Herr talman! Jag tackar Sten Bergheden för anförandet.

Sten Bergheden är en av de ledamöter som har ägnat mycket tid i talarstolen i kammaren åt att bland annat kraftigt kritisera de ofta mycket negativa konsekvenserna som olika lagskärpningar inom vapenlagstiftningen har lett till för just jägare och sportskyttar.

Jag vill också hylla den utredning som den här regeringen har tillsatt, eller åtminstone utökat dess uppdrag. Det är bra. Men det finns en sak som utredningen om vapenlagstiftningen inte hanterar, nämligen frågan om reglering av vapenmagasin som infördes av den här regeringen förra sommaren.

Jag tar mig friheten att även i år återge vad Sten Bergheden har sagt tidigare år i talarstolen: Den förra regeringen försökte gång på gång reglera innehav av vapenmagasin. Ibland skyller man på gängkriminaliteten, ibland på EU-direktivet. Man skyller på att polisen annars inte kan beslagta magasin, vilket inte är sant. Polisen beslagtog drygt tusen magasin 2018. Man skyller på att innehav av magasin måste regleras enligt EU:s vapendirektiv, vilket inte heller är sant. Direktivet kräver bara en reglering av vissa magasin i kombination med vissa vapen. Detta har andra länder löst på ett sätt som inte påverkar lagliga jägare och skyttar.

Ändå gick den här regeringen fram förra sommaren med en implementering av direktivet som innebar just innehavsreglering av vapenmagasin. Det hade man sina skäl till, tyckte regeringen. Det var tidsbrist, och det var hot om vite och så vidare. Men nu när man ändå kan ändra detta genom att det har väckts en motion i frågan, varför är regeringen inte beredd att ändra det som regeringspartierna tyckte var så förfärligt innan man satt i regering?

Herr talman! Ibland tänker jag att det var en himla tur att Centerpartiet ingick januariavtalet. Vad skulle Sten Bergheden annars ha sagt i talarstolen sedan dess?

Januariavtalet gällde 2019-2020, och Sten Bergheden vet mycket väl att jakt- och vapenfrågor inte ingick i januariavtalet. Tvärtom, som Sten Bergheden har nämnt, har Centerpartiet tillsammans med de nuvarande regeringspartierna gjort många tillkännagivanden. Men när regeringspartierna hamnade i regering genomförde man inte dem, utan man bytte fot.

När det nu är som Sten Bergheden säger, nämligen att vi inte befinner oss i tidspress längre, vite har redan beslutats, vad är det som förhindrar att gå vidare med att titta på en förändring?

Sten Bergheden hänvisade också till den nuvarande vapenutredningen, och det är bra. Jag vet att det förs en bra diskussion och ett bra arbete där. Men det råkar vara så att Centerpartiets representant har frågat om vi inte också kan titta på en reglering av vapenmagasin. Svaret har då varit att det måste finnas ett direktiv från regeringen. Varför har då Sten Bergheden, som också sitter i utredningen, inte bett regeringen om ett direktiv och fått mandatet? Det är det enda som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Jag gissar att ledamoten kanske slirade lite på sanningen, för vapenutredningen tittar inte på regleringen av vapenmagasin. Det är därför det vore så bra att följa upp den motion som det ska fattas beslut om i morgon och tillsätta en utredning för att genomföra detta, som var så himla viktigt före valet för samtliga nuvarande regeringspartier.

Herr talman! Jag kan notera att Sten Bergheden inte tackade dem som beslutade om att dra igång utredningen, där vi sitter i en referensgrupp. Det var den förra regeringen som gjorde det. Skälet var att vi låg i parterr. Vi var i brygga som nation eftersom vapendirektivet inte var implementerat fullt ut. Vi fick i november månad ett vite på 99 miljoner kronor, och det är mycket pengar.

Nu berättar Sten Bergheden för kammaren i sitt anförande att han nogsamt följer hur vapendirektivet implementeras. Om det inte sker på ett så kallat acceptabelt sätt enligt Sten Bergheden ska man riva upp det som vi med stor vånda och mycket besvär fått på plats och som gjort att vi klarat oss ur den här parterren och äntligen slipper riskera mångmiljonböter; pengarna kan användas till andra saker som behövs i vårt samhälle.

Jag skulle gärna vilja veta vad som är en acceptabel nivå. Är det så att Sten Bergheden och Moderaterna inte har förtroende för att myndigheterna tänker följa den svenska lagen, som vi fattar beslut om i kammaren? Vad händer om myndigheternas beslut inte duger åt Moderaterna och regeringen? Hur tänker man skruva på lagstiftningen? Hur kommer det att riskera införandet av vapendirektivet?

Herr talman! Jag kan notera att ledamoten inte specificerar vad som eventuellt skulle kunna vara en avvikelse av acceptabel art. Det var ju det som jag reflekterade över. Det är klart att all lagstiftning ska följas upp. Det har vi olika typer av funktioner för: Riksrevisionen, Statskontoret och alla möjliga andra myndigheter och utvärderingsinstrument, även riksdagens utvärdering. Jag upplevde att det var ganska polemiska och starka ord som ledamoten använde kopplat till implementeringen av vapendirektivet, som dessutom bara har några månader på nacken. Vi har ingen aning om hur det ska uttolkas och hur det fungerar i praktiken.

Jag tycker att det här skapar en konstig stämning visavi de myndigheter som kämpar för att få rätt beslut och rättssäkra hanteringar av denna typ av komplexa frågor. Vi vet att det är svår materia som väldigt få personer på de olika myndigheterna, inte minst Polismyndigheten, har förmåga att hantera. De som har specialkunskaper får jobba väldigt hårt. Jag utgår från att de gör sitt allra bästa för att lagen ska kunna fungera på ett bra sätt.

Jag skulle vilja ställa en fråga till, nu när vi ändå har några minuter på oss. Tror ledamoten Bergheden att just den strikta vapenlagstiftning vi haft i Sverige i modern tid kan ha bidragit till att legala vapen inte spills över till den kriminella sektorn? Tror Sten Bergheden att så kan vara fallet? Det skulle jag gärna vilja veta.

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till vår reservation 2 avseende vapenamnesti.

Vårt land plågas och har plågats under en längre tid av en sällan skådad omfattning av sprängningar och skjutningar. Brottsoffer och anhöriga får sin tillvaro raserad. Lokalsamhället påverkas. Tryggheten försvinner när våldet i realiteten kommer och upplevs komma allt närmare in på skinnet.

Specifikt skjutvapenvåldet sticker markant ut i en utveckling där våldsbrottslighet och många andra brottstyper sjunker i statistiken. Forskning och myndigheter står delvis handfallna inför orsaken till att situationen i vårt land sticker ut jämfört mot den i liknande länder.

Vi kan konstatera att det finns en gemensam nämnare i det här sammanhanget, och det är vapnen i sig. Det dödas nästan en kvarts miljon människor om året av skjutvapenvåld på vår jord. Av dem är det 40-60 fall som inträffar i vårt land. Det är 40-60 fall för mycket. För den kvarts miljon människor som förlorar sitt liv innebär det naturligtvis en enorm tragedi. Det är ett liv som avslutats i förtid och ett samhälle som på många sätt aldrig hämtar sig.

Ett effektivt arbete för att få bort de illegala vapnen från vårt samhälle är avgörande för om vi ska kunna lyckas med målet och utmaningarna att stoppa våldet på gator och torg. Kriminologprisvinnarna Cook och Zimring från USA har gjort en omfattande och evidensbaserad forskning. De beskrev att det just handlar om vapnen och tillgången till vapnen. Det är avgörande för om man ska lyckas med arbetet mot våldet.

Vi ser även i vår egen nationella statistik att exempelvis användandet av automatkarbiner leder till att vi har betydligt fler som blir "skjutna" som inte är måltavlan för skjutningen. Det innebär naturligtvis att vi på olika sätt behöver se över och skruva i vapenlagstiftningarna.

Vi behöver självklart ha repressiva åtgärder där det är lämpligt och brottsförebyggande insatser där det är lämpligt. Ett sådant brottsförebyggande arbete kan handla om att man ger en vapenamnesti.

Jag delar Sten Berghedens uppfattning att det i grund och botten inte har varit speciellt många vapen som har kommit in vid de tidigare amnestierna. År 2018 fick vi in ungefär 12 000 vapen. Av de 12 000 vapnen var huvuddelen sådant som människor hade ärvt eller som de hade hittat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Vad som har hänt sedan 2018 är att vi kraftigt har höjt straffen för olaga vapeninnehav och grovt vapenbrott. Det innebär naturligtvis ett helt nytt läge även när det kommer till amnestin. Vårt förslag innebär ett test för att se hur mycket människor är beredda att riskera för att gömma exempelvis en pojkväns eller en släktings vapen i ett källarförråd eller i hemmet. Nu avgörs det i mångt och mycket. I det sammanhanget kan man också säga att vi för att få in vapnen behöver ha ett utökat stöd till anhöriga när de så småningom lämnar in vapnen.

Jag vill avslutningsvis snabbt påpeka att det i ett europeiskt perspektiv finns ungefär 640 000 vapen anmälda i Schengens informationsdatasystem. De flesta av dessa vapen har varit legala under en kortare period vid något tillfälle. Men de kommer naturligtvis att kunna användas i illegala sammanhang så småningom.

Vi har ett enormt mörkertal i det här sammanhanget. Detta är registrerade vapen som är försvunna. Men vi har förmodligen miljontals vapen ute på marknaden.

Vill vi komma åt skjutvapenvåldet behöver vi av princip fortsätta att ha strikta regler. Jag får i det här sammanhanget vädja till regeringen att de regelverken har tjänat oss väl där vi har haft kontroll även på de legala vapnen.

Vi måste se till att vi har bra regelverk för vilka som får ha vapen och hur man använder och lagrar vapen. Men det gäller också att man har en kontroll i klubbar för dynamiskt sportskytte och annat som är omfångsrikt, som faktiskt är fallet i dag. Här har vi många säkerhetssystem på plats.

Vi hoppas verkligen att vi inte får se en alltför långtgående liberalisering av vapenlagstiftningen under kommande mandatperiod.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar justitieutskottets betänkande om vapenfrågor. Vapenfrågor har inte alltid hanterats i ett särskilt betänkande här i riksdagen, utan tidigare ingick de frågor som rör exempelvis legalt vapenägande i betänkandet om polisfrågor.

Jag har tittat lite i de historiska protokollen och sett att just 2017 var Sverigedemokraterna ganska ensamma om att skriva motioner med syftet att förenkla för legalt vapenägande. Det handlar om bland annat femårslicenserna, vapengarderoben och andra frågor som vi har betonat genom åren när det kommer till synnerliga skäl och sådana saker som det har väckts kritik mot. Det ska sägas att också Centerpartiet var med och skrev motioner på den tiden.

Men Sverigedemokraterna var ganska isolerade under några år i början av förra mandatperioden och ensamma om att tycka att det behövde göras någonting. Därefter har fler partier, framför allt inom den konstellation som man nu kallar Tidögänget, det vill säga Moderaterna, Kristdemokraterna och faktiskt också Liberalerna, arbetat ganska hårt och utfört ett jättebra arbete i opposition gentemot den förra regeringen när det kommer till att skapa tillkännagivanden.

Det handlar om många av de frågor som berörs här, exempelvis femårslicenserna. Jag kan inte minnas att någon annan fråga har rönt så många tillkännagivanden under en och samma mandatperiod. Då hade vi en rödgrön regering som vägrade att tillmötesgå de tillkännagivanden som vi riktade från riksdagen.

Detta är lite grann bakgrunden till det vi debatterar i dag. Det har funnits ett växande tryck i frågorna, och vi har nu fått en klar majoritet och en regering som vill göra någonting åt de frågor som vi så länge har arbetat för i riksdagen i opposition.

Herr talman! Det är glädjande, och jag har stor tillit till att vi får ut ganska goda resultat från vapenutredningen med det tilläggsdirektiv den har. Det är ganska skarpa direktiv, och det ger förmodligen och förhoppningsvis stora möjligheter för riksdagen att fatta beslut i de frågor där man kan förändra lagstiftningen enligt de tillkännagivanden som tidigare har funnits. Det handlar kanske primärt om femårslicenserna, som har varit väldigt omdebatterade. Det gäller också vapengarderoben och andra frågor som hör till detta.

Det handlar om en uppdelning av vapenlagstiftningen så att lagen träffar olika beroende på vad man har för uppsåt. Kriminella utan vapenlicens ska givetvis straffas om de har beväpnat sig i kriminellt uppsåt, men den som har en vapenlicens och i övrigt hanterar den ganska bra ska inte drabbas av de straff som vi tycker är rimliga för kriminella.

Det finns många saker som är mycket bra och som jag tror kommer att falla väl ut. Det är lite tidigt att säga något nu, och vi lever i en lite oviss tid fram till dess att utredningen presenteras i början på maj. Men det finns hopp, som jag ser det.

Vi har däremot diskuterat och debatterat implementeringen av EU:s vapendirektiv ganska många gånger i den här kammaren. Det började med att den socialdemokratiska regeringen försökte implementera EU:s vapendirektiv inte bara en gång, utan två gånger och kanske tre, om jag minns rätt. Man saknade helt enkelt stöd i riksdagen för sitt förslag till implementering. Man vägrade att förankra förslaget i riksdagen. Ingen socialdemokrat hörde av sig till Sverigedemokraterna för att fråga vad vi tyckte. Det är ett dåligt sätt att hantera en implementering av EU:s vapendirektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Detta har också lett fram till att Sverige fick betala ganska dryga böter till EU för att man inte lyckades implementera lagstiftningen i tid. Det ansvaret vilar såklart fullt ut på den förra regeringen, som inte sanktionerade sina förslag i riksdagen.

Det finns ett frågetecken och en fråga som blir hängande i luften, och detta har kommenterats tidigare i ett replikskifte mellan Centerpartiet och Moderaterna. Det handlar om regleringen av vapenmagasin, där det finns oklarheter. Är det en överimplementering, och är det ett stort problem? Vi har inte riktigt rett ut den frågan, anser Sverigedemokraterna. Vi är inte helt säkra på att det är ett stort problem, och vi är inte heller helt säkra på att den utredning som nu arbetar anammar vissa delar som kan finnas när det kommer till exempelvis hantering av vapenmagasin för personal inom Försvarsmakten. Ska det vara illegalt att inneha vapenmagasin privat för dem?

Det kan finnas en möjlighet att detta hanteras inom den vapenutredning som finns, men vi är inte helt säkra på den saken från Sverigedemokraternas sida. Vi är definitivt ganska osäkra just när det gäller den principiella inställningen till regleringen av vapenmagasin, där skillnaden utgörs av det som kallas för användningsreglering och innehavsreglering. Vi tycker att man borde utreda användningsregleringen fullt ut på ett principiellt plan.

Sedan kan det vara så - det ska sägas - att justeringar i befintlig reglering tar bort en hel del farhågor och en del problem som gör att detta kanske inte behövs. Men för Sverigedemokraternas del ser vi att det finns en principiell ingång som är viktig att bevaka och utreda om man vill uppnå en minimiimplementering med minsta möjliga negativa effekt i de här frågorna.

Därför, herr talman, har vi valt att yrka bifall till reservation 1 i betänkandet, som handlar om genomförandet och minimiimplementering.

Herr talman! Det finns många svar på det. Sverigedemokraterna sitter inte i regering. Det är det första. Vapenfrågorna inryms inte i Tidöavtalet. Det är det andra.

Regeringen lade ett förslag på bordet där vi antingen kunde implementera eller avstyrka implementeringen. I det valet valde vi att implementera det förslag som kom på bordet.

Vi var inte helt nöjda. Jag tror att jag ganska väl minns mina ord när jag diskuterade saken med justitieministern och departementet: Ta böterna! Det är inte vårt fel att vi ställs inför en situation med böter. Ta böterna och utred anmälningsregleringen!

Jag hade ganska många möten där jag tryckte på för att vi skulle gå den vägen. Så blev det inte, och det tycker jag är tråkigt. Det är också anledningen till vi i dag har en gemensam reservation i betänkandet.

Jag tycker också att man ska ha respekt för den hållning regeringen presenterar. Det finns inga väl kända problem. Om det inte blir några kända problem är dock den principiella saken kvar, där vi inte är helt nöjda. Det tycker jag är skäl nog att gå vidare med en utredning.

Vi tycker inte att EU ska lägga sig i svensk vapenlagstiftning över huvud taget. Det var också anledningen till att Sverigedemokraterna 2017 ansåg att det inte var förenligt med subsidiaritetsprincipen att gå vidare med EU-direktivet. Vi har varit väldigt kritiska till det från början, eftersom syftet har varit att komma åt kriminella och terrorister. Det gör man inte med reglering av vapenmagasin. Vi tycker att man kan lämna det helt därhän.

Men om det inte blir ett jättestort problem kring detta är det inte heller någon jättestor sak att orda om. Då handlar det om det principiella: Ska EU ha någonting att säga till om när det gäller hur vi ska reglera våra vapenmagasin? Det tycker vi inte att EU ska ha över huvud taget.

Herr talman! Jag instämmer i att det finns ett principiellt problem med att kriminalisera innehav av magasin, nämligen att människor begränsar sig i sin hantering av magasin. Det utgör inte ett problem över huvud taget att människor har vapenmagasin hemma. Detta är ett principiellt fel som kan leda till att människor innehar magasin på ett sådant sätt att de gör sig skyldiga till brott, och det tycker jag är helt fel. I den bästa av världar innebär det dock ett ganska litet problem på kort sikt.

Vad ska vi göra från riksdagens sida? Ja, Sverigedemokraterna står ju bakom reservationen, och kommer också att rösta för den i kammaren, om att regeringen bör utreda användningsreglering som en alternativ implementering. Mer än så kan man kanske inte begära av ett parti som sitter i riksdagen och inte i regeringen. Men vi kommer definitivt att trycka på för att nå framgång också i den frågan.

Sedan blir debatten lite rumphuggen av att vi har en utredning som inte har presenterat sitt fulla förslag, som kommer i maj. Det kan hända att det blir positiva utfall även när det kommer till vapenmagasin. Vi lyfter de frågorna i den referensgrupp till utredningen som är tillsatt, men det är som sagt ovisshet.

Vi väljer det säkra före det osäkra. Vi har yrkat bifall till reservationen för att sätta tryck i frågan och visa att det finns en principiell invändning mot den implementering som gjordes. Visar det sig att det finns problem längre fram som är mer eller mindre påtagliga eller att utredningen inte omhändertar frågetecken är jag förvissad om att vi också kommer att få ett breddat stöd för vår uppfattning i denna fråga i kammaren och inte behöver stå ensamma med den. Det ser vi dock ut att få göra denna gång.

Jag ser fram emot ett fortsatt gott arbete med att sätta tryck i frågan.

Herr talman! Frågor om vapen och jakt har i många år och många debatter rönt stort engagemang och mycket uppmärksamhet här i kammaren. Kanske beror det på att många människor i Sverige har jakt som sitt största fritidsintresse. Det är faktiskt inte bara ett fritidsintresse, utan en livsstil.

Det råder ingen tvekan om att jägarkåren är viktig för landets faunavård, inte minst när det gäller eftersök av trafikskadat vilt, vilket görs mer eller mindre ideellt av jägarkåren i dag. Därför är det oerhört problematiskt att jägarkåren ofta hamnar i kläm när vapenlagar diskuteras och straffskärpningar sker, i syfte att försvåra för illegala vapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Av den anledningen har det skrivits en mängd motioner i dessa ärenden genom åren. Och det har beslutats om tillkännagivanden. Årets motionsflod är markant mindre. Men några motioner finns kvar att hantera, bland annat en som handlar om implementeringen av EU:s vapendirektiv, som det fattades beslut om förra sommaren.

Det, mina vänner, är en märklig följetong i den här kammaren. För dem som eventuellt lyssnar här i kammaren och annorstädes ska jag rekapitulera en aning. År 2017 antog EU ett ändringsdirektiv till vapendirektivet. Olika åsikter om Sveriges vapenlagar fanns långt före det, men det blev definitivt värre då. Centerpartiet var emot vapendirektivet då, och vi var emot det som röstades igenom här i kammaren förra sommaren. För sakens skull kan jag påminna om hur våra folkvalda röstade i EU-parlamentet 2017. De som röstade nej var Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. De som röstade ja var Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Vi vet alla att de vapen som används av kriminella kommer från andra håll än från jägare och sportskyttar. Oavsett vilka lagar vi förändrar här i kammaren kommer en grovt kriminell aldrig att söka licens för sitt vapeninnehav.

Jag kan drista mig till att säga att regeringar av alla kulörer tycks tro att ju fler vapen som finns i samhället, desto mer ökar kriminaliteten. Så är det inte. Alla medborgare i Sverige skulle kunna ha varsitt vapen om vi var och en sköter oss och använder det som det är tänkt att användas, det vill säga till målskytte, till jakt eller som samlarändamål. För att få ha det måste du genomföra kvalificerade tester och ta examen. Din vandel - populärt begrepp - kontrolleras kontinuerligt i polisens register. Om du inte sköter dig blir du helt enkelt av med ditt vapen.

Herr talman! Nu har det intressanta fenomenet uppstått att de partier som gång på gång har kritiserat tidigare regeringar för att ha valt att föreslå en överimplementering av direktivet nu sitter i regeringen. Då hade i alla fall jag förväntat mig att regeringen skulle leverera förslag som verkligen innebar minimiimplementering. Men så blev det inte. Man röstade igenom flera förslag som man tidigare har kritiserat, bland annat att tillståndsreglera vapenmagasin och dessutom kriminalisera innehavet av vapenmagasin om det inte fanns korrekt tillstånd för det. Det krävdes inte i EU-direktivet.

I ändringsdirektivet som började gälla förra sommaren fanns det uppenbara problem, vilket har nämnts i replikskiften här. Det gällde inte minst för målskyttet och den stora idrottsrörelse det representerar. Jag ska ge några exempel. Sverige har sin tillståndsgivning uppdelad på ändamål, det vill säga jakt, målskytte eller samlare. Till exempel får vapen som innehas för ändamålet jakt användas även för målskytte men inte tvärtom. Det gäller även om vapnen som sådana är helt identiska. Det vill säga att samma magasin kan vara tillståndspliktigt för en innehavare men inte för en annan. Det är inte särskilt rättssäkert.

Sanningen är att om en kriminell skulle komma över ett halvautomatiskt jakt- eller målskjutningsvapen och avse att skjuta mot andra människor med det spelar det ingen roll om personen har ett magasin med mer eller mindre kapacitet än tio patroner. Men det är endast magasin med mer än tio patroner som ska registreras. Det är inte logiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Att jämställa ett löst plåt- eller plastmagasin med ett skjutvapen är ytterst långsökt. Men det hindrar naturligtvis inte att polisen ska kunna ställa relevanta frågor om man påträffar vapenmagasin eller vapendelar hos någon som inte kan styrka att han lagligt innehar ett vapen som föremålen är avsedda för. Det kan göras även utan tillstånd för magasinen.

Nej, inför en användarreglering fullt ut, likt för vapenlicensen! Har du avlagt jägarexamen får du ansöka om vapenlicenser och är därmed ansvarig. Är du målskytt har du gjort ett test och är därmed ansvarig. Det fungerar i andra länder. Det är precis vad som föreslås i Centerpartiets motion och är precis det som Tidöpartierna har tyckt i alla år, fram till nu.

Förra sommaren klubbades ändringsdirektivet igenom av tidsskäl och för att risk för vite från EU förelåg. Vite utdömdes i alla fall. Nu finns alltså egentligen inga av de skälen kvar. Nu borde regeringen i lugn och ro kunna tillsätta en utredning eller ge den utredning som redan finns i uppdrag att utreda just införande av användarreglering.

Det spelar ingen roll hur många gånger Moderaterna eller Sten Bergheden säger att Centerpartiet borde ha gjort detta tillsammans med den förra regeringen. Det stämmer nämligen inte. Vi hade inget som helst samverkansavtal om jaktfrågor. Nu finns det däremot en regering där samtliga partier tycker att det här är viktigt. Det tyckte man åtminstone fram till valet.

Det är inte rimligt att polisen ska lägga pengar och resurser på att leta upp, kontrollera och lagföra innehavare av ett metall- eller plastmagasin. Därför tycker jag att en utredning behövs nu.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Herr talman! Med all respekt för Adam Marttinens replik och fråga vill jag först säga att det under de senaste två mandatperioderna inte har funnits någon centerpartistisk regering. Det var det sista uttalandet som Adam Marttinen gjorde. Och med all respekt - det finns fler frågor att diskutera i kammaren än jakt, vilt och vapen. Det finns väldigt stora frågor och mycket att diskutera.

Jag hänvisar återigen till januariavtalet, precis som Adam Marttinen har hänvisat till Tidöavtalet och förklarat att det var därför man gick ifrån sin viktiga position i dessa frågor som man hade innan valet men släppte efter valet. Januariavtalet innehöll jättemånga viktiga frågor och jättemycket centerpartistisk politik om ideologiska frågor. Men det innehöll inte jakt, vilt- eller vapenfrågor. De frågorna valde vi att verka för här i kammaren precis som man gör om man inte sitter i regering - men vi lyckades inte. Det är helt rätt. Regeringen fallerade. Jag håller helt med.

Vi höll med om all den kritik som tillkännagavs här om att regeringen struntade i den formalia som vi hanterade här. Vi stod på samma sida som Sverigedemokraterna och kritiserade regeringen, men januariavtalet innehöll ingen punkt om jakt, vilt- eller vapenfrågor.

Herr talman! I det förra replikskiftet ställde jag frågan till Adam Marttinen vad skälet var till att man ändrade åsikt om den viktiga frågan om implementeringen av EU:s vapendirektiv. Jag uppfattade att jag fick svaret att man inte kom hela vägen fram - alltså drar jag slutsatsen att det för Sverigedemokraterna finns viktigare frågor än legala vapenägares problem vid införandet av EU:s vapendirektiv, för det var vad Sverigedemokraterna gick med på.

Vapenfrågor

Min motfråga, som vi kan ta i någon annan debatt, skulle kunna bli vad Sverigedemokraternas roll i regeringsunderlaget är. Det är en fråga som vi kan återkomma till.

I övrigt vill jag avsluta på samma sätt som Adam Marttinen gjorde. Om den pågående vapenutredningens resultat inte anses till fyllest när det levereras hit till riksdagen ser vi till att göra någonting åt det. Jag hoppas att Sverigedemokraterna är med på andra saker än att bara skriva motioner och yrka på reservationer när det gäller motioner och till exempel lägger fram förslag till utskottsinitiativ, medverkar i debatter och interpellationsdebatter eller tar de informella kontakter som Sverigedemokraterna borde kunna ta för att se till att det blir en användarreglering i stället för en innehavsreglering av vapenmagasin.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 februari.)