Fredrik Lundh Sammeli (S) om Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Regeringen har presenterat en budget som gör det möjligt för Sverige att resa sig. När vår regering tillträdde för tre år sedan hade människors ekonomi försämrats till följd av höga skatter och skenande mat- och bränslepriser. Sverige hade en inflation på nästan 10 procent och låg tillväxt. Det som inför valet 2014 var ett socialdemokratiskt löfte om Europas lägsta arbetslöshet hade i stället lett till den fjärde högsta arbetslösheten i EU. Stor invandring och misslyckad integrationspolitik hade lett till social utsatthet och växande gängkriminalitet. Otryggheten bredde ut sig i takt med ungdomsrånen, och Sverige slog rekord i skjutningar.

Det tar förstås tid att vända utvecklingen. Tre år in i mandatperioden är vi långt ifrån klara, men vissa saker börjar röra sig i rätt riktning. Inflationen är bekämpad. Skjutningarna minskar, även om mycket mer krävs i kampen mot brottsligheten. Sverige har den lägsta asylinvandringen sedan 1985 och det lägsta skattetrycket på 50 år. Det är klart att vardagen blir lite lättare och att familjernas ekonomi stärks när en vanlig arbetande familj får en hel månadslön mer i plånboken varje år. Vi fortsätter att rusta såväl polis och rättsväsen som socialtjänstens brottsförebyggande arbete så att fler barn får växa upp i trygghet. Regeringen har lagt fram en budget som gör Sverige starkare.

Sjukvården är särskilt viktig för oss i Kristdemokraterna. Du ska kunna lita på att vården finns där när du eller någon i familjen behöver den, men alldeles för många människor väntar alldeles för länge på vården man har rätt till. Man möts inte heller alltid av en jämlik vård beroende på var i landet man bor.

Under Socialdemokraternas åtta år vid makten mer än fördubblades vårdköerna. De var rekordlånga redan före pandemin, och köerna till bup tredubblades. S lämnade över en sjukvård med lägst antal bemannade vårdplatser per capita i hela Europa. Kristdemokraternas främsta prioriteringar under den här mandatperioden har därför varit att komma till rätta med orättvisorna och ojämlikheten inom vården genom att successivt öka den statliga styrningen, så att de regionala skillnaderna minskar och fler kan få del av en jämlik och rättvis vård.

En annan prioritering har varit att öka tillgängligheten så att fler kan få vård i tid. Jag vill vara tydlig med att det fortfarande saknas vårdplatser. Alltför många får vänta för länge. Vi behöver göra upp med den byråkrati och det slöseri med skattebetalarnas pengar som de 21 självstyrande regionerna innebär.

Mycket arbete återstår, men det finns samtidigt hopp även för svensk sjukvård. Vårdköerna är nu kortare, vårdplatsbristen är mindre och allt fler söker sig till vårdyrket.

Vi har inrättat en nationell vårdförmedling som gör att den som inte får vård i tid snabbare kan erbjudas vård i en annan del av landet eller hos en privat vårdgivare. Vi har vidtagit åtgärder för att skärpa vårdgarantin och införa sanktionsavgifter mot regioner som inte klarar sitt uppdrag att erbjuda vård i tid, eftersom vi behöver ta ytterligare steg framåt.

I budgeten för 2026 avsätter vi 6,6 miljarder i prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna. Det blir ytterligare 1 miljard och mer av nationell samordning för att växla upp arbetet med att korta vårdköerna. Anslaget för att korta vårdköerna för vissa specifika diagnosgrupper såsom framfall, höftledsprotes och gråstarr ökas med 750 miljoner, eftersom den åtgärden har haft effekt och minskat vårdköerna under det år som gått.

Nu väntar dessutom historiska satsningar på psykiatrin. Den psykiska ohälsan ökar bland unga, och förtvivlan är naturligtvis väldigt stor hos de familjer som inte får den hjälp de behöver. Vi avsätter därför fortsatt en bupmiljard för att öka tillgängligheten och korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin.

Vi lägger 100 miljoner specifikt på att korta köerna för dem som lider av ätstörningar. Vi lägger 300 miljoner per år på suicidprevention. Vi lägger en halv miljard på att stärka primärvårdens möjligheter att ge barn och unga vård i tid. Inte minst fortsätter satsningen på de nationella utvecklingsteam som syftar till att regionerna ska förbättra och effektivisera sin psykiatri, så att vi kan hjälpa fler av de barn och ungdomar och även vuxna som i dag mår dåligt och väntar på att få komma i kontakt med antingen bup eller vuxenpsykiatrin. När bidraget till psykiatrin ökar med så mycket som 23 procent är det viktigt att pengarna används på rätt sätt.

Det finns många andra satsningar i budgeten som skulle kunna nämnas. Regeringen har under mandatperioden arbetat fram en ny cancerstrategi och tredubblat satsningen på cancervården så att den nästa år uppgår till hela 1,5 miljarder kronor. Vi fortsätter satsningen på mödrahälsovård, förlossningsvård och flickors och kvinnors hälsa, bland annat för att fler kvinnor ska få möjlighet att känna trygghet inför, under och efter sin förlossning.

Vi stärker även brottsofferperspektivet. Det gör vi inte bara genom skärpta straff för vålds- och sexualbrott och slopad mängdrabatt för seriebrottslingar, utan vi gör det också genom att stärka vården för sexuellt våldsutsatta med 200 miljoner kronor. Det gör vi därför att kunskapen om sexuella övergrepp, sexuellt våld och den vård och behandling som krävs efter sådana övergrepp behöver öka.

Låt mig avslutningsvis också säga något om Sveriges äldre. Att äldre ska hedras och behandlas med värdighet och respekt är inte bara en politisk målsättning för mig. Det är en grundläggande värdering som mitt parti, Kristdemokraterna, en gång bildades för att försvara. Det är en värdegrund som historiskt byggt Sverige och hela västvärlden starkt. Jag skulle vilja säga att det är en svensk värdering att äldre ska behandlas med respekt. Som kristdemokrat skulle jag därför vilja lyfta fram något av det som nu händer på äldreomsorgens område.

Vi förstärker och förlänger Äldreomsorgslyftet, vilket underlättar bemanningen och skapar bättre förutsättningar för en värdig omsorg där det finns tid att samtala och äldre behandlas med respekt.

Vi har stärkt den medicinska kompetensen med medicinsk bedömning av sjuksköterska på särskilda boenden. Vi har infört krav på en medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommunerna. Vi inför nu också en fast omsorgskontakt på landets äldreboenden, vilket banar väg för bättre kvalitet.

Jag är särskilt glad över att vi nu förstärker anhörigstödet för alla makar och fruar som tar så stort ansvar för varandra och för alla söner och döttrar som vecka ut och vecka in kämpar för att stötta sina föräldrar. Det gäller inte minst i tider som nu när julen närmar sig.

Det går inte att tala om trygghet när äldre inte kan göra sig förstådda på sitt eget språk i sitt eget land. Det går inte att tala om värdighet om det inte finns möjlighet att samtala om livet med den som är satt att sköta ens vård och omsorg. Därför är jag stolt över att vi kristdemokrater tillsammans med våra samarbetspartier nu inför språkkrav inom äldreomsorgen. Det gäller i hela landet, och det införs från och med den 1 juli 2026.

Regeringen har lagt fram en budget som stärker människor och familjer i vardagen, som stärker vården och som förbättrar äldreomsorgen. Jag yrkar bifall till regeringens budget och till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Självklart ska vi inte korta köerna på bekostnad av personalen eller villkoren för personalen – tvärtom. En nyckel för att vi ska kunna korta vårdköerna är ju att få upp antalet bemannade vårdplatser. För att göra det behöver vi bättre villkor för personalen. Vi måste göra det mer attraktivt att söka sig till vården.

Det är därför positivt att den här regeringen är den första som tagit fram en nationell plan för kompetensförsörjning som identifierar vad som behöver hända ute i regionerna för att det ska bli mer attraktivt att jobba inom vården. Vi ser nu ett trendbrott. Fler väljer att söka sig till vårdyrket. En del av regeringens politik är alltså att vi genom att förbättra villkoren för personalen också kan skapa förutsättningar för kortare vårdköer.

Den andra frågan var: Varför gör vi inte som man alltid gjorde i vänsterstyret, det vill säga öser pengar i generella bidrag och hoppas på det bästa? Jo, för under de åtta år som Socialdemokraterna styrde landet mer än fördubblades vårdköerna. Inte en enda gång under de år när ni var stödparti till Socialdemokraterna lyckades ni minska vårdköerna. Det kan jämföras med hur det såg ut när Alliansen styrde. Då halverades vårdköerna.

Vad händer nu? Nu har vi mer av riktade statsbidrag. Vi sätter fokus på att öka tillgängligheten, och vi ser att vårdköerna nu minskar. Vår politik har effekt. De gamla socialdemokratiska vänsterlösningarna funkade inte. Det är hela anledningen till att vi nu bedriver en annan politik. Enskilda människor som är sjuka ska kunna få den vård de har rätt till, och de ska kunna få vård i tid.

Herr talman! Låt mig understryka att vårdköerna absolut inte har minskat tillräckligt – långtifrån. Trots det ser vi nu ett trendbrott. Ett sådant trendbrott kunde vi inte se någon gång under de åtta år som vänstern styrde Sverige.

Anledningen till att vi nu vill satsa mer på att korta vårdköerna och göra mer saker, till exempel skärpa vårdgarantin och se till att påskynda arbetet med den nationella vårdförmedlingen, är att vi behöver göra mycket mer för att människor ska få vård i tid.

Det är ett underbetyg till landets självstyrande regioner att de inte klarar arbetsmiljön för personalen. De uppgifter som rapporteras är naturligtvis allvarliga. Den nationella planen för kompetensförsörjning är en bra vägledning för vad som skapar en bra arbetsmiljö för personalen. Det handlar om många olika saker, såsom att få påverka schemaläggning och till exempel när man får vara ledig. Kristdemokraterna i Region Stockholm driver på för att man inom enheterna ska få behålla överskott så att man som personal ska få större påverkan på sin egen arbetsmiljö. Allt detta kommer att ha effekt i strävan efter en förbättrad arbetsmiljö och efter att fler ska vilja jobba inom vården.

Beträffande Vårdansvarskommittén är det ingen hemlighet att Kristdemokraterna är det parti som tydligast framhärdar i att det är dags att avskaffa de 21 självstyrande regionerna och låta staten ta över ansvaret för vården så att vi kan erbjuda människor vård i tid och en mer jämlik vård. Vi ser Vårdansvarskommitténs slutsatser, som alla partier var överens om, som ett jättebra första steg mot vårt slutmål om att avskaffa regionerna och låta staten ta över ansvaret.

Både sjukvårdsminister Elisabet Lann och socialminister Jakob Forssmed jobbar för att detta ska kunna bli verklighet. Inte minst kommer läkemedelsfrågan att vara prioriterad. Men det finns även annat.

Herr talman! Det är fortfarande alldeles för många människor som väntar för länge på vård, längre än den tid inom vilken de har rätt till vård enligt vårdgarantin. Därmed väntar man olagligt länge på vård.

Det här är vi inte nöjda med. Det är därför vi har riktat särskilda medel för att just korta vårdköerna och öka vårdkapaciteten runt om i landet. Vi ser nu ett trendbrott: Vårdköerna minskar. Det är bra. Vi är långtifrån färdiga, men vi ska fortsätta på den inslagna vägen.

Ett av problemen är den dysfunktionella sjukvårdsorganisationen. Vi har 21 självstyrande regioner som inte ser till patientens bästa utan sätter sin egen regionala ekonomi och sina egna regionpolitikers prioriteringar framför patientens rätt att få vård i tid, enligt lag. Det är ett stort problem. Vi har ledig vårdkapacitet i andra delar av landet för personer som har väntat för länge på vård.

Det var därför vi pekade ut framfall, höftledsprotes och grå starr som tre diagnosgrupper där köerna är långa men ledig vårdkapacitet finns i andra regioner och hos privata vårdgivare i den egna regionen. Vi sa: Vi betalar varenda krona som det här kostar bara ni regioner låter era patienter få den vård de har rätt till. Men har alla regioner agerat så, trots att vi stod för alla pengar? Nej, det har man helt enkelt inte gjort. Det är ett dysfunktionellt system.

Vi har inrättat en nationell vårdförmedling för att vi på sikt ska kunna hjälpa patienten att få den vård man har rätt till och på så vis runda regionernas självstyre.

Vi har tillsatt en utredning om att skärpa vårdgarantin, inte för att dagens vårdgaranti efterlevs utan för att patienten ska få makten att vända sig till en annan vårdgivare i ett tidigare skede. Vi är också beredda att införa sanktionsavgifter för att straffa de regioner som inte ger patienterna den vård de har rätt till trots att de skulle kunna göra det.

Herr talman! Jag vill vara väldigt tydlig med att vårt mål med den nationella vårdförmedlingen är att du som patient ska kunna se var i landet det finns ledig vårdkapacitet och att du ska kunna få hjälp av den nationella vårdförmedlingen att vända dig till en privat aktör eller till en annan region för att få den vård du har rätt till. Vi tycker alltså inte på något vis att den nationella vårdförmedlingen så långt vi har kommit nu är färdigutvecklad. Men under rödgrönt styre var det ingen som ville påbörja detta arbete, utan det är något som vi har gjort nu. Efter tre år är vi helt enkelt inte färdiga med det arbetet, men det är något som vi avser att fullfölja.

Vad gäller vårdköerna och att de minskar nu har vi inte bara tittat på en ögonblicksbild utan också jämfört eftersom vårdköerna fluktuerar över året. Om man jämför under en tolvmånadersperiod bakåt och tittar på det genomsnittliga antal patienter som väntat för länge på vård ser man att vårdköerna i september var betydligt mindre än de var när Magdalena Andersson förlorade valet i september 2022. Även i oktober fortsatte vårdköerna att minska.

Detta gör att jag känner mig trygg med att säga att vi just nu ser ett positivt trendbrott. Låt oss hoppas att det fortsätter! Men för att det ska fortsätta är det viktigt att vi fortsatt satsar på att rikta medel för att regionerna ska öka sin vårdkapacitet och korta köerna. Det är viktigt att vi är beredda att stärka patienternas egenmakt genom skärpt vårdgaranti och genom att utveckla den nationella vårdförmedlingen men också att införa sanktionsavgifter mot de regioner som kan ge människor vård i tid hos någon annan men som prioriterar sin egen ekonomi framför patienternas rätt till vård.

Herr talman! Vi är helt överens om att äldre förtjänar en värdig äldreomsorg. Man ska behandlas med respekt. Det ska finnas tid att se, bekräfta och samtala med de äldre inom svensk äldreomsorg. Det stämmer också att bemanningen inom äldreomsorgen är en stor utmaning för kommunerna.

Det stämmer däremot inte att regeringen inte skulle tillskjuta några pengar för att underlätta för kommunerna. Vi har de generella statsbidragen. Vi har ett särskilt sektorsbidrag till äldreomsorgen. Inte minst har vi valt att gå vidare med Äldreomsorgslyftet, som Socialdemokraterna införde och som det har varit väldigt viktigt för oss kristdemokrater att fortsätta att bygga på. Därför har vi ökat ambitionerna jämfört med det äldreomsorgslyft som Socialdemokraterna stod för. Vi har utökat summan och vidgat användningsområdet.

Detta är satsningar för att underlätta för kommunerna att rekrytera tillräckligt mycket utbildad personal för att ge de äldre en bra och värdig äldreomsorg. Vi kommer att fortsätta att prioritera äldreomsorgen.

Att vi ställer krav på omsorgskontakt inom äldreboendena, vilket också ställer krav på språkkunskaper, kommer också att förbättra kvaliteten i äldreomsorgen. Det kommer att förbättra kvaliteten för de äldre, och det kommer också att kännas mer meningsfullt för personalen att jobba inom yrket. Därför har vi en väldigt bra politik just för att fler ska söka sig till äldreomsorgen och för att vi ska kunna förbättra värdigheten och kvaliteten för de äldre.

Herr talman! Skattesänkningarna är viktiga, för hushållen befinner sig i en tuff ekonomisk situation. Det gäller inte minst många av de äldre pensionärerna. Jag vet att Socialdemokraterna vill ta mer av deras pengar och på så vis göra dem fattigare. Vi vill inte det. Vi vill att människor ska behålla mer av sina pengar, så att de kan stå starkare i sin ekonomi och känna en större trygghet.

Jag konstaterar att Socialdemokraterna i opposition inte har några problem med att lägga mer pengar på personalsatsningar i äldreomsorgen. Jag säger inte att det är fel i sak, men jag konstaterar att de satsningar som Socialdemokraterna gjorde på äldreomsorgen när de själva styrde inte kommer i närheten av det de nu pratar om. Då undrar jag varför de inte kunde göra det när de hade möjligheten.

Socialdemokraterna måste också lära sig att allting inte handlar om mer pengar, utan mycket handlar också om andra saker. Inget i den långa rad saker jag nu räknade upp – medicinskt ansvarig för rehabilitering, fast omvårdnadskontakt, språkkrav i äldreomsorgen – valde Socialdemokraterna att gå vidare med. Det är åtgärder som på riktigt stärker kvaliteten i äldreomsorgen, förbättrar tryggheten och gör det mer attraktivt att jobba inom äldreomsorgen.

Det hade också varit önskvärt om Socialdemokraterna inte bara lade mer pengar på samhällsproblemen utan också kunde se att hur vi styr också har en stor effekt på den kvalitet vi får i välfärden.

(Applåder)

Herr talman! Det är viktigt att vi tar vara på de goda krafter som vill jobba inom svensk äldreomsorg, oavsett var personerna kommer ifrån. Det är vi naturligtvis helt överens om. Men vi kan inte se äldreomsorgen som något slags integrationsåtgärd där man först ska börja jobba och sedan få den kompetens som man behöver. Man måste ha tillräckligt god språkkunskap för att kunna ge de äldre den omsorg och trygghet som de förtjänar. Det är en fråga om trygghet och trivsel.

Det är också en fråga om patientsäkerhet. Det har vi sett skrämmande exempel på i närtid, då man behövde larma ambulans till ett äldreboende där personalen inte kunde kommunicera fullt ut med ambulanspersonalen, vilket satte den äldres liv och hälsa på spel. Vi ska naturligtvis ställa krav på språkkunskaper, och vi ska erbjuda vidareutbildningsinsatser, så att så många som möjligt får chansen att nå upp till de kraven.

När det gäller satsningar på svensk sjukvård vill jag säga att det är regionerna som ansvarar för större delen av svensk sjukvårds finansiering. Vi kommer från ekonomiskt tuffa tider där staten har skjutit till extra mycket pengar för att rädda regionerna från de pensionsavtal de hade ingått, för regionerna hade väldigt stora underskott på grund av inflationen. Då biffade vi upp statens budget.

Nu ser vi att kommuners och regioners budget ser ut att gå bättre framöver. Då kan man också justera hur mycket staten går in och stöder. Sektorsbidraget för sjukvården på några miljarder kronor som nu har försvunnit var just till för att stötta regionerna tillfälligt i den tuffa situation som de befann sig i. Det är förklaringen.

Herr talman! Att SKR riktar kritik mot regeringen för att man ställer krav på vad skattebetalarnas pengar går till tar jag med väldigt mycket ro. Vi har nämligen provat att vräka pengar till regionerna, och det har inte haft effekt. Inte ens när vi från statens sida har ingått överenskommelser med SKR och sagt att vi från statens sida är beredda att lägga många miljarder för att vi ska kunna klara en omställning till god och nära vård och stärka primärvården har SKR klarat av att hålla sitt ord. Man har inte fått pengarna att nå ut till regionerna och till golvet inom primärvården. Det är patienterna som hamnar i kläm.

Vi har nu valt att sidsteppa SKR i flera avseenden, för vi kan inte lita på att det får effekt när vi samarbetar med dem. Nu har vi förordningsstyrda statsbidrag. Vi jobbar direkt mot regionerna, vilket är ett mycket effektivare sätt.

Jag förstår att SKR gärna vill ha dragningsrätt när det gäller statens bidrag till regionerna och gärna vill bestämma vad de ska gå till. Men det är slut med det. Det funkar inte, och därför väljer vi helt enkelt att ha mer av riktade statsbidrag.

Vi lyckades som sagt aldrig korta vårdköerna när de rödgröna styrde landet. Nu har vi riktade statsbidrag för att korta vårdköerna. Vårdköerna minskar. Låt oss hoppas att den trenden håller i sig.

(Applåder)