Peter Kullgren

Fru talman! Det är troligtvis mitt departement som hanterar frågan, men den är mer riktad till bostadsministern. Jag talar dock gärna om hur vi ska förbättra ännu mer för boende på landsbygden. Ledamoten nämner flera viktiga steg som vi har tagit. Vi kan konstatera att det finns ytterligare steg i budgeten.

När den förra regeringen reviderade valutaförordningen lät man inte bönderna få del av de pengar som de borde ha fått redan då. Till skillnad från det ger vi nu pengarna som kommer genom förändringen av valutaförordningen direkt till bönderna; vi förstärker jordbrukspolitiken med 746 miljoner kronor.

Vi arbetar också med en landsbygdspolitisk proposition som vi ser fram emot att lägga fram. Den innehåller landsbygdspolitik som spänner över många politikområden. Det handlar inte bara om jordbruk, även om det är viktigt, utan också om att skola, vård, trygghet och allt annat ska finnas även på landet.

Fru talman! Jag instämmer i mycket av det som ledamoten framför. Jag är också väldigt glad över att vi har fått till steget på EU-nivå. Många trodde inte att det var möjligt, men det visade sig vara det. Grunden är som sagt att vi har en livskraftig vargstam i Europa. Då behöver man inte ha det absolut striktaste skyddet. Det här kommer att underlätta för vår förvaltning.

Regeringen har varit väldigt tydlig. Vi har fått besked från Naturvårdsverket, som har anlitat forskare. Vi har nu fått vidimerat att Sverige kan ha en vargstam på den lägre nivån i det spann som riksdagen har beslutat.

Som ledamoten vet rapporterar vi ett referensvärde med viss periodicitet. Nu arbetar vi för att Sverige ska hamna på ett referensvärde som är betydligt lägre nästa gång detta ska göras. Vi har mycket större förutsättningar nu för att få det godkänt, framför allt för att det finns en regering som står upp för riksdagens beslut.

Fru talman! Självklart, Anna-Caren Sätherberg, svarar jag på frågor som rör Renmarkskommittén eftersom de primärt ligger under mig. LULUCF ligger primärt under klimat- och miljöministern. Därför svarar hon på frågor gällande det. Så var det när du satt i regeringen också.

Renmarkskommittén är aktiv och arbetar fortfarande. Jag kommer inte i det här forumet att gå in i detalj på vad vi tänker göra. Vi har fått delbetänkandet. Det har skickats ut på remiss. Vi håller på och sammanställer remissvaren. När det är gjort kommer vi att kunna dra lite mer slutsatser om möjligheten att stifta lag utifrån det som kommit in och så vidare. Men eftersom det är ett pågående arbete i kommittén är det, som ledamoten vet, vanskligt för mig att tala om det i det här sammanhanget.

Fru talman! Gotland är, precis som alla delar av Sverige, fantastiskt och har mycket att bidra med. De problem som kommer i och med att Gotland är en ö är självklart något som diskuteras i många delar av Regeringskansliet och i samhället i stort. Inte minst på mitt departement - som ju också har infrastrukturfrågorna, ett område som påverkar gotlänningarna mycket - lägger min kollega Andreas Carlson kraft på detta för att göra det så bra som möjligt.

När det mer gäller mitt kärnområde har Gotland också fantastiska jordbruksmöjligheter som man nyttjar bra men som säkerligen kan nyttjas ännu bättre. Därför är jag glad att vi kan förstärka stödet till våra svenska lantbrukare så att de kan producera än mer mat i hela Sverige och även på Gotland.

Fru talman! Jag tror att detta i praktiken hänger ihop med att antalet älgar som fälls har minskat ganska kraftigt och att man vill bibehålla nivån på uppsikt, tillsyn och allt vad det nu kan vara. Jag skulle tro att man har reviderat avgiften för att kunna lösa det inom befintligt system.

Detta är inte hundraprocentigt mitt område, utan vi har ju en civilminister som ansvarar för länsstyrelserna. Men jag tror att min beskrivning ligger nära sanningen.

På tal om budgeten i generella termer - om jag får återkoppla lite till den förra frågan om konkurrenskraft - gläder det mig mycket att vi kan stärka den gemensamma jordbrukspolitiken med ganska rejäla summor den kommande mandatperioden, något som inte har skett på väldigt länge.

Fru talman! Elin Nilsson vet mycket väl att vi precis har tagit emot en utredning som vi nu bereder för att skicka ut på remiss. När remissvaren har kommit in påbörjas det sedvanliga beredningsarbetet. Sedermera kommer det att ske förhandlingar inom Regeringskansliet mellan mitt parti, Elin Nilssons parti och Moderaterna - de partier som ingår i regeringen. De förhandlingarna tror jag att vi ska ta då.

Syftet med utredningen är att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion. Sverige är det enda land i EU som har en minskande mjölkinvägning. Sedan 1988 har nio av tio mjölkgårdar i Sverige försvunnit. Det är allvarliga siffror.

Det är alldeles för tidigt att säga om regeringen kommer att komma överens om ett förslag att lägga på riksdagens bord. Det får vi helt enkelt återkomma till. Men att vi behöver stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion står utom allt rimligt tvivel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Ja, det var ett jätteviktigt steg som man beslutade om i dag: en förändring av Bernkonventionen. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ändra art- och habitatdirektivet, som i sin tur påverkar oss och förvaltningen av varg. Man har kunnat ta det här beslutet för att man konstaterat att vargstammen är livskraftig i Europa; det är grunden.

Regeringen har på nationell nivå gett tydliga uppdrag. Vi har fått återrapporterat från Naturvårdsverket att vi under vissa förutsättningar kan ha en vargstam som är i det lägre intervallet av det som riksdagen har beslutat om. Detta arbetar vi aktivt med att verkställa. Nästa gång vi ska rapportera referensvärde till EU är 2025. Då utgår jag från att vi kommer att rapportera ett lägre referensvärde.

Fru talman! Det absolut mest centrala är att hålla nere kvoterna. Jag har varit med i en fiskeriförhandling, och där fick vi historiskt sett låga kvoter. För första gången någonsin infördes också tidsbegränsade trålstopp under primärt sillens och strömmingens lekperioder, vilket har gett ganska god effekt i stora delar av Östersjön - i alla fall enligt mina kollegor runt Östersjön. Vi kommer att driva den troligtvis mest restriktiva linjen av alla även i kommande förhandling.

Frågeställaren vet lika väl som jag att det handlar om diplomati, att det handlar om förhandlingar och att det handlar om att få ett resultat. Detta kommer fortsatt att vara det som är viktigast för mig, inte en plakatpolitik som gör oss omöjliga runt förhandlingsbordet. Vi ska sträva efter att få till så låga kvoter som möjligt.

Fru talman! Jag kan givetvis inte uttala mig om det enskilda fallet eller den myndighetsutövning som har skett i samband med det. Jag kan dock konstatera att regeringen har sett till att skyddsjaktsriktlinjerna för primärt varg har uppdaterats. Det var lite trevande i början, men nu har det i flera fall gått betydligt snabbare att få till beslut om skyddsjakt när vargar uppvisar ett beteende vi inte vill att de ska ha, det vill säga tar tamdjur av olika slag.

Regeringen gav ett lite bredare uppdrag än det som har återredovisats, och vi är inte främmande för att gå vidare med nya uppdrag om situationen inte blir bättre.

Fru talman! Djurskyddskontrollen är viktig för att säkerställa att djur hålls i enlighet med gällande regler. Kontrollen bidrar också till att upprätthålla allmänhetens och konsumenternas förtroende för svensk djurhållning och ytterst för svensk livsmedelsproduktion.

Men kontrollmyndigheterna har ett stort ansvar, inte bara vad gäller korrekta bedömningar utan även vad gäller professionellt bemötande. En djurskyddskontroll är en sällanhändelse för djurhållaren medan det är vardag för kontrollanten. Det är viktigt att komma ihåg den skillnaden när kontrollen utförs.

Det finns utan tvivel fall där kontrollen har gått snett och personer har blivit upprörda eller känt maktlöshet, inte minst när deras djur har tagits ifrån dem. Min uppfattning, och jag uppfattar att vi delar den, är dock att den absoluta majoriteten av kontrollerna fungerar väl men att det är fall där bedömningar går isär som ofta uppmärksammas. Jag förnekar inte att kontroller i vissa fall och avseenden kan bli bättre, men det är inte så nattsvart som det ibland kan låta i den här debatten.

Svar på interpellationer

Jag tycker ändå att det i linje med djurskyddslagstiftningen är rimligt att kontrollmyndigheterna ska ingripa där det finns brister i djurhållningen. Men, och det är viktigt, bedömningarna måste vara korrekta och proportionerliga.

Avslutningsvis vill jag också tacka för denna mycket viktiga debatt och understryka att regeringen vill värna den enskildes rättssäkerhet, säkerställa ett gott djurskydd och främja god djurvälfärd.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag och interpellanten är överens om att djur ska ha det bra, att Sverige har en stark djurskyddslagstiftning och att de regler vi har självklart ska tillämpas på ett proportionerligt och rättssäkert sätt.

Med det sagt: Ser vi uppenbara problem i framtiden är det klart att vi ska rätta till dem. Men vi har väldigt många funktioner på plats redan i dag som ska jobba åt det håll som interpellanten skriver om.

I djurskyddslagen står det bland annat att kontrollmyndigheterna ska underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen genom rådgivning och information. Jag förutsätter såklart att det görs. Men kontrollmyndigheterna har också en skyldighet att vidta lämpliga åtgärder med anledning av överträdelser av lagen, och det kan till exempel vara beslut om omhändertagande av djur. När överträdelser har lett till djurs lidande eller inneburit en konkret risk för lidande ska kontrollmyndigheterna även anmäla de överträdelserna till polis eller åklagare.

Myndigheterna arbetar kontinuerligt med att utveckla djurskyddskontrollen i syfte att göra den mer rättssäker, likvärdig och effektiv. Här finns exempelvis rådet för djurskyddskontroll, där Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna samverkar. I deras målbild ingår bland annat likvärdighet över landet vad gäller bedömningar av brister och vidtagna åtgärder för att uppnå efterlevnad av djurskyddslagstiftningen. Myndigheterna ska också ge snabb återkoppling och tydlig information i kontroll- och ansökningsärenden, och djurhållaren ska uppleva ett gott bemötande i kontrollsituationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns alltså många verktyg. Det betyder inte att man aldrig ska ändra någonting eller förfina någonting. Det vill jag inte säga, men jag vill i det här sammanhanget peka på att det redan finns mycket på plats - även om det mesta här i vår värld kan bli bättre.

Fru talman! Det är viktigt att vi i beslutande position, precis som ledamoten är inne på, värnar de system som finns och utvecklar där vi ser att det brister. Men vi får inte glömma bort de etablerade rättsprinciperna, som bland annat ska se till att all myndighetsutövning har lagligt stöd, att åtgärderna är rimliga och lämpliga för ändamålet, att ärendena blir ordentligt utredda och att parter i en beslutsprocess har rätt till full insyn i ärendena. Det är de rättsprinciper vi alla ska värna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett beslut som går emot en enskild ska innehålla klargörande motivering om vilken lagstiftning som har tillämpats och tydliga grunder till varför beslutet ser ut som det gör i det enskilda fallet.

Interpellanten har gett flera förslag, bland annat att precisera djurskyddslagen, djurskyddsförordningen eller förvaltningslagen. Dessa har relativt nyligen uppdaterats för att moderniseras och bli tydligare och mer ändamålsenliga. Det är också för att ytterligare stärka enskildas rättssäkerhet.

Interpellanten har även föreslagit att det ska ställas kompetenskrav så att tillsynspersonal ska ha förståelse för de näringar de granskar. Vad gäller kompetenskrav hos kontrollpersonal är det reglerat dels i djurskyddslagen, dels i en EU-förordning om offentlig kontroll i livsmedelskedjan att det ska finnas djurskyddsutbildad personal i tillräcklig omfattning för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Kontrollmyndigheter som utför djurskyddskontroller har ett stort ansvar att göra korrekta bedömningar.

Det har tagits fram checklistor och vägledningar i syfte att se till att kontroller utförs på ett likvärdigt sätt och att bedömningar blir enhetliga i hela landet. Dessa är till hjälp för kontrollanten och även för djurhållaren, som på egen hand kan utläsa vad som behöver uppnås för att efterleva vår djurskyddslagstiftning.

Fru talman! Staffan Eklöf har frågat mig om vilka initiativ för ökad rättssäkerhet för djurhållare som redan har tagits och vilka ytterligare initiativ jag kan överväga.

Djurskyddslagstiftningen utgör en del av det förvaltningsrättsliga systemet, och tillämpningen av den innebär en myndighetsutövning mot enskilda - djurhållare i det här fallet. Att myndighetsutövningen sker på ett korrekt sätt är angeläget inte bara för djurhållaren utan också för att upprätthålla förtroendet för våra myndigheter. Det är tydligt att djurskyddslagstiftningen och tillämpningen av den kan väcka starka känslor både hos djurhållare och hos allmänheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rättssäkerheten är särskilt betydelsefull när ingripande beslut fattas mot djurhållare. Kontrollmyndigheternas möjlighet att besluta om till exempel omhändertagande av djur eller djurförbud innebär betydande inskränkningar i enskildas fri- och rättigheter, samtidigt som det är av stor vikt att myndigheterna kan ingripa när det är nödvändigt för att skydda djur som far illa.

Utifrån olika situationer kan olika beslut vara aktuella och rimliga att fatta. Vilket eller vilka beslut beror förstås helt på de omständigheter som råder.

Fru talman! Jag kan naturligtvis inte uttala mig om vilka beslut som är de rätta i enskilda fall. Det är upp till myndigheterna som tillämpar lagstiftningen att göra den bedömningen, i första hand länsstyrelserna och i andra hand de allmänna förvaltningsdomstolarna efter eventuellt överklagande av länsstyrelsernas beslut.

Utöver möjligheten att överklaga ärendet till en allmän förvaltningsdomstol finns också en möjlighet att vända sig till Riksdagens ombudsmän, i dagligt tal Justitieombudsmannen, JO. JO har till uppgift att utöva tillsyn över myndigheters tillämpning av lagar och andra författningar, till exempel djurskyddslagstiftningen. En JO-anmälan kan göras om någon anser sig ha blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman på en myndighet. JO kan därefter utreda om myndigheten eller tjänstemannen arbetar enligt de lagar och regler som styr deras arbete.

Jag tvivlar inte på att misstag kan göras, och det är självklart djupt beklagligt när det sker. Det är därför viktigt att det finns möjlighet att överklaga myndigheternas beslut och att myndigheters handläggning kan granskas av tillsynsmyndigheter.

Jag kan bara tänka mig hur omvälvande det måste vara att till exempel få sina djur omhändertagna och vilken sorg man måste känna om man hamnar i en sådan situation. Jag är dock övertygad om att kontrollmyndigheterna inte fattar sådana ingripande beslut lättvindigt. Sådana åtgärder beslutas i mycket allvarliga situationer och med beaktande av olika aspekter som vägs mot varandra. Det handlar om att behandla människor med respekt och att inte ingripa i onödan eller alltför kraftfullt. Men det handlar också om att se till att djuren har det bra och inte lider. Det finns många olika omständigheter att ta hänsyn till i detta. Utan att förneka att misstag kan ske är det min uppfattning att aktuell myndighetsutövning i regel sker på ett rättsligt korrekt och väl avvägt sätt.

Fru talman! Regeringen är väl medveten om att det handlar om mycket komplexa frågor som berör väldigt många människor. För att kunna ta hänsyn till dem som berörs prioriterar regeringen en bred förankring i denna process. Som nämndes förut är det också en av anledningarna till att vi just har en parlamentarisk kommitté som bistås av många både sakkunniga och experter.

Delbetänkandet från Renmarkskommittén, Jakt och fiske i renbetesland, har remitterats brett. Som också nämnts har det önskats ytterligare tid, och det har vi beviljat. Det finns fortfarande remissinstanser som ännu inte har inkommit med sina svar.

Kommitténs omfattande arbete är inte avslutat, och jag som minister ska inte föregripa de processerna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Om Elsa Widding vill diskutera mer om Sametingets vara eller inte vara rekommenderar jag henne att skriva en annan interpellation, till ansvarigt statsråd. Jag ansvarar för rennäringen i Sverige. Renmarkskommittén ligger under mig, så att säga. Men, som jag är helt övertygad om att ledamoten vet, kan ett statsråd inte kommentera pågående utredningar. Det får jag alltså inte göra.

Låt mig bara göra en liten komplettering. I Renmarkskommittén ingår inte mindre än elva sakkunniga och 27 experter. Alla representerar olika intressen och särskilda sakkunskaper, bland annat sådant som Elsa Widding här tar upp. Men dessa förordnade sakkunniga och experter utgör inte det enda kunskapsunderlaget för arbetet. Jag vet att kommitténs sekretariat löpande träffar ytterligare intressenter och kunskapsbärare som berörs av det uppdrag som kommittén har. Därtill är det möjligt för alla medborgare att vidareföra information till utredningen, både till sekretariatet och till ledamöter.

Fru talman! Regeringen är väl medveten om att de frågor som Renmarkskommittén har att hantera är komplexa och att det handlar om svåra avvägningar.

Fru talman! Jag uppfattar egentligen inget nytt i Elsa Widdings inlägg som inte går att härleda till mitt ursprungliga svar, förutom att jag möjligen kan tillägga att regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen. Det innebär att kommittén förutom samers rättigheter även ska ta hänsyn till den övriga lokalbefolkningen, däribland den nationella minoriteten tornedalingar. Även övriga invånares kultur, tradition, intressen och behov av att kunna jaga och fiska ingår i detta, liksom annan näringsverksamhet som skogsbruk och turism.