Mats Green (M) svarade Marielle Lahti i en replik om Energi i debatten ”Protokoll 2022/23:39 Torsdagen den 15 december” den 15 dec 2022.
Marielle LahtiMP· i en replikNär det gäller de sista frågorna kommer jag att hålla ett anförande - då kan jag svara på frågor. Jag noterar att ledamoten helt enkelt undviker att svara på frågan och precis som tidigare börjar prata om vad den…Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet.
Sverige befinner sig i en mycket allvarlig situation. Rekordhöga elpriser, elbrist och risk för bortkoppling och strömavbrott är numera vardag. Situationen vi befinner oss i är en direkt konsekvens av den förra regeringens misslyckade energipolitik. Därför är jag glad att den moderatledda regeringen och våra kollegor i Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna nu lägger om energipolitiken för att återuppbygga ett fungerande, stabilt och rent elsystem.
Det här regeringssamarbetet, Tidöpartierna, är överens om energipolitiken i allmänhet och om vikten av ny kärnkraft i synnerhet, till skillnad från de två tidigare mandatperiodernas regeringsunderlag. Det ger beslutskraft, stabilitet och långsiktighet. Det behövs. Det är bra för Sverige. Men kursomläggningen till ett nytt stabilt elsystem kommer att ta tid. Det är inte gjort över en natt, och det måste man vara tydlig med.
Herr talman! Jag nödgas nu kort beröra ett antal historiska fakta. Och jag nämner dem bara för att det spelar en enorm roll för såväl nuläget och framtiden som hanteringen här och nu att allt detta gjorts. Under 20 års tid monterade Socialdemokraterna med hjälp av Miljöpartiet ned svensk kärnkraft. Därmed har ett av världens kanske bästa elsystem slagits i spillror.
Tolv kärnkraftsreaktorer har blivit sex stycken. Samtidigt stoppade de rödgröna Vattenfalls planer på att bygga två nya reaktorer vid Ringhals, som i princip hade varit färdiga nu när de hade behövts som bäst.
I veckan behövde Karlshamnsverket elda olja för att förse södra Sverige med el. Fossil olja behöver alltså användas för att södra Sverige inte har tillräckligt med elproduktion. Och var låg den kärnkraft som Socialdemokraterna lade ner? Jo, i södra Sverige. Om dessa reaktorer hade varit kvar i dag hade Sverige varit betydligt mer motståndskraftigt mot den kris som hela Europa försatts i genom Rysslands invasion av Ukraina.
Utöver att man monterade ned kärnkraften, med uppenbara konsekvenser för både klimatet och elpriserna, försvårade man både för kraftvärmen och vattenkraften genom en räcka nya och höjda skatter, som vi avskaffar i den här budgeten, och genom tillståndsprocesser ägnade att riva ut mängder av elproducerande vattenkraft.
Magdalena Andersson ägnade åtta år i regeringsställning åt att bland annat montera ned grunden för svensk elproduktion och vill nu att en ny regering rensar upp efter henne på åtta veckor. Det säger ganska mycket om vad vi pratar om, herr talman.
Jag tänker inte ägna mer tid i det här anförandet åt att beskriva konsekvenserna av den tidigare rödgröna regeringens energipolitik, för fakta och verklighet talar för sig själva. Framför allt kommer jag att tala om allt det som vi i regeringen nu rivstartat med på både kort och lång sikt, men hade jag varit socialdemokrat eller miljöpartist här i dag hade jag varit betydligt mer ödmjuk än de är.
Den situation Sverige befinner sig i är långt ifrån hållbar för vare sig hushållen, företagen eller klimatet. Att elpriserna gång på gång slår nya rekord och att elräkningarna är så pass oberäkneliga är inte godtagbart. Att företag dessutom inte kan bygga ut sin verksamhet på grund av att det saknas tillräckligt med ren el är bedrövligt. Energikrisen är ett hot mot Sverige som modernt industriland. Så kan vi inte ha det längre.
Jag ska beskriva en liten del av allt det som vi nu gör på både kort och lång sikt. Jag börjar med den korta sikten.
Ett elprisstöd på 55 miljarder till hushåll och företag är under införande. Det är den största enskilda ekonomiska satsningen i Sverige någonsin.
Ett förstärkt riktat elstöd på 2,4 miljarder för elintensiva företag införs under början av 2023.
Svenska kraftnät har fått i uppdrag att omedelbart upphandla förbrukningsflexibilitet av el, något som exempelvis branschorganisationen Energiföretagen och specialforskningsinstitutet Energiforsk säger kommer att ha en stor prisdämpande effekt. Jag skulle kunna säga mycket om alla de uppdrag som givits åt bland annat Svenska kraftnät och Energimyndigheten som kommer att öka elproduktionen och kapaciteten, men tiden medger inte det.
Kraftvärmeskatterna som den tidigare regeringen införde eller höjde avskaffas, både avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för kraftvärme. Detta innebär att man kan öka elproduktionen snabbt i befintliga kraftvärmeverk. Vi talar alltså om outnyttjad elproduktion motsvarande minst ett kärnkraftverk. Det är de mängder som har skattats bort och blivit olönsamma på grund av den tidigare regeringens och dess stödpartiers politik.
Ett nytt stöd för energieffektivisering tillsätts som går till ungefär 150 000 småhus i hela landet som är uppvärmda med direktverkande el. Skattereduktionen för installation av solceller höjs från 15 till 20 procent. Det här är satsningar på 1,2 miljarder som på riktigt berör många människor över hela Sverige.
Regeringen har pausat tillståndsprövningarna för befintlig elproducerande vattenkraft. Det är viktigt för både elproduktionen och landsbygden - och, inte att förglömma i dessa tider, krisberedskapen.
Det jag räknat upp är som sagt bara liten del av allt det som görs på kort sikt. Nu några ord om det vi gör på lång sikt, herr talman.
Södra Sverige är det område i hela EU som har minst installerad elproduktion jämfört med elbehovet - minst i EU. Vi behöver reflektera över detta faktum.
Det är tydligt att behovet av mer el i Sverige är stort. Energimyndigheten beräknar att elbehovet kommer att fördubblas till år 2045. Vi i Tidöpartierna tror att det kommer att minst fördubblas. Detta beror delvis på att industrin och transportsektorn behöver elektrifieras, alltså ställa om från fossila bränslen till fossilfri el, för att minska utsläppen och klara klimatomställningen.
För att klara ett dubblerat elbehov behöver Sverige mer elproduktion - elproduktion som är fossilfri men också planerbar.
Mer elproduktion i så här stor skala kan vi få genom kärnkraft. Vi behöver nya reaktorer, såväl små modulära som konventionella. Och vi kan absolut inte lägga ned de reaktorer vi har, som vissa i den här salen tycks vilja. För att ny kärnkraft ska kunna komma på plats behövs såväl politiska som juridiska som ekonomiska förutsättningar. Staten ska inte motverka ett fossilfritt, stabilt och planerbart energislag - tvärtom.
Herr talman! De politiska förutsättningarna handlar om att från politikens sida tydligt visa att alla fossilfria energislag behövs. Därför ska vi ha ett energipolitiskt mål om 100 procent fossilfri elproduktion där även kärnkraften är inkluderad. Branschen ska kunna känna sig trygg i att investera i kärnkraften utan att behöva vara rädd för att en framtida regering fattar beslut som framtvingar nedläggning av reaktorer.
Dessutom behövs juridiska förutsättningar genom ändringar i miljöbalken för att möjliggöra nya reaktorer på fler platser, att ha fler än tio reaktorer i drift samtidigt samt att fler aktörer får investera i ny kärnkraft. Vi satsar nya gröna kreditgarantier på 400 miljarder för detta.
Vi behöver även nya regler för energimarknaden med likvärdiga spelregler för alla kraftslag, där kraftslag som bidrar med viktiga stödtjänster ersätts för det av producenter som inte bidrar med dessa.
Herr talman! Tidöpartierna har bara påbörjat den massiva kursomläggningen av energipolitiken över hela linjen för mer energi till Sverige - på både kort och lång sikt.
Jag får avsluta med att beklaga tidsåtgången, herr talman. Men som man säger i min valkrets Jönköpings län: Det är inte bara så att vissa saker kräver egna mässor. De kräver också långa mässor. I detta nådens år 2022 i Sverige är energipolitiken en sådan sak.
(Applåder)
I detta anförande instämde Gustaf Göthberg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M).
Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för anförandet!
Några tankar väcktes hos mig när ledamoten talade. Han pratade om vikten av att hålla sig till fakta och verkligheten och även om ödmjukhet.
Mot bakgrund av det blev jag lite förvånad över att ledamoten hävdade att det är den förra regeringens och då särskilt Socialdemokraternas och Miljöpartiets fel att energisituationen ser ut som den gör i dag med energikrisen.
Vi har ett gäng initiativ på gång från EU som handlar om energipriser - elpriser och gaspriser, punktskatter på produktionsbolag och så vidare. Såvitt jag kan påminna mig har jag inte någonstans i motiveringarna sett någonting om Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering som orsaken till den enorma energikris som uppstått inte bara i Sverige utan i hela Europa.
Delar inte ledamoten bilden att det är ett energikrig som Putin för mot EU och att det är det tillsammans med att ett antal reaktorer är nedstängda, som vi diskuterat tidigare i dag, som är orsak till energikrisen? Min första fråga är om ledamoten delar den bilden.
Vi pratar en hel del om produktion. På kort sikt kan vi få till havsbaserad vindkraft, utspridd geografiskt över Sveriges kustland. Det innebär att man har goda chanser till god elproduktion till havs. Då undrar jag: Kommer ledamoten och Moderaterna att godkänna de ansökningar som ligger på regeringens bord? Det skulle ge behövlig energi på kort sikt till både näringsliv och hushåll som behöver det - till rimliga priser.
Herr talman! Jag tackar uppriktigt för båda dessa frågor, särskilt den sista om den havsbaserade vindkraften. Vi får nu höra att den ska lösa allting, och man undrar om den här regeringen kommer att godkänna de projekt som nu ligger.
Då skulle jag vilja ställa en retorisk fråga: Exakt hur många havsbaserade vindkraftsprojekt godkände Socialdemokraterna och Miljöpartiet?
Jag kan informera om svaret på den frågan - det är noll. Det är inga. Inte ett enda havsbaserat vindkraftsprojekt godkände den tidigare regeringen under åtta år. Det säger ganska mycket.
Hur regeringen kommer att hantera varje enskilt havsbaserat vindkraftsprojekt kan naturligtvis bara regeringen svara på. Den kommer att bedöma varje projekt utifrån sina förutsättningar.
Jag kan tycka att det är lite mycket - apropå ödmjukhet - att tycka att havsbaserad vindkraft ska lösa allting när man inte sagt ja till en enda ansökan.
Om jag delar bilden att det förs ett energikrig? Ja, definitivt. Så är det, och tyvärr har Miljöpartiet och Socialdemokraterna gjort Sverige extremt sårbart i det energikriget.
Ni har låtit avveckla reaktorer 2015, 2017, 2019 och 2020. Den tidigare vice statsministern Åsa Romson berömde sig av att ha medverkat till den avvecklingen.
Man har från Miljöpartiets sida försvårat för kraftvärmen - ett lokalt baserat, pålitligt, planerbart energislag som vi behöver mer av i Sverige, inte mindre.
Miljöpartiet har också försvårat för den svenska vattenkraften, både den storskaliga och den småskaliga.
Jag skulle också vilja ha några kommentarer om vad man har emot vattenkraften och vad man har emot kraftvärmen. Vi vet vad ni har emot kärnkraften, men de andra två skulle jag vilja ha belysta.
Herr talman! När det gäller de sista frågorna kommer jag att hålla ett anförande - då kan jag svara på frågor.
Jag noterar att ledamoten helt enkelt undviker att svara på frågan och precis som tidigare börjar prata om vad den tidigare regeringen gjort och inte gjort under de senaste åtta åren.
Ledamoten verkar ha en förkärlek för att se tillbaka på det som kunde ha varit. Ledamoten sörjer den kärnkraft som inte finns. Men jag måste påminna om att vi faktiskt har marknadsekonomi och att det är en konkurrensutsatt marknad på produktionssidan. Det rör sig, som vi tidigare hört under debatten, om bolag vars styrelser har tagit beslut om nedläggning på marknadsmässiga grunder. Det var inte vi, som pekades ut, utan det var affärsdrivande bolag.
Det jag är lite förvånad över är att ledamoten inte alls verkar sörja den vindkraft som inte finns, ungefär 100 terawattimmar, eftersom Moderaterna motarbetat den etableringen. Det hade just nu suttit ganska bra med 100 terawattimmar. Vi använder drygt 140 terawattimmar per år.
Hur kommer det sig att ni motarbetar ett kraftslag och vill premiera ett annat som tar väldigt mycket längre tid att få på plats, när vi redan i dag eller om något år hade kunnat ha de där 100 terawattimmarna? Det hade både näringslivet och våra hushållskunder tyckt varit jättebra i dessa tider med extrema priser.
Herr talman! Jo, jag svarade på frågan om havsbaserad vindkraft och de projekten. Man får bedöma varje projekt utifrån dess förutsättningar. Det finns inget beslut om att vi inte ska ha havsbaserad vindkraft, men man får ha respekt för att varje projekt baseras på egna förutsättningar och bedöms utifrån dem.
Men jag noterar att ledamoten absolut inte vill beröra det faktum att hennes regering inte har sagt ja till ett enda projekt som gäller havsbaserad vindkraft. Det vore intressant att höra en reflektion kring detta.
Sedan noterar jag att Miljöpartiet än så länge i denna debatt försöker fly från kärnkraftsavvecklingen, trots att den tidigare vice statsministern Åsa Romson skickade ut ett pressmeddelande och sa: Vi är överens med Socialdemokraterna om att efter valet 2014 avveckla svensk kärnkraft. Nu låtsas man som att man inte hade något med det att göra utan att det skedde på strikt affärsmässiga grunder, vilket alla vet är fullständigt fel. Det är intressant att Miljöpartiet nu påstår att det inte var de som låg bakom detta utan att det var andra som lade ned svensk kärnkraft. Det säger ganska mycket om den förändring som har skett under det senaste året; det vore intressant att få detta belyst.
Jag skulle fortfarande vilja få svar på vad man har emot svensk kraftvärme. Vad har man emot svensk vattenkraft? Varför införde man alla de nya skatterna på kraftvärme, som straffade ut mycket av den från systemet? Det är bara ungefär 3 procent av det bränsle som används vid kraftvärmeproduktion som är fossilt. Det är lite högre nu på grund av tiderna, men 2020 var det bara 3 procent.
Varför alla dessa skatter för att straffa bort svensk, lokalproducerad kraftvärme? Och varför alla dessa utrivningar av elproducerande vattenkraft i vattendrag som har varit reglerade i ibland nästan tusen år?
Herr talman! Tack, ledamoten, för en retoriskt trevlig inlaga i debatten! Tiden överskreds, men vi fick höra en del ganska härliga formuleringar från Jönköpingstrakten.
Jag funderar lite grann på den historieskrivning som du återkommer till hela tiden. I Sverige har vi sedan ungefär ett år tillbaka haft väldigt höga elpriser. I Norge, som har 100 procent vattenkraft, har man väldigt höga elpriser, lika höga som i Sverige. Tänker du att det är för att man har lagt ned kärnkraft i Norge som priserna är så höga? Eller beror det möjligen på att Putin har strypt energitillförseln till Europa så att hela Europa har ett underskott av elproduktion? Jag skulle gärna vilja veta hur du tänker om övriga länders elpriser.
Framför allt är jag dock nyfiken på en sak som står i Tidöavtalet och även fanns med i regeringsförklaringen. Jag har lärt känna Moderaterna som ett parti som under lång tid har ställt stor tilltro till marknadslösningar och till att marknadsekonomin ofta kommer fram till de allra bästa lösningarna. I Tidöavtalet står det att Vattenfall ska få i uppdrag att upphandla ny kärnkraft, även om Vattenfall kommer fram till att det är väldigt dyrt i relation till andra energislag. Jag undrar, ledamoten: Vill ni delvis införa planekonomi i energisystemet?
Herr talman! Jag får återgälda ledamotens vänliga hälsning i debatten. Jag tycker också att det är intressant med kollegor som jag aldrig har debatterat med tidigare.
Till frågorna, och först den om Norge: Norge är ett land som alltid skiljer ut sig när det gäller allting, framför allt för att de har extremt gott om olja och gas, vilket gör att de spelar i en division för sig, oavsett om det handlar om energi eller pensioner. Det är klart att Norge kanske inte riktigt är jämförbart på samma sätt som något annat europeiskt land.
Det är naturligtvis också så att priserna ökade före Putin. Det gjorde de egentligen inte i Norge. Här har det blivit sämre efter Rysslands invasion av Ukraina, men redan dessförinnan såg vi stora prisökningar och stora fluktuationer i elpriset.
När det sedan gäller kärnkraftens marknadsmässighet har vi haft stopplagar vad gäller kärnkraft. Vi får inte bygga kärnkraft där vi en gång har haft kärnkraft, och vi får inte heller bygga ny kärnkraft där vi inte har haft kärnkraft. Så det är klart att vi måste se till att det blir ekonomiskt hållbart att investera, och vi måste också förändra de legala förutsättningarna för det.
Energi är en samhällsviktig verksamhet där man behöver ha viss samhällelig kontroll och samhälleliga ingångar. Det tror jag att de flesta är beredda att skriva under på nu.
Jag skulle också vilja ha lite svar. Centern var ju med på att höja kraftvärmeskatterna, exempelvis. Centern har också varit med på att riva ut en del av vattenkraften. Ni hade inga krav på regeringen att dra tillbaka de lagförslagen. Ångrar Centerpartiet nu ingångarna vad gäller kraftvärmeskatterna och utrivningarna av framför allt den småskaliga vattenkraften?
Herr talman! Vi märker att ledamoten slirar lite grann när det gäller detta med planekonomi eller marknadsekonomi. Det verkar vara något slags mellanting ni är ute efter - att man ska ta både ett samhällsintresse och affärsmässiga grunder i beaktande.
På sistone har Vattenfalls vd varit intervjuad i ett antal olika sammanhang, och hon höjer på ögonbrynen en aning. Hon säger: Vi är ett affärsdrivande företag och förhåller oss till de ägardirektiv vi har, och än så länge ser de ut som de gör. Det är inte politikerna som ska bestämma när, var eller om Vattenfall ska satsa på just kärnkraft, menar hon - det är inte riktigt så styrningen av statliga bolag fungerar.
Frågan återkommer alltså till Moderaterna, som nu sitter i regeringsställning: Ämnar ni på något vis förändra ägardirektiven till Vattenfall så att politiken mer rakt ut ska berätta vad ett affärsdrivande bolag ska investera i för tekniker?
Herr talman! Nej, jag slirar inte alls. Det är ett mellanting. Vi behöver få fram mer planerbar, fossilfri, ren el, och då behöver vi kärnkraft. Det är klart att det är ett mellanting; du har långa tidshorisonter, och det är dessutom extremt dyrt. Det är därför vi behöver gröna kreditgarantier för detta. Energi är samhällsviktigt - det är avgörande för ett fungerande samhälle. Så det är självklart att det offentliga på något sätt behöver en garanti och en kontroll här. Det har jag, herr talman, som konservativ absolut inga problem med att stå upp för.
Sedan kan man alltid ha en teoretisk diskussion. Har vi någonsin haft en marknad när det gäller energi? Där tvistar säkert de lärde. Men återigen - vi behöver mer planerbar, pålitlig, fossilfri, ren el. Vi tänker ta tillbaka Sverige till den energipolitik som gav oss Europas billigaste och renaste el.
Vi kommer givetvis att ha en tydlig styrning av Vattenfall, och den kommer att vara helt i enlighet med den styrning som lagen anger. Vi hade en diskussion om detta på utskottet i dag. Den kommer också att vara helt i enlighet med de principer som gällde när den rödgröna regeringen tillträdde 2014 och gav ett direktiv till Vattenfall och förändrade styrelsen så att fullt fungerande, ren och billig svensk kärnkraft började avvecklas. Dessa principer kommer vi att följa, men vi kommer att vara extremt tydliga med att Sverige behöver mer kärnkraft. Vi ska vara tydliga mot Vattenfall men också ge både dem och andra ekonomiska och legala förutsättningar för mer kärnkraft i Sverige, för det behöver Sverige.
Vi skulle önska att Centerpartiet gjorde en helomvändning och var beredda att diskutera med oss om vikten av mer kärnkraft för ren, stabil och billig el.
Herr talman! Partiledaren för ledamoten Greens parti sa för ett tag sedan att det vore lättare att hantera denna situation om vi hade tolv reaktorer igång i stället för sex. Är det Moderaternas syn att även Barsebäcks reaktorer skulle kunna vara igång?
Låt oss ta Oskarshamns reaktorer, som stängdes 2015 och 2017. Är det realistiskt att det skulle kunna vara igång? Kan man skylla allt på Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att de inte är igång?
Att skatten för termisk effekt togs bort 2018 av den gamla regeringen nämner de blåbruna nästan aldrig.
Menar denna regering och stödpartiet att ledningen för Vattenfall ljög när de sa att de stängde Ringhalsreaktorerna av kommersiella skäl?
Jag får inte ihop det. Jag erkänner att jag inte är något proffs på kärnkraft och på hur alla turerna kring den har gått till. Men om man ljuger tillräckligt många gånger tror man själv på det man har sagt, och jag tror att Moderaterna har hamnat där. Man kör med att sex reaktorer har stängts av politiska skäl. Jag medger att det var så med en av dem och att man till och med betalade för det.
Men menar ni att reaktorerna i Oskarshamn skulle kunna vara igång i dag? Jag hoppas på ett svar som ger även dem där ute en bild av hur ni ser på säkerhetsriskerna med kärnkraft. Är det rimligt att reaktorerna i Oskarshamn skulle kunna tuffa på?
Herr talman! Jag har stor respekt för Birger Lahti och hans åsikter även om jag nästan aldrig delar dem. Det är alltid intressant att diskutera kommersialitet med en vänsterpartist, för de lever i ett parallellt universum i förhållande till oss övriga.
Stängdes kärnkraften på kommersiella grunder? Man hade ju höjt effektskatten så mycket och infört en del andra svårigheter som gjorde det i princip omöjligt att driva kärnkraft i denna skala i Sverige. Skatten togs bort 2018 för att Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna hade krävt det i energiöverenskommelsen medan alla andra partier mer eller mindre vägrade diskutera frågan. Den skatten togs alltså bara bort för att vi krävde det, och det var också hela vår ingång från våra tre partier i just energiöverläggningarna. Annars hade vi inte haft en enda reaktor kvar i Sverige. Om en straffskatt hela tiden höjs skulle jag nog inte säga att man stänger på kommersiella grunder.
Hur många reaktorer ska vi ha i Sverige? Om antalet reaktorer i Sverige halveras får det givetvis enormt stora konsekvenser för vår elproduktion. Jag har inte hört någon som har kunnat förneka det. Och just nu framgår detta med all önskvärd tydlighet. Om vi ska ha fler reaktorer i Oskarshamn eller om man ska börja bygga i Barsebäck igen är jag inte rätt person att besluta, utan här finns annan expertis. Rent spontant tycker jag att det borde finnas stora fördelar med att bygga ny kärnkraft där man redan har en anslutning till stamnätet med mera som gör det förmånligt. Men man får givetvis se vad som är möjligt och lämpligt vad gäller antal och placering i landet.
Herr talman! Ledamoten svarade inte på mina frågor.
Moderaternas partiledare har sagt att det vore lättare med ytterligare sex reaktorer igång. Är det rimligt att säga så när två av dessa reaktorer aldrig skulle ha överlevt till i dag? Man kan diskutera om reaktorerna i Oskarshamn kunde varit med efter investeringar.
Påstår Moderaterna att Vattenfalls styrelse ljög när de sa att de stängde reaktorerna av kommersiella skäl? Moderaterna hade regeringsmakten mellan 2006 och 2014, men skatten på termisk effekt var kvar hela den tiden. Ni gjorde inget åt den. Jag håller dock med om att man i energipolitiska diskussioner efter Energikommissionen 2015 kom fram till att ta bort skatten 2018. Och jag instämmer i Mats Greens analys av att det säkert var det som gjorde att dagens reaktorer är igång.
Men menar Moderaterna att Vattenfalls styrelse ljög för svenska folket när de sa att de stängde reaktorerna av kommersiella skäl?
Herr talman! Svaret på den första frågan om det skulle ha varit lättare med sex reaktorer till är ja, absolut. Det är detta jag och mina kollegor har försökt säga under hela denna debatt. Det skulle ha underlättat extremt mycket för elpriset men också gjort Sverige betydligt mindre sårbart för Putins energikrig - för att inte tala om alla positiva effekter det skulle ha fått för klimatet. Så vi skulle ha behövt minst sex reaktorer till, skulle jag säga.
Ja, alliansregeringen behöll effektskatten men på en betydligt lägre nivå, för det var inga problem med lönsamheten i kärnkraft då. Kärnkraftsproducenterna gjorde snarare övervinster, så därför fanns det ingen anledning att ta bort effektskatten.
När det gäller kommersiella grunder kan man givetvis uttrycka det på olika sätt, men stänger man verkligen ned på kommersiella grunder när en regering går in för att höja skatten så mycket att man skattas ur systemet och alltså indirekt tvingas till nedläggning?
Om det var på kommersiella grunder? Ja, det kan man diskutera. Men det var inte av eget val, utan man blev tvingad till det. Det fanns inga andra skäl till att Vattenfall beslutade att lägga ned kärnkraften. Man ville tvärtom bygga två nya reaktorer, som kunde ha varit färdiga nu och som vi verkligen hade behövt. Skälet var att den rödgröna regeringen höjde skatten för att tvinga kärnkraften ur systemet. Det är sanningen, och så ser historien ut.
Herr talman! Jag kommer i huvudsak att prata om sådant som Mats Green redan fått repliker på.
Först till den historiebeskrivning som Moderaterna upprepar gång på gång. Den är helt enkelt inte sann, vilket Mats Green och alla andra borgerliga politiker som återupprepar den givetvis vet. Egentligen är allt det som Birger Lahti nyss sa sant. Man höjde skatten på kärnkraft under alliansregeringen. Den tog man mycket riktigt bort tillsammans med mitt parti.
Man vidtog också andra åtgärder för att lönsamheten i kärnkraften skulle kunna bli lite bättre, eftersom priserna var låga. Till exempel blev placeringsreglerna i Kärnavfallsfonden bredare så att avgiften kunde minska. Det blev också några ören, vilket var viktigt för att kärnkraften skulle överleva då, eftersom den hade problem med sin lönsamhet.
Det är uppseendeväckande att man svepande påstår att välrenommerade svenska företagsledare ljuger om sina bevekelsegrunder. Detta är faktiskt häpnadsväckande och ett dåligt sätt att hantera styrningen av statliga företag. Så tycker jag inte att man beter sig, helt enkelt.
Det andra som jag tänkte fråga om är de gröna kreditgarantierna, som är en bra idé och som infördes av den förra regeringen. De ger möjlighet för storskaliga projekt med klimatnytta att få statliga garantier. Är Mats Green öppen för att det inte bara är kärnkraften som ska ha de villkor han talar om och att dessa bör gälla alla energislag och energilösningar?
Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.
Man köper alltså inte vår historieskrivning. Det är ärligt talat samma sak som att säga att man inte lät avveckla reaktorer 2015, 2017, 2019 och 2020 och att man inte med en rösts marginal röstade ned vårt förslag att behålla Ringhals 1 och 2 i januari 2020. Detta har tydligen inte hänt. Och Magdalena Andersson lovade heller inte, vid den socialdemokratiska partikongressen förra året, att det inte skulle bli någon ny kärnkraft, och kongressen fattade inte något beslut om att avveckla kärnkraften och ersätta den med annat.
Det är väldigt enkelt att kolla upp att så inte är fallet, så jag har lite svårt att förstå argumentationen, i synnerhet eftersom den socialdemokratiska partiledaren ett år före riksdagsvalet 2014, då hon var finansministerkandidat, klargjorde att Socialdemokraterna ville återuppta avvecklingen av kärnkraften. Hon sa: "Vi tycker att kärnkraften bör avvecklas och ersättas med förnybara energikällor." Uppenbarligen har inte heller detta hänt i Fredrik Olovssons värld.
När det gäller gröna kreditgarantier har 400 miljarder avsatts för att möjliggöra ny kärnkraft. Sedan vill vi naturligtvis ha teknikneutralitet vad gäller de andra kraftslagen. Detta är givetvis alltid något som man kan diskutera.
Alliansregeringen höjde faktiskt effektskatten - så är det. De höjde den med 1 öre under åtta år. Det är en höjning, absolut, men man behöver sätta in det i dess rätta perspektiv.
Herr talman! Jag fick inget svar på de frågor jag hade om hur rimligt det är av en riksdagsledamot att uttrycka sig på det sättet om välrenommerade företagsledare, ganska lätt identifierade dessutom. Jag tror att de flesta som befinner sig utanför denna sal litar mer på dem än på Mats Green. Det är inte säkert att det är den bästa strategin som ledamoten har valt, men det får stå för honom. Jag tycker ändå att det bör markeras.
Det bör också till kammarens protokoll föras att när överenskommelsen gjordes 2016 mellan våra partier och några till utbrast Moderaterna väldigt glatt att det var en fantastisk framgång och att det räddade kärnkraften. Det är i huvudsak dessa beslut som sedan har legat till grund för energipolitiken. Det som gjordes 2016 bygger i huvudsak på alliansöverenskommelsen från 2008-2009. I själva verket är det så att Mats Green pratar om historien utan att se att hans eget parti har haft ett avgörande inflytande under 15 år. Det blir faktiskt inte riktigt seriöst.
Hur ska man kunna lita på att det som Moderaterna säger ska gälla framöver kommer att vara det som de sedan också vill genomföra? Det är högst tveksamt om exempelvis de skrivningar som rör den statliga styrningen av Vattenfall verkligen kan överleva en seriös prövning i nästa steg, när det ska göras på riktigt. Det går säkert att hitta ytterligare exempel.
Farhågorna borde, åtminstone hos några partier, vara stora när det gäller att det kanske inte blir så enkelt att få det hela på plats som man har lovat i förhandlingarna.
Herr talman! Jag noterar att Fredrik Olovsson inte med ett ord berör alla de löften som hans partiledare avgett om att avveckla kärnkraften och inte med ett ord berör det faktum att partikongressen fattat beslut om att göra detta. Han berör heller inte med ett enda ord att alla kärnkraftsreaktorer i Sverige som avvecklats har avvecklats under en socialdemokratisk regering, medan moderatledda regeringar inte har avvecklat en enda reaktor.
När det gäller välrenommerade företagsledare i Vattenfalls styrelse: absolut, men man kan diskutera hur kommersiell avvecklingen var, eftersom den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen hela tiden såg till att höja effektskatten för att skatta dem ur sin verksamhet. För det är vad det handlade om. Sedan förstår jag också att man kanske inte frontar mot den egna regeringen.
När det gäller att det gjordes på kommersiella grunder har vi nog väldigt olika uppfattningar om vad kommersiella grunder är. Jag skulle nog säga att om man har en regering som höjer effektskatten för att bli av med ett energislag är det inte ren marknadsekonomi. Snarare är det en indirekt effekt av politiska beslut att man blir tvungen att stänga ned därför att det inte är lönsamt längre. Så är det.
Det är heller inte så att kraftvärmen i Sverige lades ned på kommersiella grunder, utan det är samma sak där. Den tvingades man lägga ned och minska därför att ni införde kraftvärmeskatter och höjde dessa skatter, Fredrik Olovsson. Det är också sanning.
Herr talman! Mats Greens parti Moderaterna och mitt parti Miljöpartiet enades 2016, tillsammans med andra partier, om en energiöverenskommelse om att vi skulle ha ett 100 procent förnybart elsystem till 2040 och att detta skulle göras utan att lägga ned kärnkraft genom politiska beslut. Det är detta vi har arbetat för sedan dess, men det står nu klart att Moderaterna vill ha en hög andel kärnkraft i det svenska elsystemet. Jag vill därför fråga Moderaterna:
Hur mycket och varför vill man använda svenska skattebetalares medel för att subventionera specifikt kärnkraft för att klara elproduktionen?
Hur ser Moderaterna på beroendet av import av uran till Sverige i dag och det ökade behovet av import av uran, om vi ska bygga ut kärnkraften?
Hur har Moderaterna tänkt lösa mellanlager av radioaktivt avfall?
Hur har Moderaterna tänkt lösa slutförvaret av en stor, ökad volym radioaktivt avfall?
Och slutligen: Vill Moderaterna att vi ska börja bryta uran i Sverige? Är det i Jämtlandsregionen eller i Örebroregionen, eller var vill man bryta uran? Och hur ser Moderaterna på hur detta skulle drabba den lokala befolkningen?
Vidare undrar jag om Moderaterna vill bygga många små reaktorer, var i Sverige dessa ska byggas, hur den befolkning som bor nära dessa kommer att påverkas och hur krishantering och liknande, ifall det sker en olycka, ska förberedas.
Herr talman! Det var elva frågor, och det kan bli så att jag inte hinner besvara alla under replikskiftet. Då får vi ta dem i ett annat sammanhang.
För det första noterar jag, herr talman, att Miljöpartiet nu gör allt för att ta avstånd från sin egen kärnkraftsavveckling. Det som man tidigare berömde sig och skickade pressmeddelanden om flyr man nu ifrån och försöker säga att det var någon annan. Man vill inte ens beröra frågan. Jag tycker att detta är ett intressant perspektivskifte och en helomvändning i svensk politik. Jag hoppas att Miljöpartiet kanske är beredda att diskutera ny kärnkraft. Det vore bra.
När det gäller skattepengar till energislag är gröna kreditgarantier gröna kreditgarantier. När det gäller energi är det klart att kärnkraften, precis som övriga verksamheter där man ser fördelar vad gäller miljö, ska kunna få tillgång till kreditgarantier. Så är det. Jag tror egentligen inte att det finns någon principiell invändning mot detta från Miljöpartiet. Man gillar inte kärnkraft, men jag förutsätter att man tycker att gröna kreditgarantier är ganska bra eftersom man en gång införde dem.
När det gäller uranbrytning tycker vi att det ska vara möjligt att bryta uran i Sverige för att slippa importera från Ryssland eller vara beroende av andra länder. Vi tycker också att man ska kunna bryta jordartsmetaller här som behövs för miljöteknik. Det är Miljöpartiet också emot. De vill inte att vi ska bryta jordartsmetaller här i Sverige. Då är frågan: Var i världen ska de brytas? Ska de brytas i länder med vidriga arbetsförhållanden och vidriga miljöförhållanden? Jag har aldrig fått något riktigt svar på det.
Jag tycker att det är lite hyckleri när man sitter och använder mobiltelefoner och när man vill ha många vindkraftverk som är beroende av just dessa sällsynta jordartsmetallerna, men de ska inte brytas i Sverige utan i Kina och i Afrika.
Jag skulle gärna vilja ha en kommentar kring det som jag faktiskt vill kalla ett ordentligt klimathyckleri.
Herr talman! Jag noterar att Mats Green står helt svarslös när det gäller radioaktivt avfall, oavsett om det gäller mellanlager eller slutförvar, och när det gäller de lokala effekter och konsekvenser som en uranbrytning skulle innebära. Däremot ställer han frågor till mig. Det är fint - ett retoriskt grepp. Han får gärna återkomma med dem sedan.
Sverige har haft en i princip fossilfri elproduktion i decennier. Den nya regeringen och Sverigedemokraterna vill alltså sätta ett mål till 2040, ett mål som vi i princip uppnådde för decennier sedan.
Samtidigt lägger denna regering fram en budget där man vill sänka koldioxidskatten på bland annat kraftvärme, som skulle ta oss längre från målet om en fossilfri elproduktion.
Vad menar Moderaterna och Mats Green med detta? Varför sätter ni ett mål nästan 20 år fram i tiden som uppnåddes för flera decennier sedan? Och varför bedriver ni en politik som tar oss längre från detta mål och som dessutom försvårar arbetet med att nå klimatmålen?
Herr talman! Jag noterade att det var den regering som Miljöpartiet ingick i som misslyckades med sina klimatmål. Vi tänker lyckas med våra.
Att Sverige har en i stort sett fossilfri elproduktion gällde inte riktigt under den tid när Miljöpartiet innehade regeringsansvar i Sverige. Det var på den tiden då Karlshamnsverket eldade upp 140 000 liter olja i timmen. Vi kan bara föreställa oss hur mycket föroreningar och koldioxid som detta verk spydde ut i atmosfären. Det var inte för att man tyckte att det var roligt, utan det var en logisk konsekvens av den energipolitik som Miljöpartiet och Socialdemokraterna har bedrivit under lång tid. Så är det. Det vore intressant att senare i debatten få en kommentar om ni är stolta över detta faktum.
När det gäller mellanförvar och slutförvar finns det faciliteter både i Oskarshamn och i Forsmark. Det är intressant att det var den tidigare socialdemokratiska regeringen som fattade beslut om slutförvaret i Forsmark. Då var inte Miljöpartiet med i regeringen.
Även om vi skulle sluta med kärnkraft i morgon skulle man fortfarande behöva hantera slutförvar och mellanlagring. Det försvinner inte.
Återigen: Vi behöver mer ren, stabil och pålitlig elproduktion. Det är kärnkraften som kan ge oss det. Det är tyvärr inte vindkraften. Det är ett tekniskt faktum, och det är ett faktum på många övriga sätt också. Där blir Miljöpartiet svaret skyldiga, i synnerhet som de under sin tid i regeringen inte sa ja till ett enda havsbaserat vindkraftsprojekt. Det är intressant och talande, herr talman.
