Statsministern Ulf Kristersson (M) svarade Nooshi Dadgostar i en replik om Partiledardebatt i debatten ”Protokoll 2024/25:56 Onsdagen den 15 januari” den 15 jan 2025.
Nooshi DadgostarV· i en replikUlf Kristersson tar inte den här frågan på allvar. Han skyller på allt och alla och använder det som en plojsak i den här debatten. Vi lever i ett spänt säkerhetspolitiskt läge. Ulf Kristersson har valt att anlita en…STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Herr talman! Dag för dag tar vi tag i de problem som gjorde Sverige fattigare och farligare och som alldeles för länge fick växa sig alldeles för stora. Seriös politik måste alltid handla om lösningar: arbeta fram nödvändiga reformer, samla majoriteter och få saker gjorda.
Vänsteralternativet i svensk politik kunde inte enas om att minska asylinvandringen och kunde inte ens under pågående extrem våldsvåg enas om riktiga krafttag mot de kriminella gängen. Men låt oss ge dem en sak. De kunde faktiskt enas om kärnkraften, och den lade de ned. Det betalar södra Sverige för i dag. Vänsteralternativet såg inte heller saker komma, och det man inte ser gör man ingenting åt.
På min sida av politiken har vi enats om de stora frågorna för att bygga vårt land tryggare och rikare, medan oppositionen fortfarande är splittrad i varje fråga som är riktigt viktig för Sverige. De kan inte enas om att fler asylsökande som fått avslag ska återvända eller om att begränsa antalet kvotflyktingar. De kan inte enas om anonyma vittnen, vistelseförbud för gängkriminella eller preventiva tvångsmedel. De kan inte enas om skatterna. Inte ens om Sveriges säkerhetspolitik kan de enas.
Vänsteralternativet skulle inte kunna lägga fram ett enda lagförslag som gör Sverige rikare och tryggare. Men det kan vi, och vi gör det.
(Applåder)
I detta anförande instämde John E Weinerhall (M) och Rashid Farivar (SD).
Herr talman! Tre av fyra av regeringens budgetar är framlagda, och det är samma visa gång på gång: stora skattesänkningar för de rika, tvärstopp för byggande, havererad energipolitik och broms för investeringar i ny grön teknik som skapar nya jobb. Vi ser resultatet. Nyföretagandet faller för tredje året i rad och är nu på den lägsta nivån sedan finanskrisen. Sverige hör till EU:s bottenliga när det gäller tillväxt. Arbetslösheten stiger. Ungdomsarbetslösheten är 25 procent. Fler är beroende av bidrag än när regeringen tillträdde.
Gång på gång får regeringen skruva ned sina egna prognoser över den ekonomiska tillväxten. Hur man än vrider och vänder på det är det uppenbart att lågkonjunkturen fördjupas på grund av regeringens politik.
Min fråga till Ulf Kristersson är: Vad skulle Ulf Kristersson, med facit i hand, ha gjort annorlunda under de här två åren?
(Applåder)
Herr talman! Först och främst går våra budgetar igenom i riksdagen, till skillnad från hur det var för den regering som föregick vår. Vi kan alltså föra en ekonomisk politik. Vi lägger inte en budget som ett tips till riksdagen - kanske går den igenom, kanske går den inte igenom. Man har ingen aning. Om man inte har en budget i lågkonjunktur har man ingen ekonomisk politik, och det hade inte ni.
Om vi hade följt receptet att elda på under höginflation hade hushållen varit i en sämre position i dag. Vi ärvde en inflation på 10 procent av den förra regeringen. Nu är den under 2 procent. Räntorna faller. Nu finns det förutsättningar att stötta hushållen på riktigt. Allt detta är riktig ekonomisk politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Det är alldeles riktigt att hela Europa har ett tillväxtproblem, men det hade inte blivit bättre av höga räntor och hög inflation. Nu finns förutsättningarna.
(Applåder)
Herr talman! Jag måste verkligen tacka för svaret. Det är oerhört tydligt. När såg vi senast en så nöjd statsminister i Sverige?
Han är nöjd med att hela Europa har låg tillväxt. Men den svenska tillväxten ligger ju i EU:s bottenträsk. Han är nöjd med att var fjärde ung människa på arbetsmarknaden är arbetslös. Han är nöjd med att det man kallar arbetslinjen i praktiken är en bidragslinje, eftersom fler lever på akassa och försörjningsstöd. Han är nöjd med alla de konkurser som vi ser i byggbranschen, med ett totalt stoppat byggande som följd. Och han är nöjd med en tågpolitik som liksom energipolitiken har havererat.
Om det funnits en OS-gren i nöjdhet hade medaljerna hängt tungt kring Ulf Kristerssons hals.
(Applåder)
Herr talman! Det här blir lite löjligt. Om man läser vår budget och lyssnade till vad jag sa, finns det då någonting som antyder att jag är nöjd med tillståndet i Sverige? Vi jobbar ju dygnet runt för att lösa de problem som gör att vi inte har skäl att vara nöjda, dem som ni lämnade efter er: för hög asylinvandring, för mycket gängkriminalitet, för hög inflation och för höga skatter. Allt detta jobbar vi med nu. Det är därför vi tar politiken på så stort allvar.
Låt oss titta på det som skulle kunna vara Sveriges stora tillväxtmotor, det vill säga Stockholm. Där har ni makten. Det är väl det som är skyltfönstret. Där har ni lyckats höja skatten två år i rad, vilket innebär 6 000 kronor mer i skatt för en helt vanlig barnfamilj i Stockholm. Ändå gör ni nedskärningar i kollektivtrafiken i just Stockholm av alla ställen. Vårdköerna ökar, och av rent ideologiska skäl rycker ni undan mattan för uppskattade vårdmottagningar. Inte ens det förebyggande klarar ni av; ordningsvakterna är färre. Det är ert resultat när ni har makten.
(Applåder)
Herr talman! Sverige befinner sig i ett spänt säkerhetspolitiskt läge. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är folkrättsvidrigt och en humanitär katastrof. Det är en attack mot freden i hela Europa.
I samband med detta har Ulf Kristersson utnämnt en nationell säkerhetsrådgivare, som alltmer verkar vara och bli en nationell säkerhetsrisk. Vad jag förstår är Henrik Landerholm en barndomsvän till statsministern. Han har anställt personer som inte är säkerhetsprövade. Han har glömt sin mobiltelefon på den ungerska ambassaden. Nu har det också framkommit att han har glömt inte bara hemligstämplat utan också säkerhetsklassat material på en kursgård, vilket innebär att det är röjt, och han har farit med osanning om detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Är det Ulf Kristerssons åsikt att han ändå har ett personligt ansvar för detta? Hur värderar han det som har framkommit och de röjda hemligstämplade uppgifterna? Är det bra att ha en sådan nationell säkerhetsrådgivare i det läge som råder?
(Applåder)
Herr talman! Jag svarade på dessa frågor i förra veckan. Det här handlar alltså om två år gamla händelser, som har skötts av Regeringskansliets säkerhetsavdelning enligt de rutiner som finns när saker som inte ska hända ändå händer. Jag har inget skäl att ifrågasätta deras hantering. Jag noterar dock att frågan är anmäld till konstitutionsutskottet, och då är det deras uppgift att granska Regeringskansliets handläggning.
Låt mig tillägga, herr talman, att jag inte tar några lektioner av en partiledare som har svårt att hålla rent mot terrorromantik i sina egna led.
(Applåder)
Herr talman! Ulf Kristersson tar inte den här frågan på allvar. Han skyller på allt och alla och använder det som en plojsak i den här debatten.
Vi lever i ett spänt säkerhetspolitiskt läge. Ulf Kristersson har valt att anlita en barndomsvän som säkerhetspolitisk rådgivare, och detta har inte skett genom gängse anställningsprocesser. Jag säger ingenting om det, men detta är en person som återkommande har röjt säkerhetsklassat material, vilket är ett hot mot rikets säkerhet. Ulf Kristersson tycker inte att detta är viktigt utan använder det som polemik i debatten. Är det seriöst?
Bryr sig Ulf Kristersson inte om detta? Är hans uppfattning att det här inte är hans ansvar utan gäller en administrativ enhet på Regeringskansliet? Är Ulf Kristerssons åsikt att han inte har något personligt ansvar för att den här personen har farit med osanning, har röjt säkerhetsklassat material och i sig själv, i detta läge, är en säkerhetspolitisk risk inne på Regeringskansliet? Bryr sig inte Ulf Kristersson om detta?
(Applåder)
Herr talman! Det är väl inte jag som gör allmän polemik av den här frågan, utan det är Nooshi Dadgostar.
Jag har flera gånger svarat exakt på vad som har skett och vad jag vet om den saken. Regeringskansliets säkerhetsavdelning har hanterat den här frågan som de hanterar problem av detta slag. Sådant ska inte hända, men det kan ändå hända. Jag har inga skäl att ifrågasätta deras hantering av detta. Jag har inte varit inne i frågan, men nu får saken granskas av konstitutionsutskottet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Herr talman! Vi har sett att regeringen gärna kallar till pressträffar för att prata om nya rekord som har slagits, hur många människor som har lämnat landet eller hur få som får komma hit. Jag skulle dock vilja fråga statsministern om några andra rekord, som Moderaterna verkar vilja sopa under mattan.
Förra året slogs nytt rekord i antal konkurser: över 10 000. Nyföretagandet slår bottenrekord och är på de lägsta nivåerna sedan finanskrisen. Som en följd av detta ökar arbetslösheten och når rekordnivåer. Sysselsättningen sjunker.
Min fråga är ganska enkel: Vad gör statsministern för att lösa det här problemet för Sveriges småföretagare?
Herr talman! Det här är en viktig fråga. Jag och denna regering ärvde en ekonomisk situation med lågkonjunktur och 10 procents inflation. Alla som har något minne av svensk ekonomisk historia vet ungefär vad 10 procents inflation och höga räntor betyder för hushåll och, i mycket hög grad, för företag och deras vilja att anställa och göra investeringar. Detta är allvarliga saker, parallellt med det allvarliga säkerhetspolitiska läget.
Allt detta ärvde vi, och allt detta har vi jobbat med. Det började med att vi inte ville falla i fällan att ge allt till alla under hög inflation och elda på brasan ännu mer. Det var det första vi gjorde. Då var det många som protesterade och sa att vi borde göra mer och elda på.
Den som har läst årets budget - detta är alltså inte ett tips, utan budgeten är förhandlad och går igenom i riksdagen - ser stora tillväxtreformer, satsningar på infrastruktur och forskning samt skattesänkningar på flit och arbete. Det bygger tillväxt.
(Applåder)
Herr talman! En gång i tiden var arbetsmarknadspolitik och småföretagande Moderaternas paradgren. De förstod att jobb och företagande var nyckeln för att fler skulle kunna bygga en bättre framtid och för att tillväxten skulle vara stark i det här landet.
Vi har nu hört statsministern stå här och säga att man jobbar dag och natt för att göra Sverige bättre. Ändå går siffrorna åt fel håll. Ändå ökar antalet konkurser. Ändå ökar arbetslösheten. Ändå minskar nyföretagandet.
Även andra länder har haft inflation. Även andra länder har kämpat med det som Sverige har kämpat med. Där har inte konkurserna nått dessa nivåer. Där har inte arbetslösheten ökat på samma sätt som i Sverige.
Småföretagen får kämpa på. Det finns en budget, men småföretagen ser ingen ljusning i den budgeten. Jag kan inte tolka detta på något annat sätt än som att Moderaterna antingen inte vill eller faktiskt inte kan råda bot på det som svenska småföretagare just nu möter i vardagen.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Herr talman! Jag har, som alla vet, inget emot att vi argumenterar mot varandra när vi tycker rejält olika. Så ska det vara i politiken. Jag är dock ännu mer för att vi kan samlas och få saker gjorda när vi tycker ungefär lika.
Detta är ju lite ironiskt. Vi ser över 3:12-reglerna. Vi vill slå vakt om äganderätten i den nya grundlagsutredningen. Vi vill få ned marginalskatten så att man får åtminstone hälften kvar. Allt detta är regeringen och Centerpartiet i grund och botten helt överens om. Ironin är att ni har fel gäng. Vad av allt detta ska du åstadkomma med Vänsterpartiet? Det är ju obegripligt.
(Applåder)
Herr talman! I valrörelsen lovade Moderaterna att ny kärnkraft skulle ge lägre elpriser, lösa klimatomställningen och byggas ut utan statligt stöd. Elisabeth Svantesson garanterade att byggandet av nya reaktorer skulle påbörjas inom 100 dagar efter valet. Nu har det gått 820 dagar, men hittills finns inget spadtag i sikte. Däremot har det blivit brutalt tydligt att ny kärnkraft kräver gigantiska statliga subventioner. Det är också ett faktum att regeringens fixering vid kärnkraften riskerar att bromsa utbyggnaden av andra fossilfria energislag.
I detta läge måste man fråga sig om statsministern hela tiden visste att det inte skulle gå att bygga kärnkraft utan statligt stöd men valde att vilseleda i valrörelsen. Eller trodde statsministern på allvar att det skulle gå att få fram ny kärnkraft med enbart regelförenklingar?
I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).
Herr talman! Först måste jag säga att jag är lite förvånad och glad över Miljöpartiets iver att så snabbt som möjligt få ny kärnkraft i Sverige. Välkomna till klubben - detta är mycket bra!
Faktum är att inget seriöst land har abdikerat från energipolitiken på det sätt som Sverige har gjort. Sverige har trott att man bara kan låta det vara och se hur det går. Kanske går det; kanske går det inte. Inget seriöst land släpper den frågan och hoppas att det löser sig av sig självt. Därför började vi med att ta bort de uttryckliga förbud som ni var med och införde. Nu ser vi till att det finns en grundläggande idé om hur risken för investeringar i ny kärnkraft ska delas.
Det enda land man kan jämföra Sverige med är tyvärr Tyskland. De lade ned kärnkraften, byggde bara vindkraft och hoppades att det skulle räcka. Nu eldar de med kol och olja. Det är tyvärr riktigt dålig miljöpolitik.
(Applåder)
I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).
Herr talman! Jag uppfattade inte något svar från statsministern på frågan om huruvida han på riktigt trodde att det skulle gå att bygga kärnkraft utan stöd eller aktivt valde att vilseleda i valrörelsen. Det tror jag att väljarna skulle vilja veta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
I höstas kallade Ulf Kristerssons tidigare statssekreterare Miljöpartiet de nya energirealisterna och pekade på Miljöpartiets förslag om satsningar på mer förnybart, energieffektivisering och grön baskraft. Denna kombination är svaret på många av de utmaningar som Sverige står inför i dag, men den moderata fixeringen vid ny kärnkraft bromsar i stället klimatomställningen, ökar utsläppen och hotar den svenska konkurrenskraften. Hur långt ska det behöva gå innan statsministern klarar av att ta in verkligheten och släppa prestigen?
(Applåder)
I detta anförande instämde Camilla Hansén (MP).
Herr talman! Vi pratar nästan bara om kärnkraft därför att ni, Daniel Helldén, alltid vill prata om kärnkraft. Det är ni som är besatta av detta. Först lade ni ned kärnkraften, och när vi nu vill bygga upp den igen tycker ni att vi är besatta av den.
Vi är besatta av en sak när det gäller energi: stabil, pålitlig och fossilfri energi till rimliga priser. Det är jag lätt besatt av; det medges. Då behövs alla energislag. Det räcker inte med enbart väderberoende kraft. Vi är ju ett av Europas kallaste och mest avlånga länder och ett mycket industrialiserat land där industrin vill gå från fossilt till fossilfritt. Så ungefär ser den enkla kalkylen ut. Men det här är svåra saker, och därför gör vi nu svåra saker.
Investeringsfrågan handlar om att ta bort den politiska risken eftersom man i näringslivet med viss rätta är livrädd för att ni ska få tillbaka makten en gång till och återgå till en politik där fossilfri energi läggs ned.
(Applåder)
I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).
