renoveringar och hushållsnära tjänster i bostäder utanför Sverige, och detta blir allt vanligare. Riksdagen borde besluta att avdragen enbart kan användas för arbete som utförs i Sverige. Det är inte rimligt att man kan hyra in en kille som sköter grillen vid poolpartyt i den spanska semestervillan och sedan få avdrag på skatten i Sverige.

Riksrevisionen kom nyligen fram till att svartarbetet ökar inom byggbranschen. Skälet till detta är att ingen kontroll görs av underentreprenörer. Den enskilde som köper rottjänsten tror att hen köper en vit tjänst, men byggföretaget som anlitas använder svarta löner i något eller flera led bortom konsumentledet. Om företaget som begär en utbetalning från Skatteverket och åberopar rotavdrag lämnar uppgift om vilka arbetstagare som har utfört arbetet skulle detta ge Skatteverket bättre förutsättningar att upptäcka fall där svart arbetskraft använts. Det borde hela riksdagen kunna ställa sig bakom. Det är förvånande att skatteutskottets majoritet avstyrker Vänsterpartiets motion i frågan. Är kampen mot svartarbete oviktig för högermajoriteten?

Att högermajoriteten har avskaffat avdragsrätten för medlemskap i fackliga organisationer är kanske inte lika förvånande utifrån ideologi, men även högerpartierna försvarar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Om man på allvar vill försvara den svenska modellen måste också trösklarna för att bli medlem i ett fackförbund sänkas. Ett sådant sätt är att återinföra skattereduktionen för fackföreningsavgift.

Fru talman! Sverige ska ha ett transportsystem som tillgodoser behovet av transporter för personer och näringsliv och samtidigt klarar klimatmålet och övriga miljömål, trafiksäkerhet och hälsa. Målbilden är ett utsläppsfritt och transporteffektivt samhälle. Sveriges nuvarande regering har dock genomfört en rad åtgärder som kraftigt ökar utsläppen. Bland annat har man sänkt reduktionsplikten och tagit bort stödet till elfordon. Detta ökar behovet av åtgärder för att snabbt minska utsläppen av växthusgaser. Regeringen måste återinföra en politik för klimatet och också ta fram förslag om ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag, det som Liberalerna i förra replikskiftet inte kunde ställa sig bakom.

Politiken har ett stort ansvar för att det byggs fler bostäder, men också för att rätt typ av bostäder byggs. Det som framför allt behövs är hyresrätter med rimliga hyror, men de ekonomiska och regelmässiga villkor som gäller för de olika upplåtelseformerna är skeva och genomgående till hyresrättens nackdel. Målsättningen måste vara att alla upplåtelseformer ska vara lika attraktiva, och det är samhällets och politikens uppgift att se till att det blir så. Vänsterpartiet vill därför se en totalöversyn av både regler och skatter som kan jämna ut villkoren.

Fru talman! Jag vet att jag snart borde avrunda. Men jag vill ändå säga några ord om skatt på sexuella tjänster. Här är det helt klart att något måste göras. Men det handlar om mer än en specifik skattefråga och borde därför hanteras i ett större sammanhang för att också stoppa exploateringen av människor i prostitution.

Centerpartiet har en motion som siktar in sig på själva skattefrågan, och förslaget i motionen är inte den bästa vägen att gå för att lösa problematiken. Vänsterpartiet hade gärna sett att utskottet hade tagit ett initiativ för att snabbt hitta en hållbar lösning på beskattningsfrågan. Så skedde inte. Om riksdagen kommer att votera om motionen kommer Vänsterpartiet att stödja den för att tydligt skicka en signal till regeringen om att detta måste lösas skyndsamt.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 32, som handlar om en skattereform.