Ulf Kristersson

Fru talman! Det viktiga svaret är att vi får se när kommissionen kommer tillbaka med de konkreta förslag som följer av rådets överenskommelse. Så är det ofta; det är med ganska breda penseldrag som rådet brukar fatta sina beslut. Sedan finns det ofta olika uppfattningar, kanske både i kommissionen och mellan länder, om exakt vilka resultat besluten ska få.

Andemeningen var dock helt klar: Det ska inte vara pengar som används som man har lust med i största allmänhet, utan det ska handla om saker som stärker försvarsförmågan. Sedan förstår jag att det finns nyanser också i ordet försvarsförmåga. Man kan säga att det är enbart vapen, och man kan säga att det är ett antal saker som har uttrycklig koppling till försvarsförmåga och som inte bara är just vapen. Men låt oss återkomma när vi har fått förslagen.

När det sedan gäller det europeiska är Sverige starkt för en större och bättre europeisk försvarsindustri, och vi bidrar också till en sådan. Sedan har vi också varit mycket kritiska mot en alltför snäv definition av detta. BAE Systems, som tillverkar CV90 i Ö-vik, är väldigt svenska men ägs av ett bolag som jag tror är listat i Storbritannien. Det finns andra som samarbetar nära med andra länders försvarsföretag, också i Norge, alltså i Europa men utanför EU. Det handlar också om USA; halva Gripen har amerikanska komponenter i sig.

Vi är verkligen för att det byggs, görs och utvecklas saker i Europa. Det vore bra med lite mer oberoende av USA, till exempel. Men det vore väldigt dåligt att begränsa de här företagens samarbetsmöjligheter med andra framgångsrika försvarsindustrier.

Fru talman! Om vi börjar med varje enskilt lands uppgift att stärka sitt försvar förblir det en nationell uppgift. Vad EU nu gör gemensamt är att underlätta med några temporära regler, som dock kan vara fleråriga, som underlättar för enskilda EU-länder att låna pengar via EU till bättre ränta än de själva skulle kunna få.

Det ska inte underskattas. Det ska inte heller överskattas. Det är fortfarande varje enskilt land som bär ansvaret gentemot sina egna medborgare, men också enligt de åtaganden som ett Natomedlemskap i dag kräver ifall man är Natomedlem, för att rusta sitt eget försvar.

Den uppgiften tar vi på mycket stort allvar. Vi hör till dem som är mitt i en pågående upprustning. Vi når med råge över det nuvarande målet. Jag samlade så sent som i fredags alla partiledare i Sveriges riksdag för att också diskutera vägen framåt.

Det är alldeles uppenbart att vi när vi närmar oss Natotoppmötet i Haag kommer att ha nya Natomålsättningar som också kommer att omfatta Sverige. Det är lika uppenbart att vi i Sverige ska göra vårt för att möta ett mycket större behov av europeisk försvarsförmåga.

Fru talman! Jag vet inte riktigt vilken tid som åsyftas för Sverige som bromskloss. När det gäller stödet till Ukraina, kritiken mot Ryssland och att göra allt vi kan för att stötta Ukraina har Sverige aldrig varit en bromskloss.

När det gäller Ungern delar jag uppfattningen att det är bekymmersamt, men reglerna i EU är som de är. I Europeiska rådet till skillnad från vid enskilda ministerråd har alla länder vetorätt. Sådana är reglerna.

Det betyder att beslut om sanktioner fattas med enhällighet. Det betyder att uttalanden om Ukraina och Ryssland beslutas om i enhällighet. Det begränsar oss just nu. När det gäller de frysta tillgångarna tror jag däremot att G7 spelar en större roll än vad just Ungern och andra enskilda EU-länder gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från extra möte i Europeiska rådet den 6 mars

Vi såg ett smakprov på sanktionsproblematiken redan i julas när Ungern i Europeiska rådet vägrade att ställa sig bakom enhällighet, som traditionen har varit tidigare. I stället fick man nödvändig enhällighet i utrikesministerrådet. Det finns inga garantier för att det kommer att ske i fortsättningen.

Jag är bekymrad över detta. Samtidigt har EU de regler som EU har. Dem kommer vi inte att kunna ändra på just nu. Det gör också att vi i andra konstellationer som Sverige deltar i – till exempel när EU:s länder träffar Storbritannien eller Kanada, och för den delen i bästa fall när EU:s länder samtalar med USA – kan fatta beslut som kringgår kravet på enhällighet i just Europeiska rådet.

Fru talman! Europeiska rådet träffades i torsdags i förra veckan för ett extrainsatt möte. Två frågor var på dagordningen: det fortsatta stödet till Ukraina och förstärkningen av försvaret av europeiska länder.

Veckorna före mötet, efter president Trumps och president Zelenskyjs presskonferens i Vita huset, möttes europeiska stats- och regeringschefer i flera olika formationer. President Macron i Frankrike samlade till ett möte i Paris. Premiärminister Starmer stod värd för ett annat möte i London. Före det var vi många kollegor som sågs i Kiev på treårsdagen av den fullskaliga invasionen den 24 februari.

Precis före Europeiska rådets möte träffades vi också i den nordisk-baltiska krets som allt oftare träffas, den här gången tillsammans med Polens premiärminister Donald Tusk. Sammantaget är vi gemensamt den näst största givaren i hela världen av stöd till Ukraina. Vi arbetar alltmer med och allt närmare varandra i försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Vi håller också gemensamt och var och en för sig tät kontakt med just Frankrike och Storbritannien.

Samma dag fattade regeringen beslut om att skicka upp till åtta svenska Jas 39 Gripen till Polen för att tillsammans med våra allierade säkra att vapen och annat stöd som skickas till Ukraina från bidragsgivande länder verkligen når fram. Det är så vi gemensamt stärker Ukraina och samtidigt bidrar till i vårt fall Sveriges och svenskars säkerhet.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltog vid Europeiska rådets möte i torsdags. I ljuset av de senaste veckornas rätt omtumlande händelser var han tacksam för det starka stöd som han och Ukraina fått från Europa på olika möten under den senaste tiden. Från EU:s sida upprepade väldigt många viljan att stötta Ukraina så länge som det behövs. Man framhöll att Ukraina utkämpar en strid även för Europas gemensamma säkerhet, att inga fredsförhandlingar om Ukraina får ske utan Ukraina och att fred till slut måste slutas på Ukrainas villkor.

I de slutsatser som förberetts inför mötet läggs ett antal viktiga principer för framtida fredsförhandlingar fast. På vägen dit ska EU fortsätta sina ansträngningar för att Ukraina både inför och under eventuella fredsförhandlingar ska ha en så stark position som över huvud taget är möjligt – det som numera även på svenska allt oftare heter peace through strength.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán meddelade några dagar före mötet att han inte tänker acceptera att Europeiska rådet antar några slutsatser alls om Ukraina som går längre än FN-resolutionen. Denna cynism mötte mycket kritik, så också ljudlig kritik från Sverige. Det här är naivt inför det reella hot som Ryssland utgör mot Europa, men det är bara att konstatera att vi inte är överens med Ungern. Ingenting tyder på att de övriga 26 länderna kommer att bli överens med Ungern. Jag förstår alla som nu känner djup frustration över att ett enda land – just Ungern av alla länder, som självt bättre än många länder vet vad det innebär att vara lydstat till Ryssland – blockerar hela EU:s beslutsfattande i dessa frågor.

I stället för att ägna mötet åt att hitta meningslösa minsta gemensamma nämnare beslutade vi 26 länder som är överens att i stället låta vår samsyn uttryckas i ett gemensamt uttalande. Att 26 är fler än 1 är inte bara enkel matematik, utan det är också ett tydligt besked om hur isolerat Ungern just nu är. Vi andra har rätt, och Ungern har fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från extra möte i Europeiska rådet den 6 mars

Fru talman! Att Europa måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet är något som vi hör alltmer och allt oftare i takt med att diskussionerna om det transatlantiska engagemanget för Europa fortskrider. EU:s roll i den upprustning som nu sker runt omkring i Europa väcker många frågor. Det europeiska samarbetet som vi känner det skapades ju ur krig och vilja till fred. EU har inte och ska inte heller ha en egen armé eller sysselsätta sig med sådan säkerhetsplanering och förmågeutveckling som är Natos uppgift. Det är bra att ingen heller just nu försöker hitta strukturer som ersätter Nato. I stället menar många, med viss rätt, att Europas Natoländer nu på allvar måste rusta sig i linje med Natos målsättningar och kommande målsättningar för att förbli en trovärdig partner till USA och andra Natoallierade.

Det betyder inte att EU saknar viktiga uppgifter. EU har andra kompetenser som har betydelse för den samlade försvarsförmågan. Det är ett unikt ekonomiskt samarbete med förmåga att fastställa regler för till exempel gemensamma standarder och gemensam upphandling. EU kan också i kraft av sin ekonomiska styrka skapa incitament för fler privata investeringar i europeisk försvarsindustri. Det är därför viktigt att även påminna om den europeiska konkurrenskraften när vi talar om behovet av mer europeisk säkerhet. Det arbete som kommissionen har inlett med regelförenklingar kommer att gynna försvarsindustrin i Europa. En växande ekonomi är grundläggande för att finansiera ett växande försvar. Sverige tillhör de länder som driver på mest för stärkt europeisk konkurrenskraft, och världsläget gör bara detta ännu viktigare.

EU:s samlade ekonomiska styrka innebär också att vissa länder kan få bättre villkor än vad som annars vore möjligt när de tar lån för nationella satsningar. Det gynnar alltså Sverige och svensk säkerhet när våra vänner och allierade också rustar. Ensam är inte stark. Samtidigt är det viktigt att påminna om att EU:s länder ska ha ordning på sina egna ekonomier. Jag tycker att den svenska riksbankschefen beskrev det här väldigt väl när han sa: ”Jag skulle gå så långt som att säga att våra välskötta statsfinanser är en del av vår försvarsförmåga.”

Kommissionens förslag med de element som vi diskuterade i samrådet i EU-nämnden inför mötet fick som väntat grönt ljus av medlemsstaterna. Att vi lever i allvarstider avspeglas i det vi gör och i hastigheten vi gör det i. Gamla sanningar ifrågasätts och omformuleras i högt tempo. Kommissionen ska nu förbereda lagstiftning och beslut för att skapa ett finansiellt utrymme för medlemsstaternas upprustning. Regeringen kommer att delta aktivt i det arbetet.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis säga en sak. Jag sätter stort värde på den breda enighet som vi har visat och fortsätter att visa i Sverige i de här frågorna. Det gäller i politiken här i riksdagen men också mycket bredare i samhället.

I en demokrati som vår tycker vi olika om en massa olika saker, och så ska det vara. Det är också det som Ukraina slåss för, rätten att få tycka olika. Men i de här frågorna samlas vi. Det märktes i EU-nämnden i förra veckan, och jag tycker att det märks i det offentliga samtalet i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från extra möte i Europeiska rådet den 6 mars

Vi står enade bakom Ukraina. Vi står enade bakom hur Sverige ska agera i EU. Vi står i hög grad enade också om Sveriges roll i Nato. Vi står enade om att stärka det svenska försvaret, och vi har fördubblat försvarsanslagen på bara några år.

Jag har goda förhoppningar om att vi också kommer att enas bakom ett ännu starkare svenskt försvar i samband med de målsättningar som kommer att antas vid nästa Natotoppmöte i sommar i Haag.

Den breda enigheten är relativt unik när polarisering och extremism präglar så många andra länders politiska debatt. Många av mina kollegor på EU-toppmötet vittnar om helt andra stämningar i sina länder.

De riskerna ska även vi ta på allvar. Splittring i EU-länder ökar också riskerna för splittring mellan EU-länder. Men just i dag tar vi fasta på den breda enigheten.

Fru talman! Med detta avslutar jag återrapporten från mötet.

(Applåder)

Fru talman! Som jag sa anställdes en person som nationell säkerhetsrådgivare som i 22 år varit anförtrodd viktiga säkerhetspolitiska, opolitiska uppgifter av flera olika regeringar. Detta var den sakliga grunden, som granskades av konstitutionsutskottet förra året. Jag har inget mer att säga i den frågan.

När det gäller vad som sedan skedde finns det inga skäl för mig att överpröva vad olika professionella delar av myndigheten gör i frågor som faller på deras ansvar. De berättade övergripande för mig efteråt, när de hade tagit ställning. Jag hade inget skäl att ifrågasätta. Min minnesbild är att detta skedde vid två tillfällen. Jag har inga datum för detta. Båda gångerna skedde det dessutom efter att de själva hade agerat i frågan.

Lika lite har jag naturligtvis skäl att värdera en pågående förundersökning. Den är självständig och fattar sina beslut, och så ska det vara i en rättsstat som den svenska.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Patrik Björck spekulerar, gissar och drar slutsatser om en pågående förundersökning. Det kommer inte jag att göra. Jag har respekt för en pågående förundersökning. Jag lägger mig självklart inte i den. Jag gissar inte vad en sådan kommer att komma fram till.

Jag avfärdar ingenting. Jag ger bara seriösa och sakliga svar på de saker jag känner till i frågan – inget mer och inget mindre. Slutsatsen var naturligtvis att situationen blev ohållbar för den nationella säkerhetsrådgivaren när en förundersökning inleddes. Det har jag också redogjort för.

Vad gäller tidpunkterna är min minnesbild att jag vid två tillfällen informerades i efterhand om vad som hade hänt och om säkerhetsavdelningens bedömning, beslut och agerande. Jag hade inga skäl att ifrågasätta deras beslut.

Fru talman! Först och främst vill jag säga att man som statsminister självfallet alltid är ytterst ansvarig för allt som händer i Regeringskansliet. Det är självklart. Lika självklart är det att det finns strukturer hos en stor arbetsgivare för hur olika saker sköts, även när saker inte går som de skulle ha gjort.

Därför finns till exempel en säkerhetsavdelning som ansvarar för frågor som dessa. Det finns även en personalavdelning, en ekonomiavdelning och andra strukturer som är ganska självklara. Jag hade inga som helst skäl att ifrågasätta deras hantering av denna fråga, och jag har fortfarande inga skäl att göra det. Jag är inte inblandad i enskilda personalfrågor men får naturligtvis övergripande information efter handläggning. Exakt så skedde även den här gången. Jag känner mig trygg med detta.

Nu pågår en förundersökning, och av mycket uppenbara skäl tänker jag inte föregripa den. Jag tänker inte lägga mig i den. Jag tänker inte värdera någonting i den, utan det är helt och hållet rättsvårdande myndigheters uppgifter. Jag kommer inte att kommentera förundersökningen ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rekryteringen har som sagt granskats av KU. De fann inga skäl att ifrågasätta den. Jag beskrev själv också alldeles nyss att det handlade om en person som hade anförtrotts viktiga säkerhetspolitiska uppgifter av flera olika regeringar. Det fanns goda skäl till att sådana kompetenser var viktiga när landets första nationella säkerhetsrådgivare skulle tillsättas. På samma sätt som andra vitala säkerhetspolitiska befattningar i den svenska staten utses på sådana meriter var det naturligt även här.

I övrigt har jag inga ytterligare kommentarer utan ser naturligtvis fram emot även konstitutionsutskottets fortsatta granskning.

(Applåder)

Fru talman! Patrik Björck har ställt ett antal frågor som rör Henrik Landerholm. Frågorna gäller regeringens beslut att anställa honom som nationell säkerhetsrådgivare, när jag fick kännedom om olika händelser som han har varit inblandad i och varför en av dessa händelser inte har polisanmälts.

Först kan jag konstatera att Henrik Landerholm den 27 januari sa upp sig från sin anställning i Regeringskansliet. Det var ett beslut som vi var eniga om.

Regeringens anställning av Henrik Landerholm granskades av konstitutionsutskottet våren 2023. Under den utfrågningen lämnade jag en mycket detaljerad redogörelse för rekryteringsprocessen och för anställningen.

Henrik Landerholm har sedan 2002 av flera olika regeringar anförtrotts många olika opolitiska statliga chefsbefattningar inom det utrikes- och säkerhetspolitiska området. Han utsågs 2002 av regeringen Persson till rektor för Försvarshögskolan och därefter av regeringen Reinfeldt 2008 till generaldirektör för Folke Bernadotteakademien. Sedan utsågs han 2011 till chef för de samlade svenska civila insatserna i Afghanistan. Därefter utsågs han 2013 till ambassadör i Riga.

Regeringen Löfven utsåg 2017 Henrik Landerholm till ambassadör i Abu Dhabi, och 2021 medverkade han från Utrikesdepartementets sida på plats i den svenska evakueringen från Afghanistan. Det året gav regeringen Löfven honom också uppdraget att bli den första generaldirektören för den nya Myndigheten för psykologiskt försvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det var erfarenheterna från dessa olika uppdrag från olika regeringar som gjorde att Henrik Landerholm anställdes som landets första nationella säkerhetsrådgivare. Ett enigt konstitutionsutskott fann också att det inte förekommit några brister i den handläggningen.

Nu vill Socialdemokraterna att utskottet återigen ska granska denna rekryteringsprocess. Samtidigt vill övriga oppositionspartier att andra frågor kopplade till Henrik Landerholm ska granskas av konstitutionsutskottet. Jag kommer naturligtvis även denna gång inför utskottet att redogöra för det jag känner till, men jag kan redan nu upprepa det jag flera gånger gett uttryck för: Det är viktigt att inte slarva och att inte göra fel. Därför är de misstag som gjorts, precis som Henrik Landerholm själv har uttryckt det, dåliga. Under omständigheterna var vi därför eniga om att han skulle lämna sin post.

När det gäller Patrik Björcks fråga om varför någon polisanmälan inte gjordes kan jag bara konstatera att den aktuella händelsen utreddes och hanterades av Regeringskansliets säkerhetsavdelning i enlighet med gällande rutiner. Den sammantagna bedömningen var att några andra åtgärder mot Henrik Landerholm än samtal inte var aktuella. Efter att utredningen var klar fick jag övergripande information om händelsen och den bedömning som då hade gjorts. Jag hade inga skäl att ifrågasätta denna.

Det pågår nu en förundersökning, och den rättsliga processen måste naturligtvis ha sin gång.

(Applåder)

Herr talman! Nej, så är det inte alls. Däremot är det ingen nyhet att lågkonjunktur, höga räntor och hög inflation är särskilt dåligt för byggsektorn. Det påverkas ärligt talat inte av vilken regering som styr, utan det är dåligt för en miljö som är så ränte- och inflationskänslig. Så är det.

Resten är felaktigt. Vi har gjort det vi har gjort just för att komma ur situationen. Vi har fått ned inflationen, och nu faller räntorna. Lågkonjunkturen biter sig fast ett tag till, men vi kommer att komma ur den också.

Vi gör riktigt stora investeringar, inte minst i sådant som gynnar byggsektorn. Allt detta sker. Det tar tid, men vi ärvde riktigt stora problem.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.

Herr talman! Jag har följt statistiken för detta och tittat i helt öppna källor, och jag har noterat att köerna utan tvekan har ökat. Detta är lika ovedersägligt som att olika former av vårdmottagningar som har varit mycket uppskattade i Stockholm läggs ned, i huvudsak av ideologiska skäl. Det finns möjligen olika sätt att rapportera siffrorna, men utifrån de siffror jag läst är det ingen tvekan om att vårdköerna i Stockholm har ökat under det nuvarande styret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! Det korta svaret är ja - jag delar den oron. Jag tror att det är likadant för alla som har följt rapporteringen den senaste tiden. Sara Gille nämnde den gravida lärare som blev sparkad i magen och fick missfall. Det är helt fasansfullt. Ett annat exempel, som vi inte vet så mycket om än, gäller en lärare som blev knivskuren utanför Stockholm. Jag vet inte mer än det som har stått i medierna.

Att det förekommer våld på en plats som är till för trygghet och lärande är fullständigt oacceptabelt. Jag tror att det krävs ganska många förändringar, och vi jobbar med några av dem. Rent allmänt behövs det mer ordning och reda i skolan. Vi ska inte tillåta stökiga skolor. Även stök som inte är våld är oacceptabelt, för det försämrar hela kulturen på skolan. Det handlar också om rätten att avlägsna elever som inte kan sköta sig. Inkludering är bra, men när inkludering betyder att våldsverkare inkluderas och exkluderar dem som inte brukar våld är det dålig inkludering.

Vi håller på med stora reformer på detta område.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Gustaf Lantz för att han uppskattade programmet. Jag tyckte själv att det var fantastiskt fint, roligt och lärorikt att ha dessa samtal. Jag bjöd tillbaka och hade hela gänget på julfika på Sagerska för några veckor sedan. Då vände vi på steken så att jag fick fråga dem i stället. Det var jätteroligt och viktigt. Jag har sällan fått så mycket respons.

Det finns två saker man ska säga här.

Många av våra sociala ersättningar är på olika sätt inflationsskyddade. Själva idén är att köpkraften ska hänga med. Vid hög inflation följer detta med, så att man inte ska urholka köpkraften. Det är rätt och riktigt.

Löner är dock inte inflationsskyddade. Tvärtom drabbas löntagare hårdast av hög inflation. Därför har det varit viktigt för oss att sänka skatten för dem som jobbar och har jobbat, så att de också får en chans att komma tillbaka i köpkraft. Dessutom tror vi som bekant att hälften kvar är en bra princip. Den som tjänar lite mer pengar på att jobba extra ska få behålla åtminstone halva löneökningen själv.

(Applåder)

Herr talman! Jag håller verkligen med om detta. Jag pratar väldigt mycket med socialminister Jakob Forssmed om de här frågorna; vi är båda djupt engagerade i detta. Jag har vid några tillfällen berättat att jag tre gånger i mitt eget liv - på helt olika sätt - har känt unga människor som på grund av psykisk ohälsa har fattat det yttersta beslutet och tagit sitt liv. Det har påverkat mig otroligt djupt.

Det finns skäl till att unga människor pratar mycket om detta. Självmordstalen minskar i alla åldersklasser utom bland de allra yngsta. Detta är bokstavligt livsviktigt.

Jag tycker att mycket i den nya strategin är bra. En sak som är otroligt viktig, och som man ju undrar varför Sverige inte har gjort för länge sedan, handlar om det vi lite slarvigt kan kalla haverikommissioner. Det gäller att lära sig någonting varje gång det som inte ska hända ändå händer. Vad var det som felade? Vad visste sjukvården? Vad visste familjen och föräldrarna? Vad visste kanske andra som hade kontakt med personen? Fanns det någonting vi kunde ha gjort som vi inte gjorde och som vi måste göra bättre nästa gång?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker till att börja med att man ska vara lite noga. Regeringen ärvde ett antal riktigt stora problem. Jag brukar nämna 10 procents inflation och europeiskt rekord - nästan världsrekord - i grov kriminalitet. Säkerhetspolitiskt har det varit väldigt vakuumartat. Det här ärvde vi.

Vi ärvde också bra saker. Dem pratar vi inte lika ofta om. Allt det som fungerar bra i Sverige ärvde vi också, och det är jag lika stolt över nu som jag var tidigare. Men vi pratar ju oftast om problemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi ärvde alltså både bra och dåliga saker. En del av de problem vi i dag har med ekonomin är bokstavligt talat ärvda problem. Mycket hög inflation gjorde det omöjligt att använda styrkan i de svenska statsfinanserna. Nu är vi i ett mycket bättre läge och lägger stora resurser på välfärden. Av naturliga skäl lägger vi också stora resurser på helt andra saker, till exempel på att bygga upp det försvar som Sverige inte tog på allvar under mycket lång tid.

Det är alltid en fråga om prioriteringar. Jag står för exakt våra prioriteringar.

(Applåder)

Herr talman! Först vill jag ta fasta på beskrivningen. Det finns alltså skäl till att vi behöver så många fler fängelseplatser. Det begås väldigt mycket brott, och de som begår brott ska sitta i fängelse. Då får man helt enkelt göra det som måste göras. Därför dammsuger vi alla möjligheter, inklusive våningssängar och förtätningar. Jag förstår att det inte är optimalt, men det är ännu sämre att människor går fria. Självklart är det så.

Jag vet att Justitiedepartementet och Specialfastigheter, som är den organisation som ofta står för fängelser, gör allt de kan för att bygga om, bygga till, bygga nytt och hitta lösningar som inte har prövats förut. Jag kan inte detaljerna i detta, men jag är helt övertygad om att de kommer att göra allt som behövs för att inte en enda person som är dömd till fängelse ska gå fri på grund av att det inte finns någon fängelseplats.

(Applåder)

Herr talman! Jag gläds uppriktigt över att Eva Lindh lyssnar på mina tal. Det uppskattar jag. Men man får lyssna på hela talen och inte bara vissa delar. Jag säger gång på gång att vi lever i allvarstider, i tuffa tider och i ekonomiskt tuffa tider, men jag tar också fasta på en del saker som går åt rätt håll. Jag tar fasta på att vi ärvde en inflation på 10 procent och höga räntor av den förra regeringen. Det omöjliggjorde nästan all ekonomisk politik.

Vi bekämpade inflationen. Vi stod emot alla krav på ofinansierade utgiftsökningar. Nu har vi en inflation som är under 2 procent och fallande räntor. Då kan vi använda styrkan i svenska statsfinanser. Vi sänker skatten och förbättrar hushållens ekonomi, och det görs tillsammans med stora offentliga investeringar. Det är sådant som bygger Sverige rikare på lite sikt. Det här är det ena som händer.

Det andra som händer är de stora förändringar som sker i invandringspolitiken och kriminalpolitiken, vilket gör att folk känner att vi tar tag i allvarliga problem. Det är vad regeringen gör.

(Applåder)

Herr talman! Jag uppskattar verkligen att frågan kommer nu. Ibland tenderar vi att diskutera dessa saker under en pridevecka i augusti, men det här är frågor som alltid är viktiga. Därför är det desto viktigare att de tas upp just nu.

I grund och botten är det så som Jakob Olofsgård säger, det vill säga vi har fattat beslut om en ny handlingsplan. Det kan låta tandlöst, men det är det inte, för den vägleder hela politiken. Några saker har länge varit underskattade, till exempel hälsofrågorna, våldsproblematik, hedersproblematik och hatbrott. Jakob Olofsgård nämnde några av dessa. De här områdena kommer att vara i fokus i planen.

Jag tror att frågeställaren känner Paulina Brandberg väl, och det är hon som är ansvarigt statsråd för detta. Såvitt jag vet kommer vi att återkomma med hur planen ser ut inom några veckor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! I grund och botten håller jag helt med. Det här är ett systematiskt missbruk av regler som är till för att gynna konkurrens och transparens och för att se till att fler konsumenter får så billiga produkter som möjligt och på lika villkor.

Vi ska komma ihåg att mycket av e-handeln har ökat utbudet för många människor. Den har ökat genomlysningen och pristransparensen. Det är bra, och det är en av många fördelar med e-handel. Men alldeles uppenbart finns det också kryphål som i dag används.

Jag kommer själv att träffa Svensk Handel och diskutera bland annat detta. Vi tar också upp saken i EU-sammanhang. Jag utesluter inte egen svensk lagstiftning, men eftersom detta är problem som gäller oss allihop i Europa vore det bra med ett gemensamt europeiskt agerande för att komma åt de företag som på det här sättet alldeles uppenbart missbrukar den fria konkurrensen.

Herr talman! Jag tror att vi kommer att komma till ett helt annat läge, där vi som land och som folk själva sätter värde på medborgarskapet. Vi kommer att inkludera alla rättigheter som vi prisar så högt, men också skyldigheterna.

Jag pratar ofta om vikten av värnplikten, till exempel. Sverige är självförverkligandets land men också självuppoffringens land. Det är inte bara "ta din rätt" utan också "gör din plikt" - allt detta. Det ska vi också säga till människor som kommer till vårt land: Lär dig språket. Lär dig samhället. Försörj dig själv. Lev hederligt och lagligt här. Då är Sverige öppet. Gör du inte detta finns inget skäl för dig att bli svensk medborgare.

Samma sak gäller när det handlar om att återkalla medborgarskap. Den som begår allvarliga systemhotande brott mot Sverige borde få sitt svenska medborgarskap återkallat, om personen har dubbelt medborgarskap. Nu har vi den möjligheten, och Socialdemokraterna har inte vetorätt. De får några månader på sig att tänka igenom om de verkligen inte tycker att det borde bli svensk lag.

(Applåder)

Herr talman! Med all respekt: Att vi fattade själva beslutet i riksdagen om en av de största infrastrukturpropositionerna i modern tid reparerar ju inga rälsar. Det fattar väl vem som helst. Det är ju när vi omsätter dessa väldigt många miljarder i underhåll och i reparationer som det förbättras.

Jag är den första att beklaga för alla de människor som hade hoppats på punktliga tåg, men det är ju nu vi gör jobbet. Om man inte avsätter pengar i tid finns det inte heller något jobb att göra. Nu gör vi jobbet.

(Applåder)