Louise Eklund

Fru talman! Betydelsen av låga och stabila elpriser för Sveriges hushåll och företag kan inte nog understrykas. Det är det som lägger grunden för vår välfärd, och elräkningen är kanske den största utgiftsposten i väldigt många hushåll.

Den här regeringen har tagit sjumilakliv för att komma till rätta med de många obalanser och rester av tidigare politiska beslut som präglat den elmarknad vi haft de senaste decennierna. Syftet har varit att återupprätta ett fungerande elsystem med ökad elproduktion och lägre elpriser. Ambitionen med detta har varit att öka produktionen, mycket för att näringslivets och industrins elektrifiering ska kunna fortgå.

Sverige och Europa har avreglerade elmarknader. Elnäten är hopkopplade, och elen ska flöda över nationsgränserna. På det sättet kan man säga att EU-länderna har beslutat att skapa en gemensam inre marknad för el och att man använder det gemensamma regelverket för att åstadkomma denna marknad.

Till skillnad från andra marknader har dock elmarknaden den egenskapen att det alltid måste vara balans mellan förbrukning och produktion för att det fysiska systemet ska fungera. Elmarknaden måste därför utformas efter förutsättningarna i det fysiska elnätet.

Så har inte alltid varit fallet. Det såg vi tydligt i den rapport som kom från Riksrevisionen i fjol. Riksrevisionen har granskat gångna decenniers energipolitik och har ibland beskrivit den som förödande i sin kritik, kanske med rätta.

Det har varit tydligt att en rad politiska beslut har fattats där drivkraften inte har varit att få ett fungerande elnät och där förståelsen för de fysikaliska förutsättningarna i elnätet kanske har varit bristfällig. Så landade också Riksrevisionen i sin rapport i slutsatsen att det funnits tydliga brister i konsekvensanalysen av energisystemet och att beslutsfattandet har präglats av kortsiktighet. Konsekvenserna som vi levt med väldigt länge är ett mer instabilt elsystem än vi haft tidigare och periodvis skenande elpriser, särskilt i de södra delarna av landet.

Fru talman! Den här regeringen har velat åstadkomma förändring av detta. Den har velat få på plats ett system där samtliga kraftslag har likvärdiga spelregler och där de stödtjänster som krävs för ett välfungerande elsystem prissätts så att de kraftslag som bidrar med sådana stödtjänster också ersätts för detta.

Vad som också har betonats av den här regeringen är hur ansvarsfördelningen mellan elsystemets aktörer ska tydliggöras. Man har fattat en rad beslut för att uppnå just detta. Det handlar om att säkerställa driftssäkerheten i elsystemet, bland annat genom att upphandla planerbar elproduktion. Det handlar också om att både planera och främja planerbar elproduktion där den bäst behövs för systemet. Målet är att skapa en bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i olika delar av Sverige så att Sverige på sikt kan bli ett samlat elprisområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Det kanske viktigaste som har levererats av den här regeringen är det skifte i energipolitiken där vi i stället för att prata om enskilda kraftslag diskuterar vad vi vill att elsystemet ska ha för egenskaper.

I den långsiktiga inriktningen för energipolitiken har regeringen föreslagit ett planeringsmål om att planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar att leverera den el som behövs för ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställningen.

Man har också satt upp ett leveranssäkerhetsmål om att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt.

Jag tänker att det här är åtgärder som krävs för att vi ska kunna återupprätta en fungerande elförsörjning i hela Sverige. Den här gången ska det vara fysikens lagar och energisystemets behov som styr insatserna, inte kortsiktigt politiskt önsketänkande.

Avslutningsvis, fru talman: Med den här regeringen har vi sett ett flertal åtgärder för att trygga elförsörjningen och skapa långsiktiga förutsättningar för ny planerbar och fossilfri elproduktion i Sverige och i Europa. Det är helt i linje med Riksrevisionens rekommendation att större åtgärder på elområdet ska genomföras långsiktigt och så att det finns tillräckliga förutsättningar för att uppnå anpassningar i elsystemet.

Därmed yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Fru talman! Som min moderata kollega inledde med att säga är det i tider som dessa som vi frihandelsvänner behöver stå upp för den regelbaserade och öppna handeln. Just för att stärka tillväxten och motståndskraften i vår svenska ekonomi under de här oroliga tiderna är det mer internationell handel och mer samverkan med omvärlden vi behöver. För mig som liberal är det alldeles självklart att betona den fria handelns betydelse inte bara för vårt välstånd utan också för en stabil världsordning och för fria individer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Vi ser, vilket har betonats här flera gånger tidigare, att protektionismen ökar och att röster höjs för att även Europa ska bli alltmer oberoende av omvärlden. Jag tror att det är en farlig väg att gå. Det är korrekt att vi och våra europeiska grannar behöver bryta beroendet av Kina och Ryssland, men vi måste samtidigt stå upp för ett Europa som är öppet för omvärlden, som är öppet för global frihandel och som står upp för den regelbaserade internationella handelsordningen. Det gäller även i tider av global oro och när handelspolitik används mer och mer som realpolitik.

Fru talman! Jag blev så glad när min socialdemokratiska kollega lyfte fram det historiska perspektivet. Som historiker blir jag väldigt uppspelt. Jag har själv tittat i backspegeln för att kunna värdera vart handelspolitiken har fört Sverige. Mellan 1870 och 1970 ökade Sveriges levnadsstandard per invånare närmast tiofaldigt. Den här snabba ökningen av tillväxt förde med sig enorma möjligheter att förbättra den allmänna välfärden och levnadsförhållandena i landet i stort. Inget annat europeiskt land hade samma utveckling som vi hade i Sverige under den här tidsperioden.

En nyckelfaktor i detta var Sveriges tidiga och strategiska satsning på att öppna upp för internationell handel. Vi anammade en frihandelspolitik och drev igenom strukturella reformer som stärkte äganderätten och främjade näringsfriheten. Med det här skapade vi förutsättningarna för en ökad specialisering och en ökad effektivitet i den svenska ekonomin – specialisering, aldrig självförsörjning.

De här reformerna som genomfördes lade grunden för Sveriges ekonomiska uppsving. Vi var ett land som kämpade mot fattigdom. Halva norra Sverige svalt. Halva södra Sverige, en tiondel, emigrerade. Vi dränerades på arbetskraft och på unga människor. Från det utvecklades Sverige till att bli en av världens mest framgångsrika och avancerade ekonomier. Genom att alltmer integreras i den globala handeln och sedan systematiskt investera i forskning och utbildning kunde Sverige öka sin ekonomiska produktion och finansiera den välfärdsstat som jag tror att vi alla här i kammaren har haft förmånen att ta del av.

Detta kan ibland vara bra att påminna sig om. Det är anmärkningsvärt att både jag som liberal och min socialdemokratiska kollega lyfter samma saker, även om vi kanske betonar olika delar av det. Frihandeln har väldigt få fiender. Alla tjänar på den.

Transparenta och tydliga regelverk, tillgängliga marknader, ambitiösa frihandelsavtal, ett effektivt handelsfrämjande och ett välfungerande multilateralt handelssystem är de förutsättningar vi behöver för att svenska företag ska kunna fortsätta att exportera, växa och skapa arbetstillfällen i Sverige. Det är också förutsättningen, vilket vi kan påminna oss om, för att vi även fortsättningsvis ska kunna ha välfärd i Sverige och ha en stabil världsordning och fria individer i stort.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag påminna om att euroländerna är Sveriges viktigaste handelspartner. Euron används i dag av 350 miljoner européer. Tyvärr hör inte vi till dem. Euron skulle förenkla för svenska företag, stärka svensk konkurrenskraft och stärka den svenska tillväxten. Det är ingen hemlighet att Liberalerna vill att Sverige ska gå med i eurosamarbetet. Jag tror att det är den enskilt viktigaste åtgärd vi skulle kunna vidta för att ytterligare stärka svensk handel.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Fru ålderspresident! Som nämnts här är företagande och ekonomisk utveckling grunden för det välstånd vi har i Sverige. Därför måste också människor och företag över hela landet ges möjligheter att växa och utvecklas.

Jag brukar framhålla att det inte finns någon skillnad mellan regional utveckling och utveckling i stort, och det vill jag göra även i dag. Vi ser hur ett generellt förbättrat företagsklimat med sänkta skatter och mindre byråkrati gynnar alla företag, även sådana som ligger utanför våra städer. Behovet av fungerande infrastruktur, regionala flyg, tåg som både avgår och kommer i tid och ett fungerande elsystem över hela landet är detsamma oavsett om man bor på landsbygd eller i en stad.

Jag vill speciellt lyfta de problem vi sett de senaste åren för företag vad gäller kompetensförsörjning och bristen på matchning mellan arbetslösa och lediga jobb. Jag tror att vi här har en skillnad på så vis att detta är mest kännbart utanför våra större städer. Det får oerhörda konsekvenser för svensk tillväxt och svenskt välståndsskapande på både kort och lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

För att säkra kompetensförsörjningen, både i det lite kortare och definitivt i det längre perspektivet, tror jag att vi måste vässa våra utbildningar med vuxenutbildning, högskolor och universitet som håller hög kvalitet och också riktar sig mot näringslivets behov. Vi behöver också se hur de generella insatser vi kan göra på nationell nivå för jobb, utbildning och ett förbättrat företagsklimat kan kombineras med regionala tillväxtinsatser.

Jag vill här lyfta de lokala yrkesutbildningarna, som spelar en enormt viktig roll. De fyller ett hål i den matchningsproblematik vi ser genom att man väldigt tydligt kan koppla sig mot den regionala arbetsmarknaden. Även här har de högre lärosätena en viktig uppgift. Vi uppmuntrar dem att öka samverkan med det regionala näringslivet just för att få till den här matchningen.

Från Liberalernas håll har vi också gått fram med ett förslag om lärlingar, som jag tror skulle kunna vara väldigt gynnsamt inte minst för företagare utanför storstadsregionerna.

Fru ålderspresident! Nu ska jag övergå till ett av mina favoritområden, nämligen hur attraktivt Sverige som land är att besöka. Vi har en natur- och kulturmiljö som många vill resa till. Det ska inte förnekas att den usla kronkursen också bidrar; det märker inte minst vi som bor nära Danmark och Tyskland. Men det ska vi naturligtvis dra nytta av. Vi från politikens håll ska understödja detta.

Besöksnäringen har under en tid varit en av Sveriges snabbast växande näringar. Det handlar om företag som ofta drivs som mindre familjeföretag och som har en stark koppling till den bygd där de är verksamma. Inte sällan är det företag som sysslar med livsmedelsproduktion i någon form.

Jag tar upp detta eftersom det visar hur viktigt det lagförslag som regeringen lagt fram vad gäller gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker är. Förslaget har debatterats under lång tid. Det har utretts tre gånger med olika resultat. Nu blir det under den här regeringen äntligen verklighet.

Det är en efterlängtad frihetsreform. Det öppnar möjligheter för en växande bransch att fortsätta utvecklas. Företagare som med hantverkskunnande drivit sin näring framåt men haft väldigt begränsade möjligheter att sälja sin produkt ska nu kunna göra detta. Det som borde ha blivit självklart för länge sedan, att kunder som besöker vingårdar och mikrobryggerier ska ha möjlighet att köpa med sig flaskor hem, ska nu äntligen kunna ske. Det gör att svensk besöksnäring i stort men också svenskt hantverkskunnande och svensk mat- och dryckestradition kommer att få möjlighet att utvecklas vidare. Det är mycket glädjande.

Jag tror att detta, i kombination med den aviserade sänkningen av alkoholskatten för öl tillverkat i mikrobryggerier och andra oberoende småbryggerier, kommer att betyda väldigt mycket för regional utveckling och därmed också för att Sverige ska kunna fortsätta att positionera sig som en attraktiv mat- och dryckesregion.

I mitt hemlän Skåne har duktiga entreprenörer inte bara lyckats få till en helt ny typ av odling. De har parallellt med detta skapat enormt viktiga mötesplatser för mat- och dryckesintresserade i södra Sverige, till exempel Kullabergs Vingård på Kullahalvön och Skepparps Vingård på Österlen. De har byggt upp otroligt fina verksamheter som både breddar redan befintlig livsmedelsproduktion och kompletterar den besöksnäring som är starkt växande i södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Detta är en utveckling som vi hoppas växer sig än starkare och utvecklas än mer över tid. Med möjligheten till gårdsförsäljning skapas nu förutsättningar för detta. Från Liberalernas håll har vi länge sagt att vi vill gå längre och tillåta att vin och öl säljs i licensbutiker. Det skulle ge ytterligare möjligheter för svensk dryckesproduktion och därmed för regional utveckling.

Jag tycker även att det är hög tid att ta bort matkravet för att få servera alkohol. Det lagkravet är en kvarleva från 70-talet som förvärrades på 90talet när det lades till att man inte bara måste tillhandahålla mat utan också ha ett eget kök för att få serveringstillstånd. Det leder till en massa extraarbete, byråkrati, onödiga kostnader och matsvinn för den som till exempel driver en vinbar. Det fyller ingen funktion. Det borde vi ta bort.

Fru talman! Jag yrkar bifall till näringsutskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Även jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Som liberal är min utgångspunkt naturligtvis att bolag i första hand ska drivas av det privata. Marknaden är mycket bättre än vi politiker på att allokera resurser och se till att utbud och efterfrågan möts. Därför tycker jag att det är bra att staten nu har sålt bolag som man tidigare drivit men där man sett att marknaden kan sköta precis samma uppdrag till samma belåtenhet för kunder och uppdragsgivare.

Med detta sagt finns det naturligtvis bolag som ska ligga i statlig portfölj. Det rör sig om viktiga samhällsfunktioner som bör finnas även där det inte alltid är ekonomiskt lönsamt. Här ska staten finnas, och då kan bolag vara en lösning - gott så.

Men, fru talman, kärnuppdraget för staten är inte att driva bolag. Och till skillnad från mina socialdemokratiska kollegor tror jag att den uppdelning mellan privat och publikt/offentligt som de västerländska demokratierna bygger på är viktig att upprätthålla. Staten är inte samhället och ska i så liten mån som möjligt vara i näringslivet.

Detta, fru talman, leder naturligtvis in mig på gårdsförsäljning. Äntligen får vi möjlighet till detta i Sverige! Privata aktörer - hantverkskunniga sådana - kan fungera som komplement till Systembolaget. Detta tror jag är oerhört viktigt för en rad producenter, som nu kan utöka sin verksamhet och bygga vidare på sitt hantverkskunnande, utan att äventyra folkhälsan eller annat. Jag ser mycket fram emot våren, då detta kommer att ske.

Herr talman! Det är ingen strukturell skillnad mellan utveckling på olika ställen i landet. Rimliga elpriser, tillgång till fungerande infrastruktur och utbildningar som möter näringslivets behov är den typ av förutsättningar som företagare behöver, oavsett om de är verksamma i Stockholm eller i Sjöbo.

Det som kan lyftas fram som speciellt med just regional utveckling är att besöksnäringen i många fall utgör en betydande del av den lokala ekonomin. Det är därför på detta område jag kommer att uppehålla mig i mitt anförande. Sverige är ett attraktivt land att besöka. Vi har natur- och kulturmiljöer som många vill resa till. Att vi fortsätter att vårda och ta hand om vårt kulturarv, som ju inte bara befinner sig i Stockholm, är viktigt av många anledningar. Besökspotentialen är en av dem.

Herr talman! På samma sätt som vi behöver ta hand om vårt kulturarv behöver vi också ta hand om vår helt unika natur i Sverige. Från Liberalernas håll anser vi att en stärkt äganderätt är en förutsättning för ett bra omhändertagande av naturen. Därför tycker vi också att äganderätten bör stärkas.

I fjol drog stormen Babet in över landet. Det fick stora konsekvenser längs främst våra södra kuststräckor, där fastighetsägare i orter som Beddingestrand och Smygehamn fick se sina hus åka ut i havet. Det pekar på behovet av ett aktivt kustskydd. Jag tror att vi har mycket att lära av hur länder som Danmark och Holland har jobbat med exempelvis strandfodring för att skydda sin natur och sina värdefulla kuststräckor både som rekreation och besöksmål och för dem som bor där. Jag ser fram emot det utredningsunderlag som kommer till våren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Besöksnäringen har under en tid varit en av Sveriges snabbast växande näringar. Det handlar om företag som ofta drivs som mindre familjeföretag och som är starkt kopplade till bygden. Dessa företag måste ges förutsättningar att driva och utveckla sitt företagande på just de platser där de verkar. Det går att hitta många positiva exempel. Jag har tidigare lyft fram den utveckling som skett i Halland, där hotell och restauranger gjort regionen till en gastronomisk destination. Det kommer ett inflöde av besökare inte bara från Sverige utan även över landsgränserna långt bortifrån.

Hemma i Skåne har vi sett en liknande utveckling, i mycket driven av den svaga kronan, som har lett till ökad turism från främst Danmark men även Tyskland. Vi är av tradition livsmedelsproducerande och har lyckats väl med att ta steget till att också skapa en turistdestination med fokus på mat och dryck. Här finns en enorm potential, men här finns också väldigt mycket mer att göra från lagstiftningens håll. Det handlar om hur vi ser på mat och dryck och på dem som vill driva sina företag inom de här områdena.

Jag tar upp detta för att det visar att det lagförslag som regeringen nu lagt fram om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker är enormt viktigt för många enskilda företagare i landet. Vi har debatterat frågan om gårdsförsäljning under lång tid. Den har utretts tre gånger, tror jag, med olika resultat. Nu finns ett förslag på plats. I mina ögon är det här en efterlängtad frihetsreform som öppnar för en växande bransch att fortsätta att utveckla sig. Företagare som med hantverkskunnande drivit sin näring framåt men haft begränsade möjligheter att sälja sin produkt ska nu kunna göra just detta. Det som borde vara självklart, att kunder som besöker en vingård eller ett mikrobryggeri ska kunna köpa med sig en flaska hem, ska nu kunna ske även i Sverige. Jag tror att det kommer att göra att svensk besöksnäring, svenskt hantverkskunnande och svensk tradition får möjlighet att utvecklas.

Detta i kombination med den i budgetpropositionen för 2025 aviserade sänkningen av alkoholskatten på öl tillverkad av mikrobryggerier tror jag kommer att betyda väldigt mycket för regional utveckling och för att Sverige ska kunna fortsätta att positionera sig som en attraktiv mat- och dryckesregion. Från Liberalernas håll vill vi gå längre och även tillåta att vin och öl säljs i licensbutiker. Jag tror att det skulle ge stora möjligheter för den svenska dryckesproduktionen, samtidigt som vi fortsätter att ha en trygg och ansvarsfull försäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige.

Herr talman! Slutligen vill jag göra ett tillägg till kollegan Eric Palmqvists tidigare inlägg. Aimpoint med sin spjutspetsteknik och sin fantastiskt framgångsrika entreprenörsresa finns inte bara i Gällivare; företaget har, som ledamoten själv, sitt ursprung i Malmö, där även huvudkontoret ligger. Å min valkrets vägnar vill jag gärna poängtera detta.

Herr talman! Jag yrkar bifall till näringsutskottets förslag gällande utgiftsområde 19 Regional utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag tackar ledamoten för åsikterna.

Jag upprepar vad jag tycker är en borgerlig och liberal ingångsvärdering i näringspolitik, nämligen att staten ska stå för allt det som skapar förutsättningar för ett fritt, starkt och självständigt näringsliv. Vi behöver lägga mer pengar på investeringar i infrastrukturen. Vi behöver se till att vi har lägre energipriser i hela landet. Vi behöver se till att vi har både en grundutbildning och en forskarutbildning i världsklass som kan hjälpa till att stärka det svenska näringslivet.

Vi har dock en skillnad i synen på hur stor staten ska vara när det kommer till sådant som att kasta pengar på det privata näringslivet. Oavsett vad problemet är uppfattar jag att detta alltid är socialdemokratins förslag till lösning: mer pengar och mer bidrag. Jag kan inte se hur det skulle stärka det svenska näringslivet bättre än att skapa förutsättningar i form av en utbyggd infrastruktur och i form av både en grundutbildning och en forskarutbildning som är till för alla och som stärker både individen och Sverige som samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Jag tror att en stor och avgörande skillnad mellan våra partier är synen på hur närvarande och stor staten ska vara och vilken roll staten ska ha. Naturligtvis ska staten ta ett ansvar för samhällsutvecklingen och för det som vi ibland kallar Sverige AB. Liberalerna landar dock därmed inte i slutsatsen att vi ska ta människors pengar och ge dem till det privata näringslivet. Vi landar i att staten ska stå för allt det som skapar förutsättningar för ett fritt och starkt näringsliv. Det handlar om att bygga vägar, att få en bättre energiproduktion i hela landet och att ha starkt utbildningsväsen som är både spetsigt och brett och som kan få unga men också människor mitt i livet att antingen få en utbildning eller vidareutbilda sig, både för individens egen skull och för samhällets skull när behoven ändras.

Naturligtvis ska staten ta ett ansvar. Men man behöver inte landa i en pengapåse, utan man kan landa i en struktur som bygger förutsättningar för ett starkt och fritt näringsliv.

Herr talman! Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för svenskt näringsliv, svensk industri och Sveriges företag. Mycket är gjort, men betydligt mer är kvar att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Ökande energipriser, en infrastruktur i stort behov av investeringar och omvärldshändelser som den ryska invasionen av Ukraina, som har nämnts här tidigare, utgör stora utmaningar för delar av näringslivet. Vi har också en ganska stelbent byråkrati och en myndighetskultur som gör att till exempel tillståndsprocesser tar orimligt lång tid.

Det övergripande målet för näringspolitiken måste därför vara att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Internationell samverkan för fortsatt frihandel, en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad och lättnader från byråkrati och administration är viktiga pusselbitar i detta. Det är också områden som nuvarande regering lägger stor vikt vid att ta sig an.

Herr talman! Det är mycket som kan bli bättre vad gäller just möjligheterna att driva företag i Sverige. Ibland ser vi tyvärr hur det offentliga står i vägen för det privata företagandet. Myndigheternas uppgift ska inte enbart vara att kontrollera och stoppa felaktigheter utan även att hjälpa människor och företag att göra rätt.

Det är ett perspektivskifte som är viktigt. Vi har under ett flertal år sett hur företagens kostnader till följd av regler har ökat med flera miljarder. Det är inte rimligt. Det understryker också behovet av de regelförenklingar som regeringen nu föreslår. Det handlar om att inrätta ett förenklingsråd och ett implementeringsråd. Det är utmärkt! Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter.

Herr talman! Vi debatterade i förra veckan Sveriges energisituation och konstaterade samfällt att det fortfarande behöver byggas ut energiproduktion i Sverige, speciellt i de södra delarna, och att vi behöver jobba på alla sätt för rimligare elpriser i hela landet. Jag skulle tro att detta är det enskilt viktigaste vi i den här kammaren kan göra för svenskt näringsliv. Men vi behöver naturligtvis också bevaka att Sverige inte halkar efter i de infrastruktursatsningar som nu görs på olika håll i Europa och som kan få stor betydelse även för svensk export.

Det gäller inte minst Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland som nu byggs och som kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare. Flaskhalsar finns kvar över Öresund på den svenska sidan, och dessa behöver åtgärdas och byggas bort.

För ett litet, exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att vi inte halkar efter när andra länder bygger sina marknader närmare varandra.

Herr talman! Det blir allt tydligare att Sveriges position som ledande kunskapsnation inte längre är helt självklar. Vi halkar efter, dels på grund av tidigare regeringars misslyckande med långsiktiga strukturreformer och liberaliseringar av näringsliv och arbetsmarknad, dels för att vi underpresterar inom utbildningsområdet.

Vi behöver möta detta. Vi måste också i mycket större utsträckning än tidigare planera utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen utifrån näringslivets behov. Vi måste också se till att arbetsmarknadens behov får genomslag på yrkesutbildningarna. Den här regeringen har börjat göra detta, och det arbetet kommer att fortgå under längre tid framöver. Det är inte bara bra; det är helt nödvändigt för att Sverige ska klara sig i en knivskarp internationell konkurrens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag återvänder till den käpphäst jag brukar stå här och prata om: Vi behöver satsa på teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Det är två helt centrala områden för att bredda rekryteringsbasen till de tekniska utbildningar vi behöver och för att kunna få fler, inte minst unga kvinnor, att söka sig till ingenjörsutbildningar. Jag skulle i sammanhanget åter vilja lyfta behovet av att Sverige nu med kraft börjar arbeta utifrån den STEM-strategi som nu äntligen finns på plats.

Herr talman! Vi har i Sverige kommit långt vad gäller jämställdhet. Det betyder inte att det inte finns skillnader mellan mäns och kvinnors möjligheter, och det gäller naturligtvis även inom näringslivet. I den uppräkning av företagsledare som kollegan Kjell Jansson gjorde här tidigare är den gemensamma nämnaren inte bara dessa personers duglighet utan också att de är män. Fortfarande har män betydligt mer kapital än kvinnor, investerar mer och driver fler företag. Det är något osunt när vi har så stora obalanser mellan män och kvinnor, och det är potentiellt destabiliserande när det kommer till frågor som rör kapital och ägande.

Det pågår just nu ett arbete inom regeringen som syftar till att utjämna de skillnader vi ser mellan mäns och kvinnors möjligheter. Hur får vi fler män att jobba för jämställda styrelser och ledningsgrupper? Hur får vi fler kvinnor att vilja ta plats i styrelserum och ledningsgrupper och att äga och driva bolag? Jag ser fram emot att se vad regeringen fortsättningsvis kommer att presentera i detta ämne.

Avslutningsvis, herr talman: Fria marknader, fria företag och fria individer är värderingar som Liberalerna kämpat för sedan vi började organisera oss som parti. Det är också förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället.

Den stora skiljelinjen mellan oss och partier som Socialdemokraterna tror jag är synen på hur stor staten ska vara och hur mycket det offentliga i dess olika former också ska vara utföraren av skattefinansierad verksamhet. Liberalernas världssyn bygger på att företagande bäst utförs av det privata. Det är bäst för medborgarna, för företagen själva naturligtvis men också för Sverige som ett fritt, starkt och välmående land. Att ha bidragsentreprenörer är sällan en vinnande strategi.

Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till regeringens förslag under utgiftsområde 24 Näringsliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Som jag uppfattade svaret från ledamoten här var formuleringen nästan ordagrant: att använda prissättning för att gynna svenska konsumenter. Jag tror att vi talar förbi varandra här. För mig är det alldeles självklart att det är en form av elnationalism, men uppenbarligen tycker vi olika där.

Vad gäller produktionen är det absolut viktigt med kärnkraften, för den är planerbar och hjälper till dagar som dessa när det blir höga elpriser i södra Sverige. Som har sagts här flera gånger tidigare hade det inte hjälpt med mer vind i systemet i dag. Det hade inte gjort skillnad för priset.

Det är förvånande att man fortsätter att lägga fram just vindkraften som ett förslag. Den behövs. Det har liberaler hela tiden varit tydliga med. Vi vill ha en mix. Vi tycker att vindkraften är väldigt viktig, men en dag som i dag hade den inte hjälpt.

Jag tycker också att detta behöver förtydligas: Det som har gjort att vi i dag står utan havsbaserad vindkraft är inte att kustkommunerna i Skåne säger nej. Det är att försvaret har sett det som ett säkerhetshot. Det är ett förändrat geopolitiskt läge. Ryssland har invaderat Ukraina. Vi behöver ta hänsyn till detta även i vår energipolitik. Det är det här som ligger bakom beslutet, inte vad skånska kustkommuner säger.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag uppfattar att det för de flesta som följer energidebatten är väldigt tydligt att det finns partier som när priserna stiger och vi har en handel tycker att det är ett rimligt förslag att begränsa handeln med utlandet och titta på de svenska elkonsumenterna. Det har vi sett de senaste dagarna. Vi har sett det över tid också.

Det kan handla om att man vill begränsa handeln eller om att man vill göra regleringar som är till nytta för svenska elkunder, och man har en väldigt nationalistisk retorik i detta. Jag uppfattar att flera partier på vänsterkanten tar till den typen av retoriska grepp när elpriserna i Sverige stiger.

Jag tyckte att jag i mitt anförande var ganska tydlig med att den situation vi nu har, med enormt stora prisskillnader mellan olika delar av landet, inte är rimlig. Det är inte rimligt, precis som ledamoten själv väldigt förtjänstfullt framhöll i sitt anförande, för det sliter isär landet när det är så stora variationer i vad det kostar att bo och leva beroende på var i landet man valt att bosätta sig. Jag tyckte att jag var väldigt tydlig med att detta är en situation som vare sig jag eller Liberalerna tycker är rimlig.

Vi tittar nu på hur vi kan bemöta just prisskillnaderna, dels genom att titta på våra egna elprisområden, dels genom att börja ifrågasätta den brist på elprisområdesindelning som Tyskland har.

Fru talman! Precis som många talare redan har konstaterat är elpriserna i södra Sverige i dag orimligt höga. Det är inte en situation som är hållbar, rimlig eller rättvis, om man vill använda det ordet.

Jag tror att vi är många som intuitivt känner att något är fel när det är så höga priser och så stora skillnader inom samma land. Det är inte rimligt med så stora prisskillnader inom Sverige. I dag är det främst dyrt för dem som bor i södra Sverige, men i morgon kommer kostnaden att delas av hela landet, då majoriteten av det svenska näringslivet befinner sig i elprisområde 3 och 4. Skenar priserna där, vilket de gör nu, kommer det att märkas i hela landet när maten blir dyrare och varornas pris stiger.

Fru talman! Jag vet att det finns personer i den här kammaren som tycker att lösningen är en form av elnationalism med minskad handel. Jag tror att det är ett misstag. Det är inte internationell handel med energi som är problemet, utan det är att vi på egen hand har delat upp Sverige i elprisområden. Liberalernas position har varit tydlig: Vi behöver ha Sverige som ett elprisområde. Det är inte rimligt att elpriset ska variera så mycket beroende på var i landet man bor.

Vad som inte heller är rimligt är det som har nämnts här tidigare: Tysklands beslut att stänga sin kärnkraft men fortsätta att ha hela Tyskland som ett elprisområde. Detta ser vi nu får konsekvenser för södra Sverige. Lite hårdraget kan man säga att Tyskland dumpar konsekvenserna av sin misslyckade energipolitik på Skåne och södra Sverige.

Vi kan titta på historien. Sverige införde sina nuvarande fyra elprisområden 2011. Detta skedde efter att Dansk Energi hade anmält Svenska kraftnät till EU-kommissionen. Anmälan grundade sig i att Svenska kraftnät periodvis begränsat exporten av el till Danmark för att undvika elbrist i Sveriges södra delar. Att man gjorde så berodde på att Svenska kraftnät hade bristande förmåga att hantera flaskhalsar, vilket var ett direkt resultat av det politiska beslutet att stänga kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

För att kunna hantera situationen och sluta begränsa exportvolymerna bestämde Svenska Kraftnät på eget initiativ att införa fyra elprisområden i Sverige.

Nu har vi samma problematik mellan Tyskland och Sverige. Tyskland producerar stora delar av sin el i norra delen av landet, men största delen av konsumtionen sker i södra Tyskland. Sedan Tyskland lagt ned flera av sina kärnkraftverk är dessutom stora delar av landets elproduktion baserad på väderberoende vindkraft. Sammantaget har detta lett till att södra Sverige drabbas av priser som egentligen borde uppkomma i ett Tyskland som är uppdelat i elprisområden. Det är komplext.

Konsekvensen har för oss i Sverige blivit att alla svenskar söder om Dalälven betalar betydligt mer för elen än de borde och att den svenska industrin förlorar i konkurrenskraft. Det är inte rimligt.

Fru talman! Att vi kopplar samman Europas elnät är bra. Det gör att vi kan sälja överskott till andra länder när de har ökade behov och köpa kapacitet när vi behöver det. Både Sverige och Tyskland har dessutom en resa att göra för att bygga ut elproduktionen. Men innan detta är gjort och för att alla länder ska få egna incitament att öka sin elproduktion måste den europeiska elmarknaden vara rättvis och bygga på samma logik.

Liberalerna kommer att agera på alla fronter för att få rimligare elpriser till hushåll och företag. Rätt utformad är den sammankopplade europeiska elmarknaden en nyckel till detta.

Fru talman! Vad gäller produktionen av energi har den här regeringen lagt om inriktningen för energipolitiken sedan den tillträdde. Målet har varit att öka produktionen av fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser.

Tack vare de helt avgörande beslut som vi fattat på energiområdet sedan den nya regeringen tillträdde står vi nu rustade att ta oss an det historiska skifte som elektrifieringen och den gröna omställningen innebär. Det viktigaste är naturligtvis beslutet om ny kärnkraft. Förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer har tagits bort, och det har blivit tillåtet att etablera kärnkraftverk på nya platser. Regeringen har också gått fram med förslag på hur denna kärnkraft ska finansieras. Det är en debatt som vi har haft och som kommer att fortsätta. Men nu finns det något att diskutera.

Detta är förmodligen det enskilt viktigaste som Sverige kan göra för att leva upp till sina åtaganden i det globala klimatarbetet: att vi går från fossila till fossilfria energikällor i Sverige. Här är kärnkraften helt avgörande. Det går inte att snabbt ställa om energiproduktionen med bibehållna leverans- och driftsäkerhetsmål på något annat sätt. Dagens skyhöga elpriser är vad som händer om man tar bort denna typ av stabil och väderoberoende produktion utan att ha en alternativ lösning.

Med detta sagt har vi ett stort uppdrag att även i det kortare perspektivet bygga ut energiproduktionen. De 50 förslag som det har hänvisats till här tidigare är ett steg på den vägen. Vi kommer att behöva göra mycket framöver.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Även Liberalerna yrkar bifall till regeringens förslag om att avskaffa kravet för tillstånd för hotell- och pensionatsrörelser.

Vi ser det här förslaget som en viktig del i det arbete som den här regeringen gör för att minska byråkratin för Sveriges företagare och samtidigt få på plats en modern lagstiftning som ökar friheten för fler.

För de företagare som i dag driver hotell- och pensionatsrörelse i Sverige räcker det inte att uppfylla de vanliga kraven för att ha rätt att driva företag. Det krävs också en extra lämplighetsprövning där det prövas hos polisen om man är lämplig att driva hotell.

Som konstaterats här i salen är den här lagen en ganska otidsenlig kvarleva från den tid då hotellen skulle registrera sina gäster och sedan överlämna gästliggaren till polisen. Verkligheten har sedan länge sprungit förbi hotellagen. Därför tycker vi att det är bra att man nu äntligen har sett över den och föreslår att den ska avskaffas. Därmed får de företagare som driver hotell- och pensionatsrörelser i Sverige en chans att behandlas på samma sätt som alla andra företagare.

Dessutom anser vi att avskaffandet kommer att bli en avlastning för polisen, som rimligen har bättre saker för sig än att tvingas granska företagare som vill öppna upp sin verksamhet för gäster.

För att sänka kostnaderna, öka konkurrenskraften och öka handlingsutrymmet för svenska företag och svenska medborgare behöver regelbördan minskas. Detta förslag är ett steg i den riktningen.

Avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensio-natsrörelser

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Herr talman! Under regeringsförklaringen vid riksmötets öppnande lyfte statsministern de insatser regeringen nu avser att göra för att förbättra havsmiljön i Östersjön. Det rör sig till exempel om att flytta ut trålgränsen och att förbjuda bottentrålning i skyddade marina områden.

Detta är mycket välkomna förslag. I mitt hemlän Skåne har just Östersjön och den rekreation men också den näring som det kustnära läget innebär stor betydelse. När havsmiljön försämras eller när höststormar blåser bort stora delar av kusten får det allvarliga konsekvenser. Kommuner som Ystad, Vellinge och Trelleborg är några av dem som fått erfara detta på sistone.

Sverige är inte ensamt om att ha kust mot Östersjön. Det är en förmån vi delar med andra länder. Ska vi lyckas krävs samarbete.

Herr talman! Min fråga till statsministern är därför vilka möjligheter till samarbete kring miljö- och fiskefrågorna i Östersjön som regeringen ser framöver.

Herr talman! Kulturella och kreativa branscher omsätter flera miljarder och är en stor del av svensk exportindustri. Trots det råder fortfarande en bild av att kultur inte är en del av det svenska näringslivet. Ur det perspektivet är skrivelsen vi nu debatterar något av ett paradigmskifte. Regeringen säger här att de kulturella och kreativa näringarna är en ny typ av basnäring i Sverige, och därmed blir frågan ur ett politiskt perspektiv inte bara aktuell för kulturutskottet utan även för oss i näringsutskottet. Det tycker jag är mycket glädjande.

Jag uppfattar att Sverige har ett bra utgångsläge vad gäller dessa branscher. Allt kan inte vara Spotify eller Ikea, men att vi har Spotify och Ikea är betydelsefullt. Det jag hoppas på med den här strategin är att vi börjar systematisera arbetet med att sälja in Sverige och svenska företag inom de här branscherna på ett mycket mer strukturerat sätt än vad vi har gjort tidigare. Det handlar både om att hjälpa företag ut på den internationella scenen och om hur svenska myndigheter och organisationer ska främja förutsättningarna för svenska kulturella och kreativa företag och branscher, generellt.

Herr talman! En av många fördelar med att vara Malmöbo är att vi bor i en huvudstadsregion. Köpenhamn och det danska kulturlivet är väldigt tillgängliga för oss som bor på Skånes västra sida. Det är lika enkelt att ta sig till Köpenhamn som att åka till Helsingborg eller Lund. Det gör att det är lätt att göra jämförelser.

Jag uppfattar att Danmark har arbetat på ett delvis annat sätt än Sverige när det kommer till kultur och kreativa näringar. Det gäller allt från hur man på dansk sida har förvaltat möbelklassiker och gjort dem till exportsuccéer till hur man har positionerat sig som en designdestination med arrangemang som 3 Days of Design, som drar igång i dag.

Dansk design och arkitektur och danska kulturella institutioner är en helt självklar del av danskt näringsliv. Det har fått synergieffekter för hur vi jobbar på den svenska sidan om sundet. I Malmö finns exempelvis Form/Design Center som jobbar lite mer danskt i det att man har varit en uttalad brygga mellan näringslivet och kulturen i Skåne.

Jag tror att vi genom att snegla på hur man i Danmark har värderat och arbetat med de kulturella och kreativa branscherna kan hämta mycket kunskap när vi nu börjar prata om dem ur ett näringslivsperspektiv även i Sverige. Det gäller inte minst hur man har kommersialiserat sitt design- och kulturarv.

Herr talman! Att branschen har enorm potential har lyfts fram av flera kollegor här. Det är positivt och visar hur tongivande den svenska spelindustrin har blivit. Som bland andra Mats Green sa har spel som Minecraft nått enorma framgångar utomlands och blivit globala försäljningssuccéer och därmed bidragit till svensk tillväxt. Det är inte oviktigt att branschen har vuxit fram utan statsbidrag.

I min hemstad Malmö har spelindustrin lett till inflyttning av unga, kreativa människor med unik spetskompetens. Det har fått väldigt positiva synergieffekter för andra branscher i regionen.

Tyvärr är spelindustrin fortfarande ett undantag bland de kulturella och kreativa branscherna. Företag som verkar inom dessa har ofta en uppförsbacke när det kommer till att försöka få omvärlden att förstå den affärsmässiga potentialen i sina produkter. Det gör att många inte förstår vilket monetärt värde det finns i branschen.

Det blir även ett ganska plottrigt område när vi inte kopplar ihop olika företag och branscher. Det gör det svårt att överblicka, och det gör det också svårt för oss i politiken att koppla olika insatser, till exempel inom utbildning och export.

Den här skrivelsen och strategin är ett första steg mot att förändra detta och utveckla potentialen inom de kulturella och kreativa branscherna. Jag tror att det kommer att vara oerhört viktigt att vi förvaltar detta väl framåt. Det finns en enorm potential inom företagen, instituten och branscherna.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.

Fru talman! I den proposition vi nu debatterar lämnar regeringen lagförslag som syftar till att bidra till en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. Detta är naturligtvis utmärkt. Det är också ett förslag som är ett led i regeringens arbete för att uppnå tillståndsprocesser som är moderna, effektiva och förutsebara.

Det måste vara enkelt att kunna starta och driva verksamheter med stor samhällsnytta. På samma sätt måste det vara enkelt att bygga ut energisystemet och infrastrukturen, som är helt avgörande för både omställning och välstånd. Vi vet att en stor del av industrin står redo att göra väldigt stora investeringar för klimatomställningen som är viktiga för vår väg mot nettonollutsläpp. Därför får byråkratin inte sätta käppar i hjulet för utvecklingen.

I Sverige har vi i dag en rad olika hinder som bromsar tillväxten i Sverige. Ett av dessa är att det tar väldigt lång tid att få tillstånd för olika saker, däribland tillstånd för att få bygga elnät.

Många företag vittnar om att tillståndsprocesser är ett stort hinder när de vill ställa om sina verksamheter. Kostsamma, långdragna och oförutsebara miljöprövningar riskerar att leda till att investeringarna blir mycket dyrare än vad man ursprungligen planerat för. De problem som tillståndsprocesserna i dag orsakar kan till och med skrämma bort investerare och industrietableringar från Sverige. Det vill vi naturligtvis undvika.

En av anledningarna till att tillståndsprövningarna för elnät tar lång tid är att Sverige har en stark miljölagstiftning, vilket såklart är bra. Det är till och med en konkurrensfördel för svenska företag. Det ser vi till exempel på efterfrågan på fossilfria produkter. Det är alltså inte att vi har en miljölagstiftning som är problemet; det är hur den tolkas och implementeras som får konsekvenser. Just därför måste processerna bli enklare och mer effektiva.

Miljöbalken kom till för 25 år sedan. Samhället såg helt annorlunda ut då. Vi hade inte den förståelse för skillnaden mellan miljö och klimat och betydelsen av just klimat som vi har i dag. Genom det här förslaget om snabbare och effektivare tillståndsprocesser har vi möjlighet att ta till vara de chanser som finns inom till exempel svensk industri för att öka farten i klimatomställningen. Vi ska behålla det övergripande syftet med exempelvis miljöprövningar, samtidigt som tillståndsprocesserna ska effektiviseras.

Fru talman! Industrin står redo att göra stora investeringar. Vi är på väg mot nettonoll i en greppbar framtid. Byråkratin får inte sätta käppar i hjulet för det arbetet. Genom de förändringar som regeringen nu driver igenom bidrar vi till bättre förutsättningar för industri, för klimatomställning och för Sveriges tillväxt och välstånd. Jag yrkar därför bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 maj.)

Herr talman! En av Europas större producenter av plåt för byggindustrin finns i Skåne. Areco startade i skånska Trelleborg och har i dag sex fabriker, varav två finns i Malmö. Man ska snart inviga en ny fabrik i skånska Örkelljunga.

Detta är naturligtvis mycket glädjande. Nya fabriker ger nya arbetstillfällen, mer tillväxt och bättre möjligheter för välfärd även i kommuner som ligger utanför storstäderna.

Det som däremot är oerhört trist är att fabriken som ska startas i Örkelljunga måste drivas av dieselaggregat de första åren - detta då det fortfarande inte alltid går att få någon nätanslutning när man som sydsvenskt företag vill expandera och exempelvis starta nya fabriker.

Det här är en helt orimlig situation. Det är orimligt för de företag som väljer att gasa och satsa i en tid av geopolitisk instabilitet. Det är orimligt ur ett energipolitiskt svenskt perspektiv, där vår USP under lång tid varit att vi har stabila elleveranser till låga priser. Men det är också orimligt att vi i södra Sverige nu är tvungna att ta till fossila energikällor som dieselaggregat för att kunna driva företag. Det går i rakt motsatt riktning från de klimatpolitiska mål vi tillsammans har satt upp.

Jag säger samma sak som jag sagt många gånger tidigare här i talarstolen: Det är skånska företag och skåningar som i hög grad får betala priset för det misslyckande som i första hand Socialdemokraternas förda energipolitik har inneburit.

Att prisa ut både kärnkraft och, mer i närtid, Öresundsverket var ett misstag. Indelningen i elprisområden - som förvisso inte bara Socialdemokraterna ska lastas för - var också ett misstag. Och det är vi i södra Sverige som får betala för detta.

Dagens debatt om energipolitiken och det förslag som regeringen nu har lagt fram är ett steg i att rätta till de misstag som begåtts historiskt kring Sveriges energiförsörjning.

Vi behöver komma bort från den situation vi tyvärr fortfarande befinner oss i, särskilt i södra Sverige. Att företag behöver ta till dieselaggregat för att kunna bedriva produktion är ett tydligt bevis på vilket misslyckande energipolitiken varit.

Herr talman! Hur kan vi då göra bättre framöver? Det jag vill lyfta fram från regeringens proposition är de två mål som behöver prägla energipolitiken framöver.

Det första är planeringsmålet. Planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar att leverera den el som behövs. Sverige behöver planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar 2045.

Vi behöver också titta på hur det här målet ska delas upp i olika geografiska områden. Det behöver tydliggöras och kontrolleras. Detta kommer också att ske med start 2030.

Att detta är viktigt är för att energiproduktionen hela tiden behöver vara i fas med energikonsumtionen. Där industrier startas och drivs behöver vi också se till att produktionen av el ökar. Med de ambitioner som både politiken och näringslivet har om elektrifieringen och den gröna omställningen blir det än mer viktigt att se till att produktion och konsumtion är i fas i hela landet.

Det andra som jag vill lyfta fram från propositionen är att vi ska ha ett leveranssäkerhetsmål. Jag tycker att det är väldigt tydligt vad detta innebär i den skrivelse som vi nu diskuterar. Det är också helt avgörande om det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd.

Ett leveranssäkert elsystem är driftssäkert och möjliggör hög överföringsförmåga - precis de egenskaper vi är ute efter. I ett sådant elsystem behöver både energin och effekten räcka till.

Vi har sett i närtid vad konsekvenserna blir för Sverige, för svenska företag och svenska konsumenter, om vi inte lyckas med detta. Det är också därför Svenska kraftnät bör få ett övergripande ansvar för att göra regelbunden uppföljning av leveranssäkerhetsmålet.

Herr talman! Om vi ska kunna leverera på de här två målen behöver vi öka produktionen av planerbar fossilfri el betydligt. Konkret kräver det tillkomst av ny kärnkraft och att den befintliga fortsätter. Det kräver utbyggnad av sol- och vindkraft men också förstärkning och utbyggnad av kraftöverföringssystemet.

Vi behöver fortsätta titta på hur vi kan energieffektivisera. Det började vi med efter Rysslands invasion av Ukraina, och det behöver fortsätta i ungefär den takt som vi har lyckats hålla så här långt.

Vi behöver ett gott investeringsklimat i Sverige som gör att man vågar fatta de investeringsbeslut som behövs för ett bättre elsystem. Vi måste också se till att hushållen kan betala sina elräkningar. Vi ska inte hamna i den situation vi var i för två vintrar sedan, när många hushåll gick på knäna på grund av de höga elräkningarna.

De förslag som ligger på bordet och som vi debatterar här i dag är faktiskt första steget i att få på plats ett bättre elsystem. Jag yrkar därför bifall till näringsutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Fru talman! Tack för svaret! Jag delar bilden att det behövs mer av både sol och vind, speciellt i de södra delarna av landet.

Jag tittar också väldigt mycket på den effektkommission i Skåne som har nämnts tidigare och som jag var med och satte upp tillsammans med Moderaternas Anna Jähnke. När det gäller Skånes effekt, som man främst tittat på, är man väldigt tydlig med behovet av att kunna ha ungefär 50 procent i självförsörjningsgrad vid topplasttimmarna, och man har lagt fram en rad olika förslag. I den halvhalt som 2030 får utgöra handlar det bland annat om gasturbinerna, kraftvärmeverken och så vidare.

Det tror jag är en framkomlig väg. Men jag undrar hur ledamoten och Socialdemokraterna resonerar kring detta. I partiprogrammet är det ju väldigt tydligt att ni vill att alla typer av fossilbaserad energi ska fasas ut och att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Då tänker jag att om man nu vill börja titta på den förnybara energin och matcha den mot till exempel gasturbiner behöver man också göra avkall på dessa ambitioner.

Min fråga till ledamoten är därför: Hur har man tänkt sig detta? Är det en väg framåt för socialdemokratin?

Fru talman! Tack till ledamoten för anförandet - jag tycker att det är glädjande att Socialdemokraterna nu lägger fram bra förslag inte minst vad gäller kärnkraft. Man kan ställa sig frågan varför inga av dessa lades fram eller implementerades när Socialdemokraterna själva satt i regeringsställning.

Det jag undrar över är just effekten. Ledamoten återkommer vid flera tillfällen till det förnybara som lösningen i det lite kortare tidsperspektivet. Jag har därför en fråga angående elprisområde 4, alltså de södra delarna av landet och kanske specifikt Skåne. Om vi skulle leka med tanken att vi fortsätter att mata in mer sol och vind, hur tänker sig ledamoten att det ska balanseras av effekttillförsel? Var ska den komma ifrån?

Fru talman! Låt mig börja med att återigen konstatera att regional utveckling bygger på ungefär samma saker som urban utveckling eller utveckling generellt, det vill säga att företag behöver tillgång till duktiga medarbetare, till infrastruktur och till el till överkomliga priser. Det är alltså ingen strukturell skillnad på utvecklingen mellan olika ställen i det här landet. Det är tydligt att oavsett var man är eller vilka företag man besöker finns återkommande problem som vi i politiken behöver adressera.

Ett exempel är det vi ser med kompetensförsörjningen. Det råder väldiga problem i hela Sverige med att hitta duktiga medarbetare som kan gå till företag som är i behov av deras kompetens. Om den utbildade arbetskraften med den kompetensen inte finns riskerar företagen att behöva lägga ned verksamhet, flytta den utomlands eller över huvud taget inte starta. Det är en risk vi ser med många företag i de norra delarna av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Politiken kan naturligtvis inte lösa alla dessa problem, men vi vet att för att säkra kompetensförsörjningen på sikt måste det finnas vuxenutbildning, högskolor och universitet av hög kvalitet och bredd. Jag skulle vilja slå ett extra slag för yrkeshögskolan, som har en viktig uppgift att fylla. Det är en effektiv utbildningsform kopplad till den regionala arbetsmarknaden. Här gör de lokala folkhögskolorna viktiga och stora insatser.

På samma sätt ser vi också att svenska företag, oavsett var i landet de verkar, drabbas hårt av den svaga kronan. Det är dyrt att vara svensk, och det gäller naturligtvis även för svenska företagare. Som enda parti vill Liberalerna införa euron i Sverige, och det finns flera anledningar till detta, varav en av de viktigare är den betydelse euron hade haft för de svenska företagen och det svenska näringslivet.

Om man vill lyfta upp något som är speciellt med regional utveckling är det att besöksnäringen i många fall utgör en stor del av den lokala ekonomin. Sverige är ett attraktivt land att besöka. Vi har både natur- och kulturmiljöer som många vill resa till. Att vi fortsätter att vårda och ta hand om vårt kulturarv är viktigt. Besökspotentialen är enorm. På samma sätt måste vi därför ta hand om vår svenska natur.

Stormen Babet, som drog in över de södra delarna av landet i höstas, fick stora konsekvenser framför allt längs kuststräckorna. I orter som Beddingestrand, Smygehamn, Ystad och Simrishamn var det många fastighetsägare som fick se tomter och ibland även hus spolas ut i havet. Det pekar på att vi behöver ett mer aktivt kustskydd i landet än vad det har funnits så här långt. Vi har mycket att lära av länder som Danmark och Holland och hur de jobbar med till exempel strandfodring för att säkra kustremsorna.

Fru talman! Om vi fortsätter att titta på besöksnäringen kan vi se att den under en tid har varit en av Sveriges snabbast växande näringar. Pandemin fick stora konsekvenser, men man har rest sig. Ofta är företagen mindre familjeföretag med stark koppling till bygden. Företagen måste ges goda förutsättningar för att driva och utveckla sitt företagande. Det går att hitta många positiva exempel. Jag har tidigare pekat mot Halland, där både hotell och restauranger har gjort regionen till en gastronomisk destination. Det innebär ett enormt uppsving för hela regionen med ett inflöde av besökare, inte bara från Sverige utan även över landgränserna.

I Skåne har vi sett en liknande utveckling med ökande turism från främst vår västra granne. Här har den av tradition livsmedelsproducerande regionen lyckats mycket väl med att skapa en turistdestination med fokus på mat och dryck.

Jag tar upp detta för att det visar hur viktigt det är med det lagförslag som regeringen nu arbetar med vad gäller gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Att tillåta småskalig, hantverksmässig gårdsförsäljning av vin och öl kommer att betyda väldigt mycket för regional utveckling och för att Sverige ska kunna fortsätta positionera sig som en attraktiv mat och dryckesregion.

Från Liberalernas håll vill vi gå längre och även tillåta att vin och öl säljs i licensbutiker. Det skulle ge stora möjligheter för den svenska dryckesproduktionen samtidigt som vi fortsätter ha en trygg och ansvarsfull försäljning av alkoholhaltiga drycker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Jag yrkar därmed bifall till näringsutskottets yttrande under utgiftsområde 12 Regional utveckling.

Fru talman! Ett fritt och starkt näringsliv är en förutsättning för ett fritt och starkt samhälle. Vår, politikens, roll är att skapa förutsättningar för just detta. Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för Sveriges företag.

Vi ser i dag hur mycket av svensk industri och produktion står inför stora utmaningar, inte minst som en följd av omvärldshändelser som den ryska invasionen av Ukraina. Ökade energipriser och en fortsatt högre inflation än vad vi vant oss vid utgör vidare betydande utmaningar för en del av näringslivet.

Vi har också en ganska stelbent byråkrati och en myndighetskultur som gör att till exempel tillståndsprocesser tar orimligt lång tid. Vi befinner oss i bottenligan i Europa i det hänseendet. Det är inte ett gott betyg eller en rimlig placering. Och det ligger väldigt långt ifrån den självbild som jag upplever att vi har av att vara en innovativ, tillväxtorienterad exportnation.

Det behöver uppenbarligen understrykas hur viktigt det är att politiken har fokus på det som krävs för att underlätta för Sveriges företagare och näringsliv. Det övergripande målet för näringspolitiken måste därför vara att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Internationell samverkan för fortsatt frihandel och en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad och lättnader från byråkrati och administration är viktiga pusselbitar i detta.

Jag tror att vi från politikens sida speciellt behöver bevaka att Sverige inte halkar efter i de infrastruktursatsningar som nu görs på olika håll i Europa och som kan få stor betydelse även för den svenska exporten. Det gäller inte minst den Fehmarn Bält-förbindelse mellan Danmark och Tyskland som nu byggs och som kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Flaskhalsar på den svenska sidan, som över Öresund, behöver åtgärdas och byggas bort. För ett litet, exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att vi inte halkar efter när andra länder bygger sina marknader närmare varandra.

Fru talman! Vi har i Sverige kommit långt vad gäller jämställdhet. Det betyder inte att det inte finns skillnader mellan mäns och kvinnors möjligheter, och det gäller även inom näringslivet. Fortfarande har män betydligt mer kapital än kvinnor, investerar mer och driver fler företag. Det råder onekligen olika åsikter om huruvida detta är någonting som politiken ska bry sig om. Jag tror att det är osunt att vi har väldigt stora obalanser mellan mäns och kvinnors deltagande. Vi har från politikens roll jobbat väldigt hårt under en lång tid för att få fler kvinnor i politiken. Det är ett arbete som jag tror att man bara står i början av inom näringslivet. Det är potentiellt destabiliserande när det kommer till frågor som rör kapital och ägande.

Det pågår just nu ett arbete inom regeringen som syftar till att utreda och utjämna de skillnader vi ser mellan mäns och kvinnors möjligheter.

Hur får vi fler män att jobba för jämställda styrelser och ledningsgrupper, och hur får vi fler kvinnor att vilja ta plats i styrelserummen och ledningsgrupperna? Jag ser fram emot vad regeringen kommer att presentera i detta ämne. Regeringen kan vara helt säker på att vi är många på denna sida av Strömmen som kommer att vara blåslampor för att vi ska komma framåt i frågan.

Fru talman! Många av mina kollegor har i denna sal vid flera tillfällen lyft betydelsen av gårdsförsäljning för ett bättre och trevligare besöks- och näringsliv i Sverige. Jag delar naturligtvis den bilden. Liberalerna vill gå längre och vill också tillåta licensbutiker för öl och vin. Det tror vi är bra. Det är en liberalisering som breddar utbudet och som förbättrar både trivsel och kundservice.

Avslutningsvis, fru talman! Fria marknader, fria företag och fria individer är värderingar som vi i Liberalerna kämpat för sedan vi började organisera oss som parti. De är också förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället. Vi, borgerligheten, behöver bli bättre på att försvara, stå upp för och driva på för dessa värderingar.

Den stora skiljelinjen mellan oss och partier som Socialdemokraterna gäller synen på hur stor staten ska vara och hur mycket det offentliga i dess olika former ska vara utförare av skattefinansierad verksamhet. En liberal världssyn bygger på att företagande bäst utförs av det privata. Det är bäst för medborgarna och, naturligtvis, för företagen själva men också för Sverige som ett fritt, starkt och välmående land. Detta kommer vi inom Liberalerna att fortsätta att arbeta för.

Jag yrkar därmed bifall till regeringens förslag under utgiftsområde 24 Näringsliv.