Louise Eklund

Fru talman! Även jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Som liberal är min utgångspunkt naturligtvis att bolag i första hand ska drivas av det privata. Marknaden är mycket bättre än vi politiker på att allokera resurser och se till att utbud och efterfrågan möts. Därför tycker jag att det är bra att staten nu har sålt bolag som man tidigare drivit men där man sett att marknaden kan sköta precis samma uppdrag till samma belåtenhet för kunder och uppdragsgivare.

Med detta sagt finns det naturligtvis bolag som ska ligga i statlig portfölj. Det rör sig om viktiga samhällsfunktioner som bör finnas även där det inte alltid är ekonomiskt lönsamt. Här ska staten finnas, och då kan bolag vara en lösning - gott så.

Men, fru talman, kärnuppdraget för staten är inte att driva bolag. Och till skillnad från mina socialdemokratiska kollegor tror jag att den uppdelning mellan privat och publikt/offentligt som de västerländska demokratierna bygger på är viktig att upprätthålla. Staten är inte samhället och ska i så liten mån som möjligt vara i näringslivet.

Detta, fru talman, leder naturligtvis in mig på gårdsförsäljning. Äntligen får vi möjlighet till detta i Sverige! Privata aktörer - hantverkskunniga sådana - kan fungera som komplement till Systembolaget. Detta tror jag är oerhört viktigt för en rad producenter, som nu kan utöka sin verksamhet och bygga vidare på sitt hantverkskunnande, utan att äventyra folkhälsan eller annat. Jag ser mycket fram emot våren, då detta kommer att ske.

Herr talman! Det är ingen strukturell skillnad mellan utveckling på olika ställen i landet. Rimliga elpriser, tillgång till fungerande infrastruktur och utbildningar som möter näringslivets behov är den typ av förutsättningar som företagare behöver, oavsett om de är verksamma i Stockholm eller i Sjöbo.

Det som kan lyftas fram som speciellt med just regional utveckling är att besöksnäringen i många fall utgör en betydande del av den lokala ekonomin. Det är därför på detta område jag kommer att uppehålla mig i mitt anförande. Sverige är ett attraktivt land att besöka. Vi har natur- och kulturmiljöer som många vill resa till. Att vi fortsätter att vårda och ta hand om vårt kulturarv, som ju inte bara befinner sig i Stockholm, är viktigt av många anledningar. Besökspotentialen är en av dem.

Herr talman! På samma sätt som vi behöver ta hand om vårt kulturarv behöver vi också ta hand om vår helt unika natur i Sverige. Från Liberalernas håll anser vi att en stärkt äganderätt är en förutsättning för ett bra omhändertagande av naturen. Därför tycker vi också att äganderätten bör stärkas.

I fjol drog stormen Babet in över landet. Det fick stora konsekvenser längs främst våra södra kuststräckor, där fastighetsägare i orter som Beddingestrand och Smygehamn fick se sina hus åka ut i havet. Det pekar på behovet av ett aktivt kustskydd. Jag tror att vi har mycket att lära av hur länder som Danmark och Holland har jobbat med exempelvis strandfodring för att skydda sin natur och sina värdefulla kuststräckor både som rekreation och besöksmål och för dem som bor där. Jag ser fram emot det utredningsunderlag som kommer till våren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Besöksnäringen har under en tid varit en av Sveriges snabbast växande näringar. Det handlar om företag som ofta drivs som mindre familjeföretag och som är starkt kopplade till bygden. Dessa företag måste ges förutsättningar att driva och utveckla sitt företagande på just de platser där de verkar. Det går att hitta många positiva exempel. Jag har tidigare lyft fram den utveckling som skett i Halland, där hotell och restauranger gjort regionen till en gastronomisk destination. Det kommer ett inflöde av besökare inte bara från Sverige utan även över landsgränserna långt bortifrån.

Hemma i Skåne har vi sett en liknande utveckling, i mycket driven av den svaga kronan, som har lett till ökad turism från främst Danmark men även Tyskland. Vi är av tradition livsmedelsproducerande och har lyckats väl med att ta steget till att också skapa en turistdestination med fokus på mat och dryck. Här finns en enorm potential, men här finns också väldigt mycket mer att göra från lagstiftningens håll. Det handlar om hur vi ser på mat och dryck och på dem som vill driva sina företag inom de här områdena.

Jag tar upp detta för att det visar att det lagförslag som regeringen nu lagt fram om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker är enormt viktigt för många enskilda företagare i landet. Vi har debatterat frågan om gårdsförsäljning under lång tid. Den har utretts tre gånger, tror jag, med olika resultat. Nu finns ett förslag på plats. I mina ögon är det här en efterlängtad frihetsreform som öppnar för en växande bransch att fortsätta att utveckla sig. Företagare som med hantverkskunnande drivit sin näring framåt men haft begränsade möjligheter att sälja sin produkt ska nu kunna göra just detta. Det som borde vara självklart, att kunder som besöker en vingård eller ett mikrobryggeri ska kunna köpa med sig en flaska hem, ska nu kunna ske även i Sverige. Jag tror att det kommer att göra att svensk besöksnäring, svenskt hantverkskunnande och svensk tradition får möjlighet att utvecklas.

Detta i kombination med den i budgetpropositionen för 2025 aviserade sänkningen av alkoholskatten på öl tillverkad av mikrobryggerier tror jag kommer att betyda väldigt mycket för regional utveckling och för att Sverige ska kunna fortsätta att positionera sig som en attraktiv mat- och dryckesregion. Från Liberalernas håll vill vi gå längre och även tillåta att vin och öl säljs i licensbutiker. Jag tror att det skulle ge stora möjligheter för den svenska dryckesproduktionen, samtidigt som vi fortsätter att ha en trygg och ansvarsfull försäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige.

Herr talman! Slutligen vill jag göra ett tillägg till kollegan Eric Palmqvists tidigare inlägg. Aimpoint med sin spjutspetsteknik och sin fantastiskt framgångsrika entreprenörsresa finns inte bara i Gällivare; företaget har, som ledamoten själv, sitt ursprung i Malmö, där även huvudkontoret ligger. Å min valkrets vägnar vill jag gärna poängtera detta.

Herr talman! Jag yrkar bifall till näringsutskottets förslag gällande utgiftsområde 19 Regional utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag tackar ledamoten för åsikterna.

Jag upprepar vad jag tycker är en borgerlig och liberal ingångsvärdering i näringspolitik, nämligen att staten ska stå för allt det som skapar förutsättningar för ett fritt, starkt och självständigt näringsliv. Vi behöver lägga mer pengar på investeringar i infrastrukturen. Vi behöver se till att vi har lägre energipriser i hela landet. Vi behöver se till att vi har både en grundutbildning och en forskarutbildning i världsklass som kan hjälpa till att stärka det svenska näringslivet.

Vi har dock en skillnad i synen på hur stor staten ska vara när det kommer till sådant som att kasta pengar på det privata näringslivet. Oavsett vad problemet är uppfattar jag att detta alltid är socialdemokratins förslag till lösning: mer pengar och mer bidrag. Jag kan inte se hur det skulle stärka det svenska näringslivet bättre än att skapa förutsättningar i form av en utbyggd infrastruktur och i form av både en grundutbildning och en forskarutbildning som är till för alla och som stärker både individen och Sverige som samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Jag tror att en stor och avgörande skillnad mellan våra partier är synen på hur närvarande och stor staten ska vara och vilken roll staten ska ha. Naturligtvis ska staten ta ett ansvar för samhällsutvecklingen och för det som vi ibland kallar Sverige AB. Liberalerna landar dock därmed inte i slutsatsen att vi ska ta människors pengar och ge dem till det privata näringslivet. Vi landar i att staten ska stå för allt det som skapar förutsättningar för ett fritt och starkt näringsliv. Det handlar om att bygga vägar, att få en bättre energiproduktion i hela landet och att ha starkt utbildningsväsen som är både spetsigt och brett och som kan få unga men också människor mitt i livet att antingen få en utbildning eller vidareutbilda sig, både för individens egen skull och för samhällets skull när behoven ändras.

Naturligtvis ska staten ta ett ansvar. Men man behöver inte landa i en pengapåse, utan man kan landa i en struktur som bygger förutsättningar för ett starkt och fritt näringsliv.

Herr talman! Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för svenskt näringsliv, svensk industri och Sveriges företag. Mycket är gjort, men betydligt mer är kvar att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Ökande energipriser, en infrastruktur i stort behov av investeringar och omvärldshändelser som den ryska invasionen av Ukraina, som har nämnts här tidigare, utgör stora utmaningar för delar av näringslivet. Vi har också en ganska stelbent byråkrati och en myndighetskultur som gör att till exempel tillståndsprocesser tar orimligt lång tid.

Det övergripande målet för näringspolitiken måste därför vara att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Internationell samverkan för fortsatt frihandel, en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad och lättnader från byråkrati och administration är viktiga pusselbitar i detta. Det är också områden som nuvarande regering lägger stor vikt vid att ta sig an.

Herr talman! Det är mycket som kan bli bättre vad gäller just möjligheterna att driva företag i Sverige. Ibland ser vi tyvärr hur det offentliga står i vägen för det privata företagandet. Myndigheternas uppgift ska inte enbart vara att kontrollera och stoppa felaktigheter utan även att hjälpa människor och företag att göra rätt.

Det är ett perspektivskifte som är viktigt. Vi har under ett flertal år sett hur företagens kostnader till följd av regler har ökat med flera miljarder. Det är inte rimligt. Det understryker också behovet av de regelförenklingar som regeringen nu föreslår. Det handlar om att inrätta ett förenklingsråd och ett implementeringsråd. Det är utmärkt! Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter.

Herr talman! Vi debatterade i förra veckan Sveriges energisituation och konstaterade samfällt att det fortfarande behöver byggas ut energiproduktion i Sverige, speciellt i de södra delarna, och att vi behöver jobba på alla sätt för rimligare elpriser i hela landet. Jag skulle tro att detta är det enskilt viktigaste vi i den här kammaren kan göra för svenskt näringsliv. Men vi behöver naturligtvis också bevaka att Sverige inte halkar efter i de infrastruktursatsningar som nu görs på olika håll i Europa och som kan få stor betydelse även för svensk export.

Det gäller inte minst Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland som nu byggs och som kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare. Flaskhalsar finns kvar över Öresund på den svenska sidan, och dessa behöver åtgärdas och byggas bort.

För ett litet, exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att vi inte halkar efter när andra länder bygger sina marknader närmare varandra.

Herr talman! Det blir allt tydligare att Sveriges position som ledande kunskapsnation inte längre är helt självklar. Vi halkar efter, dels på grund av tidigare regeringars misslyckande med långsiktiga strukturreformer och liberaliseringar av näringsliv och arbetsmarknad, dels för att vi underpresterar inom utbildningsområdet.

Vi behöver möta detta. Vi måste också i mycket större utsträckning än tidigare planera utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen utifrån näringslivets behov. Vi måste också se till att arbetsmarknadens behov får genomslag på yrkesutbildningarna. Den här regeringen har börjat göra detta, och det arbetet kommer att fortgå under längre tid framöver. Det är inte bara bra; det är helt nödvändigt för att Sverige ska klara sig i en knivskarp internationell konkurrens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag återvänder till den käpphäst jag brukar stå här och prata om: Vi behöver satsa på teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Det är två helt centrala områden för att bredda rekryteringsbasen till de tekniska utbildningar vi behöver och för att kunna få fler, inte minst unga kvinnor, att söka sig till ingenjörsutbildningar. Jag skulle i sammanhanget åter vilja lyfta behovet av att Sverige nu med kraft börjar arbeta utifrån den STEM-strategi som nu äntligen finns på plats.

Herr talman! Vi har i Sverige kommit långt vad gäller jämställdhet. Det betyder inte att det inte finns skillnader mellan mäns och kvinnors möjligheter, och det gäller naturligtvis även inom näringslivet. I den uppräkning av företagsledare som kollegan Kjell Jansson gjorde här tidigare är den gemensamma nämnaren inte bara dessa personers duglighet utan också att de är män. Fortfarande har män betydligt mer kapital än kvinnor, investerar mer och driver fler företag. Det är något osunt när vi har så stora obalanser mellan män och kvinnor, och det är potentiellt destabiliserande när det kommer till frågor som rör kapital och ägande.

Det pågår just nu ett arbete inom regeringen som syftar till att utjämna de skillnader vi ser mellan mäns och kvinnors möjligheter. Hur får vi fler män att jobba för jämställda styrelser och ledningsgrupper? Hur får vi fler kvinnor att vilja ta plats i styrelserum och ledningsgrupper och att äga och driva bolag? Jag ser fram emot att se vad regeringen fortsättningsvis kommer att presentera i detta ämne.

Avslutningsvis, herr talman: Fria marknader, fria företag och fria individer är värderingar som Liberalerna kämpat för sedan vi började organisera oss som parti. Det är också förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället.

Den stora skiljelinjen mellan oss och partier som Socialdemokraterna tror jag är synen på hur stor staten ska vara och hur mycket det offentliga i dess olika former också ska vara utföraren av skattefinansierad verksamhet. Liberalernas världssyn bygger på att företagande bäst utförs av det privata. Det är bäst för medborgarna, för företagen själva naturligtvis men också för Sverige som ett fritt, starkt och välmående land. Att ha bidragsentreprenörer är sällan en vinnande strategi.

Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till regeringens förslag under utgiftsområde 24 Näringsliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Som jag uppfattade svaret från ledamoten här var formuleringen nästan ordagrant: att använda prissättning för att gynna svenska konsumenter. Jag tror att vi talar förbi varandra här. För mig är det alldeles självklart att det är en form av elnationalism, men uppenbarligen tycker vi olika där.

Vad gäller produktionen är det absolut viktigt med kärnkraften, för den är planerbar och hjälper till dagar som dessa när det blir höga elpriser i södra Sverige. Som har sagts här flera gånger tidigare hade det inte hjälpt med mer vind i systemet i dag. Det hade inte gjort skillnad för priset.

Det är förvånande att man fortsätter att lägga fram just vindkraften som ett förslag. Den behövs. Det har liberaler hela tiden varit tydliga med. Vi vill ha en mix. Vi tycker att vindkraften är väldigt viktig, men en dag som i dag hade den inte hjälpt.

Jag tycker också att detta behöver förtydligas: Det som har gjort att vi i dag står utan havsbaserad vindkraft är inte att kustkommunerna i Skåne säger nej. Det är att försvaret har sett det som ett säkerhetshot. Det är ett förändrat geopolitiskt läge. Ryssland har invaderat Ukraina. Vi behöver ta hänsyn till detta även i vår energipolitik. Det är det här som ligger bakom beslutet, inte vad skånska kustkommuner säger.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag uppfattar att det för de flesta som följer energidebatten är väldigt tydligt att det finns partier som när priserna stiger och vi har en handel tycker att det är ett rimligt förslag att begränsa handeln med utlandet och titta på de svenska elkonsumenterna. Det har vi sett de senaste dagarna. Vi har sett det över tid också.

Det kan handla om att man vill begränsa handeln eller om att man vill göra regleringar som är till nytta för svenska elkunder, och man har en väldigt nationalistisk retorik i detta. Jag uppfattar att flera partier på vänsterkanten tar till den typen av retoriska grepp när elpriserna i Sverige stiger.

Jag tyckte att jag i mitt anförande var ganska tydlig med att den situation vi nu har, med enormt stora prisskillnader mellan olika delar av landet, inte är rimlig. Det är inte rimligt, precis som ledamoten själv väldigt förtjänstfullt framhöll i sitt anförande, för det sliter isär landet när det är så stora variationer i vad det kostar att bo och leva beroende på var i landet man valt att bosätta sig. Jag tyckte att jag var väldigt tydlig med att detta är en situation som vare sig jag eller Liberalerna tycker är rimlig.

Vi tittar nu på hur vi kan bemöta just prisskillnaderna, dels genom att titta på våra egna elprisområden, dels genom att börja ifrågasätta den brist på elprisområdesindelning som Tyskland har.

Fru talman! Precis som många talare redan har konstaterat är elpriserna i södra Sverige i dag orimligt höga. Det är inte en situation som är hållbar, rimlig eller rättvis, om man vill använda det ordet.

Jag tror att vi är många som intuitivt känner att något är fel när det är så höga priser och så stora skillnader inom samma land. Det är inte rimligt med så stora prisskillnader inom Sverige. I dag är det främst dyrt för dem som bor i södra Sverige, men i morgon kommer kostnaden att delas av hela landet, då majoriteten av det svenska näringslivet befinner sig i elprisområde 3 och 4. Skenar priserna där, vilket de gör nu, kommer det att märkas i hela landet när maten blir dyrare och varornas pris stiger.

Fru talman! Jag vet att det finns personer i den här kammaren som tycker att lösningen är en form av elnationalism med minskad handel. Jag tror att det är ett misstag. Det är inte internationell handel med energi som är problemet, utan det är att vi på egen hand har delat upp Sverige i elprisområden. Liberalernas position har varit tydlig: Vi behöver ha Sverige som ett elprisområde. Det är inte rimligt att elpriset ska variera så mycket beroende på var i landet man bor.

Vad som inte heller är rimligt är det som har nämnts här tidigare: Tysklands beslut att stänga sin kärnkraft men fortsätta att ha hela Tyskland som ett elprisområde. Detta ser vi nu får konsekvenser för södra Sverige. Lite hårdraget kan man säga att Tyskland dumpar konsekvenserna av sin misslyckade energipolitik på Skåne och södra Sverige.

Vi kan titta på historien. Sverige införde sina nuvarande fyra elprisområden 2011. Detta skedde efter att Dansk Energi hade anmält Svenska kraftnät till EU-kommissionen. Anmälan grundade sig i att Svenska kraftnät periodvis begränsat exporten av el till Danmark för att undvika elbrist i Sveriges södra delar. Att man gjorde så berodde på att Svenska kraftnät hade bristande förmåga att hantera flaskhalsar, vilket var ett direkt resultat av det politiska beslutet att stänga kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

För att kunna hantera situationen och sluta begränsa exportvolymerna bestämde Svenska Kraftnät på eget initiativ att införa fyra elprisområden i Sverige.

Nu har vi samma problematik mellan Tyskland och Sverige. Tyskland producerar stora delar av sin el i norra delen av landet, men största delen av konsumtionen sker i södra Tyskland. Sedan Tyskland lagt ned flera av sina kärnkraftverk är dessutom stora delar av landets elproduktion baserad på väderberoende vindkraft. Sammantaget har detta lett till att södra Sverige drabbas av priser som egentligen borde uppkomma i ett Tyskland som är uppdelat i elprisområden. Det är komplext.

Konsekvensen har för oss i Sverige blivit att alla svenskar söder om Dalälven betalar betydligt mer för elen än de borde och att den svenska industrin förlorar i konkurrenskraft. Det är inte rimligt.

Fru talman! Att vi kopplar samman Europas elnät är bra. Det gör att vi kan sälja överskott till andra länder när de har ökade behov och köpa kapacitet när vi behöver det. Både Sverige och Tyskland har dessutom en resa att göra för att bygga ut elproduktionen. Men innan detta är gjort och för att alla länder ska få egna incitament att öka sin elproduktion måste den europeiska elmarknaden vara rättvis och bygga på samma logik.

Liberalerna kommer att agera på alla fronter för att få rimligare elpriser till hushåll och företag. Rätt utformad är den sammankopplade europeiska elmarknaden en nyckel till detta.

Fru talman! Vad gäller produktionen av energi har den här regeringen lagt om inriktningen för energipolitiken sedan den tillträdde. Målet har varit att öka produktionen av fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser.

Tack vare de helt avgörande beslut som vi fattat på energiområdet sedan den nya regeringen tillträdde står vi nu rustade att ta oss an det historiska skifte som elektrifieringen och den gröna omställningen innebär. Det viktigaste är naturligtvis beslutet om ny kärnkraft. Förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer har tagits bort, och det har blivit tillåtet att etablera kärnkraftverk på nya platser. Regeringen har också gått fram med förslag på hur denna kärnkraft ska finansieras. Det är en debatt som vi har haft och som kommer att fortsätta. Men nu finns det något att diskutera.

Detta är förmodligen det enskilt viktigaste som Sverige kan göra för att leva upp till sina åtaganden i det globala klimatarbetet: att vi går från fossila till fossilfria energikällor i Sverige. Här är kärnkraften helt avgörande. Det går inte att snabbt ställa om energiproduktionen med bibehållna leverans- och driftsäkerhetsmål på något annat sätt. Dagens skyhöga elpriser är vad som händer om man tar bort denna typ av stabil och väderoberoende produktion utan att ha en alternativ lösning.

Med detta sagt har vi ett stort uppdrag att även i det kortare perspektivet bygga ut energiproduktionen. De 50 förslag som det har hänvisats till här tidigare är ett steg på den vägen. Vi kommer att behöva göra mycket framöver.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Även Liberalerna yrkar bifall till regeringens förslag om att avskaffa kravet för tillstånd för hotell- och pensionatsrörelser.

Vi ser det här förslaget som en viktig del i det arbete som den här regeringen gör för att minska byråkratin för Sveriges företagare och samtidigt få på plats en modern lagstiftning som ökar friheten för fler.

För de företagare som i dag driver hotell- och pensionatsrörelse i Sverige räcker det inte att uppfylla de vanliga kraven för att ha rätt att driva företag. Det krävs också en extra lämplighetsprövning där det prövas hos polisen om man är lämplig att driva hotell.

Som konstaterats här i salen är den här lagen en ganska otidsenlig kvarleva från den tid då hotellen skulle registrera sina gäster och sedan överlämna gästliggaren till polisen. Verkligheten har sedan länge sprungit förbi hotellagen. Därför tycker vi att det är bra att man nu äntligen har sett över den och föreslår att den ska avskaffas. Därmed får de företagare som driver hotell- och pensionatsrörelser i Sverige en chans att behandlas på samma sätt som alla andra företagare.

Dessutom anser vi att avskaffandet kommer att bli en avlastning för polisen, som rimligen har bättre saker för sig än att tvingas granska företagare som vill öppna upp sin verksamhet för gäster.

För att sänka kostnaderna, öka konkurrenskraften och öka handlingsutrymmet för svenska företag och svenska medborgare behöver regelbördan minskas. Detta förslag är ett steg i den riktningen.

Avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensio-natsrörelser

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Herr talman! Under regeringsförklaringen vid riksmötets öppnande lyfte statsministern de insatser regeringen nu avser att göra för att förbättra havsmiljön i Östersjön. Det rör sig till exempel om att flytta ut trålgränsen och att förbjuda bottentrålning i skyddade marina områden.

Detta är mycket välkomna förslag. I mitt hemlän Skåne har just Östersjön och den rekreation men också den näring som det kustnära läget innebär stor betydelse. När havsmiljön försämras eller när höststormar blåser bort stora delar av kusten får det allvarliga konsekvenser. Kommuner som Ystad, Vellinge och Trelleborg är några av dem som fått erfara detta på sistone.

Sverige är inte ensamt om att ha kust mot Östersjön. Det är en förmån vi delar med andra länder. Ska vi lyckas krävs samarbete.

Herr talman! Min fråga till statsministern är därför vilka möjligheter till samarbete kring miljö- och fiskefrågorna i Östersjön som regeringen ser framöver.

Herr talman! Kulturella och kreativa branscher omsätter flera miljarder och är en stor del av svensk exportindustri. Trots det råder fortfarande en bild av att kultur inte är en del av det svenska näringslivet. Ur det perspektivet är skrivelsen vi nu debatterar något av ett paradigmskifte. Regeringen säger här att de kulturella och kreativa näringarna är en ny typ av basnäring i Sverige, och därmed blir frågan ur ett politiskt perspektiv inte bara aktuell för kulturutskottet utan även för oss i näringsutskottet. Det tycker jag är mycket glädjande.

Jag uppfattar att Sverige har ett bra utgångsläge vad gäller dessa branscher. Allt kan inte vara Spotify eller Ikea, men att vi har Spotify och Ikea är betydelsefullt. Det jag hoppas på med den här strategin är att vi börjar systematisera arbetet med att sälja in Sverige och svenska företag inom de här branscherna på ett mycket mer strukturerat sätt än vad vi har gjort tidigare. Det handlar både om att hjälpa företag ut på den internationella scenen och om hur svenska myndigheter och organisationer ska främja förutsättningarna för svenska kulturella och kreativa företag och branscher, generellt.

Herr talman! En av många fördelar med att vara Malmöbo är att vi bor i en huvudstadsregion. Köpenhamn och det danska kulturlivet är väldigt tillgängliga för oss som bor på Skånes västra sida. Det är lika enkelt att ta sig till Köpenhamn som att åka till Helsingborg eller Lund. Det gör att det är lätt att göra jämförelser.

Jag uppfattar att Danmark har arbetat på ett delvis annat sätt än Sverige när det kommer till kultur och kreativa näringar. Det gäller allt från hur man på dansk sida har förvaltat möbelklassiker och gjort dem till exportsuccéer till hur man har positionerat sig som en designdestination med arrangemang som 3 Days of Design, som drar igång i dag.

Dansk design och arkitektur och danska kulturella institutioner är en helt självklar del av danskt näringsliv. Det har fått synergieffekter för hur vi jobbar på den svenska sidan om sundet. I Malmö finns exempelvis Form/Design Center som jobbar lite mer danskt i det att man har varit en uttalad brygga mellan näringslivet och kulturen i Skåne.

Jag tror att vi genom att snegla på hur man i Danmark har värderat och arbetat med de kulturella och kreativa branscherna kan hämta mycket kunskap när vi nu börjar prata om dem ur ett näringslivsperspektiv även i Sverige. Det gäller inte minst hur man har kommersialiserat sitt design- och kulturarv.

Herr talman! Att branschen har enorm potential har lyfts fram av flera kollegor här. Det är positivt och visar hur tongivande den svenska spelindustrin har blivit. Som bland andra Mats Green sa har spel som Minecraft nått enorma framgångar utomlands och blivit globala försäljningssuccéer och därmed bidragit till svensk tillväxt. Det är inte oviktigt att branschen har vuxit fram utan statsbidrag.

I min hemstad Malmö har spelindustrin lett till inflyttning av unga, kreativa människor med unik spetskompetens. Det har fått väldigt positiva synergieffekter för andra branscher i regionen.

Tyvärr är spelindustrin fortfarande ett undantag bland de kulturella och kreativa branscherna. Företag som verkar inom dessa har ofta en uppförsbacke när det kommer till att försöka få omvärlden att förstå den affärsmässiga potentialen i sina produkter. Det gör att många inte förstår vilket monetärt värde det finns i branschen.

Det blir även ett ganska plottrigt område när vi inte kopplar ihop olika företag och branscher. Det gör det svårt att överblicka, och det gör det också svårt för oss i politiken att koppla olika insatser, till exempel inom utbildning och export.

Den här skrivelsen och strategin är ett första steg mot att förändra detta och utveckla potentialen inom de kulturella och kreativa branscherna. Jag tror att det kommer att vara oerhört viktigt att vi förvaltar detta väl framåt. Det finns en enorm potential inom företagen, instituten och branscherna.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.

Fru talman! I den proposition vi nu debatterar lämnar regeringen lagförslag som syftar till att bidra till en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. Detta är naturligtvis utmärkt. Det är också ett förslag som är ett led i regeringens arbete för att uppnå tillståndsprocesser som är moderna, effektiva och förutsebara.

Det måste vara enkelt att kunna starta och driva verksamheter med stor samhällsnytta. På samma sätt måste det vara enkelt att bygga ut energisystemet och infrastrukturen, som är helt avgörande för både omställning och välstånd. Vi vet att en stor del av industrin står redo att göra väldigt stora investeringar för klimatomställningen som är viktiga för vår väg mot nettonollutsläpp. Därför får byråkratin inte sätta käppar i hjulet för utvecklingen.

I Sverige har vi i dag en rad olika hinder som bromsar tillväxten i Sverige. Ett av dessa är att det tar väldigt lång tid att få tillstånd för olika saker, däribland tillstånd för att få bygga elnät.

Många företag vittnar om att tillståndsprocesser är ett stort hinder när de vill ställa om sina verksamheter. Kostsamma, långdragna och oförutsebara miljöprövningar riskerar att leda till att investeringarna blir mycket dyrare än vad man ursprungligen planerat för. De problem som tillståndsprocesserna i dag orsakar kan till och med skrämma bort investerare och industrietableringar från Sverige. Det vill vi naturligtvis undvika.

En av anledningarna till att tillståndsprövningarna för elnät tar lång tid är att Sverige har en stark miljölagstiftning, vilket såklart är bra. Det är till och med en konkurrensfördel för svenska företag. Det ser vi till exempel på efterfrågan på fossilfria produkter. Det är alltså inte att vi har en miljölagstiftning som är problemet; det är hur den tolkas och implementeras som får konsekvenser. Just därför måste processerna bli enklare och mer effektiva.

Miljöbalken kom till för 25 år sedan. Samhället såg helt annorlunda ut då. Vi hade inte den förståelse för skillnaden mellan miljö och klimat och betydelsen av just klimat som vi har i dag. Genom det här förslaget om snabbare och effektivare tillståndsprocesser har vi möjlighet att ta till vara de chanser som finns inom till exempel svensk industri för att öka farten i klimatomställningen. Vi ska behålla det övergripande syftet med exempelvis miljöprövningar, samtidigt som tillståndsprocesserna ska effektiviseras.

Fru talman! Industrin står redo att göra stora investeringar. Vi är på väg mot nettonoll i en greppbar framtid. Byråkratin får inte sätta käppar i hjulet för det arbetet. Genom de förändringar som regeringen nu driver igenom bidrar vi till bättre förutsättningar för industri, för klimatomställning och för Sveriges tillväxt och välstånd. Jag yrkar därför bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 maj.)

Herr talman! En av Europas större producenter av plåt för byggindustrin finns i Skåne. Areco startade i skånska Trelleborg och har i dag sex fabriker, varav två finns i Malmö. Man ska snart inviga en ny fabrik i skånska Örkelljunga.

Detta är naturligtvis mycket glädjande. Nya fabriker ger nya arbetstillfällen, mer tillväxt och bättre möjligheter för välfärd även i kommuner som ligger utanför storstäderna.

Det som däremot är oerhört trist är att fabriken som ska startas i Örkelljunga måste drivas av dieselaggregat de första åren - detta då det fortfarande inte alltid går att få någon nätanslutning när man som sydsvenskt företag vill expandera och exempelvis starta nya fabriker.

Det här är en helt orimlig situation. Det är orimligt för de företag som väljer att gasa och satsa i en tid av geopolitisk instabilitet. Det är orimligt ur ett energipolitiskt svenskt perspektiv, där vår USP under lång tid varit att vi har stabila elleveranser till låga priser. Men det är också orimligt att vi i södra Sverige nu är tvungna att ta till fossila energikällor som dieselaggregat för att kunna driva företag. Det går i rakt motsatt riktning från de klimatpolitiska mål vi tillsammans har satt upp.

Jag säger samma sak som jag sagt många gånger tidigare här i talarstolen: Det är skånska företag och skåningar som i hög grad får betala priset för det misslyckande som i första hand Socialdemokraternas förda energipolitik har inneburit.

Att prisa ut både kärnkraft och, mer i närtid, Öresundsverket var ett misstag. Indelningen i elprisområden - som förvisso inte bara Socialdemokraterna ska lastas för - var också ett misstag. Och det är vi i södra Sverige som får betala för detta.

Dagens debatt om energipolitiken och det förslag som regeringen nu har lagt fram är ett steg i att rätta till de misstag som begåtts historiskt kring Sveriges energiförsörjning.

Vi behöver komma bort från den situation vi tyvärr fortfarande befinner oss i, särskilt i södra Sverige. Att företag behöver ta till dieselaggregat för att kunna bedriva produktion är ett tydligt bevis på vilket misslyckande energipolitiken varit.

Herr talman! Hur kan vi då göra bättre framöver? Det jag vill lyfta fram från regeringens proposition är de två mål som behöver prägla energipolitiken framöver.

Det första är planeringsmålet. Planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar att leverera den el som behövs. Sverige behöver planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar 2045.

Vi behöver också titta på hur det här målet ska delas upp i olika geografiska områden. Det behöver tydliggöras och kontrolleras. Detta kommer också att ske med start 2030.

Att detta är viktigt är för att energiproduktionen hela tiden behöver vara i fas med energikonsumtionen. Där industrier startas och drivs behöver vi också se till att produktionen av el ökar. Med de ambitioner som både politiken och näringslivet har om elektrifieringen och den gröna omställningen blir det än mer viktigt att se till att produktion och konsumtion är i fas i hela landet.

Det andra som jag vill lyfta fram från propositionen är att vi ska ha ett leveranssäkerhetsmål. Jag tycker att det är väldigt tydligt vad detta innebär i den skrivelse som vi nu diskuterar. Det är också helt avgörande om det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd.

Ett leveranssäkert elsystem är driftssäkert och möjliggör hög överföringsförmåga - precis de egenskaper vi är ute efter. I ett sådant elsystem behöver både energin och effekten räcka till.

Vi har sett i närtid vad konsekvenserna blir för Sverige, för svenska företag och svenska konsumenter, om vi inte lyckas med detta. Det är också därför Svenska kraftnät bör få ett övergripande ansvar för att göra regelbunden uppföljning av leveranssäkerhetsmålet.

Herr talman! Om vi ska kunna leverera på de här två målen behöver vi öka produktionen av planerbar fossilfri el betydligt. Konkret kräver det tillkomst av ny kärnkraft och att den befintliga fortsätter. Det kräver utbyggnad av sol- och vindkraft men också förstärkning och utbyggnad av kraftöverföringssystemet.

Vi behöver fortsätta titta på hur vi kan energieffektivisera. Det började vi med efter Rysslands invasion av Ukraina, och det behöver fortsätta i ungefär den takt som vi har lyckats hålla så här långt.

Vi behöver ett gott investeringsklimat i Sverige som gör att man vågar fatta de investeringsbeslut som behövs för ett bättre elsystem. Vi måste också se till att hushållen kan betala sina elräkningar. Vi ska inte hamna i den situation vi var i för två vintrar sedan, när många hushåll gick på knäna på grund av de höga elräkningarna.

De förslag som ligger på bordet och som vi debatterar här i dag är faktiskt första steget i att få på plats ett bättre elsystem. Jag yrkar därför bifall till näringsutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Fru talman! Tack för svaret! Jag delar bilden att det behövs mer av både sol och vind, speciellt i de södra delarna av landet.

Jag tittar också väldigt mycket på den effektkommission i Skåne som har nämnts tidigare och som jag var med och satte upp tillsammans med Moderaternas Anna Jähnke. När det gäller Skånes effekt, som man främst tittat på, är man väldigt tydlig med behovet av att kunna ha ungefär 50 procent i självförsörjningsgrad vid topplasttimmarna, och man har lagt fram en rad olika förslag. I den halvhalt som 2030 får utgöra handlar det bland annat om gasturbinerna, kraftvärmeverken och så vidare.

Det tror jag är en framkomlig väg. Men jag undrar hur ledamoten och Socialdemokraterna resonerar kring detta. I partiprogrammet är det ju väldigt tydligt att ni vill att alla typer av fossilbaserad energi ska fasas ut och att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Då tänker jag att om man nu vill börja titta på den förnybara energin och matcha den mot till exempel gasturbiner behöver man också göra avkall på dessa ambitioner.

Min fråga till ledamoten är därför: Hur har man tänkt sig detta? Är det en väg framåt för socialdemokratin?

Fru talman! Tack till ledamoten för anförandet - jag tycker att det är glädjande att Socialdemokraterna nu lägger fram bra förslag inte minst vad gäller kärnkraft. Man kan ställa sig frågan varför inga av dessa lades fram eller implementerades när Socialdemokraterna själva satt i regeringsställning.

Det jag undrar över är just effekten. Ledamoten återkommer vid flera tillfällen till det förnybara som lösningen i det lite kortare tidsperspektivet. Jag har därför en fråga angående elprisområde 4, alltså de södra delarna av landet och kanske specifikt Skåne. Om vi skulle leka med tanken att vi fortsätter att mata in mer sol och vind, hur tänker sig ledamoten att det ska balanseras av effekttillförsel? Var ska den komma ifrån?

Fru talman! Låt mig börja med att återigen konstatera att regional utveckling bygger på ungefär samma saker som urban utveckling eller utveckling generellt, det vill säga att företag behöver tillgång till duktiga medarbetare, till infrastruktur och till el till överkomliga priser. Det är alltså ingen strukturell skillnad på utvecklingen mellan olika ställen i det här landet. Det är tydligt att oavsett var man är eller vilka företag man besöker finns återkommande problem som vi i politiken behöver adressera.

Ett exempel är det vi ser med kompetensförsörjningen. Det råder väldiga problem i hela Sverige med att hitta duktiga medarbetare som kan gå till företag som är i behov av deras kompetens. Om den utbildade arbetskraften med den kompetensen inte finns riskerar företagen att behöva lägga ned verksamhet, flytta den utomlands eller över huvud taget inte starta. Det är en risk vi ser med många företag i de norra delarna av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Politiken kan naturligtvis inte lösa alla dessa problem, men vi vet att för att säkra kompetensförsörjningen på sikt måste det finnas vuxenutbildning, högskolor och universitet av hög kvalitet och bredd. Jag skulle vilja slå ett extra slag för yrkeshögskolan, som har en viktig uppgift att fylla. Det är en effektiv utbildningsform kopplad till den regionala arbetsmarknaden. Här gör de lokala folkhögskolorna viktiga och stora insatser.

På samma sätt ser vi också att svenska företag, oavsett var i landet de verkar, drabbas hårt av den svaga kronan. Det är dyrt att vara svensk, och det gäller naturligtvis även för svenska företagare. Som enda parti vill Liberalerna införa euron i Sverige, och det finns flera anledningar till detta, varav en av de viktigare är den betydelse euron hade haft för de svenska företagen och det svenska näringslivet.

Om man vill lyfta upp något som är speciellt med regional utveckling är det att besöksnäringen i många fall utgör en stor del av den lokala ekonomin. Sverige är ett attraktivt land att besöka. Vi har både natur- och kulturmiljöer som många vill resa till. Att vi fortsätter att vårda och ta hand om vårt kulturarv är viktigt. Besökspotentialen är enorm. På samma sätt måste vi därför ta hand om vår svenska natur.

Stormen Babet, som drog in över de södra delarna av landet i höstas, fick stora konsekvenser framför allt längs kuststräckorna. I orter som Beddingestrand, Smygehamn, Ystad och Simrishamn var det många fastighetsägare som fick se tomter och ibland även hus spolas ut i havet. Det pekar på att vi behöver ett mer aktivt kustskydd i landet än vad det har funnits så här långt. Vi har mycket att lära av länder som Danmark och Holland och hur de jobbar med till exempel strandfodring för att säkra kustremsorna.

Fru talman! Om vi fortsätter att titta på besöksnäringen kan vi se att den under en tid har varit en av Sveriges snabbast växande näringar. Pandemin fick stora konsekvenser, men man har rest sig. Ofta är företagen mindre familjeföretag med stark koppling till bygden. Företagen måste ges goda förutsättningar för att driva och utveckla sitt företagande. Det går att hitta många positiva exempel. Jag har tidigare pekat mot Halland, där både hotell och restauranger har gjort regionen till en gastronomisk destination. Det innebär ett enormt uppsving för hela regionen med ett inflöde av besökare, inte bara från Sverige utan även över landgränserna.

I Skåne har vi sett en liknande utveckling med ökande turism från främst vår västra granne. Här har den av tradition livsmedelsproducerande regionen lyckats mycket väl med att skapa en turistdestination med fokus på mat och dryck.

Jag tar upp detta för att det visar hur viktigt det är med det lagförslag som regeringen nu arbetar med vad gäller gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Att tillåta småskalig, hantverksmässig gårdsförsäljning av vin och öl kommer att betyda väldigt mycket för regional utveckling och för att Sverige ska kunna fortsätta positionera sig som en attraktiv mat och dryckesregion.

Från Liberalernas håll vill vi gå längre och även tillåta att vin och öl säljs i licensbutiker. Det skulle ge stora möjligheter för den svenska dryckesproduktionen samtidigt som vi fortsätter ha en trygg och ansvarsfull försäljning av alkoholhaltiga drycker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Jag yrkar därmed bifall till näringsutskottets yttrande under utgiftsområde 12 Regional utveckling.

Fru talman! Ett fritt och starkt näringsliv är en förutsättning för ett fritt och starkt samhälle. Vår, politikens, roll är att skapa förutsättningar för just detta. Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för Sveriges företag.

Vi ser i dag hur mycket av svensk industri och produktion står inför stora utmaningar, inte minst som en följd av omvärldshändelser som den ryska invasionen av Ukraina. Ökade energipriser och en fortsatt högre inflation än vad vi vant oss vid utgör vidare betydande utmaningar för en del av näringslivet.

Vi har också en ganska stelbent byråkrati och en myndighetskultur som gör att till exempel tillståndsprocesser tar orimligt lång tid. Vi befinner oss i bottenligan i Europa i det hänseendet. Det är inte ett gott betyg eller en rimlig placering. Och det ligger väldigt långt ifrån den självbild som jag upplever att vi har av att vara en innovativ, tillväxtorienterad exportnation.

Det behöver uppenbarligen understrykas hur viktigt det är att politiken har fokus på det som krävs för att underlätta för Sveriges företagare och näringsliv. Det övergripande målet för näringspolitiken måste därför vara att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Internationell samverkan för fortsatt frihandel och en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad och lättnader från byråkrati och administration är viktiga pusselbitar i detta.

Jag tror att vi från politikens sida speciellt behöver bevaka att Sverige inte halkar efter i de infrastruktursatsningar som nu görs på olika håll i Europa och som kan få stor betydelse även för den svenska exporten. Det gäller inte minst den Fehmarn Bält-förbindelse mellan Danmark och Tyskland som nu byggs och som kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Flaskhalsar på den svenska sidan, som över Öresund, behöver åtgärdas och byggas bort. För ett litet, exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att vi inte halkar efter när andra länder bygger sina marknader närmare varandra.

Fru talman! Vi har i Sverige kommit långt vad gäller jämställdhet. Det betyder inte att det inte finns skillnader mellan mäns och kvinnors möjligheter, och det gäller även inom näringslivet. Fortfarande har män betydligt mer kapital än kvinnor, investerar mer och driver fler företag. Det råder onekligen olika åsikter om huruvida detta är någonting som politiken ska bry sig om. Jag tror att det är osunt att vi har väldigt stora obalanser mellan mäns och kvinnors deltagande. Vi har från politikens roll jobbat väldigt hårt under en lång tid för att få fler kvinnor i politiken. Det är ett arbete som jag tror att man bara står i början av inom näringslivet. Det är potentiellt destabiliserande när det kommer till frågor som rör kapital och ägande.

Det pågår just nu ett arbete inom regeringen som syftar till att utreda och utjämna de skillnader vi ser mellan mäns och kvinnors möjligheter.

Hur får vi fler män att jobba för jämställda styrelser och ledningsgrupper, och hur får vi fler kvinnor att vilja ta plats i styrelserummen och ledningsgrupperna? Jag ser fram emot vad regeringen kommer att presentera i detta ämne. Regeringen kan vara helt säker på att vi är många på denna sida av Strömmen som kommer att vara blåslampor för att vi ska komma framåt i frågan.

Fru talman! Många av mina kollegor har i denna sal vid flera tillfällen lyft betydelsen av gårdsförsäljning för ett bättre och trevligare besöks- och näringsliv i Sverige. Jag delar naturligtvis den bilden. Liberalerna vill gå längre och vill också tillåta licensbutiker för öl och vin. Det tror vi är bra. Det är en liberalisering som breddar utbudet och som förbättrar både trivsel och kundservice.

Avslutningsvis, fru talman! Fria marknader, fria företag och fria individer är värderingar som vi i Liberalerna kämpat för sedan vi började organisera oss som parti. De är också förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället. Vi, borgerligheten, behöver bli bättre på att försvara, stå upp för och driva på för dessa värderingar.

Den stora skiljelinjen mellan oss och partier som Socialdemokraterna gäller synen på hur stor staten ska vara och hur mycket det offentliga i dess olika former ska vara utförare av skattefinansierad verksamhet. En liberal världssyn bygger på att företagande bäst utförs av det privata. Det är bäst för medborgarna och, naturligtvis, för företagen själva men också för Sverige som ett fritt, starkt och välmående land. Detta kommer vi inom Liberalerna att fortsätta att arbeta för.

Jag yrkar därmed bifall till regeringens förslag under utgiftsområde 24 Näringsliv.

Fru talman! Det är härligt att höra hur vi har konsensus här i salen kring att vi behöver minska regelbördan för företag. Jag tror också att vi kan vara överens om att de regler vi har behöver vara välmotiverade och få. Om reglerna inte är det undergräver vi människors vilja att följa dem.

Det är mycket som kan bli bättre vad gäller möjligheterna att driva företag i Sverige. Ibland ser vi tyvärr hur det offentliga står i vägen för det privata företagandet. För Liberalernas del vill vi därför se ett främjandeuppdrag till statliga myndigheter för att gynna företagande. Myndigheternas uppgift ska inte bara vara att kontrollera och stoppa felaktigheter utan också att hjälpa människor och företag att göra rätt.

Vi har under ett antal år sett hur företagens kostnader för att följa de regler vi bestämmer har ökat med flera miljarder. Det är inte rimligt, och det understryker också behovet av de regelförenklingar den här regeringen nu har föreslagit. Liberalerna anser att tillståndsprövningen bör reformeras och förenklas. Anmälan om uppgifter från företagen till myndigheterna bör ske endast en gång - den så kallade en-dörr-in-funktionen - och principen "en regel in, en regel ut" bör prövas. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter.

Fru talman! I dag, för bara en stund sedan, annonserades Förenklingsrådet, som regeringen nu tillsätter och som är till just för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Syftet är att man ska kunna föreslå hur befintliga svenska regelverk kan förenklas och lämna förslag på andra förenklingsåtgärder som ska göra det lättare för företag att följa regelverken. Jag tror att det här är väldigt viktigt, för det minskar regelbördan och kostnaderna för företagen och gör det lättare att följa de regler som vi har. Det är ett viktigt steg i helt rätt riktning.

Nu påbörjas därmed det arbete som kommer att göra det lättare att både starta och driva företag i Sverige. Därigenom stärker vi svensk konkurrenskraft och främjar innovation och nya affärsmodeller. Jag yrkar bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande.

Herr talman! Sveriges inträde i Natogemenskapen ökar vår säkerhet, men det ställer även krav på vår förmåga att bidra till det gemensamma försvaret. Ett aktuellt område är vår infrastrukturs robusthet. Skicket på de svenska vägarna och järnvägarna kan problematiseras. Det gäller både våra östvästliga förbindelser och transporterna över Öresund. Sårbarheten är stor med bara en fast förbindelse till vårt Natogrannland Danmark.

Min fråga till statsministern rör därmed behovet av att stärka den svenska infrastrukturen och vidare vilka initiativ regeringen avser att ta för att öka Sveriges möjligheter till gränsöverskridande transporter.

Herr talman! För Liberalerna och den här regeringen är det av yttersta vikt att stå upp för den regelbaserade och öppna handeln. Just för att stärka tillväxten och motståndskraften i vår ekonomi behöver vi mer internationell handel och mer samverkan med omvärlden.

Som liberal är det därför alldeles självklart för mig att betona just den fria handelns betydelse för en stabil världsordning och fria individer. Frihandel och marknadsekonomi är centrala för att lyfta människor ur fattigdom, för att kunna klara den gröna omställningen och för att vi i Sverige ska kunna finansiera vår gemensamma välfärd.

Inom den internationella handelspolitiken ska Sverige därför vara en tydlig röst för frihandel. I det arbetet ska WTO ha en grundläggande roll.

Jag tycker därför att det är mycket positivt att frihandel har kommit att betonas så mycket av denna borgerliga regering. Vi vill fortsätta verka för att Sverige genom samarbetet i EU fortsätter att bygga öppna, starka och hållbara handelsförbindelser med omvärlden. Det är inte bara önskvärt utan även helt nödvändigt att Sverige och Europa ingår nya bilaterala och regionala frihandelsavtal.

Herr talman! Värdet av svensk export av varor och tjänster ska inte underskattas. Det uppgår till nästan hälften av Sveriges bnp. Transparenta och tydliga regelverk, att tillgängliggöra marknader och att ha ambitiösa frihandelsavtal, ett effektivt handelsfrämjande och ett fungerande handelssystem är förutsättningar för att svenska företag ska kunna växa.

Samtidigt ser vi att omvärlden är alltmer orolig, oförutsägbar och komplex. Krig, handelskonflikter och protektionism ökar. Det gör att även branscher och företag som inte har någon koppling till en motsättning kan komma att drabbas.

Mot den bakgrunden tycker jag att det var klokt att regeringen i november i fjol beslutade om en ny utrikeshandelsstrategi - Strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. Den syftar just till att underlätta för företag att ta sig an nya marknader men även att navigera i en förändrad omvärld. Med strategin avser regeringen att ge svenska företag bästa möjliga förutsättningar för att hantera framväxande utmaningar och inte minst att ta vara på de affärsmöjligheter som uppstår genom den gröna och digitala omställningen.

Här vet vi att svenska företag ligger i framkant och kommer att kunna bidra, inte bara med ökad tillväxt utan även till ett bättre klimat och fler gröna innovationer, inte bara i Sverige utan även globalt. Det är naturligtvis alldeles utmärkt. Det är det även att Sverige fortsätter driva på för ökad handel, inte bara mellan Sverige och Ukraina utan även mellan EU och Ukraina.

Herr talman! Avslutningsvis: När det kommer till handel är euroländerna Sveriges viktigaste handelspartner. Euron används i dag av 350 miljoner européer. Det bör, även i det här sammanhanget, framhållas att euron skulle förenkla för svenska företag och stärka svensk konkurrenskraft och tillväxt. Det är ingen hemlighet att Liberalerna vill att Sverige ska gå med i eurosamarbetet. Jag är övertygad om att det är det enskilt viktigaste vi kan göra för att stärka svensk handel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.