Ulf Kristersson

Herr talman! För mig handlar seriös politik alltid om framtiden. Det handlar alltid om sakreformer som kan lösa konkreta problem.

Politik handlar dock också om vad man har ärvt och vilket läge man har kommit in i. Det är en väldig skillnad i den ekonomiska politiken om man till exempel ärver 10 procents inflation och höga räntor. Det är en väldig skillnad mellan att ärva en underhållsskuld och att inte göra det.

Den beskrivning som ges här är ju helt felaktig. Vi har lagt fram en mycket stor infrastrukturproposition med en ökning på över 200 miljarder kronor i fasta priser, just för att vi hade en stor underhållsskuld. Nu vill vi göra något åt den saken. Vi kommer att lägga ned mer pengar på underhåll och reparationer så att tågen kan bli punktliga igen.

Vi ärvde en situation av dem som sa att de gillade tåg men som inte höll tågen i sådant skick att de gick i tid.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att vi har kommit en bra bit på väg, med respekt för att problemen är stora och att det tar tid att lösa dem.

För det första har vi vunnit över inflationen. Hade vi inte gjort det hade allt det här varit helt omöjligt. Både du och jag är gamla nog att veta vad som händer i ett land som länge har 10 procents inflation; det är allvarligt. Så länge vi hade 10 procents inflation motstod vi alla frestelser att bara försöka spendera och elda på brasan när vi hade hög inflation. Det är viktigt i sig.

Nu kan vi öka köpkraften. Vi sänker skatterna både för dem som jobbar och för dem som har jobbat. Vi förbättrar investeringsklimatet i Sverige och gör riktigt stora framtidsinvesteringar i infrastruktur och forskning. Det är sådant som bygger tillväxt på lite sikt. Det tror jag att väldigt många företag och företagare också ser värdet av.

(Applåder)

Herr talman! Det här är verkligen en viktig fråga. Låt mig dela upp även detta svar i två delar.

För att beskriva läget och förenkla något har vi i grund och botten två sorters arbetslöshet i Sverige i dag. Den ena är en väldigt konjunkturdriven arbetslöshet, som det nästan alltid är i Sverige och andra konjunkturkänsliga länder. Det betyder i praktiken att en utdragen lågkonjunktur med väldigt höga räntor och väldigt hög inflation slår in i ekonomin, något som i alla tider har påverkat företags vilja att investera. Höga räntor påverkar lönsamheten, och hög inflation påverkar konsumenterna. Det gör det inte lättare att vara arbetslös, men det finns rätt naturliga förklaringar till detta.

Den arbetslösheten är nu dramatiskt på väg ned. Från den gamla regeringen ärvde vi en inflation på 10 procent. Den är nu nere under 2 procent, vilket ger fallande räntor och mer köpkraft i hushållen. Det är fortsatt lågkonjunktur och fortsatt tufft för många, men det syns en liten ljusning längst bort vid horisonten. Det är viktigt.

Den andra, som kanske bekymrar mig ännu mer, är den strukturella. Strukturell är ett konstigt ord för att säga att det här är saker som inte påverkas så mycket av konjunkturen.

Det handlar i mycket hög grad om dålig integration. Det är hög invandring, dålig integration, människor som inte kan svenska och människor som saknar en utbildning som funkar på svensk arbetsmarknad. Man kanske aldrig har jobbat i Sverige över huvud taget, eller kanske inte har jobbat alls - det gäller ganska många kvinnor. De har otroligt svårt att hitta något arbete på en ganska avancerad arbetsmarknad som den svenska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det här bygger ärligt talat på orimligt hög invandring under orimligt lång tid. När det gäller detta borde Centern se sig lite grann i spegeln och fundera på vad deras skuld är till denna strukturella arbetslöshet, att integrationen inte har tagits på allvar, att folk inte lär sig svenska och att folk bor i segregerade områden.

Allt detta kan vi ändra, och vi håller på att ändra det. Det senare tar längre tid än det förra.

Herr talman! Det känns betryggande att även Vänsterpartiet numera är så engagerat i Sveriges internationella underrättelsearbete och samarbete med de andra västliga alliansländerna. Välkommen!

Som jag sa för en stund sedan är jag som statsminister ansvarig för allt som händer i Regeringskansliet på alla olika områden. Det hindrar inte att vi har rutiner och strukturer i Regeringskansliet.

Jag har inget skäl att ifrågasätta Regeringskansliets säkerhetsavdelnings hantering av denna fråga. Jag har sagt vad jag har att säga i frågan. Nu vill dessutom konstitutionsutskottet granska om Regeringskansliet har gjort rätt, och det välkomnar jag.

Herr talman! Även detta är en fråga i två delar. Gällande lag gäller tills man ändrar lagen. Det är viktigt, och så måste det alltid vara. Gällande lag gäller tills man ändrar lagen, och den här lagen ska ändras.

Har man sagt det ska man också säga att vi i dag har en mycket allvarlig säkerhetssituation. Uppdraget till myndigheten är att vara extremt noga med att inte människor fem i tolv får medborgarskap i Sverige på en grund som skulle kunna vara riskabel. Det betyder att den kontroll som görs av människor som vill bli medborgare måste vara väldigt, väldigt noggrann. Det är regeringens uppfattning.

När det gäller grundlagsändringen vill jag säga att jag tar grundlagsändringar på stort allvar. Det finns ju skäl till att det heter grundlag; det är ingenting man tar lätt på. Det finns ett väldigt stort värde i att vara brett eniga om grundlagsförändringar.

Med detta sagt är det inte så att Socialdemokraterna har vetorätt mot grundlagsändringar. Det är precis som med Natofrågan. Jag sa då att jag vill ha bred enighet, men Socialdemokraterna har inte vetorätt.

Tänk efter noga, för nu finns chansen att ändra sig!

Herr talman! Låt mig dela upp svaret i två delar.

Jag börjar där också frågeställaren Linda Lindberg börjar - medborgarskapets betydelse. Jag tycker att vi ska se oss själva i spegeln i Sverige och rätt upp och ned konstatera: Vi har under lång tid som land inte tagit medborgarskapet på det allvar som det förtjänar. Det har varit för lätt att bli medborgare. Det har inte ställts några rimliga krav för att bli medborgare. Medborgarskapet har ibland nästan reducerats till en resehandling, ett svenskt pass.

Medborgarskapet är otroligt betydelsefullt. Det är naturligtvis betydelsefullt som symbol och därmed också som en lojalitetsförklaring - det här är mitt land. Men det är också betydelsefullt för att alla rättigheter ytterst följer med medborgarskapet. Som medborgare har man alla rättigheter. Då bör det också kopplas till ett betydande mått av skyldigheter.

Vi gör nu ändringar, och det är jättebra. Nu ska man lära sig svenska språket. Man ska leva hederligt och inte begå lagbrott. Man ska förstå vilket land man vill bli en del av, och man måste också rimligen vilja bli en del av detta samhälle. Allt detta tror jag har ett starkt stöd i den svenska folkmajoriteten.

Då går vi till nästa fråga. Ska man kunna bli av med medborgarskapet? Vi har nu för första gången lyckats enas om att man i vissa situationer ska kunna bli av med medborgarskapet. Jag delar helt uppfattningen att det borde gälla även om man begår systemhotande brottslighet i Sverige. Terrorism är ibland i klassisk bemärkelse några utländska människor som begår terrorhandlingar mot Sverige, men vi har i praktiken inhemsk terrorism. Jag tycker alltså precis så: Man borde kunna bli av med det svenska medborgarskapet om man begår systemhotande brottslighet. Den grundlagsändringen borde genomföras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Nu har vi fått utredningen. Nu ska den remitteras. Nu låter vi Socialdemokraterna tänka till en stund. Jag tror att de kan ändra sig här också.

Herr talman! Som statsminister är jag självklart ytterst ansvarig för allt som händer i hela Regeringskansliet. Jag tror att Tomas Eneroth känner till att det trots detta finns betydande rutiner, organisationer och strukturer i ett regeringskansli som omfattar 4 000 personer.

Jag har flera gånger redogjort för vad jag vet om detta och hänvisat till den hantering som Regeringskansliets säkerhetsavdelning har skött. Nu är saken dessutom anmäld till konstitutionsutskottet, och är det något utskott som granskar Regeringskansliets arbete och enskilda statsråd är det detta. Jag ser fram emot deras arbete.

Herr talman! Vi ska fira hela året, framför allt om vi dessutom lyckas göra bra saker under året. Då har vi extra goda skäl att fira både de 30 åren och det pågående året. Det är helt sant.

Tittar man på västra Balkan ser man att Serbien är ett otroligt viktigt land. Det är svårt att se på västra Balkan och tänka bort Serbien. Samtidigt är det ganska bekymmersamma saker som händer i Serbien.

Det har en bekymmersam relation till Ryssland. Det har en bekymmersam retorik mot sina grannar. Det finns mycket som oroar där. Men vi har inte diskuterat att avbryta förhandlingsprocessen.

Olika länder har återigen, som det ofta är i Europa, av historiska och geografiska skäl olika relation till andra. Vi tycker ibland att det är så självklart. Nu är Norge inte ett EU-land, men vi har relationen till Danmark och Finland. Den är så tajt och självklar.

I andra delar av Europa har man samma relation fastän till andra länder, eller tvärtom på grund av grannskap och historiska misshälligheter mellan länder. Det är komplicerat. Men processen avbryts inte just nu i varje fall.

Återrapporteringen var härmed avslutad.

Herr talman! Det var bra att det här uppmärksammades. Vi är ibland lite sparsamma med sådana här firanden i Sverige. Jag var faktiskt själv i Wien för att tillsammans med Österrikes förbundskansler Karl Nehammer uppmärksamma Sveriges och Österrikes EU-inträde. Vi hälsade till våra finländska vänner, som kom in i EU samtidigt. Allt det här skulle ha skett tillsammans med Ursula von der Leyen. Hon drabbades dock av lunginflammation, så vi fick klara oss utan henne den gången.

Det här är stort och viktigt. Det är klart att man aldrig är bättre än just nu. Att man ska fira de 30 åren tycker jag är rätt och riktigt. Men hur bra vi är prövas nu. Sedan är olika länder lite olika lagda för firanden av olika slag.

När det gäller nya medlemmar är det ingen tvekan om att det både i västra Balkan och i Ukraina och Moldavien finns starka kandidater. Vi har alla tät kontakt med Ukraina. Jag har också tät kontakt med Maia Sandu i Moldavien. Moldavien gör just nu otroligt imponerande framsteg lite grann i skuggan av Ukraina. Det är extremt hårt utsatt av ständiga ryska försök. Nu har Ryssland misslyckats två gånger.

Ryssland misslyckades med att vinna folkomröstningen mot EU, så att säga. Det misslyckades med presidentvalet. Nu kommer det säkert att lägga ned sin kraft på parlamentsvalet i stället. Moldaverna är ett otroligt tappert folk. De ger verkligen Rysslands hybridkrig ett geografiskt ansikte. Där händer det mycket.

Det är ingen hemlighet att vi just nu kan vara överens om att vi har en meritbaserad process. Vi ser framstegen. Vi ser också varför framstegen måste göras. Jag tror att det finns en ganska begränsad lust att ta in länder om man inte känner sig ganska säker på stabiliteten i det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Det är av historiska skäl en varierande grad av entusiasm i utvidgningspolitiken, ibland av praktiska skäl. Ska man omedelbart komma in i sammanhållningspolitiken och i jordbrukspolitiken får det stora konsekvenser. Men så här långt tycker jag att det går ganska bra.

Herr talman! I de maningar som nu riktas till den nya syriska regimen är det många som nämner alla de här sakerna. Man ser både de goda tecknen - att det är ordnade former och såvitt vi kan se ett respektfullt bemötande - men man ser också de väldigt stora riskerna givet den historiska kontexten. Det som ofta nämns är naturligtvis behandlingen av kvinnor, behandlingen av den kristna minoriteten och behandlingen av andra minoriteter. Givet just Syriens mycket speciella moderna historia finns det all anledning att bekymra sig över både kristna och andra minoriteter just nu.

Jag skulle säga att juryn är ute. Jag har just nu ingen annan bild än att vi måste följa detta noga av många skäl - både av "skäl på plats" och för att vi ser risken för flyktingströmmar åt många olika håll. Det här är viktiga frågor som alla var angelägna om att följa, men ingen drog några förhastade slutsatser.

Herr talman! Jag måste i rättvisans namn säga att inte heller Stockholms blodbad var uppe till diskussion på Europeiska rådets sammanträde.

Skämt åsido - det finns några saker att understryka här. En sådan viktig sak belystes väl vid det möte som Finland, Sverige, kommissionen, Italien och Grekland hade uppe i finländska Lappland, nämligen vårt behov av att förstå sydeuropeiska säkerhetsperspektiv. Vi är av naturliga skäl väldigt fokuserade på Ukraina. Det är Italien och Grekland också. De är solida. Men de har även en annan utsikt. De tittar söderut över Medelhavet mot norra Afrika, flyktingströmmar och dysfunktionella regeringar på andra platser.

Vi ägnar inte alltid full uppmärksamhet åt den frågan. Det ska vi erkänna. Vi måste förstå andras perspektiv om de ska förstå våra. Samma sak gäller gentemot USA. Vi måste förstå USA:s säkerhetsproblem i Asien om vi ska få USA att bry sig om våra problem i Europa.

Herr talman! Det är en intressant och svår fråga.

Utan att gå in på persondetaljer kan man väl säga att det är riktigt att det inte finns någon som har den självklara, nästan mytiska roll som det ofta beskrevs att Angela Merkel hade - även om en del policyer inte har åldrats helt väl, som det ofta är i politiken. Sedan ska man inte underskatta de stora länderna. De är naturligtvis fortfarande viktiga.

Det minskande relativa fokuset på enskilda beror också på att det är mycket mer inrikespolitiska problem i många länder. Det är klart att ett land som Frankrike, som är tungt och viktigt men har en väldigt komplicerad inrikespolitik, får svårare med genomslag. Tyskland som har en regeringskris mitt i allt detta får svårare med ledarskapet.

Polen växer fram i ledarskap med en stabil regering som är starkt för EU-samarbetet och har tydliga prioriteringar.

Jag tycker också att det nordisk-baltiska utan att förhäva sig har tagit en del av det syret. Vi förbereder oss väl och samarbetar tätt, oavsett nationella regeringar. Våra nationella regeringar blandar höger och vänster ganska glatt men samarbetar bra i EU. Kriget mot Ukraina har också gjort att fokus på frågor där vi har väldigt stark samsyn har ökat. Det gäller behovet av att vara sparsam och prioritera om ibland och synen på det transatlantiska samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Allt detta gör att det nordisk-baltiska samarbetet står starkt. Det är ingen slump att jag för en timme sedan hade en presskonferens med Jens Stoltenberg och presenterade de nordiska och baltiska statsministrarnas gemensamma uppdrag till honom att skriva en ny Stoltenbergrapport om hur vi säkerhetssamarbetar inom ramen för Nato.

Jag tycker att vi utan att förhäva oss står starka i detta, och det är kanske inte enbart en nackdel att det inte är en person som symboliserar EU-samarbetet. Vi har också en stark kommission och en stark kommissionsordförande i form av Ursula von der Leyen.

Herr talman! Det var ganska mycket så, skulle jag säga. Vi tycker säkert olika i många frågor ett snäpp ned, men ganska mycket tycker jag att det var så det beskrevs. Jag håller med om den beskrivningen.

Geografiskt sett var det väldigt mycket EU:s roll i världen i relation till USA, EU:s roll i världen i relation till Kina och EU:s roll i världen i relation till det globala syd, detta lite breda begrepp. Det var väldigt mycket där.

Inriktningsmässigt kretsade det mycket kring behovet av EU som en framgångsrik ekonomisk motor - konkurrenskraft, innovation och att uppfattas som en stark partner i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Det andra var EU:s förmåga att försvara sig själv. Det är helt avgörande, inte minst nu i ett läge där vi har goda skäl att tro att USA förväntar sig att europeiska Natoländer finansierar sitt eget försvar snarare än att amerikanska skattebetalare gör det.

Det tredje var förstås en trovärdig och framgångsrik klimatpolitik så att vi med kraft kan hävda, inte minst gentemot USA och Kina och afrikanska länder, att klimatpolitiken är en genuint gemensam angelägenhet.

Herr talman! Jag tror att i den otroligt svåra situationen i Mellanöstern måste man, vad man än tycker politiskt om grundorsaker och vad som än står ens hjärta närmast, kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Man kan rikta kritik mot Israel för att de näst intill omöjliggör UNRWA:s viktiga arbete, även om man kan ha synpunkter på UNRWA i andra sammanhang. Man kan samtidigt göra vad man kan för att se till att det stöd som vi vill ge till Gazas civilbefolkning kommer fram. Då drog vi slutsatsen att svenska pengar - utökade svenska pengar - gör större nytta om de kanaliseras på ett annat sätt.

Olika länder gör olika bedömningar i den frågan. Det har inte riktats minsta kritik på något vis mot Sveriges agerande i rådskonstellationen. Framtiden får nog utvisa var pengarna gör störst nytta. Varje krona som nu kan nå fram till civilbefolkningen, parallellt med krav på Israel att underlätta tillgången till humanitär hjälp - allt detta är rätt samtidigt.

Herr talman! Jag tycker att det är en korrekt tolkning. Inte minst Sverige och Danmark, för att nämna Danmark än en gång, brukar understryka vikten av att inte släppa detta ur sikte nu bara för att de omedelbara, komplicerade förhandlingarna är avslutade.

Som jag ibland säger i den här kammaren: Allt är inte lika mycket i fokus varje gång, och nya problem tenderar att dra allt syre till sig. Polen kommer utan tvivel att lägga mycket stort fokus på stödet till Ukraina - för att de verkligen tycker så och är helt eniga om det men också, precis som antyds, för att de är oeniga i andra frågor inför ett presidentval.

Nationella val och nationell demokrati har betydelse även för EU. Det får man ha respekt för, och därför ska man inte lägga alla ägg i ordförandekorgen. Man ska inte på minsta sätt underskatta ordförandeskapet, men andra länder är också viktiga.

Herr talman! Anna Lasses frågor är berättigade. Jag håller med om mycket - både farhågor och slutsatser. Jag ska ta upp några av dem här.

Vad gäller USA och Storbritannien ska vi som princip vara noga med att bibehålla och utveckla de transatlantiska och brittiska relationerna. Det finns alltid en tendens i EU att bli sig selv nok. Det är säkert oavsiktligt, men antingen är man med i klubben eller så är man inte med i klubben. Så måste det vara, men vi har starka intressen av goda relationer. Sverige är en tydlig röst för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Vi ska stå upp för våra egna intressen. Det är också viktigt. Jag brukar säga här i kammaren att man kan uttrycka åsiktsskillnader på ett civiliserat sätt. Man kan genuint tycka olika och uttrycka det med respekt för egna och andras ståndpunkter. Man måste inte falla för de enklaste retoriska figurerna; det är viktigt även i EU-samarbetet att vi gör på det sättet.

Jag talade med Mette Frederiksen, Danmarks statsminister, samma dag som synpunkterna om Grönland utdelades. Jag underströk för henne att jag tycker att hennes grundläggande attityd till frågan är alldeles riktig, sakligt sett. Det är Danmark och Grönland som fattar beslut om Danmark och Grönland. Men det gäller också att ta ned tonläget, träffa varandra och diskutera saker såsom om det finns utrymme att öka samarbetet på olika områden. I så fall ska man eftersträva det. Jag uttryckte vårt mycket starka stöd även när jag träffade henne igen häromdagen.

Det är viktigt att säga att det polska ordförandeskapet är helhjärtat och dedikerat. Jag har träffat Polens premiärminister Donald Tusk flera gånger bara de senaste veckorna nu före och efter jul. Det är otroligt viktigt att de skapar legitimitet och styrka i ordförandeskapet. Jag tror att de kommer att fortsätta ta även Fit for 55 på allvar. Det finns ibland en tendens att nya saker tar fokus. Lagstiftningsmässigt har vi lagt detta bakom oss, och nu ska det implementeras. Därför pratar vi mindre om det. Jag tog själv upp just detta med Ursula von der Leyen i Bryssel precis före jul.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Herr talman! Jag ska ta det kort och punktvis.

Turkiet deltar förstås i EPC-mötena. Det gör många andra icke-EU-länder i vårt grannskap också. Jag har själv täta kontakter med Turkiet och talade med president Erdogan på senaste EPC-mötet, inte minst för att vi har samarbeten kring säkerhetsfrågor, polisiära frågor och underrättelsefrågor när det gäller PKK-finansiering i Sverige och gängkriminella svenskar som befinner sig i Turkiet. Det är otroligt viktiga samarbeten.

När det gäller UNRWA tycker jag att vi har varit utomordentligt tydliga. Det har kommit stark och tydlig kritik från både Sveriges och EU:s sida mot att Israel omöjliggör UNRWA:s arbete på ett sätt som bara är dåligt. Självklart är det så. Det har vi också sagt. Konsekvensen av detta är att vi dubblade stödet men gav det till andra humanitära organisationer i ett läge då UNRWA inte kan få fram medel på samma sätt som tidigare. Vi har ökat vårt stöd till civilbefolkningen i Gaza av just den anledningen.