Peter Kullgren

Fru talman! har frågat mig om jag har tagit del av och beaktat den nya kunskap som har tillkommit genom forskning inom en rad områden som ledamoten beskriver i interpellationen. Elsa Widding har vidare frågat mig varför inte den nya kunskap som beskrivs i interpellationen återspeglas i utvecklingen av den nationella politiken för norra Sverige i det fall jag har tagit del av forskningen inom dessa områden. Avslutningsvis har Elsa Widding frågat mig hur jag avser att agera för att ta hänsyn till samtliga berörda folk, kulturer och näringar i norra Sverige i det fortsatta arbetet.

Fru talman! Högsta domstolen har i den så kallade Girjasdomen kommit fram till att Girjas sameby inom sitt byområde på statens mark ovanför odlingsgränsen har en ensamrätt i förhållande till staten att upplåta jakt och fiske, trots att rennäringslagen (1971:437) inte ger samebyn någon sådan rätt. Efter Girjasdomen kan den nuvarande rennäringslagstiftningen inte längre anses generellt tillämplig för alla samebyar.

I maj 2021 beslutade regeringen om kommittédirektiv för en ny renskötsellagstiftning (2021:35 och dir. 2022:58). Renskötsellagstiftningen reglerar förutsättningarna för rennäringen, som i Sverige enligt grundlagen är en för samerna exklusiv näring. Regeringen anser att det är angeläget att prioritera frågorna om upplåtelseregler efter Högsta domstolens slutsatser i Girjasdomen. De bestämmelser som handlar om samebyars ensamrätt i förhållande till staten att upplåta jakt och fiske har därför behandlats i kommitténs delbetänkande Jakt och fiske i renbetesland (2023:46). Kommittén lämnar där förslag till en reglering av upplåtelsebestämmelserna i rennäringslagen som ska kunna gälla tillfälligt till dess att en ny permanent reglering finns på plats.

Renmarkskommitténs arbete är ännu pågående. Därför är det för tidigt att uttala sig om de två första av Elsa Widdings frågor. När det gäller ledamotens tredje fråga, hur jag avser att agera för att ta hänsyn till samtliga berörda folk, kulturer och näringar i norra Sverige i det fortsatta arbetet, vill jag nämna att det ingår i kommitténs uppdrag att även ta hänsyn, förutom till samernas rättigheter, till den övriga lokalbefolkningens kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska samt till annan näringsverksamhet, såsom skogsbruk och turism.

Renmarkskommitténs delbetänkande har remitterats. Sista svarsdag har satts till den 10 juni 2024. Flera remissinstanser har dock bett om förlängd svarstid, vilket beviljats eftersom det är viktigt att få del av remissinstansernas uppfattning. När samtliga remissvar har kommit in kommer de att beredas på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet.

Herr talman! Det var bråttom för en vecka sedan, det är bråttom i dag, det var bråttom för ett och ett halvt år sedan när jag tillträdde, det var bråttom för fem år sedan och det var bråttom för åtta år sedan. Ja, man kan bolla tidsperspektiv fram och tillbaka.

Nu har vi tillsatt en skogsutredning. Både jag som skogsminister och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari var tydliga med att detta ska ske i ett särskilt spår, just för att vi inte vill ha det i den stora skogsutredningen. Arbetet med att ta fram direktiv och allt annat som ska göras innan vi presenterar en sådan utredning pågår i Regeringskansliet. Det är alltså på gång.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Precis som ledamoten säger är detta en stor och komplex fråga. Just nu ligger den inte på regeringens bord. Jag tror dock att vi är många som värnar landsbygdens väl och ve, och därför har arbetet påbörjats med en omfattande landsbygdspolitisk proposition som spänner över många politikområden, inte bara dem jag direkt ansvarar för. Jag kan dock i dagsläget inte säga om den kommer att innehålla något om just detta.

Det ledamoten säger visar hur mycket stad och land går hand i hand. Mycket av det vi producerar i Sverige produceras på landsbygden, och många av konsekvenstjänsterna till produktionen behöver styras och ledas från staden. Så ser det ut, och det är viktigt att ha i åtanke.

Herr talman! Jag har bjudit in mina ministerkollegor från medlemsländerna runt Östersjön, det så kallade Baltfishnätverket. Här sker mycket av de tidiga diskussionerna om kvoter och så vidare inför förhandlingarna i oktober i fiskeriministerrådet.

Precis som i skogspolitiken tror jag att det är viktigt att ta hit mina kollegor så att de kan få en ökad förståelse för våra förutsättningar, för hur vårt fiske ser ut och för hur nuvarande situation med ett stort fiskeuttag, en miljösituation i Östersjön som är oacceptabel och för många predatorer i form av säl och skarv drabbar sådana som Dennis Bergman och många andra kustfiskare. Förutom att prata kvoter hoppas jag också kunna prata om det förbud som finns mot handel med sälprodukter.

Herr talman! Vi arbetar för att hitta olika lösningar i den här frågan. Finland och Sverige hade ett gemensamt intresse av att komma framåt i denna fråga under förhandlingarna. Finland har nu valt sin väg. Vi ser inte att den är helt applicerbar på den svenska sidan och tittar därför på andra lösningar. Beredning pågår.

Även på detta område behöver vi involvera kommissionen för att få våra förslag för fiske, ur forskningsbehov eller annat, godkända. Därför gäller det att vi gör detta rätt och riktigt.

Herr talman! Skogsutredningen är ju bred och har ett brett mandat att föreslå åtgärder för att vi ska komma mer i linje med regeringens syn på hur vi ska bruka vår skog.

Som påpekats valde vi att särskilja en del - artskyddsfrågorna, kopplat till ersättningsfrågor - och lägga den i ett eget spår. Skogsutredningen är redan oerhört omfattande. Vi är angelägna om att komma framåt på detta område och att det inte tar för lång tid. Därför valde vi att särskilja detta och inte ha med det i samma utredning.

Vi har inte satt ned foten än när det gäller exakt vilken form det blir. Det bereds i detta nu i Regeringskansliet, och det kommer att komma en utredning som hanterar dessa frågor. Här kan ledamoten vara lugn.

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga!

Jag tror att det har gått upp för betydligt fler, både beslutsfattare och medborgare generellt, att vi är ganska sårbara när det kommer till vår självförsörjningsgrad. Först hade vi en ganska allvarlig torka, sedan en pandemi och nu är det krig i vårt närområde. Alla de brutna leveranskedjor som har kommit som en följd av allt detta visar att vi behöver ha en ökad svensk livsmedelsproduktion inom alla kategorier, och där ingår självklart även hela den blå näringskedjan.

Just därför arbetar vi med att på ett ännu tydligare sätt, hoppas jag, föra in fiskets och den blå näringens betydelse i livsmedelsstrategin 2.0. Det arbetet pågår, och jag hoppas att vi ska kunna landa det på ett riktigt bra sätt i höst.

Herr talman! Svaret är detsamma som tidigare. Det är en utredning som arbetar med detta. Det är omöjligt för mig att kommentera något innan jag har fått utredningens förslag på bordet. Upprinnelsen till detta är två anonyma källor som har vänt sig till ett mediehus. Sedan har det blivit denna debatt.

På europeisk nivå ser det lite olika ut. I vissa länder har man ganska hög grad av bete även för mjölkkor, men jag tror att vi är ganska unika, om inte helt unika, med att ha denna lagstiftning. I flera länder jobbar man i stället med att man, genom den gemensamma jordbrukspolitiken, kan ha rätt till ett ökat stöd när man släpper ut mjölkkor på bete.

Vi ska också komma ihåg att det ser olika ut med djurskyddskraven generellt i många länder. Här har vi kommit väldigt långt med lösdriftsstall och så vidare.

Herr talman! Detta stämmer såtillvida att Dagens Nyheter har rapporterat om två anonyma källor som hävdar att en utredning, som handlar om konkurrenskraft med bibehållen djurvälfärd och bibehållet djurskydd, eventuellt kan lägga fram ett förslag om en förändrad betesrätt.

Med den inledningen hoppas jag att flera förstår att det är omöjligt för mig att kommentera något som jag inte har varit i närheten av eller fått på mitt bord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har gett ett brett uppdrag, som är oerhört viktigt, om hur vi ska stärka konkurrenskraften för det svenska lantbruket. Men där är vi också noga med att säga: Vi ska inte försämra någon djurvälfärd i Sverige. Snarare ska utredningen också komma med förslag på hur vi kan arbeta än mer effektivt för att öka djurskyddet i hela Europa.

Men när det gäller hur man gör den bedömningen får utredningen först komma med ett förslag innan jag kan uttala mig.

Herr talman! Jag tror att det knyter sig i magen på alla som har haft en bebis i sin famn bara av tanken på att ett djur - eller en människa, för den delen - skulle skada barnet, och kanske extra mycket om det är ens eget barn.

Vi har problem med hundattacker i Sverige. Vi ser alldeles för många riktigt grova attacker. I grund och botten handlar det om att den som äger en hund ska hålla pli på den hunden. Klarar man inte av det ska man inte ha en hund, väldigt enkelt uttryckt. Och när det ändå går åt skogen måste vi ha myndigheter som kan kliva in och göra sitt arbete på ett bra sätt.

Därför har vi gett uppdrag till Statskontoret, som nu har återkommit med en rapport. Där pekar man på flera brister i det här arbetet. Detta håller vi nu på att analysera. Tycker vi att förslagen räcker genomför vi dem. Eller behöver vi gå ytterligare steg?

Herr talman! Det kan jag inte lova att vi får se. Det vore fel av mig att lova det.

Det jag däremot kan konstatera är att vi har nått en uppgörelse med industrin. Vi för dialog med EU-kommissionen, som ju behöver ge ett godkännande när man gör den här typen av uppgörelser. Jag har goda förhoppningar om att det inte ska vara några problem, för detta är ju inget särskilt branschstöd utan handlar om att vi har prioriterat medel för att kontrollerat avveckla en näring i Sverige. Men just nu ligger detta alltså i den fasen att vi för dialog med EU-kommissionen. Men om det skulle vara så att vi inte hinner bli färdiga med allt under året kommer vi att fortsätta arbetet tills det är färdigt.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Skogen är oerhört viktig för Sveriges välstånd historiskt men också i framtiden. Regeringen har varit tydlig, inte minst i regeringsförklaringarna, med att skogsbruket inte ska begränsas utan fullt ut kunna vara med och bidra till jobb och tillväxt i hela landet och också till det viktiga klimatarbetet. Vi har exempelvis tillsatt en skogsutredning och aktiverat oss betydligt mer på EU-nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan väl bara konstatera att jag är väldigt glad och nöjd med att det var den här regeringen som förhandlade om det så kallade förnybarhetsdirektivet och att det var vi som förde den svenska talan kring naturrestaureringslagen. Annars hade vi fått stora konsekvenser för svenskt skogsbruk.

Herr talman! Det tål att upprepas att senast Miljöpartiet satt i regering var kvoterna 70 procent högre. Detta ska man komma ihåg; det låter inte så i debatten.

Vi var med i debatten i stället för att ställa oss vid sidan av och säga nej, vilket garanterat hade lett till högre kvoter. Det hade möjligtvis hjälpt någon opinion, eller så hade det varit enklare att vara fiskeriminister i Sverige. Men det hade inte hjälpt en enda sill eller strömming.

Det är så här politiken går till. Man är med vid bordet och förhandlar och gör precis allt man kan för att komma så långt som möjligt i den riktning man önskar.

Herr talman! Vi har valt att delta i den här förhandlingen. Vi har valt att inte ställa oss bredvid och skrika och säga nej och därmed inte vara med och kunna påverka hur kvoterna blir. Detta har lett till att den första förhandling som jag som fiskeriminister från svensk sida var med i gav ett resultat som kan jämföras med resultatet när Miljöpartiet gjorde i sin sista förhandling när ni satt i regering. Er förhandling landade i kvoter som var 70 procent högre än dem som vi lyckades få till.

Dessutom har vi för första gången fått ett under vissa perioder totalt trålförbud. Alla nationer omfattas av det; ingen får fiska i Östersjön under vissa utpekade perioder, just för att skydda leken för sillen och strömmingen.

Herr talman! Regeringens politik syftar till att livsmedelsproduktionen ska öka i Sverige. Det är det övergripande jordbrukspolitiska målet. Det innebär att stora som små jordbruksföretag är oerhört viktiga ur olika aspekter.

Beredskapsperspektivet har kommit in den senaste tiden efter pandemin och Rysslands anfallskrig i Ukraina, och det har satt ljuset på hur viktig en diversifierad livsmedelsproduktion är i vårt land. Det ska finnas fler och starkare aktörer både i sin litenhet och i sin storhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är uppenbart att ledamoten inte har läst direktiven till utredningarna som vi har lagt fram. Då hade ledamoten förhoppningsvis kunnat ge några lugnande besked till de jordbrukare som ledamoten möter i sitt värv.

Jag träffar gärna jordbrukare i alla storlekar och former och kommer att fortsätta att göra det.

Jag tror att vi behöver få en bättre förståelse för våra jordbruksföretagares villkor. Just därför lägger vi oss vinn om att myndigheterna måste bli bättre på att arbeta med regelförenklingar och med sitt bemötande och även vända sektorstänkandet från att reglera till att stötta och utveckla produktionen av vår mat här i landet.

När det gäller ett paraply för det här arbetet kokar det ned till livsmedelsstrategiarbetet 2.0, där vi involverar stora delar av den näring vi har på området. Det arbetet fortgår.

Stort tack för en viktig debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Den 31 mars 2025 kommer utredningen förhoppningsvis att presentera en lång rad förslag om hur vi förenklar reglerna. Det låter som att Anders W Jonsson varvar upp något alldeles oerhört över frågan om ansvar när jag redan i min inledning konstaterade hur mycket den här regeringen har sjösatt. Det skulle gärna ha varit sjösatt flera år tidigare. Men då lät det inte riktigt på samma sätt från Centerpartiet, noterar jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Självklart behövs de små jordbrukarna, och självklart behövs de stora jordbrukarna. Mitt och regeringens övergripande perspektiv för jordbrukspolitiken är att vi ska öka livsmedelsproduktionen i Sverige. Samtidigt som vi har en osäker situation i vår omvärld, med det geopolitiska läget och flera fall av brutna leverantörskedjor, kan stora som små lantbruk, spridda över hela landet, leverera när allt är frid och fröjd. Men de kommer också att kunna leverera på ett bättre sätt i tider av kris och oro. Då behövs hela skalan, från det lilla till det stora.

Precis som jag har nämnt några gånger ligger regelförenklingar oerhört högt på agendan för Sveriges lantbrukare och för regeringen. Det är också därför som vi har tillsatt dessa utredningar som ska lägga fram förslag på hur vi ska förenkla för stora och för små.

Herr talman! Helt klart skiljer sig förutsättningarna åt mellan gårdar, i stor utsträckning. I ledamotens interpellation nämns fjälljordbruket Lillhärjåbygget. Som jag tror att ledamoten vet kan jag inte uttala mig om specifika enskilda fall, oavsett om jag vill eller inte.

Däremot är det glasklart i många av de samtal som jag har med bönder och representanter för hela livsmedelskedjan, stora som små, att behovet av regelförenkling är oerhört stort. Det handlar om att förenkla och förbättra service och om bemötande. Detta är något som vi självklart måste fokusera på om vi ska stärka konkurrenskraften hos alla våra företag.

Sveriges myndighetsstruktur ställer många gånger till det. Med många kommuner och länsstyrelser som ska göra sin del av tillsynen skapas utmaningar för likvärdig kontroll. Ledamoten får tycka vad ledamoten vill om arbetet med Livsmedelsstrategin 2.0, men klart är att regelförenkling för både stora och små livsmedelsproducenter kommer att vara en väsentlig del av arbetet. Som ledamoten vet fungerar det så att om genomgripande förändringar ska göras i tillsyn och struktur måste utredningar tillsättas. Det är något som regeringen också har gjort på området.

Med tanke på den allmänt beskrivande delen som inte sällan finns i ett interpellationssvar, väljer ledamoten att inte ta upp att det finns en riktad del i utredningar som kretsar kring de riktigt små företagen och de viktiga livsmedelsproducenterna.

Förenklingsutredningen ska slutredovisa sitt uppdrag den 31 mars 2025.

Herr talman! Anders W Jonsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar att vidta för att främja småskalig djurhållning för livsmedelsproduktion.

I Sverige och i världen pågår sedan en lång tid tillbaka en strukturomvandling i jordbruket. Utvecklingen drivs av att tunga arbeten mekaniseras och att företag strävar efter en inkomstutveckling i nivå med övriga samhället, vilket leder till allt större jordbruk. I dag bestäms priserna på mjölk och andra lantbruksråvaror av världsmarknaden. Även svenska producenter behöver vara konkurrenskraftiga för att utvecklas och överleva.

Regeringen bedömer att både små och stora företag är viktiga för svensk livsmedelsförsörjning och för en levande landsbygd. Jordbrukspolitiken är ett viktigt verktyg för att främja utvecklingen av både små och stora jordbruk, genom till exempel stöd för företagsutveckling och småskalig livsmedelsförädling. Vidare ges miljöersättningar till fäbodar och hävd av ängs- och betesmarker, vilket erbjuder möjligheter för flera mindre företag att konkurrera på marknaden med vissa unika produkter. Till jordbruk med jordbruksmark i områden med sämre förutsättningar ges kompensationsstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen ser att många olika aktörer i livsmedelskedjan efterfrågar regelförenklingar.

Regeringen arbetar intensivt med att ta fram en uppdaterad livsmedelsstrategi inom ramen för det riksdagsbundna målet, som kommer att fastställas av regeringen som Livsmedelsstrategin 2.0 och vars syfte är att stärka lönsamheten och konkurrenskraften samt öka livsmedelsproduktionen.

Livsmedelsstrategin 2.0 kommer att bli en strategi för hela livsmedelskedjan, både stora och små livsmedelsproducenter. Under arbetets gång har vi redan fattat flera viktiga beslut. Regeringen har bland annat tillsatt en utredning vars syfte är att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan och skapa en mer effektiv kontrollstruktur som säkerställer likvärdiga konkurrensvillkor och förenklar för de företag som är verksamma inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter. Utredningen ska bland annat föreslå åtgärder som särskilt underlättar för mikroföretag med diversifierad verksamhet i livsmedelskedjan.