Tony Haddou (V) svarade Arin Karapet i en replik om Integration och jämställdhet i debatten ”Protokoll 2023/24:50 Fredagen den 15 december” den 15 dec 2023.
Arin KarapetM· i en replikJag fick ingen tydlig fråga, så det får väl bli någon form av resonemang. Kriminella ska buras in. De ska inte hålla på med någonting ute i det fria samhället. Problemet är uppföljning och kontroll. Jag ska vara…Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
Herr talman! Sverige är ett fantastiskt land, både kulturellt och nationellt. Och jag gillar faktiskt vädret. Det kanske inte är många som gör det, men jag gillar våra årstider, även om det är halt ute just nu.
Sverige ett land som möjliggör den klassresa som man pratar om i USA - the American dream. Jag skulle säga att i Sverige kan man göra en klassresa på riktigt. Det är inte bara som i en Hollywoodfilm, utan man kan lyckas om man får rätt förutsättningar och möjligheter.
Men, herr talman, Sverige har enorma problem. Vi har under lång tid haft en väldigt hög invandring som har varit godhjärtad. Man har velat hjälpa människor i nöd. Man har velat sträcka ut en hand i den stora världen och ta sitt ansvar. Men vi har inte haft en enda tanke eller idé om vad som kommer därnäst. Vad är plan B när människor väl är här?
Idén har varit ungefär att om människor bara landar på terminal 5 på Arlanda eller på Landvetter blir de svenskar automatiskt. Vi ska inte ha några förväntningar eller krav. De kommer att bli svenskar. De kommer att ta till sig våra svenska traditioner. De kommer att förstå den sociala kulturen, hur vi pratar i de sociala samtalen etcetera, att vi i Sverige tar till oss information på egen hand - läser papper eller går in på en hemsida - och att vi engagerar oss i föräldraföreningen, fotbollsföreningen, samfällighetsföreningen etcetera.
I många andra delar av världen ser det inte ut så, och om ingen säger till en från dag ett hamnar man efter, särskilt när det gäller svenska språket. Svenska är ett intressant språk. Man pratar på ett sätt och skriver på ett annat. Det är inte som finska, som vi kan tycka låter väldigt annorlunda och svårt.
Jag brukar alltid fråga personer med samma etnicitet som jag - armenier - och som bor i Finland hur de lärde sig finska. De svarar att det var jätteenkelt och att även om det lät lite konstigt i början skriver man som man pratar. I Sverige är det inte så. Min mamma, som har bott här i över 40 år, tycker fortfarande att detta är ett litet bekymmer.
Det jag vill komma fram till är att de självskrivna sanningar som man möter utanför detta hus är väldigt svåra att prata om i kammaren. Men nu har vi äntligen fyra partier och en regering som tar tag i de riktiga problemen.
Migrationen till Sverige har minskat, och den ska ned ännu mer. Den som kommer till Sverige ska anpassa sig till hur vi lever i Sverige. Vi ska inte anpassa oss efter hur andra har levt i andra länder. I Sverige ska man lära sig svenska. Om man ska få permanent uppehållstillstånd och medborgarskap och bli en del av den svenska demokratin ska man klara svenska språket. Därför inför vi språkkrav.
Men detta räcker inte. Man ska också kunna försörja sig själv, för det som har byggt Sverige och den svenska välfärden är att majoriteten går till jobbet och betalar sin skatt för att vi ska kunna ta hand om det gemensamma. När någon faller finns ett skyddsnät som fångar upp den personen. Det är detta som är hela idén med välfärdssamhället.
Det är som ett försäkringssystem. Pengar faller inte från himlen. De produceras någonstans, och att människor går till jobbet är det som har byggt Sverige starkt. Det är detta som är den svenska traditionen - att man gör sin plikt och kräver sin rätt och att hjälpen finns där när man är i behov av den. Man ska inte få nej och höra att hjälpen gick till någon annan.
Herr talman! Barn till invandrare ska inte ärva sina föräldrars utanförskap. De ska inte behöva leva i ett utanförskap. De är en del av Sverige; de är svenskar. Näst intill varenda en som är född här kommer att bo här, leva här och dö här. Därför är det oacceptabelt att vi ska ha segregerade områden.
De är inte segregerade bara när det kommer till socioekonomi, utan det handlar om tillgång till svenska språket och det svenska samhället, att man kan växa av egen kraft och att man inte ärver sina föräldrars utanförskap. Det räcker med att se sig själv i spegeln och förstå att man inte ser ut som folk i majoritetssamhället. Där ska det vara stopp. I allt annat ska det vara lika. Man ska ha samma möjligheter.
Regeringen vill också se till att det införs ett bidragstak. Det ska alltid löna sig att gå till ett arbete. Bidrag ska gå till dem som är mest behövande, men i dag har vi en situation där människor som har arbetsförmåga lever på vårt bidragssystem. Om man inte vill prata om detta eller göra något åt det är man faktiskt för ett segregerat samhälle.
Regeringen vill också införa Sverigekurser om värderingar, hur vi lever i Sverige och att vi respekterar jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta är inte självklarheter i många andra länder, men i Sverige har vi haft en hundraårig kamp för jämställdhet. I hundra år har svenska kvinnor kämpat för sina fri- och rättigheter och allmän rösträtt. Vi har kommit väldigt långt, men vi är inte där ännu. Detta måste vi vara ödmjuka med att erkänna.
Många flickor och även pojkar utsätts för hedersförtryck och hedersrelaterat våld, men man har menat att vi inte ska komma på kant genom att prata om hedersrelaterat våld och hedersförtryck, för då är det rasism; då pekar vi ut någon särskild grupp.
Det är den kollektivistiska tanken som har varit farlig. Varje gång finns ett offer, en individ. I Sverige har flickor samma rättigheter som pojkar. I Sverige gör vi inte oskuldskontroller, och vi skriver inte ut oskuldsintyg. Det förbjuder vi nu. Kvinnor har samma rättigheter som pojkar.
Kampen mot hedersrelaterat förtryck är inte detsamma som kampen mot mäns våld mot kvinnor. Hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterat våld sker i ett annat sammanhang där det är kollektivt sanktionerat, där även kvinnor i kollektivet är del i att utöva våldet mot offret.
Vi får alltid höra att vi var naiva, ängsliga, inte såg det komma, var konflikträdda. Hur många gånger ska svenska folket få höra dessa bortförklaringar, varenda gång politiken misslyckas? Där sätter regeringen ned foten.
Herr talman! Jag tänker inte dra ut på debatten så mycket mer - jag ser att det har begärts repliker på mitt anförande. Jag hoppas att talmannen och våra trogna tjänstemän får en fantastisk jul och ett fantastiskt nyår och att de fortfarande tycker om oss efter de långa budgetdebatterna. Det slutar alltid med att de får jobba övertid, kvällar och nätter. Tack för mig!
(Applåder)
(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Tack för det! Jag kan försäkra att vi tycker om er alla; från oss alla till er alla, så att säga.)
Herr talman! Det var en mycket inspirerande inledning på anförandet.
Om man förstår integration för vad det är, att människor som kommer till Sverige från andra länder närmar sig majoritetsbefolkningen i fråga om inkomster, arbetsvillkor, bostadssituation, ser man att Moderaterna genomgående har en stark politik för att öka det vi kallar segregation och minska det vi kallar integration. Det är tydligt att vi har en regering som gör segregationen värre och integrationen mindre möjlig.
De människor som kommer till Sverige får betydligt mycket svårare att närma sig majoritetsbefolkningen i fråga om arbete, ekonomiska villkor eller bostadssituation med er politik. Det är kärnan i er politik. Det blir ökade klyftor för människor som lever här, och det blir ökade klyftor för människor som kommer till Sverige. Hindren är glasklara.
Den politik Moderaterna fortsätter att envisas med är sänkta skatter och privatiseringar som lösningen på allt. Det ska också skapa jobb.
Problemet är att vi har prövat detta i 30 år i Sverige, och det har endast lett till ökade klyftor och en välfärd på svältkost. Helt ärligt är vi inte översvämmade av jobb.
Ledamoten gick även in på gängen. Gängen i Sverige startar välfärdsföretag för att tvätta pengar. Själv tycker jag att vårdcentraler ska vara till för att vårda sjuka, inte penningtvätt. Hur tycker ledamoten själv att det går?
Herr talman! Jag fick ingen tydlig fråga, så det får väl bli någon form av resonemang.
Kriminella ska buras in. De ska inte hålla på med någonting ute i det fria samhället. Problemet är uppföljning och kontroll. Jag ska vara uppriktig. Låt oss se hur det ser ut i Stockholmsregionen. Nu styr inte Moderaterna, utan vi är i opposition. Stockholmarna ville ha ett annat styre, och jag gratulerar Vänsterpartiet som nu sitter vid makten.
Jag var själv på närakuten i helgen, vid Hötorget, som är nedläggningshotad. Jag säger inte att den är perfekt eller den bästa kliniken, men det var att antingen gå till Hötorget eller sätta mig på akutmottagningen på S:t Görans sjukhus.
Då riktar jag mig tillbaka till Tony Haddou: Hur ska ni lösa det här? Vart ska stockholmarna ta vägen när de vill träffa en läkare på en lördag? Ska alla till akutmottagningen på akutsjukhuset, där det kommer in hjärtinfarkter, äldre multisjuka, trafikolyckor? Ska akuten överbefolkas av medborgare?
Problemet är inte att det finns privata alternativ. Grejen är att medborgarna som betalar skatt och går till jobbet vill ha valfrihet i vården. Vi ser nu hur det går när en efter en plockas bort, tillbaka in i egen regi och in i byråkratin. Kom ihåg, ledamot Tony Haddou, att det inte är antalet sjuksköterskor som ökar utan antalet byråkrater som ökar när man går över till egen regi.
Herr talman! Min fråga var enkel: Hur tycker ledamoten själv att det går? Uppenbarligen inte bra eftersom ledamoten pratar om allt annat än sin egen budget. I stället hänvisar han till Stockholms kommun, av alla kommuner i hela Sverige.
Vi kanske ska prata statsbudget. Det är ju det den här debatten handlar om. När ledamoten ändå är inne på välfärden kan vi konstatera att det saknas 20 miljarder. Vi vet att mycket går till privata fickor.
De yrkesgrupper som arbetar inom välfärden skriker efter resurser och fler kollegor, yrkeskunniga människor. Det saknas pengar i välfärden i Sverige, och det är Moderaterna som styr. Det första man gjorde var att rulla ut en nedskärningschock över hela Sverige.
Nej, det finns ingen bra kontroll; gängen tvättar pengar genom vårdcentraler. Det är regeringens ansvar att fixa det. Privatiseringar har kanske inte gått så bra i välfärdssektorn.
Jag är övertygad om att vi måste göra satsningar som stärker vårt samhälle snarare än att dra isär det. Har Moderaterna någon gång frågat sig hur det vore att investera för människorna i stället? Det saknas nästan 20 miljarder runt om i landets kommuner till välfärden. Det har inte varit en enda investering. Det är helt otroligt. Nu vill man inte ta ansvar, utan man vänder sig till Stockholms kommun och en vart-är-vi-på-väg-diskussion.
Är det något den här debatten måste behandla är det den ekonomiska ojämlikheten, som ökar snabbare i Sverige än i några andra länder. Vi måste minska de ekonomiska klyftorna, och då måste politiken ta ansvar. Politiken kan inte stå tillbaka. Det finns inget ansvarstagande över huvud taget. Det görs ingenting, utan en nedskärningsvåg sveper över hela Sverige.
Hur tycker ledamoten att det går?
Herr talman! Ledamot Tony Haddou är fullt medveten om att regeringen har skjutit till 16 miljarder till Sveriges kommuner och regioner. Vi har en hög inflation, och många går på knäna. Räntorna ökar, och kronan är svag. Det är höga drivmedelskostnader. Ingen har missat detta.
Men någonstans är det inte bara fråga om mer pengar. 16 miljarder skjuts till. Sedan måste varje kommun och region fråga sig själv om rätt saker görs. Behövs det tio administratörer, eller kan man minska till fem? Kan man öka med två sjuksköterskor? Om det skjuts till mer pengar till fel saker är det bortkastade pengar. Det skjuts till mer medel, och rätt saker måste göras. Oavsett vilket parti som styr, om det är Moderaterna, Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna, i en region eller kommun, har varje politiker det yttersta ansvaret också på golvet.
Om vi ska lösa välfärdsproblemen måste vi fråga oss om vi gör rätt saker, om vi har rätt kunskaper, om personalen får rätt utbildning. Svaret är nej. Under många år i en lång svensk tradition har det alltid varit fråga om mer pengar.
Jag har inget som helst problem med att spendera pengar på bra saker, men jag har problem med att spendera pengar på dåliga saker. Regeringen skjuter till 16 miljarder, men det måste vara tydligt för Sveriges kommuner och regioner att man ska gå igenom sina kostnader och prioritera kärnuppdraget. Välfärden är vårt kärnuppdrag.
Herr talman! Vi hamnade direkt i kulturkriget. Jag hörde ingenting från ledamoten som konkret handlade om vilken politik regeringen för i syfte att underlätta människors integration.
Ledamoten pratade om normer och kultur som om de vore statiska grejer. Jag skulle hävda att kultur och normer är levande; det är något som förändras hela tiden. Invandrare har påverkat svensk kultur, och invandrare har blivit påverkade av svensk kultur. Det hävdar jag eftersom jag anser mig vara både svensk och invandrare.
Regeringspartierna har ändrat integrationsstrategi. De har rakt av tagit SD:s obefintliga integrationspolitik. Därför vill jag ställa en fråga, herr talman, till ledamoten. Han pratade om the Sweden dream. Den finns absolut, men jag vill förstå hur man ska uppnå the Sweden dream.
Det regeringen gör nu är att de vill införa ett bidragstak, de vill införa anmälningsplikt och de vill sänka etableringsersättningen. De vill inte att nyanlända ska kunna ta del av välfärden. De tar bort de förebyggande insatserna. På vilket sätt kommer de här åtgärderna att leda till the Sweden dream?
Fru talman! Välkommen till debatten! Ledamoten Leila Ali Elmi frågar mig vad moderatregeringen gör för integrationen.
Jag sa det i talarstolen: språkkrav från dag ett. Om man beviljas tillfälligt uppehållstillstånd ska man lära sig svenska och skaffa sig en egen försörjning. Klarar man svenska språket och uppfyller kraven på egen försörjning kan man bli beviljad permanent uppehållstillstånd. Ska man bli svensk medborgare ska man fortfarande kunna försörja sig själv och sin familj - om man har en sådan - och ha godkända resultat i svenska språket.
Ja, svenskar har lärt sig väldigt mycket av oss med utländsk bakgrund. Men vi får inte glömma bort att vi trots allt har kommit till Sverige, och det ställs högre krav på oss, vi som har annan bakgrund, att bli en del av Sverige. Den välfärd som ledamoten Leila Ali Elmi är orolig över - vilka är det som har byggt upp den från början? Och nej, välfärden hänger inte bara på invandrarna. Invandrarna är med och bidrar till välfärden, men invandrarna är inte i majoritet i Sverige.
Det är det här vridandet och vändandet på orden det handlar om. I ledamoten Leila Ali Elmis inlägg kan man direkt höra om informationsplikten. Det är tydligt att ni är för fri invandring. Säg bara det från början, och snäva inte in er i fina ord! Om vi ska få en acceptans i vårt samhälle och om Sverige ska bli ett måste vi också se till att de som kommer hit blir en del av Sverige - punkt. Svårare än så är det inte.
Fru talman! Miljöpartiet är för mänskliga rättigheter, vi är för asylrätten och vi är för att människor ska kunna söka skydd vid behov. Det som ledamoten hävdar, att vi är för fri invandring, stämmer inte.
Det finns ingen konflikt om svenska språket. Det är självklart för alla att svenska språket är nyckeln in till samhället. Men utöver svenska språket kunde inte ledamoten på något sätt förklara hur man ska uppnå the Sweden dream. Jag tror inte att människor når the Sweden dream genom att de möts av motstånd och misstänkliggöranden, som SD-regeringen kommer med nu.
Jag tror inte heller att människor blir bättre etablerade i samhället om de blir fattigare. Man får inte ett jobb för att man blir fattigare. Jag tror inte heller att man får mindre segregation i samhället genom att ta bort förebyggande insatser.
Återigen: Utöver anmälningsplikten och att man tar bort de förebyggande insatserna och allt det dåliga som ni driver - finns det någon bra konkret politik som faktiskt förbättrar människors livssituationer och möjliggör integration?
Fru talman! Det finns väl ingenting bättre för en nyanländ än att lära sig majoritetssamhällets språk. Hur ska man ta till sig nyheter? Hur ska man bli en del av det demokratiska samhället? Hur ska barnen klara utbildningen? Hur ska föräldrarna hjälpa barnen när de kommer hem med läxor? Ska man behöva tillkalla tolk för att man ska besöka en vårdcentral när man har bott här i 15-20 år?
Det här är frågor som Miljöpartiet borde ställa sig. Varje gång man pratar om den här frågan skriks det: Rasism! Samhället splittras! Permanenta uppehållstillstånd från dag ett! Ge bara människor tillgång till hela välfärden så kommer de att integreras av sig själva!
Svaret är nej. Vi har provat det här i 30 år. Hu ska vi få en acceptans från dem som har betalat in till välfärden när det kommer in någon ny? Jag tror att om man kvalificerar in sig stegvis kommer den som får ta del av välfärden att inse att man inte kan ta den för given. Men också den som har byggt och varit med och finansierat välfärden kan känna: Vet du vad - du har varit med och bidragit. Tack för att du kom till Sverige! Självklart ska du också vara en del av välfärden. Du är också en del av samhället. Jag vill umgås med dig, och du är min granne. Det är ingen skillnad på oss även om vi har olika utseende.
Det är Miljöpartiets politik som har byggt den segregation som vi ser. Men det är jag som avkrävs svar. När det gäller språkscreening på BVC - varför ska inte barn med utländsk bakgrund prata lika bra svenska som barn till inrikes födda? Är det rasism? Om jag säger att vi föreslår det - och det gör vi - kommer det att mötas med påståenden om rasism. Då säger ni att vi pekar ut en särskild grupp.
Men i den här gruppen finns det massor med individer - duktiga pojkar och flickor med drömmar. Men när de inte fick tillgodogöra sig bra svenska klarade de inte utbildningen. Då kan inte den svenska drömmen gå i uppfyllelse. Det är det vi börjar göra nu; vi ser till att den svenska drömmen ska kunna gå i uppfyllelse för alla barn.
Fru talman! Tack, ledamoten Karapet, för ett engagerat anförande! Jag noterade att ledamoten gick in lite på den senare delen av debattens områden, nämligen jämställdhet och hedersrelaterat våld och förtryck. Jag passar på att fråga också om det eftersom Moderaterna inte har någon talare anmäld i omgång nummer två.
Integration är ju också till stor del en jämställdhetsfråga. Jag skulle vilja ställa några frågor om den grupp inom målgruppen som kanske utsätts för det största sveket, nämligen utlandsfödda kvinnor. De har 20 procent lägre sysselsättning än svenskfödda kvinnor och 13 procent lägre sysselsättning än utrikes födda män. Vi vet att detta inte enbart beror på att dessa kvinnor har bristande eller lägre utbildning, för så är inte fallet. En del har låg utbildning, men många gånger är den högre än vad männen har. Ändå står kvinnorna längre ifrån arbetsmarknaden.
Trots detta finns det i dag inte någon systematisk plan för att nå just den här målgruppen. Frågan är om de generella åtgärderna räcker. Jag skulle vilja be ledamoten att resonera lite kring hur man bäst når just den här specifika målgruppen.
Fru talman och ledamoten Helena Vilhelmsson! Det stämmer, det är kvinnorna med utländsk bakgrund som står längst bort. När det kommer till frågor om hedersrelaterat våld och förtryck är de mest utsatta flickor med utländsk bakgrund.
Ledamoten talar om kvinnors situation på arbetsmarknaden och långtidsarbetslöshet. Det stämmer att många kvinnor från vissa länder har mycket högre utbildning än sina män.
Därför är det viktigt att vi börjar prata om normer och värderingar, inte bara skruvar i föräldraförsäkringen eller i någon skattesats. Som man med annan bakgrund säger jag att vi måste vara tydliga från dag ett, för jag har själv diskuterat detta med andra män med annan bakgrund. Jag har sagt: Din syster får plugga var hon vill. Hon får plugga i Göteborg, inte bara söka till läkarprogrammet i Stockholm. Vill hon söka till Polen har hon rätt att göra det. Hon får också flytta hemifrån och bo själv och ha en pojkvän - eller en flickvän. Det spelar ingen roll. I Sverige får människor välja fritt.
Detta måste vi börja prata om. Det räcker inte att bara ha kunskaper i svenska språket. Om man har osunda värderingar så har man det, och dem måste vi bekämpa. Det handlar om att det ska få tydliga konsekvenser. Många med utländsk bakgrund tycker att svenskar är flata och konflikträdda och går att lura med ett litet leende, och om man blir lite halvsur och arg backar svensken. Men nej, vi måste våga visa att i Sverige har flickor och pojkar samma rättigheter och skyldigheter, punkt, och att det är bara att börja agera utifrån det.
Fru talman! Det är givetvis viktigt att prata om normer och värderingar. Vi har pratat om samhällsintroduktion, och det har nog de flesta partier i kammaren gjort under många år. Centerpartiet var med och drev fram både intensivåret och etableringsreformen under förra mandatperioden, så i mångt och mycket är vi överens.
Ledamoten pratar om jobb, konsekvenser och så vidare. Men Centerpartiet tycker att det är ett problem och ett svek att utlandsfödda kvinnor ofta blir fast i hemmet för att de föder barn. De har små barn när de kommer, och väl här föder de fler. Ledamoten sa inte så mycket om föräldraförsäkringen. Givetvis räcker det inte bara med den, men när det nu är så att ersättningen i föräldraförsäkringen kan vara högre än en kommande ersättning i etableringsreformen, vad ger det då för incitament?
För utlandsfödda mammor med barn upp till sex år kan det ta fyra år innan de kommer ut i arbete eftersom det är enklare att vara hemma med barnen, trots att de många gånger har högre utbildning än papporna. Regeringen talar om generella åtgärder. Ser inte ledamoten en vits i att se över hur föräldraförsäkringen fungerar i detta sammanhang? Är det okej att vara borta så länge från arbetsmarknaden?
Fru talman! Jag instämmer i mycket av det ledamoten Vilhelmsson säger. Vi vet också att om det går bra för mamman går det bättre för barnen eftersom mamman spenderar mest tid med dem. Det handlar bland annat om att ta bort flerbarnstillägget, som är en väldigt liten del av föräldraförsäkringen. Vi går också fram med att man ska kvalificera sig till den svenska välfärden. Då blir det inte en kvinnofälla eftersom mannen och kvinnan måste samarbeta. Just nu är kvinnan i underläge, för så fort hon föder barn börjar föräldraledigheten. Sedan fortsätter det så.
När det gäller Sverigekursen ska det inte bara vara krav på närvaro, utan man måste också fullfölja den nationella utbildningsplanen. Klarar man inte det kan man få delar av bidraget indraget, undantaget om man har någon funktionsnedsättning som det måste tas hänsyn till.
Får vi in kvinnorna är det inte bara en vinst för samhället och kvinnan utan även för barnen. Vi pratar mycket om de vuxna, men jag är mer orolig för att de barn med en annan bakgrund som är födda här inte ska lyckas. Jag förstår att det var jobbigt för min mor att komma hit i 30-årsåldern, men jag som är född här ska väl ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.
Det är bra att ledamoten Vilhelmsson belyser detta, för kvinnor med utländsk bakgrund har alltför länge hamnat i skuggan. Jag är glad att vi kan prata om det i kammaren. Jag ser fram emot att få påtryckningar och att få höra om det är något som inte görs, för det här är frågor vi inte kan lämna därhän.
Fru talman! Jag tar min replik nu eftersom Moderaterna inte har någon representant i runda två när vi ska debattera just jämställdhet. Jag vet inte hur det kommer sig. Kanske har de outsourcat även den politiken till Sverigedemokraterna och behöver därför inte delta i den debattrundan. Men här och nu har vi en moderat ledamot i talarstolen, så då tänker jag passa på att ställa mina frågor.
På svensk arbetsmarknad jobbar alldeles för många kvinnor deltid, faktiskt närmare 69 procent. De har ett otryggt arbetsliv med delade turer, allmän visstid, timanställningar, sms-anställningar och hyvlad arbetstid. Detta leder till att kvinnor tjänar mindre och har en sämre arbetsmiljö.
Precis som ledamoten tog upp i sitt anförande är det väldigt viktigt att kunna gå till jobbet. Men regeringen skär ned på den svenska välfärden och sätter den på svältkur, och vi ser varsel efter varsel. På vilket sätt menar ledamoten att detta leder till att fler kan gå till jobbet?
Fru talman! Som jag sa i ett tidigare replikskifte skjuter regeringen till 16 miljarder kronor, men varje kommun och region har ansvar att utifrån sin skattebas prioritera sitt kärnuppdrag.
Jag råkar veta att ledamoten Amloh har facklig bakgrund, och det är ingen hemlighet att facket vill se högre löner för sina medlemmar än vad arbetsgivarsidan vill. Men det skiljer sällan mer än några procent, så man bråkar om en liten del. Det ligger nämligen även i fackets intresse att inflationen inte skenar iväg, för när vi har hög inflation äts reallöneökningarna upp. Reallöneökningar är ju fackets största intresse, förutom att finansiera Socialdemokraterna vart fjärde år.
Min fråga till ledamoten Amloh är: Vad säger era kompisar i de olika fackförbunden? Det är en sak att skrika efter jättehöga löner, men i förhandlingarna tar de inflationen i beaktande eftersom den påverkar den svenska ekonomin. Om inflationen skenar äts tillväxt och löner upp och arbetslöshet och varsel ökar.
Det är ingen hemlighet att Moderaterna inte är för rätt till heltid. Men Socialdemokraterna satt vid makten i åtta år och hade stöd av partier som också är för rätt till heltid - ja, inte Centerpartiet, men ni har många gånger lyckats förhandla med dem. Varför genomförde ni inte det då? Varför förväntar ni er att Moderaterna ska vara för rätt till heltid?
Fru talman! Ledamoten sa tidigare i ett replikskifte att han gärna spenderar pengar på saker som är bra - uppenbarligen är det inte välfärden, eftersom ni inte lägger de pengar som krävs där, eftersom vi har en otroligt könssegregerad arbetsmarknad och eftersom det är flest kvinnor inom välfärden.
De stod där under pandemin. De är där varje dag i veckan och bär svensk välfärd. Vad är tacken? Att de ska bli av med jobbet? Region efter region varslar om uppsägningar; det är massvarsel. Det är inte några enstaka personer utan hundratals.
På vilket sätt menar ledamoten att det ska leda till bättre arbetsvillkor, tryggare anställningar och en bättre arbetsmiljö utan stress när man blir av med kollegor? Det kommer att leda till precis det motsatta. Sjukskrivningarna kommer att öka med den här politiken. Är det Moderaternas jämställdhetspolitik? Eller är det något annat? Jag har väldigt svårt att se det när man gör på det här viset.
Ledamoten får gärna svara på om det är deras ekonomiska jämställdhetspolitik att skära ned på välfärden och låta dessa kvinnor vara ännu mer oroliga och få ännu otryggare anställningar och en ännu sämre arbetsmiljö.
Men vi är väl inte superförvånade, fru talman, över att det är arbetarkvinnorna som får betala priset för den här regeringens fullständiga oförmåga att prioritera dem framför skattesänkningar. Det är ett faktum i år igen.
Fru talman! Det är intressant att en socialdemokrat är upprörd över att en moderatledd regering sänker skatten för vanligt folk. Ledamoten är dock inte upprörd över att hon själv var med och sänkte skatten för de allra rikaste när ni tog bort värnskatten för att få med er Centerpartiet och Liberalerna.
Sedan har ledamoten mage att stå här och prata om att vi sviker kvinnorna i välfärden. Ni socialdemokrater argumenterar ju mot er själva. Det är lika bra att ni tar repliker på varandra så sparar vi massor av tid här i kammaren.
