Statsministern Ulf Kristersson (M) svarade Muharrem Demirok i en replik om Partiledardebatt i debatten ”Protokoll 2024/25:3 Onsdagen den 11 september” den 11 sep 2024.
Muharrem DemirokC· i en replikI valrörelsen 2022 använde Moderaterna sig av en affisch med följande ord: Europas fjärde högsta arbetslöshet borde göra regeringen arbetslös. Nu har två år gått. Sverige har fortfarande EU:s fjärde högsta arbetslöshet.…Herr talman! På valdagen för två år sedan var inflationen tvåsiffrig. Det gjorde Sverige fattigare. Finanspolitiken behövde vara återhållsam för att inte elda på inflationsbrasan ännu mer.
Nu har vi besegrat inflationen, och vi går in i en ny fas i den ekonomiska politiken. Med fokus på framtidsinvesteringar och tillväxtreformer kan vi bygga Sverige rikare och tryggare. Inflationen har kostat löntagarna tio års reallönehöjningar. Nu stärker vi deras köpkraft och lättar på skattebördan för vanliga svenskar som går till jobbet på morgnarna och för alla som har jobbat.
Låt mig ge ett exempel. Med vår politik får nu en familj med en polis och en sjuksköterska i år och nästa år behålla sammanlagt 23 000 kronor mer av sina löner. Det behövs när mat och boende har blivit så mycket dyrare.
Samtidigt vill vi uppmuntra de hushåll som investerar för framtiden. Närmare 4 miljoner svenskar sparar med ISK-konton och bidrar till våra växande företag. Nu sänker vi den skatt på sparande som Socialdemokraterna höjde flera gånger, för vi tror på arbete, sparande och investeringar. De första 300 000 kronorna kommer att bli helt skattefria så att vanliga svenskar kan spara till en buffert, till sin framtida pension eller till en kontantinsats. Det gör svenskarna både friare och tryggare, och det gör Sverige rikare och framgångsrikare.
(Applåder)
Herr talman! Jag är säker på att Ulf Kristersson och jag kan komma överens om att svensk sjukvård inte var perfekt under hösten 2022, men jag undrar om vi också kan komma överens om att den inte kommer att bli bättre av att det i slutet av året planeras vara tusentals färre anställda i sjukvården. Det är ett resultat av att Ulf Kristersson valt att sänka skatten för sig själv och andra höginkomsttagare snarare än att satsa på sjukvården.
I våras lovade Ulf Kristersson att lägga fram en budget som innebar att ingen skulle sägas upp, men nedskärningarna, uppsägningarna och nedläggningarna fortsätter. Så sent som i somras tittade Ulf Kristersson svenska folket i ögonen och sa att det inte pågår någon sjukvårdskris i landet, vilket väl förklarar att han nu har gett besked om att man ska förvärra sjukvårdskrisen nästa år, trots ett reformutrymme på 60 miljarder kronor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Min fråga till Ulf Kristersson är: Anser Ulf Kristersson fortfarande att det inte pågår någon sjukvårdskris i Sverige - ja eller nej?
(Applåder)
Herr talman! Som jag sa i gårdagens regeringsförklaring har Sverige en sjukvård i världsklass, men alldeles för många måste vänta för länge för att få den. Detta vet Socialdemokraterna bättre än de flesta, eftersom köerna nästan alltid växer under deras tid vid makten. Vi har tydligt fokus på att minska de köerna och komma ifatt det som skedde under pandemin när köerna ökade av helt andra skäl. Vi har fokus på kortare vårdgarantier, fokus på de allvarliga cancersjukdomarna och fokus på ett starkare statligt ansvar för den samlade sjukvården så att man kan ha överblick över var i landet det finns tillgänglig kapacitet och var det inte finns. Allt detta håller vi på med, som bekant.
Sedan vet jag att det finns de som tror att det enda som behövs är mer pengar. Mitt svar är nu, liksom det var i våras: Pengar behövs, och pengar kommer. Men pengar är inte det enda. Det finns andra problem också.
Herr talman! Var det ett ja, eller var det ett nej? Det tror jag vore bra om Kristersson kunde förtydliga.
Pengar är inte allt. Jag har dock varit runt på vårdcentraler, akutmottagningar och sjukhus runt om i vårt land och pratat med väldigt många undersköterskor, sjuksköterskor och läkare som säger att de står inför omöjliga val varje dag. Vilken patient ska de prioritera? Hur ska de lyckas arbeta med de förutsättningar de har fått? De inflationsökningar som vi märker i vår plånbok märks nämligen också i sjukvården.
Pengar är inte allt, men mer pengar behövs. Det finns också pengar, Ulf Kristersson, men ni använder dem för att sänka skatten för er själva snarare än att satsa på sjukvården. Varför är det rätt prioritering? Ulf Kristersson säger själv att det behövs mer pengar, men varför blir det då mindre pengar nästa år? Och är det en sjukvårdskris - ja eller nej?
(Applåder)
Herr talman! Vi tillförde stora resurser under den allra svåraste tiden när svensk sjukvård plågades som allra mest av inflationen. Först lade vi 16 miljarder av våra sammanlagt 40 miljarder till välfärden. Sedan lade vi ytterligare 6 miljarder på sjukvården. Sedan lade vi ytterligare 6 miljarder på sjukvården i en tilläggsbudget. Nu lägger vi ytterligare 3 miljarder på sjukvården.
Sjukvården har fortfarande ett regionalt huvudmannaskap. De tar sitt ansvar; staten tar sitt ansvar. Vi gör precis det som behövs. Att Socialdemokraterna sedan alltid vill höja skatten för arbetande människor och alltid tror att politiken har större nytta av de pengarna än enskilda människor är en annan sak. Där tycker vi helt enkelt olika.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Jag tycker att man ska vara lite varsam med orden. Vi hade en sjukvårdskris under pandemin när varenda intensivvårdsplats var upptagen. Det var en krissituation. Nu har vi en bra sjukvård med väsentliga brister, och vi jobbar för att avhjälpa precis de bristerna.
(Applåder)
Herr talman! Finansdepartementet har nu lämnat en promemoria om kärnkraftsutbyggnaden och finansieringen av denna. Under gårdagens regeringsdeklaration verkade det även som att Ulf Kristersson avsåg att gå vidare med promemorian. I promemorian säger Finansdepartementet att man inte vill bedöma om detta är offentlig eller privat verksamhet, men allt tyder på att det kommer att klassas som offentlig verksamhet. Det är därför något konstigt att man i promemorian inte vill sätta ned foten.
I promemorian konstateras att om kärnkraftsförslaget skulle klassas som offentlig verksamhet, vilket allt tyder på, kommer det att innebära ett hål på 90 miljarder i statsfinanserna. Vad är statsministerns uppfattning i den här frågan? Vad innebär detta för statsfinanserna? Och är det offentligt eller privat, enligt statsministerns uppfattning?
Herr talman! Först måste jag vara lite formell, av goda skäl. Det finns en promemoria. Den remitteras på samma sätt som alla seriösa frågor i Sverige bereds. I promemorian beskriver man på regeringens uppdrag hur en riskdelningsmodell skulle kunna se ut, om vi vill att stora, privata investeringar ska komma in i något så oerhört långsiktigt som nästa svenska kärnkraftsprogram. Exakt där är vi.
Vi ser allmänt positivt på detta. Nästan alla som kan kärnkraft och som tittat på promemorian ser också positivt på detta. Men den remitteras därför att vi vill ha in seriösa synpunkter på brister, förändringar och kompletteringar. Exakt där ligger vi.
Till detta kommer en annan sak. Det finns ett missförstånd om att stater och regeringar kan abdikera från energipolitik. Det går helt enkelt inte. När vi byggde ut vattenkraften i Sverige var det en kärnstatlig uppgift. Inget seriöst industriland har lyckats abdikera från energipolitiken framgångsrikt. Titta bara på Tyskland!
(Applåder)
Herr talman! Jag noterar att Ulf Kristersson inte har någon uppfattning i den här frågan.
I dag, just nu när vi står här, sitter en ramverksutredning som ska komma fram till vilket överskott eller underskott statens finanser ska gå med. Är det rimligt att den ska fatta sitt beslut utan att veta om det kommer att bli ett hål i statens finanser på 90 miljarder kronor? Om Moderaterna och regeringen får som de vill med överskottet till statens finanser och går vidare med förslaget innebär det i praktiken en nedskärning i välfärden - i vården, skolan och omsorgen - på 90 miljarder kronor. Det skulle jag säga är fullständigt orimligt, även för en moderatledd regering - och då ska man veta vad det betyder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Det blir alltså ett underskott på 1 ½ procent i statens finanser om man går vidare med detta.
Hur ser statsministern på att det nu sitter en utredning som ska fatta beslut om hur vi ska få ordning och reda i statens finanser men som inte vet hur kärnkraftsutredningens förslag kommer att se ut? Är det rimligt att man inte vet detta när man sitter i den här utredningen, om det innebär 90 miljarder i nedskärningar?
Herr talman! Det här är en utredning av en stor, svår och seriös fråga som görs av seriösa människor på det seriösa sätt vi normalt gör i Sverige. Det är vad det handlar om - ett väsentligt beslutsunderlag för att kunna dela risk i stora framtidsinvesteringar för att säkra svensk energiförsörjning, varken mer eller mindre.
Bakom detta ligger dock någonting helt annat. Ni i Vänsterpartiet har i 45 år varit med och vållat osäkerhet om svensk energiförsörjning. Om man besatt lägger ned svensk kärnkraft, så till den grad att man förbjuder forskning om ny kärnkraft - bara det är ju en bisarr idé - och gör detta länge nog skapar det osäkerhet på marknaden: Vågar vi göra långsiktiga investeringar i energi, eller vågar vi inte? Nu reparerar vi denna skada som ni har åsamkat den svenska energiförsörjningen.
(Applåder)
Herr talman! I valrörelsen 2022 använde Moderaterna sig av en affisch med följande ord: Europas fjärde högsta arbetslöshet borde göra regeringen arbetslös.
Nu har två år gått. Sverige har fortfarande EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Men det är inte nog med det; arbetslösheten har dessutom ökat med en procentenhet, samtidigt som den har legat still i resten av EU. Regeringen skyller på inflationen. Men den har ju fallit lika snabbt i resten av EU som i Sverige.
Jag har därför en enkel fråga till statsministern. Står statsministern fast vid sitt partis valslogan, att Europas fjärde högsta arbetslöshet borde göra regeringen arbetslös?
(Applåder)
Herr talman! Självklart ja, om man inte gör någonting åt det.
Varför tror Centerpartiets ledare att vi sysslar så otroligt mycket med arbetslinjen, med integrationspolitik och med att man i Sverige ska kunna svenska språket, utbilda sig till och flytta till de jobb som finns? Vi tar också bort arbetskraftsinvandring där den inte behövs därför att det finns människor i Sverige som kan ta de jobben. Det är den sortens reformer vi sysslar med för att se till att människor som i dag skulle kunna arbeta men inte gör det kommer in på arbetsmarknaden.
Alla i Sverige vet att detta i extremt hög grad är ett integrationsproblem grundat i orimligt stor invandring under orimligt lång tid. Lägg till detta den arbetslöshet som alltid ökar under en lågkonjunktur i alla länder. Den kommer vi att kunna lösa när ekonomin vänder. Integrationsskulden löser man inte automatiskt om man inte vågar genomföra riktigt stora reformer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
(Applåder)
Herr talman! Vi tittar ut över världen, och vi tittar ut över Europa. Vi ser att inflationstakten sjunker i både Europa och USA. Arbetslöshetssiffrorna i EU har, också under en svår ekonomisk period, legat still. Men i Sverige har de stigit. Detta har skett efter valet 2022, under Tidöregeringens ansvar.
Jag vill fortsätta prata om vad detta innebär. Tusentals barn får alltså inte se sina föräldrar gå till jobbet på morgonen. Det är föräldrar som tvingas pausa fotbollsträningarna, därför att de inte har råd, och som går och lägger sig med en klump i magen på natten, därför att de inte vet hur de ska kunna fylla kylskåpet resten av månaden.
De liberala varma reformerna lyser med sin frånvaro i regeringens politik. Jag är alltså helt och hållet benägen att hålla med statsministern. Europas fjärde högsta arbetslöshet borde göra en regering arbetslös.
Nu står vi här halvvägs in i mandatperioden. Kommer det några kraftfulla varma liberala reformer för jobbskapandet?
(Applåder)
Herr talman! Om man inte förstår var problemet kommer ifrån kan man aldrig bli en del av lösningen. Jag förstår att Centerpartiet vägrar att diskutera invandringens och integrationens helt avgörande roll i den höga svenska arbetslösheten bland människor som har kommit till Sverige. Ni är nämligen en del av problemet, Muharrem Demirok. Om man inte förstår det kan man inte lösa det.
Det vi nu gör är att vidta just de reformer som behövs. Vi minskar invandringen till den lägsta sedan 1997. Vi gör om hela vårt integrationssystem, från kravlöshet till att ställa krav. Vi förväntar oss att människor som är i Sverige lär sig svenska och att man tar de jobb som finns och flyttar dit där jobben finns.
Motfrågan blir den motsatta. Tänker ni medverka till att minska invandringen till Sverige, eller vill ni återgå till att öka invandringen till Sverige?
(Applåder)
Herr talman! Klimatpolitik är inte till för klimatets skull. Det handlar ytterst om att skydda människor, natur och våra samhällen från konsekvenserna av klimatförändringarna.
Statsministern talar om att regeringen har gjort en omläggning av klimatpolitiken. Men halvvägs genom mandatperioden ser vi nu resultatet. Det är en politik som sågas av Klimatpolitiska rådet, Finanspolitiska rådet, tunga industriföreträdare och forskare. Myndigheter konstaterar att Sverige missar samtliga nationella klimatmål, och EU-kommissionen bedömer att Sverige bommar klimatmålen även på EU-nivå.
Så visst är det en omläggning. Det är en omläggning till högre utsläpp och till ökat fossilberoende.
Statsministern talar mycket om elektrifieringen som en lösning på klimatomställningen. Men statsministerns politik bromsar de facto elektrifieringen. Regeringen har slopat elbilsbonusen. Och man lägger 17 miljarder på att göra fossila drivmedel billigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Min fråga blir: Tror statsministern att man ökar takten i elektrifieringen genom att göra elbilar dyrare och det fossila billigare?
(Applåder)
I detta anförande instämde Jan Riise och Jacob Risberg (båda MP).
Herr talman! Först vill jag hälsa Amanda Lind välkommen till partiledardebatterna och till partiledarkretsen. Vi kommer att ha många givande debatter med varandra och ibland kanske även samtal.
Jag håller inte alls med om beskrivningen av vad som har skett. Däremot är det riktigt att vi har lagt om klimatpolitiken, på två sätt. Det ena är att vi nu för en europeisk klimatpolitik. Det är den europeiska, gemensamma politiken - framförhandlad inte minst under det svenska ordförandeskapet - som är grunden för att alla europeiska länder ställer om. Om man inte förstår det kan enskilda länder göra nästan vad som helst utan att det blir en gemensam nytta. Den europeiska klimatpolitiken ligger nu till grund för den svenska klimatpolitiken. Det är mycket bra.
Det andra stora skiftet är att vi har lagt om när det gäller idén att reduktionsplikt och våldsamt höga bensin- och dieselpriser ska vara den stora lösningen på internationella klimatproblem. Det var feltänkt från början, feltänkt för svenska hushåll och feltänkt för klimatet. Ja, vi har lagt om den politiken.
(Applåder)
Herr talman! Ulf Kristerssons regering har satt i system att vilseleda i klimatfrågan. Det har Klimatpolitiska rådet konstaterat; regeringens klimatpåståenden brister i saklighet och är missvisande.
Regeringen klarar ju inte att nå målet att minska utsläppen. Ni har använt en pinsam sifferexercis och gjort orealistiska antaganden, och genom kryphål i ramverket får ni till ett slags chimär, som att ni klarar ESR-målet, alltså målet för transportsektorn. I ett svep kommer ni att bränna upp hela den buffert för utsläpp som vi skapade med vår politik.
Återigen: Om elektrifiering är Moderaternas lösning, varför minskar då elbilsförsäljningen? Varför skrotar vår största bilkoncern, Volvo, sitt elektrifieringsmål? Sanningen är att statsministern häller skattepengar över fossila bränslen och låser fast hushållen i ett väldigt sårbart fossilberoende.
Ni tar bort stöd för elbilar, ni bromsar ny billig elproduktion och ni talar om en hypotetisk elbilsbonus som ni lägger 10 miljoner på nästa år. Var är era reformer, statsministern?
(Applåder)
I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).
Herr talman! Att dyra elektrifierade fordon går lite långsammare att sälja i en lågkonjunktur är ingen ny ekonomisk insikt. Det sker i Sverige, och det sker i alla länder. De flesta biltillverkare har tvingats revidera sina planer på den punkten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
En orsak till att tillväxt är så bra, att fler ska arbeta och att fler ska ha god hushållsekonomi är att det skulle stimulera fler människor att köpa dyra elbilar. Det är det ena.
Jag har mycket stor respekt för Klimatpolitiska rådet. Men - med all respekt - alla regeringar har fått kritik av Klimatpolitiska rådet. Man kan göra olika bedömningar av saker och ting. Vi står fast vid vår politik.
Det tredje är att vi nu med EU:s nya klimatpolitik på plats och rätten att använda också publik laddinfrastruktur, med el som producerats fossilfritt, i reduktionsplikten kan anpassa reduktionsplikten uppåt och sänka bensin- och dieselpriset, så att priset vid pump blir detsamma och vi kan klara de svenska ESR-åtagandena. Det är bra politik.
(Applåder)
