Mats Sander

Fru talman! I dag ska vi fatta det andra och slutliga beslutet om ett starkare skydd för demokratin och domstolarnas oberoende.

Förslaget har vuxit fram genom ett omfattande parlamentariskt arbete. Regeringen har lagt fram sin proposition, och nu ligger utskottets förslag på riksdagens bord. Det är ett förslag som jag ställer mig bakom.

Riksdagen fattade det första beslutet i oktober förra året. Sedan dess har vi haft ett riksdagsval. Partierna har alltså haft möjlighet att ta upp de föreslagna ändringarna med väljarna under valrörelsen, även om man inte direkt kan säga att det har dominerat valrörelsen. Möjligheten har dock funnits, och det är det som är själva tanken med denna ordning: att väljarna ska ha möjlighet att påverka vilka som fattar det slutliga beslutet.

Fru talman! Vi har goda skäl att vara stolta över vår svenska demokrati, våra institutioner och våra självständiga domstolar. Vi behöver dock bara lyfta blicken lite grann och se oss omkring för att förstå att det inte alltid kan tas för givet.

Grundlagarna är demokratins spelregler. De ska gälla oavsett vem som sitter i regeringen. Vi kan vara oense om skatter, välfärd och det mesta, och det ska vi kunna vara även i fortsättningen. Men spelreglerna för demokratin ska inte kunna ändras lika lätt som vanliga lagar.

Vi har länge haft en tradition av att söka breda överenskommelser när grundlagarna ska ändras, och nu vill vi ge den traditionen ett starkare skydd. I dag räcker det med en enkel majoritet bland dem som röstar vid båda grundlagsbesluten, med ett riksdagsval emellan. Besluten kan dessutom fattas genom acklamation, alltså utan rösträkning. Framöver ska det första beslutet kräva minst 175 ja-röster och det andra minst 233 ja-röster, med obligatorisk omröstning vid båda besluten. Detta gör det svårare att ändra grundlagen.

Som vi hörde förut innebär det samtidigt att en mindre grupp ledamöter än tidigare kan stoppa en förändring. Det är en invändning som såklart förtjänar att tas på allvar. Vi moderater menar dock att det är rimligt att demokratins grundläggande regler kräver ett bredare stöd än vanliga politiska beslut. En politisk majoritet ska kunna ändra politiken, men den ska inte på egen hand kunna ändra spelreglerna.

Fru talman! Det andra stora området handlar om domstolarna. Den som får sin sak prövad i domstol ska kunna lita på att det är lagen och omständigheterna som avgör och inte vad en politiker, eller för delen någon annan, skulle önska.

Sverige har redan ett starkt skydd för domstolarnas självständighet. Ingen får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall. Nu förstärker vi ändå det skyddet och skriver in domstolarnas oberoende i regeringsformens inledande kapitel så att det blir riktigt tydligt. Domstolarnas centrala administration får också en styrelse där en majoritet ska vara eller ha varit ordinarie domare. Det ger domstolarna större inflytande över sin egen administration.

Fru talman! Vi stärker också skyddet för Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Antalet justitieråd ska vara mellan 12 och 20 i vardera domstolen. Regeringen ska inte heller kunna utnämna nya justitieråd utan att domstolen själv har begärt det. Detta minskar risken för att en framtida regering försöker påverka domstolarnas sammansättning.

Vi stärker också skyddet vid utnämningen av ordinarie domare. Regeringen ska utnämna domare efter förslag från ett särskilt organ där en majoritet är eller har varit ordinarie domare.

Även de ordinarie domarnas ställning stärks. Bland annat ska en framtida sänkning av avgångsåldern inte kunna användas för att tvinga bort redan anställda domare.

Dessutom får Lagrådet en utökad roll i granskningen av grundlagsförslag som rör våra grundläggande fri- och rättigheter.

Fru talman! Det här kan låta som en rad ganska tekniska förändringar, men i grunden handlar det om något väldigt enkelt: att människor ska kunna lita på att lagen gäller lika för alla och att domstolarna står fria från politisk påverkan.

Fru talman! Vi kommer även i fortsättningen att vara oense i många politiska frågor. Vi har dock ett gemensamt ansvar för demokratins spelregler, inte bara för oss som sitter här i dag utan också för dem som kommer efter oss. Det ansvaret kräver eftertanke, saklighet och respekt.

Fru talman! Skånes möjligheter är Sveriges styrka. Skåne är början på Sverige. Skåne är Sveriges port till Europa, och Skåne är avgörande för livsmedelsförsörjningen i hela Sverige.

I Helsingborg gör företag miljardsatsningar på livsmedelslogistik för hela landet. Den statliga infrastrukturen hänger inte riktigt med. Den fungerar lite sisådär emellanåt. Det räcker inte att man kan producera och lagra maten. Den måste också kunna komma fram till bordet.

Fru talman! När Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar förändras transporterna mellan Sverige och kontinenten. Danmark förbereder sig med ny infrastruktur.

Vi behöver bygga bort svenska flaskhalsar när Europa bygger nya transportvägar till vår gräns. Redan 1992 beslutade den visa riksdagen att Västkustbanan skulle byggas ut till dubbelspår. Fortfarande återstår 4 500 meter från centrala Helsingborg och norrut. Det begränsar hela Västkustbanan, hela effekten av den. Det påverkar också sträckan Oslo–Hamburg negativt. Den flaskhalsen måste vi få bort.

Den överbelastade E6:an, mellan Helsingborg och Malmö, behöver byggas ut till tre körfält i vardera riktningen. Köerna orsakar kostnader i Skåne men drabbar hela landet.

Flygplatsen i Ängelholm knyter samman Stockholms näringsliv med nordvästra Skånes näringsliv. Den måste säkras.

Fru talman! Öresundsbron är en framgång för både Sverige och Danmark. Men den är vår enda fasta förbindelse över Öresund, och det gör oss sårbara. Det handlar om Sveriges beredskap och våra förbindelser med Europa. Vi behöver arbeta för en andra fast förbindelse.

Men det räcker inte med broar och tunnlar om gränshinder finns kvar. Skatter, socialförsäkringar och administration försvårar för människor som bor på ena sidan av Öresund och jobbar på den andra. Tempot för att undanröja gränshindren måste öka.

Fru talman! Skånes möjligheter att bidra ännu mer till Sveriges utveckling är stora, men de tas inte fullt ut tillvara. Satsningar i Skåne är inte bara till för Skåne och skåningarna. Satsningarna i Skåne gör hela Sverige starkare.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern och jag är årsbarn och tillhör ibland den generation som kallas seniorer – trots att vi både vill och kan fortsätta bidra, eller hur?

När seniorer diskuteras handlar det ofta om vård, omsorg och kostnader. Chansen att bli kallad till jobbintervju efter 50 minskar, trots att företag och organisationer ropar efter den kompetens vi faktiskt besitter.

När boenden och aktiviteter riktas till 60plus, och ibland till 55-plus, förstärks bilden av att ålder hör ihop med passivitet.

Herr talman! Jag undrar hur statsministern ser på seniorers roll i arbetslivet, i civilsamhället och som en fortsatt kraft i Sverige för att ta vara på erfarenheter och engagemang.

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer.

I många kommuner arbetar man hårt för minskad brottslighet och ökad trygghet – det gör man också hemma hos mig i Helsingborg. Jag vet att man särskilt uppskattar de nya möjligheterna till kameraövervakning.

Arbetet mot den organiserade brottsligheten görs av polisen, Tullverket och en rad andra myndigheter. Men här stöter man ibland på hinder. Det kan vara sekretessregler som gör det svårt för myndigheter att utbyta information med varandra, eller det kan vara så att myndigheter inte har tillräckligt tydliga regler för att kunna delta i det lokala samarbetet.

Jag undrar hur ministern ser på behovet av att förtydliga de här reglerna och göra det lättare att dela information. Ministern kan kanske reflektera över hur läget inom det här området ser ut i dag och kanske säga något om framtiden.

Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Vid ett seminarium här i riksdagen i veckan diskuterades ny storskalig baskraft och även kärnkraftens roll i elsystemet. Flera aktörer lyfte upp vikten av långsiktig finansiering och förutsägbara tillståndsprocesser och behovet av regional förankring. Särskilt Skåne lyftes fram som en nyckelregion för både produktion och förbrukning.

Hur ser ministern på Skånes roll i den fortsatta energiplaneringen? Och vilka initiativ kan vi förvänta oss för att stärka elförsörjningen i södra Sverige på både kort och lite längre sikt?

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Carl-Oskar Bohlin.

Vi fortsätter på det inslagna spåret med återuppbyggnad av civila delar av försvaret. Det kräver samverkan mellan olika aktörer. I gränsregioner som till exempel Öresund finns en lång tradition av samverkan både i vardagen och under kristider. Lokala aktörer, till exempel Helsingborg och Helsingör, har ofta etablerade kontakter. Men civilförsvarssamarbete kräver också nationellt stöd.

Min fråga är därför hur statsrådet ser på möjligheterna att utveckla och stärka samarbetet i gränsregioner ur ett civilförsvarsperspektiv. Och vilken roll ser han för de nationella aktörerna i detta?

Herr talman! Vi genomför reformer som är hållbara. Vi gör ingenting som riskerar att underminera statsfinanserna.

Småföretagare behöver stabila och förutsägbara villkor. Vi stärker jobbtillväxt genom åtgärder som fungerar i verkligheten. Vi prioriterar en politik som faktiskt fungerar. Vi sänker trösklarna in på arbetsmarknaden. Vi ger småföretagen bättre förutsättningar att anställa, och vi ser till att Sverige är ett attraktivt land att investera i.

Jag uppskattar att Centerpartiet vill se en företagsvänligare politik. Vi tar ansvar för helheten. Vi sänker kostnader där det gör mest nytta genom väl avvägda reformer. Vi har ett tydligt fokus: Fler företag ska våga anställa, fler människor ska kunna komma i jobb och Sverige ska växa.

Herr talman! Vi bygger en stark ekonomi genom stabilitet och ansvar för en helhet.

Herr talman! Jag välkomnar att Centerpartiet vill göra det lättare att driva företag och att anställa. Jag tror att vi är överens om att småföretagen är ryggraden i svensk ekonomi. Regeringen har utvidgat stödet för att stimulera företagare att anställa fler medarbetare, och detta till lägre avgifter. På så sätt stimulerar man fler i arbete, och fler i arbete ger högre intäkter.

Vi gör insatser där de gör som mest skillnad. Det är inga generella sänkningar av arbetsgivaravgifter. Vi tar ansvar för helheten. Jag tycker inte att det är en ansvarsfull politik att utlova breda skattesänkningar utan att finansiera dem och peka på vad man ska göra. Om ledamoten skulle vilja sänka arbetsgivaravgifterna ännu mer krävs det att man pekar på vilka prioriteringar man vill göra och vad man vill välja bort.

Här debatterar vi ett motionsbetänkande om socialavgifter. Regeringen vidtar en hel rad andra åtgärder för att stimulera arbete för fler och att fler ska få behålla mer av sina pengar, vilja gå till jobbet och så vidare. Vi har exempelvis utökat jobbskatteavdraget ett antal gånger, sänkt skatter och så vidare.

Herr talman! När fler har ett jobb att gå till stärks både individens frihet och hela vårt samhälle. Företagare som vågar anställa skapar inte bara jobb och försörjning åt sig själva. De ger även fler möjligheten att bygga sin framtid. De skapar tillväxt, vilket är positivt för oss alla i Sverige.

Att människor kan försörja sig själva, känna trygghet och veta att hårt arbete lönar sig är grunden för vår välfärd. Socialavgifterna spelar en avgörande roll i detta. De finansierar vår gemensamma trygghet, men de påverkar också möjligheten att anställa, driva företag och skapa tillväxt. Hur vi utformar systemet avgör om vi stärker eller försvagar arbetsmarknaden.

Herr talman! Vi vet att det bästa sättet att stärka välfärden är att fler arbetar och färre är beroende av bidrag. Vi moderater står för en tydlig arbetslinje. Vi vill att fler ska arbeta. Vi vill att fler ska få ta del av gemenskapen på en arbetsplats och växa som individer genom att arbeta. Vi vill att fler ska få uppleva den ekonomiska frihet som kommer med att man kan försörja sig själv och sin familj. Därför driver vi en politik som belönar både ansträngning och drivkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Höga kostnader för att anställa slår hårdast mot småföretagare och dem som står längst från arbetsmarknaden. Vi vet att om trösklarna in på arbetsmarknaden är för höga lämnas många kvar utanför. Därför har regeringen vidtagit åtgärder för att sänka kostnaderna där det gör störst skillnad. Växa-stödet har utvidgats. Småföretag kan nu anställa både sin första och sin andra medarbetare till lägre avgifter. Beloppsgränsen för nedsatta arbetsgivaravgifter har höjts. Det här är exempel på reformer som skapar jobb och ger möjlighet för fler att stå på egna ben.

Herr talman! Vårt uppdrag är inte bara att skapa bättre förutsättningar för fler jobb i dag. Vi måste också ta ansvar för att vår politik är långsiktigt hållbar. Vi tror på en politik där människor får bättre möjligheter att lyckas genom hårt arbete – en politik där det alltid lönar sig att anstränga sig lite, lite extra.

Reformer måste vara finansierade, och vi genomför åtgärder som gör skillnad där de behövs som mest. Regeringens politik är en långsiktig investering i Sveriges arbetsmarknad. Vi skapar förutsättningar för företag att växa och anställa fler, och vi gör det på ett ansvarsfullt sätt.

Herr talman! Det är arbete och företagande som bygger vårt land, inte höga skatter för dem som skapar jobb. Det är fler i arbete som säkrar välfärdens finansiering, inte högre avgifter som gör det svårare att anställa. Det är genom en politik som ger människor möjligheten att försörja sig själva som vi skapar en bättre framtid för Sverige.

Moderaterna står för en rättvis, ansvarsfull och framåtsyftande politik. Vi tror på människor. Vi tror på företagsamhet, och vi vet att en stark arbetslinje ger både individen och samhället bättre förutsättningar att växa.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Socialförsäkringsutskottets betänkande 13 Pensioner engagerar många. Det behandlar ett tjugotal yrkanden från allmänna motionstiden.

Pensioner är en av våra viktigaste välfärdsfrågor. För alla som har tagit ansvar, arbetat ett helt liv, bidragit till samhället och byggt Sverige starkt ska pensionen vara en trygghet. För oss moderater är det avgörande att arbete ska löna sig, inte bara i lönekuvertet utan också i pensionskuvertet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Trygghet handlar inte bara om snabba lösningar eller kortsiktiga reformer. Trygga pensioner bygger på stabilitet, långsiktighet och arbete. Det är därför positivt att äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har samlat alla riksdagens partier i Pensionsgruppen, där vi tillsammans kan arbeta fram långsiktiga reformer som stärker pensionssystemet utan att äventyra dess stabilitet.

Herr talman! Sverige har ett av världens mest stabila pensionssystem. Det bygger på den enkla principen att pensionen ska spegla livsinkomsten. Det betyder att pensionen inte är något som staten godtyckligt delar ut. Den är en rättighet som varje individ skapar genom sitt arbete. Det är därför arbetslinjen är så avgörande. Ju fler som arbetar, ju fler som arbetar heltid och ju fler som arbetar längre upp i åldrarna, desto högre blir pensionerna. Därför driver regeringen arbetslinjen.

Vi prioriterar jobb framför bidrag, fler vägar in i arbete och starkare drivkrafter att arbeta mer. På så sätt kan fler få en högre pension. Men vi ser också att arbetslinjen i pensionssystemet har försvagats. Principen om livsinkomst har urholkats genom olika tillägg, och det har lett till att respektavståndet har krympt, det vill säga skillnaden mellan den som har arbetat ett helt yrkesliv och den som inte har gjort det. Det var aldrig syftet med dagens pensionssystem.

Det är ett problem när människor som har arbetat i decennier ser att deras pension knappt är högre – eller till och med lägre – än pensionen är för dem som aldrig har varit i arbetslivet.

För oss moderater är det självklart att det alltid ska löna sig att arbeta. Därför har vi sänkt skatten för personer som väljer att arbeta längre upp i åldrarna. I de senaste två årens budgetar har vi sänkt skatten på just pensioner.

Att stärka arbetslinjen i pensionssystemet är en långsiktig process, men att sänka skatten på pensioner är det snabbaste sättet att här och nu förbättra pensionärernas inkomst.

Herr talman! Vi vet att kvinnor i genomsnitt har lägre pensioner än män. Det beror inte på pensionssystemet utan på arbetsmarknaden. Kvinnor arbetar i större utsträckning deltid, och kvinnodominerade yrken har ofta lägre löner. Men vi ser en positiv utveckling – pensionsgapet minskar. Vi är inte nöjda, men vi har kommit en liten bit på rätt väg. För att åstadkomma mer jämställda pensioner måste vi stärka kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden, med fler heltidsjobb, bättre arbetsvillkor och högre löner.

Vi behöver också öka kunskapen om pensioner. Människor ska få tydlig information om vilka val som påverkar pensionens storlek så att fler kan göra medvetna val gällande sin framtida ekonomi. Därför har Pensionsmyndigheten i uppdrag att informera både dagens och, kanske ännu viktigare, framtidens pensionärer.

Herr talman! Vi behöver ett pensionssystem som är långsiktigt och stabilt. Just därför har vi Pensionsgruppen, som arbetar med att ta fram stabila och förankrade förslag. Så bygger vi tillsammans ett hållbart pensionssystem – genom långsiktiga överenskommelser.

Herr talman! Jag har talat om pensioner och trygghet, om varför arbetslinjen är avgörande och om vikten av långsiktiga beslut. Pensioner handlar om trygghet, och trygghet bygger på stabilitet, arbete och ansvarstagande. Vi står för en pensionspolitik som är stark nog att stå emot kriser, rättvis nog att spegla livsinkomsten och stabil nog att fungera i generationer framåt. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson. Jag vill inleda med att tacka honom och hans kollegor för det arbete som de gör för att göra Sverige tryggare och säkrare samt önska en god jul.

Fru talman! För en tid sedan undertecknade ministern en avsiktsförklaring tillsammans med de nordiska försvarsministrarna. Det handlade om att etablera militära transportkorridorer genom Danmark inklusive Öresundsområdet. Det är en strategisk passage för militära transporter inom Nato.

I dagsläget finns enbart en fast förbindelse över Öresund. Detta begränsar transportkapaciteten och innebär även en bristande redundans.

Jag undrar hur ministern ser på detta ur ett försvars- och säkerhetsperspektiv.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall. Den handlar om kognitiva sjukdomar, exempelvis Alzheimers, som leder till demens. Det är dödliga sjukdomar, ofta med utdragna förlopp som drabbar både den enskilde och anhöriga mycket hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Statsrådet var tidigare riksdagsledamot och jobbade då bland mycket annat med förslag om att utveckla en nationell demensstrategi.

Nu har statsrådet möjlighet att ta detta arbete vidare i regeringen. Jag undrar, herr talman, om statsrådet kan ge en uppdatering om hur arbetet går och vilka åtgärder som planeras för att möta de växande utmaningarna inom demensvården. Kanske kan hon även säga något om hur vi i riksdagen kan stödja detta arbete.