Herr talman! Eva Lindh har frågat civilministern hur han förklarar att särskilda resurser till gles- och landsbygdskommuner tas bort samt att service och närvaro minskar och hur han avser att agera för att säkerställa god välfärd och service i hela landet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringens mål är att hela Sverige ska fungera. Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus, och vi arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för Sveriges landsbygder. Att det sker förändringar i hur politiken för landsbygderna är utformad innebär inte att regeringen släpper sitt fokus på att förbättra villkoren för att man ska kunna bo, leva och verka i hela landet.

Det särskilda tidsbegränsade statsbidrag som under sju års tid tilldelats 39 kommuner i Norrlands inland och vissa kommuner i Dalarna och Värmland som har särskilda utmaningar vad gäller företagsklimat och näringsliv avslutas nu enligt plan. Kommunerna har med hjälp av det tidsbegränsade statsbidraget ökat sin långsiktiga kapacitet att utveckla företagsklimatet i samverkan med näringslivet. Kommunerna har också förbättrat sitt arbete med andra kommuner och aktörer inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Detta var också syftet med statsbidraget.

När det gäller Statens servicecenter har regeringen inom ramen för arbetet med budgetpropositionen för 2025 gjort en samlad bedömning av vilka möjligheter Statens servicecenter har att effektivisera sin verksamhet med servicekontor - detta utifrån bland annat vad Riksrevisionen pekade på i sin granskning av verksamheten, hur utvecklingen sett ut vad gäller antalet besök och hur anslagsnivån förändrats över tid.

God välfärd, statlig närvaro och tillgång till både offentlig och privat service i hela landet är viktigt för att hela Sverige ska fungera. Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 angett att myndigheten ska förstärka arbetet med en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna. Vi har också under 2023 och 2024 satsat 300 miljoner kronor för att stärka vården på landsbygderna, en satsning som fortsätter under 2025. Regeringen har också beviljat Norra sjukvårdsregionförbundet medel för åren 2019-2025 för det pågående projektet "Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv" - ett gemensamt projekt mellan 15 kommuner och 4 regioner i norra Sverige.

Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen har regeringen under dessa år föreslagit förstärkningar av de generella statsbidragen till kommunsektorn med sammantaget 16 miljarder kronor. Förstärkningarna har varit permanenta och fortsätter därmed att stärka kommunsektorns ekonomi 2025 och framåt.

Flygskatten avskaffas den 1 juli i år efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025, något som förbättrar möjligheterna att behålla mindre flygplatser och de flyglinjer som är viktiga för näringsliv och boende i hela landet. Det statliga bidraget för driftsstöd till icke-statliga flygplatser runt om i landet har dessutom fördubblats från och med 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Regeringen har föreslagit en ny reduktionsplikt där de höjda inblandningsnivåerna kombineras med förändrade skattenivåer för att motverka en höjning av priset på drivmedel. Sammantaget är detta något som särskilt gynnar boende på våra landsbygder som ofta har längre sträckor att köra och sämre tillgång till kollektivtrafik.

Vi föreslår i budgetpropositionen också att en elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd, exempelvis i glesbygd, införs, förutsatt kommissionens godkännande. Stödet beräknas omfatta 800 miljoner kronor årligen, där 75 procent finansieras av EU:s sociala klimatfond.

Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 har medel avsatts för ett incitament till kommuner med vindkraftsetableringar. I sin helhet motsvarar ersättningen i huvudsak fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar och kommer till stor del att betalas ut till landsbygdskommuner. Den närmare utformningen av incitamentet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Jag vill även nämna att den parlamentariska Utjämningskommittén i sitt slutbetänkande (SOU 2024:50) har lämnat förslag som bland annat tar hänsyn till och värnar gles- och landsbygdskommuner. Kommitténs förslag har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen har tillsatt en utredning för att se över den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken (dir. 2024:69). Erfarenheter från tidigare satsningar kommer att tas till vara i utredningen. Ett slutbetänkande ska lämnas senast den 1 juni 2026.

Herr talman! Som Eva Lindh nämner har vi haft den här diskussionen tidigare, och jag har absolut inga problem att diskutera dessa oerhört viktiga frågor igen.

Jag tycker också att det är intressant att sätta landsbygdspolitiken i olika politiska perspektiv. I mitt initiala svar redogjorde jag för ganska omfattande satsningar som jag är stolt över att vi har kunnat prioritera, inte minst att vi generellt har förstärkt kommunernas och regionernas ekonomi med väldigt stora resurser, sett till budgetutrymmet.

Detta var absolut nödvändigt mot bakgrund av den situation som Sverige befann sig i med ett oerhört högt inflationstryck med en ganska omfattande påverkan både i den kommunala och i den privata ekonomin och kanske extra mycket i kommuner och regioner med stora pensionsåtaganden, där stora pengar helt enkelt räknas upp utan att gå till den direkta verksamheten på skolor, förskolor, sjukhus och så vidare. Ett oerhört viktigt arbete för att stärka kommunernas ekonomi har därför varit att göra så mycket vi har kunnat för att bekämpa inflationen. Jag tror att vi båda ser dessa orsakssamband och är helt överens i sak.

Sedan är det också skillnad när det gäller vad vi väljer att prioritera. Budgetering är alltid en prioriteringsfråga. Vi har velat driva på reformer som stärker företagande och som ger mer livskraftiga företag, både på skattesidan och genom andra reformer. Jag tror att avskaffandet av flygskatten kommer att vara viktig för stora delar av landet, och jag tror även att det ökade stödet till regionala flygplatser, vilket som sagt har fördubblats, kommer att vara viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

När man pratar om landsbygdspolitik får man heller aldrig glömma det många gånger viktigaste företagandet på landsbygden, nämligen jordbruket, och vi har i den här budgeten klarat av att prioritera fram 746 miljoner ytterligare till stöd för dessa så viktiga jordbruksföretag.

En mjölkgård på landet sysselsätter inte bara dem som jobbar direkt på gården och förser oss med livsnödvändiga livsmedel utan även många andra personer och företag runt om. Att vi har ett starkt jordbruk är oerhört viktigt för utvecklingen på våra svenska landsbygder.

Om det går bra för företagen och man kan leva på sin verksamhet på landet skapar det också utrymme för den där lilla butiken som man så gärna vill ha kvar, och det skapar utrymme för att man ska ha ett underlag för att kunna ha skolan kvar.

Här tror jag helt ärligt att socialdemokrater och kristdemokrater har olika syn på vad som ska vara drivkraften. Från socialdemokratiskt håll hamnar man oftare i bidrag och stöd medan jag ofta försöker hitta lättnader och regelförenklingar så att människors egen drivkraft, utan statliga pekpinnar, kan få vara det som utvecklar områdena.

Jag återkommer till servicecentren i mitt nästa inlägg.

Herr talman! Jag tvivlar inte på att vi båda brinner för att hela Sverige ska fungera bättre. Det jag försökte beskriva var att det beroende på ideologi finns olika vägar till det målet. Jag tror att de flesta kan se, generellt sett, att det skiljer sig åt om det är en socialdemokratisk eller en borgerlig regering. Jag tror mer på näringslivets drivkraft och att underlätta i form av skattelättnader och så vidare.

Det kan också vara värt att påminna om att även Socialdemokraterna en gång hade principen att människor ska få behålla hälften av sin lön. Det var något som man stod upp för ganska hårt. Så har det inte varit på ganska länge, och så är det inte nu heller. Som statsministern ofta säger är det ett mål att människor som arbetar ska få behålla hälften av sin lön, och det är ett mål som även jag står bakom.

Vad gäller servicekontoren har jag förstått det som att Statens servicecenter har tagit kontakt med berörda kommuner och länsstyrelser om de sex utpekade orter som är aktuella för avveckling. Myndigheten har analyserat konsekvenserna utifrån sitt perspektiv och vill nu samråda med berörda aktörer om den fortsatta processen.

Servicekontoren har byggts ut, men antalet besök har inte ökat i samma utsträckning. Mycket beror på att allt fler använder myndigheters digitala tjänster. Mot den bakgrunden behöver verksamheten anpassas och effektiviseras. Men jag kan, vill och bör inte föregripa myndighetens arbete i de här frågorna utan hänvisar till Statens servicecenter under tiden arbetet pågår.

Eva Lindh säger att Socialdemokraterna absolut står bakom näringslivet. Det tror jag säkert, men i praktiken när det gäller landsbygdsföretagande, exempelvis jordbruk, har de inte utnyttjat de politiska möjligheterna när det har gjorts så kallade valutaförändringar och ändringar i valutaförordningen. Vad gäller EU-medlen vi tar hem i och med att jordbrukspolitiken är EU-gemensam har Socialdemokraterna inte sett till att de gått till jordbruksföretagarna. De har gått till annat i statens budget. Det har regeringen ändrat på. Vi ser nu till - genom att inte minska den svenska medfinansieringen - att de pengar som kommer utifrån att valutan förändrats hamnar där de faktiskt hör hemma. Drygt tre kvarts miljard kommer att göra skillnad för jordbrukare. Man kommer att våga göra mer investeringar.

Jag tror att bland annat den förändrade politiska inställningen gentemot jordbruk och lantbruksföretagare också har gjort att man nu för första gången på väldigt länge har en framtidstro och optimism i lantbrukarkretsen. Det finns en framtidstro inom alla produktionsgrenar. Det var länge sedan det såg ut så, och jag är övertygad om att när investeringar kommer och vi får fler mjölkkor runt om i vårt vackra land kommer det också att märkas vad gäller sysselsättning och i förlängningen service på landsbygden.

Herr talman! Förutsättningarna och möjligheterna på landsbygden ser olika ut i olika delar av landet, och därför krävs många olika insatser inom flera politikområden.

Eva Lindh och jag tycks dela målsättningen att hela Sverige ska fungera. Vi delar även uppfattningen att man behöver stärka förutsättningarna för dem som bor och verkar på landsbygden. Det är mycket bra. Däremot är vi inte helt överens om vägen dit, och det finns garanterat också ideologiska skäl till det.

Regeringen fokuserar på att förenkla vardagen för både företag och människor på landsbygden genom att göra regelförenklingar och ge mer utrymme i hushållens ekonomi. Socialdemokraterna säger däremot oftast nej till sänkt skatt på drivmedel, nej till sänkt inkomstskatt och nej till sänkt skatt på sparande. I stället vill de införa mer bidrag, mer byråkrati och mindre egenmakt. Det tror inte jag är lösningen för en mer levande landsbygd.

Jag återkommer gärna och fortsätter diskutera de här viktiga frågorna, för landsbygden är oerhört central för att hela Sverige ska funka.

Svar på interpellation

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.