11,9 miljarder till migration (SfU4)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2024/25:1 i de delar som gäller utgiftsområde 8 Migration och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2024/25. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2025 och beställningsbemyndigande samt de avvikelser från regeringens anslagsförslag som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Under beredningen av ärendet har Migrationsverkets generaldirektör infor­merat utskottet om myndighetens arbete.

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2025 för utgiftsområde 8 Migration till 11 937 532 000 kronor (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). I detta betänkande föreslår socialförsäkringsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndigande om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redovis­ning i budgetpropositionen av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06: 333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 8 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fort­satta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. I det avsnittet tar utskottet också upp de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 8. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 8.

Det nuvarande målet för utgiftsområde 8 Migration gäller först fr.o.m. 2024. Regeringen bedömer därför resultatet av 2023 års verksamhet utifrån det tidi­gare målet med tillhörande indikatorer. Det tidigare målet var att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främ­jar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migratio­nens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.

– vistelsetid från inkommen asylansökan till utskrivning ur Migrations­verkets mottagandesystem

– andel mål i migrationsdomstol som avgjorts inom de av regeringen upp­ställda verksamhetsmålen om en rimlig handläggningstid

– antal utresor.

Centrala resultatindikatorer för bedömning av delmål 2 om att inom ramen för den reglerade invandringen underlätta rörlighet över gränser och främja en behovsstyrd arbetskraftsinvandring är

– andel avgjorda och öppna anknytnings-, arbetsmarknads- och studerande­ärenden inom författningsstyrd tid

– andel mål i migrationsdomstol med ändrad utgång.

Det saknas indikatorer som mäter hur migrationspolitiken har tillvaratagit och beaktat migrationens utvecklingseffekter eller fördjupat det europeiska och internationella samarbetet. Därför görs en kvalitativ bedömning av uppfyllel­sen av dessa två delmål.

När det gäller delmål 1 konstaterar regeringen att antalet förstagångs­ärenden om asyl under 2023 minskade med ca 25 procent till 12 498 personer. Cirka 11 400 nya ansökningar om tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kom in till Migrationsverket, vilket är en minskning jämfört med 2022, då ca 50 400 ansökningar kom in. Antalet inskrivna i mottagningssystemet var i genomsnitt ca 57 700 personer, en ökning med 13 procent jämfört med före­gående år. Personer med tillfälligt skydd utgjorde 65 procent av de inskrivna.

Andelen avgjorda och öppna förstagångsärenden inom asyl som handlades inom författningsstyrd tid var ca 60 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2022. När det gäller förlängningsansökningar finns en oförklarad könsskillnad som innebär att måluppfyllelsen var bättre för kvinnor.

Hos migrationsdomstolarna finns fyra verksamhetsmål, som innebär 90 procent avgjorda ärenden inom en viss handläggningstid för de fyra målkate­gorierna

– övriga migrationsmål.

Handläggningstiden minskade generellt hos migrationsdomstolarna, men trots det nåddes bara verksamhetsmålet för kategorin övriga migrationsmål.

Fortsatt gäller för delmål 1 att vistelsetiden i Migrationsverkets mottag­ningssystem är en central indikator för att bedöma effektiviteten i asylpro­cessen som helhet. Den totala vistelsetiden från asylansökan till utskrivning minskade med 120 dagar jämfört med 2022, främst på grund av kortare hand­läggningstider i överklagande- och återvändandeprocessen. Även här finns en oförklarad men motsatt könsskillnad, då vistelsetiden för kvinnor var 155 dagar längre än för män. Andelen mål i migrationsdomstolarna med ändrad utgång var 2023 ungefär densamma som 2022, ca 10 procent. Regeringen påpekar dock att denna indikator har begränsningar och inte ger en fullständig bild av kvaliteten i asylprövningen.

För delmål 2 har vissa lagändringar haft betydelse. Lagändringarna innebär bl.a. att tidsbegränsat uppehållstillstånd har blivit huvudregel när uppehållstill­stånd på grund av anknytning beviljas. Detta återspeglas i statistiken genom ett minskat antal förstagångsansökningar och ett ökat antal förlängningsansök­ningar. Antalet arbetsmarknadsärenden minskade jämfört med 2022, som dock var ett år med ett historiskt stort antal ärenden. När det gäller första­gångsansökningar finns en långsiktig ökning av handläggningstiderna för alla ärendeslag, liksom en försämrad måluppfyllelse. För förlängningsansökningar syns dock vissa förbättringar, men andelen ärenden som avgörs inom författ­ningsstyrd tid är dock låg, särskilt när det gäller arbetsmarknads- och stude­randeärenden. Andelen ärenden med ändrad utgång i migrationsdomstol är mycket låg och oförändrad för alla ärendeslag som omfattas av delmål 2.

Regeringen bedömer att det övergripande målet för migrationspolitiken endast delvis har uppnåtts. Detta baseras huvudsakligen på att handläggnings­tiderna hos Migrationsverket fortfarande inte uppfyller de författningsstyrda tiderna inom flera ärendeslag och att migrationsdomstolarnas handläggnings­tider ökar. Regeringen konstaterar att långa handläggningstider med långa vis­telsetider i Migrationsverkets mottagande medför höga kostnader för staten och motverkar såväl etablering som återvändande. Långa handläggningstider för arbetstillstånd påverkar Sveriges konkurrensförmåga och möjligheter att attrahera exempelvis högkvalificerade talanger negativt. Regeringen konstate­rar att omläggningen av migrationspolitiken har inneburit att verksamheten för framför allt Migrationsverket har skiftat i karaktär. Myndigheten har påverkats både av nya uppdrag och av förändringar i lagstiftning.

Sammanfattningsvis visar resultatredovisningen på vissa förbättringar inom asylprövningen, men också på fortsatta utmaningar, särskilt när det gäller handläggningstider inom olika ärendeslag.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersätt­ning till kommuner (bet. 2021/22:SfU31 punkt 3, rskr. 2021/22:435). Av till­kännagivandet följer att regeringen måste säkerställa att kommunerna får ersättning för sina kostnader för boende, skola, förskola och sociala insatser för att kommunerna ska kunna leva upp till sitt utökade ansvar. Regeringen beslutade den 22 juni 2022 om förordningen (2022:1009) om ändring i förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Genom ändringarna ges kommunerna rätt till ersättning för kostnader för att anordna boenden. Ersättningen betalas ut genom schablonbelopp, där kommunerna ges såväl ersättning för kostnader för beredskap att tillhandahålla och avveckla boenden utifrån fördelningstalen som ersättning för kostnader för boende för de utlänningar som sedan anvisas till kommunen. Det utgår också en särskild ersättning för kostnader för boende för vissa utlänningar som har varit ensam­kommande barn (14–14 b § förordningen om statlig ersättning för asylsökande m.fl.). Regeringen avser även att höja schablonersättningen till kommunerna för förskole- och skolverksamhet fr.o.m. januari 2025. Regeringen anser med detta att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot skuggsamhället (bet. 2021/22:SfU16 punkt 1, rskr. 2021/22:196). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör återkomma med förslag i enlig­het med vad utskottet anger i flera frågor, bl.a. frågan om fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer. Regeringen har intensifierat dialogen med flera tredjeländer som inte samarbetar på återtagandeområdet, vilket i flera fall har lett till förbättrat samarbete och ett ökat återvändande. På EU-nivå driver Sverige på för EU-gemensamma åtgärder gentemot tredje­länder som inte samarbetar. Tillkännagivandet får därmed enligt regeringen anses tillgodosett i denna del. Regeringen avser att återkomma till riksdagen om övriga punkter. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om iden­titetsfrågor (bet. 2021/22:SfU8 punkt 1, rskr. 2021/22:153). Av tillkänna­givandet följer att regeringen genom styrning och resurstilldelning behöver säkerställa att identitetsfrågor får ett större fokus vid Migrationsverkets pröv­ning, bl.a. behövs mer och bättre teknisk utrustning för att granska handlingar. Migrationsverket har i redovisningen av ett uppdrag som lämnades i regle­ringsbrevet för 2022 uppgett att myndigheten har utvecklat en stärkt id-kontroll inom tillståndsärenden. Vidare har ett rättsligt ställningstagande (RS/009/2022) publicerats av Migrationsverket, som innebär krav på verket och utlandsmyndigheterna att kontrollera pass i original i alla ärenden om tids­begränsade uppehållstillstånd. Genom de redovisade åtgärderna anser reger­ingen att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Riksdagen har också tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om rättslig kvalitet (bet. 2021/22:SfU8 punkt 2, rskr. 2021/22:153). Av till­kännagivandet följer att regeringen måste se till att den rättsliga kvaliteten i anknytningsärenden säkerställs och att en ordentlig kvalitetssäkring och upp­följning utförs. Migrationsverket tog med anledning av de påtalade bristerna fram en åtgärdsplan. Utbildningsinsatser har genomförts och åtgärder har vid­tagits för att säkerställa att medarbetarna har den kompetens som krävs. Genom de redovisade åtgärderna anser regeringen att tillkännagivandet är slut­behandlat.

Utskottet konstaterar att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Utskottens löpande uppföljning av resultatinformationen i budgetpropositionen har en framåtblickande inrikt­ning för att kunna användas till att ge underlag för väl underbyggda ställnings­taganden i utskottens beredningsarbete. Regeringens redovisning och bedöm­ning av de resultat som har uppnåtts ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

Från och med 2024 finns det nya mål för utgiftsområde 8 och nya indika­torer kommer att presenteras i nästa års budgetproposition. Utskottet vill betona att det kan vara fördelaktigt att behålla relevanta indikatorer för att få en kontinuitet. Utskottet bedömer att regeringens redovisning har en tydlig struktur som är uppdelad efter delmålen, och bedömningar görs i förhållande till resultatindikatorerna när sådana används. Det är positivt att diagrammen omfattar långa tidsserier och är uppdelade på kön. Många diagram är dock svåröverskådliga på grund av att de innehåller mycket information. Det hade därför varit en fördel att förenkla diagrammen och beskriva information i text. I resultatredovisningen presenterar regeringen resultat, omvärldsförändringar och statliga åtgärder. Kopplingen mellan specifika åtgärder och resultat pre­senteras på ett särskilt tydligt sätt för delmål 2.

När det gäller indikatorn för att bedöma den rättsliga kvaliteten i asyl­prövningen − andelen mål i migrationsdomstolarna med ändrad utgång – kon­staterar utskottet, i likhet med regeringen, att den fortfarande inte ger ett till­förlitligt resultat. Regeringen anger att ändringsfrekvensen är fortsatt låg men att mål med ändrad utgång inte alltid beror på felaktig rättstillämpning eller brister i handläggningen. Regeringen betonar vidare att indikatorn inte ger någon vägledning i fråga om kvaliteten i asylprövningen i ärenden där Migra­tionsverket beviljar uppehållstillstånd. I december 2023 gav regeringen Stats­kontoret i uppdrag att göra en översyn av asylprocessen i syfte att stärka kvali­tet, enhetlighet och rättssäkerhet. I översynen skulle bl.a. analyseras i vilken mån enhetlighet och rättssäkerhet upprätthålls i bedömningen av asylärenden – bl.a. ärenden som avser konvertiter och hbtqi-personer, men även andra asyl­ärenden. Enligt Statskontorets analys finns det tydliga tecken på att Migra­tionsverket har svårt att upprätthålla enhetligheten och rättssäkerheten i asyl­prövningen (Statskontoret 2024:14). Statskontoret föreslår bl.a. att regeringen ger Migrationsverket i uppdrag att återrapportera vad myndigheten gör för att se till att ärendehandläggningen är enhetlig och rättssäker.

När det gäller effektiviteten kan det konstateras att handläggningstiderna hos Migrationsverket liksom hos migrationsdomstolarna fortfarande inte upp­fyller de författningsstyrda tiderna inom flera ärendeslag, även om vissa för­bättringar har skett. Det finns också oförklarade könsskillnader i handlägg­ningstider som kan analyseras närmare. Mot denna bakgrund och vad som i övrigt har kommit fram i resultatredovisningen delar utskottet regeringens bedömning att det övergripande målet för migrationspolitiken endast delvis har uppnåtts.

Utskottet har inget att invända mot att tre tillkännagivanden som tas upp i budgetpropositionen inom utgiftsområde 8 redovisas som slutbehandlade.

Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 8 Migra­tion enligt regeringens förslag och lämnar det bemyndigande som regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2025 inom utgiftsområde 8 avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 5 298 736 000 kronor för 2025 till anslaget 1:1 Migrationsverket. Anslaget får användas för Migrationsverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för förvarslokaler.

Migrationsverket har enligt regeringen en nyckelroll i arbetet med att för­hindra, upptäcka och åtgärda missbruk av systemet med den reglerade invand­ringen. Regeringen bedömer att ytterligare steg bör tas för att förstärka Migra­tionsverkets arbete med att återkalla uppehålls- och arbetstillstånd samt status­förklaringar när det finns grund för det och föreslår därför att anslaget ökas med 100 miljoner kronor.

Migrationsverket behöver vidare omgående påbörja arbetet med att bygga ut sin kapacitet för att hantera biometriska uppgifter i syfte att förbättra kon­trollen av de sökandes identitet. För detta ändamål föreslås en ökning av ansla­get med 46 miljoner kronor.

Regeringen anger att myndigheterna i större utsträckning behöver kunna ta personer i förvar för att förbättra förutsättningarna att verkställa avlägsnande­beslut. I syfte att utöka förvarskapaciteten, med ambitionen att nå 1 000 platser under 2029, föreslås en ökning av anslaget med 40 miljoner kronor 2025.

Migrationsverket bör enligt regeringen få utökade möjligheter att kontrol­lera arbetsgivare i samband med ansökningar om arbetstillstånd. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition som bl.a. innehåller sådana förslag. Därför föreslår regeringen att anslaget ökas med 5 miljoner kronor för kostnader för utökade kontroller och initiala anpassningar av systemstöd.

För att förstärka arbetet i myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet föreslår regeringen dels en ökning av anslaget med 8 miljoner kronor, dels att medel omfördelas från Arbetsmiljöverket till Migrationsverket och att ansla­get därmed ökas med 3 miljoner kronor.

För att finansiera ökade kostnader för Ekonomistyrningsverket för revision av Asyl-, migrations- och integrationsfonden föreslås en minskning med 0,38 miljoner kronor.

Anslaget bör vidare ökas med 3 miljoner kronor för en förstudie om att införa kunskapskrav för svenskt medborgarskap.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 4 133 000 000 kronor för 2025 till anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader. Anslaget får användas för utgifter för boende och stöd till asylsökande och övriga kategorier som omfat­tas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och för stats­bidrag till kommuner och regioner. Anslaget får även användas för resor som möjliggör för asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. att delta i tidiga insatser.

Regeringen anger att kommunerna behöver ges bättre ekonomiska förut­sättningar för att tillhandahålla utbildning för asylsökande och skyddsbehö­vande barn och elever när Migrationsverkets boendebestånd anpassas och cen­treras. Regeringen avser därför att höja schablonersättningen till kommunerna för skolväsendet inklusive förskolan. Anslaget ökas med 103 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 280 013 000 kronor för 2025 till anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder. Anslaget får användas för

– statsbidrag till internationella organisationer inom migrationsområdet, bl.a. för kapacitetshöjande åtgärder i ursprungs- och transitländer

– statsbidrag till Svenska Röda Korset för efterforskning av familjemedlem­mar och släktingar under fredstid

– förberedelser för återvandring eller tillfälligt återvändande för deltagande i återuppbyggnad och utveckling av ursprungslandet

– anhörigresor.

Regeringen avser bl.a. att tillföra Migrationsverket medel för informations­insatser och administrativa kostnader i syfte att höja kunskapen om återvand­ring och om det stöd som finns att tillgå och föreslår därför en ökning av ansla­get med 105 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 915 179 000 kronor för 2025 till anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål. Anslaget får användas för

– migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningsutgif­ter för prövning av utlännings- och medborgarskapsmål

– utgifter för Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av resningsan­sökningar av utlännings- och medborgarskapsmål

– Domstolsverkets förvaltningsutgifter för de aktuella domstolarnas verk­samhet med utlännings- och medborgarskapsmål.

Omläggningen av migrationspolitiken påverkar enligt regeringen i stor ut­sträckning också migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Det är viktigt att de ges stabila ekonomiska förutsättningar att utföra sitt uppdrag och att bidra till en effektivare asylprocess så att vistelsen i mottagningssystemet blir så kort som möjligt. Anslaget ökas därför med 30 miljoner kronor 2025.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 170 800 000 kronor för 2025 till anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål. Anslaget får användas för

– migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens direkta utgifter för nämndemän, sakkunniga och vittnen i utlännings- och medborgar­skapsmål

– utgifter för ersättning till offentligt biträde och tredje man enligt 4 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde i mål enligt utlänningslagen (2005:716)

– utgifter för ersättning till tolkar enligt 52 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) och ersättning till part och parts ställföreträdare enligt 15 § för­valtningsprocesslagen i mål enligt utlänningslagen och lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. I kostnaderna för tolkar får även kostnader för tolkförmedlings administrativa avgifter ingå.

Regeringen bedömer att kostnaderna för rättsliga biträden vid domstolspröv­ning i utlänningsmål under kommande år kommer att bli lägre än vad som tidigare har prognostiserats. Anslaget bör därför minskas med 30 miljoner kronor 2025.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 264 602 000 kronor för 2025 till anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden. Anslaget får användas för utgifter för offentligt biträde och tolk i ärenden enligt utlänningslagen eller enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 325 202 000 kronor för 2025 till anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade. Anslaget får användas för utgifter för resor ut ur landet och andra åtgärder för utlänningar som avvisats eller utvisats med stöd av utlänningslagen eller lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Anslaget får vidare användas för kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som har återkallat sin ansökan och för kostnader för Migrationsverkets personal vid övervakning av tvångsvisa resor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 550 000 000 kronor för 2025 till anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyk­tingar. Anslaget får användas för utgifter för projekt som beviljas medel inom ramen för den Europeiska flyktingfonden III, Europeiska återvändandefonden och Asyl-, migrations- och integrationsfonden, motsvarande EU:s finansiering av dessa program. Vidare får anslaget användas för statlig medfinansiering för projekt inom dessa fonders områden och administration av fonderna.

För att beakta valutakursförändringar som innebär att tilldelningen av EU-medel är större än vad som tidigare har beräknats bör anslaget enligt reger­ingen ökas med 100 miljoner kronor 2025.

I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 650 000 000 kronor 2026–2028. Migrationsverket är ansvarig myndighet i Sverige för Asyl-, migrations- och integrationsfonden. För att kunna använda fondmedlen på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt behöver medel kunna beviljas till fleråriga projekt som sträcker sig över budgetåret.

I kommittémotion 2024/25:3025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 före­slås att riksdagen anvisar samma belopp till utgiftsområde 8 som föreslås i budgetpropositionen för 2025. För ett effektivare mottagande och återvändan­dearbete föreslår motionärerna dock att det anvisas 100 miljoner kronor mer till anslaget 1:1 Migrationsverket än vad regeringen föreslår. Samtidigt före­slås att anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder minskas med samma belopp, eftersom merparten av regeringens satsning på återvandringsbidrag avvisas. I yrkandena 9 och 10 föreslås tillkännagivanden om motsvarande åtgärder.

I partimotion 2024/25:1943 föreslår Nooshi Dadgostar m.fl. (V) att riksdagen anvisar 105 000 000 kronor mer än vad som föreslås för utgiftsområde 8 i bud­getpropositionen för 2025. Till anslaget 1:1 Migrationsverket anvisas 30 mil­joner kronor mer till följd av motionärernas förslag om en amnesti för ensam­kommande. Anslaget minskas samtidigt med 100 respektive 40 miljoner kro­nor eftersom motionärerna avvisar regeringens förslag om en förstärkning av Migrationsverkets arbete med att återkalla uppehålls- och arbetstillstånd och statusförklaringar respektive om fler förvarsplatser. Till anslaget 1:2 Ersätt­ningar och bostadskostnader anvisas 700 miljoner kronor mer än vad reger­ingen föreslår för att höja dagersättningen till asylsökande. Som en följd av förslaget om en amnesti för ensamkommande minskas anslaget samtidigt med 350 miljoner kronor. Till anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder anvisas 105 miljoner kronor mindre än vad regeringen anvisar eftersom motionärerna avvisar regeringens satsning på återvandring. Anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden minskas med 30 miljoner kronor på grund av amnestin för ensamkommande som motionärerna föreslår.

I kommittémotion 2024/25:1930 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 5 före­slås ett tillkännagivande om att de ensamkommande barn och unga som har varit i Sverige i över ett år ska beviljas permanent uppehållstillstånd. I yrkande 25 föreslås ett tillkännagivande om att höja dagersättningen till nivån på riks­normen i försörjningsstödet och sedan räkna upp den enligt riksnormen.

I kommittémotion 2024/25:2157 föreslår Jonny Cato m.fl. (C) att riksdagen anvisar 105 000 000 kronor mindre än vad som föreslås för utgiftsområde 8 i budgetpropositionen för 2025. Motionärerna motsätter sig regeringens sats­ning på återvandring, vilket minskar anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder med det nämnda beloppet.

I kommittémotion 2024/25:3066 föreslår Annika Hirvonen m.fl. (MP) att riks­dagen anvisar 357 000 000 kronor mer än vad som föreslås för utgiftsområde 8 i budgetpropositionen för 2025. Anslaget 1:1 Migrationsverket ökas med 50 miljoner kronor för att förkorta handläggningstiderna hos Migrationsverket. Samtidigt minskas anslaget med 100 miljoner kronor eftersom motionärerna avvisar regeringens satsning på en förstärkning av Migrationsverkets arbete med att återkalla uppehålls- och arbetstillstånd samt statusförklaringar. Ansla­get minskas vidare med 40 miljoner kronor eftersom motionärerna avvisar regeringens förslag om att öka kapaciteten att ta utlänningar i förvar för att förbättra förutsättningarna att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut samt med 3 miljoner kronor eftersom också satsningen på medborgarskapsprov avvisas. Motionärerna föreslår att dagersättningen till asylsökande i Sverige höjs, vilket innebär en ökning av anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskost­nader med 230 miljoner kronor. Anslaget 1:2 ökas med 50 miljoner kronor på grund av motionärernas förslag om att återställa schablonersättningen för ensamkommande och med 75 miljoner kronor som satsas på att stärka rätten till behandling för traumatiserade och torterade personer. Till anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder anvisas 105 miljoner kronor mindre än reger­ingen anvisar eftersom motionärerna motsätter sig regeringens satsning på återvandring. Anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål ökas med 100 miljoner kronor för att förkorta handläggningstiderna. Även anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål ökas med 100 miljoner kronor för kunskapshöjande insatser.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har bestämt ramen för utgiftsområde 8 Migration till ca 12 miljar­der kronor. Utskottet ska nu bestämma nivån på de olika anslagen inom utgiftsområdet.

Utskottet anser att asylrätten ska upprätthållas och att detta ska ske genom att ge tillfälligt skydd till människor som bedöms ha skyddsbehov i enlighet med de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa. Samtidigt måste den irreguljära invandringen minska och för att upprätthålla legitimiteten i migrationssystemet måste återvändandet öka. Den påbörjade omläggningen av migrationspolitiken behöver fortsätta.

Utskottet delar regeringens bedömning att medel behöver tillföras Migra­tionsverket för det fortsatta reformarbetet. I syfte att förbättra förutsättningarna för att verkställa avlägsnandebeslut bör en satsning göras för att i större utsträckning kunna ta personer i förvar. En satsning bör också göras för att Migrationsverket ska kunna påbörja arbetet med att bygga ut sin kapacitet för att hantera biometriska uppgifter i syfte att förbättra kontrollen av de sökandes identitet. Utskottet noterar att det ingick i uppdraget till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (dir. 2022:91, dir. 2023:126) att ta ställning till hur biometriska uppgifter ska kunna användas i större utsträckning i utlännings­ärenden och att utredningen i sitt slutbetänkande Vissa åtgärder för stärkt åter­vändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80) lämnar förslag i linje med detta.

Medel bör också avsättas för att förhindra, upptäcka och åtgärda missbruk, bl.a. genom att återkallelseärenden prioriteras. Migrationsverket bör även till­föras medel för informationsinsatser och administrativa kostnader i syfte att öka kunskapen om återvandring och om det stöd som finns för detta samt för en förstudie om att införa kunskapskrav för svenskt medborgarskap.

Utskottet delar regeringens bedömning att en satsning bör göras på migra­tionsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens verksamhet och att kommu­nerna genom en höjd schablonersättning ges bättre ekonomiska förutsättningar för att tillhandahålla utbildning för asylsökande och skyddsbehövande barn och elever när Migrationsverkets boendebestånd anpassas och centreras.

Sammantaget anser utskottet att regeringens anslagsförslag är väl avvägda. Därmed tillstyrker utskottet proposition 2024/25:1 utgiftsområde 8 punkt 1 och avstyrker motionerna 2024/25:1930 (V) yrkandena 5 och 25, 2024/25:1943 (V), 2024/25:2157 (C), 2024/25:3025 (S) yrkandena 1, 9 och 10 samt 2024/25:3066 (MP).

Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag om ett bemyn­digande om ekonomiskt åtagande. Utskottet tillstyrker därför proposition 2024/25:1 utgiftsområde 8 punkt 2.