4,9 miljarder till bland annat energiforskning och laddinfrastruktur (NU3)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2022/23:1 i de delar som gäller utgiftsområde 21 Energi och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2022/23. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen redovisas också i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2023 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riks­dagsordningen).

Finansutskottet har föreslagit att riksdagen ska ställa sig bakom den utgifts­ram för utgiftsområde 21 Energi för 2023 som regeringen har föreslagit (bet. 2022/23:FiU1). Regeringen har föreslagit att utgiftsramen ska bestämmas till 4 944 849 000 kronor (prop. 2022/23:1). Den 13 december 2022, dvs. efter att detta betänkande har justerats, väntas riksdagen fatta beslut med anledning av finans­utskottets förslag. Näringsutskottets ställningstagande i detta betän­kan­de till hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen byg­ger på förutsättningen att riksdagen fastställer ramen för utgiftsområde 21 i enlighet med finansutskottets förslag.

Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekono­mis­ka åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpro­posi­tio­nen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i för­hållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att be­hand­la den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den lö­pan­de uppföljningen av regeringens resul­tat­redovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredo­vis­ning för utgiftsområde 21 i budgetpropositionen. Genomgången är ett un­der­lag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fort­satta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Först behandlas regeringens resultatredovisning. Därefter be­handlar ut­skottet de för­slag i bud­getpropositionen och de motionsförslag som gäller sta­tens bud­get inom utgiftsområde 21 Energi. I detta avslutande avsnitt redo­visas ock­så hur utskottet ställer sig till de tillkännagivanden som regeringen har redo­visat som slutbehandlade i budgetpropositionens utgiftsområde 21.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har sedan 2015 kontinuerligt följt upp regeringens resul­tat­redovis­ning i budgetpropositionen, utgiftsområdena 19 Regional utveck­ling, 21 Ener­gi och 24 Näringsliv. Uppföljningen 2015 omfattade i första hand en över­sikt­lig genomgång och analys av de mål och indikatorer som används inom res­pektive utgiftsområde. Därutöver undersöktes resultatredovisningens struk­tur och förhållandet mellan mål, indikatorer och vissa resultat. Efterföl­jande år har utskottet följt upp i vilken utsträckning regeringen har beaktat och till­go­do­sett de synpunkter utskottet har haft på resultatredo­vis­ningen. Hösten 2017 genomfördes därutöver en närmare uppföljning av ett an­slag per utgifts­om­rå­de.

Utskottets senaste iakttagelser och bedömningar redovisades i utskottets bud­get­betänkanden för respektive utgiftsområde (bet. 2021/22:NU1, bet. 2021/22:NU2, bet. 2021/22:NU3).

Utskottet har under hösten 2022 huvudsakligen fortsatt att följa upp i vilken utsträckning regeringen har beaktat och tillgodosett de synpunkter på resultat­redovisningen som utskottet har framfört tidigare.

Utskottet vill inledningsvis påminna om att regeringen, enligt 10 kap. 3 § bud­getlagen, i budgetpropositionen ska lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har be­slu­tat, och att redovisningen ska vara anpassad till respektive utgiftsområde.

Utskottet vill därefter erinra om den positiva syn på hur resultatredo­vis­ningen inom utgiftsområdet har utvecklats under det senaste decenniet och som har redovisats av utskottet i flera tidigare budgetbetänkanden. Vidare kan det finnas skäl att nämna att denna utveckling har varit oberoende av vilka par­tier som har haft regeringsmakten. Utskottet välkomnar trots denna positiva grundsyn en fortsatt dialog med företrädare för regeringen och Regerings­kansliet för att utveckla och förbättra redovis­ningens träff­säkerhet och struktur även fortsättningsvis. Med detta sagt fokuserar utskottet på de synpunkter som fram­fördes i motsvarande budgetbetänkande hösten 2021 och med inrikt­ning på att identifiera och värdera hur regeringen har valt att hantera dessa syn­punkter.

När det gäller mål och indikatorer konstaterade utskottet hösten 2021 att det saknades indikatorer för pelaren ekologisk hållbarhet, inom det över­gri­pande målet för ener­gipolitiken. Vidare anförde utskottet att i syfte att främja läsbarheten i resultatredovisningen är det viktigt att reger­ingen motiverar till­komsten av nya indikatorer och bedöm­nings­grun­der. Vidare ansåg utskottet att det även bör fram­gå tydligt hur de valda indikatorerna bör tolkas.

Här kan utskottet först konstatera att regeringen har uppmärksammat denna synpunkt och anger att den har gett Energi­myndigheten i uppdrag att föreslå lämpliga indikatorer kopplat till pelaren ekologisk hållbarhet. Utskottet har no­terat att uppdraget gavs i ett reviderat reglerings­brev till Energimyndigheten i juni 2022. Inriktningen på uppdraget innebär att myn­digheten ska föreslå två till fem lämpliga indikatorer för att följa upp det övergripande målet om eko­logisk hållbarhet inom energipolitiken. Uppdraget ska redovisas till Reger­ings­­kans­liet senast den 1 mars 2023. Utskottet ser positivt på reger­ingens han­tering av den aktuella synpunkten och förutsätter att de indikatorer som upp­draget utmynnar i redovisas i nästa budget­propo­sitions resultatredo­vis­ning.

Regeringen redovisar vidare att den sedan tidigare har lagt till två indika­torer för att mäta målupp­fyllelsen när det gäller industrins konkurrens­kraft. I årets budgetproposition introducerar regeringen ytterligare en indikator för det­ta ändamål – natur­gaspriserna – eftersom priset på naturgas påverkar kon­kur­renskraften hos dem som använder gas. Därtill motiveras den nya indi­ka­torn med att gas­priserna har påverkan på elpriset. Regeringen anger att de tre om­nämnda indikatorerna motiverar att indikatorn för industrins energi­kost­na­der kan utgå eftersom den bedöms vara överflödig.

Här är utskottets uppfattning att motiveringen bakom den nya indikatorn och hur den lämp­ligen bör tolkas kunde ha varit mer utförlig. Därtill anser ut­skottet att det bör övervägas noggrant innan en indikator avvecklas, eftersom riksdagen därigenom riskerar att förlora värdefulla möjligheter att göra sådana iaktta­gel­ser av utvecklingen över tid som förutsätter längre tids­serier. Utskot­tet anser att det därför kunde ha varit lämpligt att behålla indi­katorn för indus­trins energikostnader parallellt med de övriga indikatorerna under ett an­tal år innan det fanns anledning att överväga att avveckla denna in­di­kator.

När det gäller regeringens bedömning av måluppfyllelsen påpekade utskot­tet hösten 2021 att regeringen hade redovisat bedömningar av mål­upp­fyllelse för de flesta av de riksdagsbundna målen inom utgiftsområdet men inte för alla. En bedöm­ning när det gällde utvecklingen av den totala andelen förnybar energi hade gjorts tidigare i resultatredovisningen men inte i avsnittet med reger­ingens bedömning av måluppfyllelsen. Det gjordes inte heller någon be­döm­ning av måluppfyllelse när det gällde pelaren ekolo­gisk håll­barhet och inte heller hänvisades det till om denna bedömning redovisades i något annat ut­gifts­område.

Här kan utskottet konstatera att regeringen redovisar att Sverige har uppnått de energipolitiska mål som hade målåret 2020 (inklusive ett mål om den totala andelen förnybar energi). Det saknas emellertid fortfarande en bedömning av måluppfyllelsen när det gäller det grundläggande energipolitiska målet ekolo­gisk hållbarhet. Om detta samman­hänger med att det inte finns några resultat­in­dikatorer knutna till detta mål i linje med vad utskottet har konstaterat ovan, kan reger­ingens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram sådana indika­torer förväntas underlätta regeringens möjligheter att göra en kvalifi­ce­rad be­döm­ning av mål­uppfyllelsen på detta område.

enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som reger­ingen har begärt. Riksdagen fastställer även avgiftsuttaget för elbe­red­skapsavgiften, godkänner regeringens förslag till inves­terings­plan för Svenska kraftnät och bemyndigar regeringen att ge affärs­verket finansiella befogenheter i enlighet med det som regeringen har föreslagit. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 21 avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

Den 13 december 2022 väntas riksdagen fatta beslut om statsbudgetens ramar för de olika utgiftsområdena för 2023 och om en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområdena för 2024–2025.

Tabell Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsnivåer för ut­gifts­område 21 Energi

Av tabellen ovan framgår regeringens och motionärernas förslag till ram för utgiftsområde 21 Energi för 2023 och motsvarande beräkningar för 2024–2025. Andra uppfattningar än regeringens om utgiftsramarnas storlek har re­do­visats i partimotionerna 2022/23:2074 (S), 2022/23:1299 (V), 2022/23:2180 (C) och 2022/23:2275 (MP).

Av tidsskäl har finansutskottet inte berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över bud­get­propositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) eller de motioner som har väckts om inkomster och utgiftsramar som berör utskottets bered­nings­om­rå­de. Finansutskottet justerade sitt betänkande om utgifts­ramarna (bet. 2022/23:FiU1) den 12 december 2022.

I detta ärende ska utskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgifts­området ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Utgångspunkten för bered­ningen är att ramen för ut­gifts­område 21 Energi fastställs av riksdagen till 4 944 849 000 kronor i enlighet med vad finansutskottet har föreslagit.

Regeringens förlag till fördel­ning på olika anslag inom utgiftsområdet fram­går av tabellen i bilaga 2. Den utgiftsram som regeringen föreslår fördelas på elva anslag. I bilagan redo­visas också de förslag som finns i motionerna 2022/23:2057 (S), 2022/23:1280 (V), 2022/23:2196 (C) och 2022/23:2168 (MP). Enligt förslaget i propositionen kompletteras sex av anslagen inom ut­gifts­området med bemyndiganden för regeringen att ingå ekonomiska åta­gan­den som leder till utgifter de kommande åren, vilket framgår av bilaga 3.

I det följande redovisas inledningsvis utgiftsområdets omfattning som det be­skrivs i budgetpropositionen. Efter det beskrivs energipo­litikens inriktning och de tillkännagivanden som regeringen har redovisat i budgetpropositionen. Därefter redovisas regeringens överväganden om vart och ett av de elva ansla­gen inom utgiftsområdet och de föreslagna bemyndigandena. Slut­ligen be­skrivs de motioner som innehåller alternativa förslag till anslag.

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel och användning av energi samt elsäkerhet. Myndigheter som hör till utgiftsområdet är Statens energi­myn­dig­het (Energimyndigheten), Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svens­ka kraftnät (Svenska kraftnät), Elsäkerhetsverket och Oljekrisnämnden.

Regeringen anser att den svenska energipolitiken behöver en ny inriktning. Där­för avser den att återkomma till riksdagen med förslag om att målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 ersätts med mål om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040. Vidare är det regeringens avsikt att göra en myn­dighetsöversyn på energiområdet utifrån inriktningen att säkerställa att alla fossilfria energislag, inklusive kärnkraften, utgör en naturlig del av ener­gisystemet.

Vidare anser regeringen att hushåll och företag ska få rimliga och förutse­bara elpriser och att robustheten i elsystemet ska återställas. Effektivise­ring av styr­medel och stöd, färre administrativa hinder och satsningar på ny teknik och innovation anges som medel för att uppnå detta. Regeringen redovisar också avsikten att se till att en del av Svenska kraftnäts s.k. flaskhalsintäkter återförs till elkonsumenterna genom utbetalning av ett tillfälligt högkostnadsskydd. Regeringen avsätter även medel under 2023 inom utgiftsområde 24 Näringsliv för ett riktat elstöd till elintensiva företag.

Regeringen konstaterar att prognoser pekar på att elkonsumtionen kan kom­ma att fördubblas eftersom Sverige elektrifierar större delar av industrin och transportsektorn. Därför anser den att energipolitiken behöver utvecklas för att kunna möta en elanvändning som kan uppgå till minst 300 TWh 2045. En av regeringens främsta prioriteringar är att arbeta för att säkra ny planerbar elpro­duktion i Sverige. Enligt regeringen handlar det om att möjliggöra ny kärnkraft eftersom kärnkraften ska ha en avgörande roll både i att återupprätta en leve­rans­säker och trygg elförsörjning samt för att åstadkomma en effektiv kli­mat­omställning. Regeringen meddelar avsikten att återkomma till riksdagen med ett förslag på en garantiram för kärnkraft i syfte att säkra en stabil elför­sörjning i Sverige. Utöver detta görs satsningar på forskning och innovation om kärn­kraft, inklusive forskning inom strålsäkerhetområdet och på att stärka kom­pe­tensen vid de myndigheter som är viktiga för kärnkraftens utveckling.

För att hjälpa hushållen att klara den kommande vintern avser regeringen att genomföra åtgärder som kommer att lindra effekterna av höga elpriser för hus­håll och företag. Genom arbetet i EU kommer regeringen verka för att ta fram gemensamma åtgärder som kommer att stärka försörjningstryggheten och minska energipriserna.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har tillsammans med flera andra faktorer som nämns i budgetpropositionen gjort att elförsörjningssituationen in­för den kommande vintersäsongen är ansträngd. Regeringen föreslår därför att anslaget för elberedskap höjs för att stärka det civila försvaret inom energi­om­rådet för att sektorn bättre ska kunna förebygga, motstå och hantera sådana stör­ningar i energiförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på sam­hället.

Regeringen konstaterar vidare att en effektiv användning av energi bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft och till minskad klimat- och miljö­på­verkan men minskar även konsumenternas sårbarhet mot höga ener­gipriser. Myn­digheter inom den statliga förvaltningen har därför fått i uppdrag att vidta energibesparingsåtgärder med syfte att minska sin elanvändning. Vidare före­slås åtgärder för energieffektivisering på ca 1,2 miljarder kronor under 2023–2025. Satsningen omfattar bl.a. ett investeringsbidrag för konvertering av upp­värm­ningssystem och energieffektiviserande renovering av småhus som värms med direktverkande el eller gas.

När det gäller förnybar elproduktion ska kraven på bygglov för integrerade solceller ses över och regeringen kommer även att föreslå höjd sub­ven­tions­grad för solceller inom ramen för skattereduktionen för grön teknik. Reger­ingen anför därtill att vindkraften har en viktig plats i energimixen, men den ska verka under konkurrensneutrala villkor, och byggas med hänsyn taget till lokala intressen och miljö.

Den omfattande elektrifiering som samhället står inför ställer stora krav på effektiva och snabba tillståndsprocesser för elnät. Regeringen föreslår därför att Energimarknadsinspektionen tillförs ytterligare medel för att inte myndig­heten ska vara en flaskhals i detta sammanhang.

Transportsektorns elektrifiering ska bl.a. underlättas genom att medel till­förs för utbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet. Resurstillskotten ska för­delas mellan i första hand stöd till publika laddstationer för lätta fordon och stöd till elektrifiering av tunga transporter.

Avslutningsvis konstaterar regeringen att kraftvärme bidrar till planerbar och stabil elförsörjning i Sverige, men att avfallsförbränningsskatten har för­svagat lönsamheten för kraftvärme i Sverige. Regeringen meddelar därför av­sikten att avskaffa avfallsförbränningsskatten och att produktionen av värme i kraftvärme- och värmeverk inom EU:s utsläppshandelssystem ska befrias från koldioxidskatt.

I budget­pro­posi­tionen redovisar regeringen tre tillkännagivanden från riks­da­gen som gäller energipolitiken. Samtliga dessa anges som slutbehandlade. Ut­över dessa tre tillkännagivanden redovisar regeringen även ett till­känna­gi­van­de om den s.k. reduktionspliktens effekter som riksdagen har beslutat på för­slag av miljö- och jord­bruks­utskottet (bet. 2020/21:MJU23, rskr 2020/21:411). Detta tillkänna­gi­van­de anges som ej slutbehandlat.

De tre tillkännagivanden som anges som slutbehandlade är:

– tillkännagivande om att energi­forsk­ning bör omfatta alla relevanta kraft­slag inklusive kärnkraft (bet. 2018/19:NU14, rskr. 2018/19:253)

– tillkännagivande om att tidsfrister och kontaktpunkt bör omfatta konces­sionspliktiga elnät (bet. 2020/21:NU27, rskr. 2020/21:394)

– tillkännagivande om att regeringen ska ut­arbeta en strategi för kraft- och fjärrvärme (bet. 2021/22:NU15, rskr. 2021/22:214).

Regeringen anger följande som grund för att den anser att de tre tillkänna­gi­van­dena är slutbehandlade. När det gäller det förstnämnda tillkännagivandet om energi­forskning konstaterar regeringen att i villkoren för anslaget 1:4 Ener­giforskning, anslagsposten 11 Forskning, utveckling och innovation har det för­tyd­ligats att Energimyndigheten har ansvar för strategiarbetet och har möj­lighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärn­kraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen för forskning och inno­vation på energiområdet. Mot denna bakgrund har Energi­myndig­he­ten be­slutat att stödja ett kompetenscentrum på kärn­kraftsområdet. Dessutom har Energi­myndigheten beviljat medel till Swedish Modular Reac­tors AB för de­mon­stration av en blykyld mindre reaktor.

När det gäller det andra tillkännagivandet konstaterar regeringen att det inne­bär att bestäm­mel­serna om tidsfrister och kontaktpunkt även bör omfatta konces­sions­plik­tiga elnät, eftersom det är mer i linje med det s.k. förny­bart­direktivets syfte, som anger att tidsfristerna på högst två år ska omfatta samt­liga relevanta för­fa­randen. I budgetpropositionen anger regeringen att det inte finns några hinder för att in­klu­dera koncessionspliktiga elnät eftersom förny­bart­direktivet inte för­hindrar att med­lems­länderna går längre än direk­ti­vets mi­ni­mikrav.

Beträffande det sist nämnda tillkännagivandet konstaterar regeringen att Ener­gi­myndigheten i juni 2022 fick i uppdrag att ta fram ett förslag till fjärr- och kraftvärmestrategi. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten bl.a. ge­nom­föra en översyn av byggregler, EU-regler för biobränslen samt skatter och andra styrmedel som påverkar fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft. Upp­dra­get ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 15 december 2023.

Regeringen föreslår att drygt 4,9 miljarder kronor anvisas till utgiftsområde 21 Energi för 2023. Fördelningen av medel på de elva olika anslagen inom ut­giftsområdet framgår nedan och av bilaga 2. För sex av anslagen föreslår re­geringen att den ska bemyndigas att ingå ekonomiska förpliktelser som leder till utgifter under de kommande åren. Förslagen till bemyndiganden redovisas i bila­ga 3. Dessutom före­slår regeringen att riksdagen ska fastställa avgifts­uttaget för elberedskaps­av­giften för 2023. I det följande redogörs för reger­ingens för­slag till anslag och bemyndiganden för 2023 för utgiftsområde 21 Energi.

Anslaget 1:1 Statens energimyndighet får användas för Energimyn­dig­he­tens förvaltningsutgifter samt för Fjärrvärmenämnden. Myndig­heten bedriver ock­så viss avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet. Vidare finansieras viss verk­sam­het vid myndigheten genom offentligrättsliga avgifter av vilka myn­dig­heterna får disponera en viss del. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar knappt 453 miljoner kronor för 2023 till anslaget 1:1 Statens energimyndighet. Anslaget föreslås öka med 7,5 miljoner kronor fr.o.m. 2023 till följd av att regeringen har beslutat om en ny struktur för samhällets kris­bered­skap och ci­vi­la försvar. Ökningen finansieras genom minskningar av anslaget 2:4 Kris­beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets kris­bered­skap. Ener­gi­myndighetens anslag ökas därtill med 1 miljon kronor fr.o.m. 2023 för att fi­nansiera myndighetens arbete med ett informationscentrum för hållbart byg­gan­de med fokus på energieffektiviserande renovering. Denna höj­ning finan­sieras med en motsvarande sänkning av anslaget 1:4 Boverket inom utgifts­om­råde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsu­mentpolitik.

Anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering får användas för utgifter för att utveckla och introducera ny energieffektiv teknik på marknaden samt för stöd till energieffektiv teknik. Anslaget får även användas för utgifter för in­satser för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg och me­to­der samt utredningsinsatser. Anslaget får användas för utgifter för ge­nom­förandet av EU-rättsakter samt annat internationellt samarbete inom ener­gi­effektivi­seringsområdet och därtill hörande metod-, utvecklings- och utred­ningsarbete. Det är även möjligt att använda anslaget för utgifter för utveck­ling av styrmedel för energi­effektivisering samt för insamling av ny och utveckling av befintlig energi­statistik som kan användas i syfte att minska energi­använd­ningen. An­sla­get får också användas till investeringsstöd som leder till mins­kad el- och gas­användning i lokaler och hos hushåll samt de admini­strativa ut­gifter som ett in­vesteringsstöd medför.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 397 miljoner kronor till anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering under 2023. Den föreslagna nivån inne­bär en ökning med 379 miljoner kronor under 2023 för satsningar på energi­effektivisering i småhus som värms upp med direktverkande el eller gas i syfte att minska sårbarheten för höga energipriser och bidra till ökad försörj­nings­trygghet. Satsningen inkluderar ett ekonomiskt investeringsbidrag för kon­ver­tering av uppvärmningssystem och energieffektiviserande renovering av små­hus som i dag värms med direktverkande el eller gas. Det eko­no­miska inves­teringsbidraget ska administreras av länsstyrel­serna med stöd av Bo­verket.

För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det enligt regeringen nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför be­hov av framtida anslag på högst 660 miljoner kronor 2024 och 2025.

Anslaget 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion får användas för arbete med informations-, utrednings-, utvärderings- och samordningsinsatser i syfte att underlätta för utvecklingen av fossilfri elproduktion. Anslaget får även använ­das för utgifter för stöd till länsstyrelser, kommuner och regioner samt före­ning­ar för samordnings- och informationsinsatser. Vidare får anslaget använ­das för att finansiera studier av miljöeffekter av etableringar av förnybar elpro­duktion inklusive utveckling av tekniska och andra lösningar för att underlätta samexistens med övriga samhällsintressen. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 21 miljo­ner kronor för 2023 till det aktuella anslaget. Det innebär en minskning med 4 miljoner kronor jämfört med vad som hade beräknats för det aktuella året i budgetpro­positionen för 2022.

För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det enligt regeringen nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför be­hov av framtida anslag på högst 30 miljoner kronor 2024 och 2025.

Anslaget 1:4 Energiforskning får användas för utgifter och statsbidrag för forsknings-, utvecklings-, demonstrations- och kommersialiseringsinsatser inom energiområdet. Anslaget får även användas för utgifter för bidrag för att främja utvecklingen av teknik som baseras på förnybara energislag och effek­tiv energianvändning i industriella processer i försöks- eller fullskalean­lägg­ningar. Utöver detta får anslaget även användas för arbe­te med forsknings­rela­terade uppgifter, utgifter för utrednings-, utvär­de­rings- och sam­ordnings­in­satser inom energiområdet, svenskt och interna­tio­nellt forsk­nings- och utveck­lings­samarbete samt för att uppfylla Sveriges åta­gan­den inom ramen för in­gångna bilaterala energiforsknings­samarbeten.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar närmare 1 418 miljoner kronor till anslaget 1:4 Energiforskning för 2023. Anslaget föreslås öka med 50 miljo­ner kronor 2023 för finansiering av ytterligare forskning och innovation om kärnkraft.

För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det enligt regeringen nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför be­hov av framtida anslag på högst 3,3 miljarder kronor 2024–2028.

Anslaget 1:5 Energimarknadsinspektionen får användas för Energimark­nads­in­spektionens förvaltningsutgifter. Vidare finansieras viss verksamhet vid myndigheten genom offentligrättsliga avgifter av vilka myndigheten får dispo­nera en viss del. Regeringen bedömer att myndigheten behöver resurser för att kunna fortsätta arbetet med att halvera ledtiderna för tillståndsprocesser för el­nät och säkerställa en utvecklad elmarknad. Därför föreslår den att an­slaget ökas med 25 miljoner kronor 2023. Anslaget föreslås också öka med 3,5 mil­joner kronor under 2023 som en följd av att den nya strukturen för sam­hällets kris­beredskap medför ytterligare arbetsuppgifter för myndigheten. Sam­man­taget innebär detta att regeringen föreslår att riksdagen an­visar drygt 209 mil­joner kronor till anslaget 1:5 Energimarknads­inspek­tionen för 2023.

Anslaget 1:6 Elberedskap får användas för utgifter för elberedskap, civilt försvar inom energisektorn och ersättning för solidaritetsgas som begärs enligt artikel 13 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjnings-trygg­heten för gas och om upphävandet av förordning (EU) nr 994/2010 och för dammsäkerhet. Anslaget får också användas för utgifter för tillsynsuppdrag enligt säkerhetsskyddslagen. För att förstärka insatserna för elberedskap före-slås anslaget öka med 90 miljoner kronor 2023. Regeringen föreslår att riks-dagen anvisar totalt 453 miljoner kronor för 2023 till anslaget 1:6 Elberedskap.

För att underlätta planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det enligt regeringen nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Den långa tidsramen är nödvändig för de långa drifts- och underhållsavtal som måste tecknas för att säkerställa nödvändiga elbered­skaps­åtgärder. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför be­hov av framtida anslag på högst 2 miljarder kronor 2024–2038.

Regeringen föreslår vidare att avgiftsuttaget under 2023 för elberedskaps-av­giften fastställs till högst 350 miljoner kronor. Elberedskapsavgiften tas ut av den som har nätkoncession och finansierar åtgärder som beslutas med stöd av elberedskapslagen (1997:288). Åtgärderna syftar till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra på­frest­ningar på samhället och att tillgodose elförsörjningen vid höjd elbered­skap. Åtgärderna finansieras från den del av anslaget 1:6 Elberedskap som dis­po­neras för elberedskap av Svenska kraftnät. Anslaget uppgår till motsva­rande belopp som avgiftsuttaget över tid.

Anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer får användas för ut­gifter till internationella organisationer samt utgifter för internationellt sam-arbete inom energiområdet. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar drygt 25 miljoner kronor till det aktuella anslaget för 2023.

Anslaget 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m. får användas för utgifter för statsbidrag till kommunal energi- och kli­matrådgivning, utbildning av och information till energi- och klimatråd­gi­vare samt information till energi- och klimatrådgivningens målgrup­per. Ansla­get får också användas för administrativa utgifter kopplade till energi- och klimat­rådgivningen. Vidare får anslaget användas för att finansiera läns­styrel­sernas arbete med att samordna kommuner, företag och andra aktörer i länet och driva utveckling, genomförande, uppföljning och utvärdering av re­gionala energi- och klimatstrategier. Utöver detta får anslaget också använ­das för stöd till lo­ka­la och regionala nätverk och samverkansprojekt för att utveck­la och sprida erfarenheter om arbetsmetoder, teknik och annan kunskap kring energi- och klimatomställning i t.ex. miljötillsyn, cirkulär omställning, fysisk plane­ring och offentlig upphandling. Anslaget får även användas för utgifter för att ge­nom­föra elektrifieringsstrategin samt för att täcka utgifter för uppdrag som syf­tar till att bidra till strategins genomförande. Regeringen föreslår att riks­dagen anvisar 155 miljoner kronor för 2023 till det aktuella anslaget.

För det aktuella anslaget föreslår regeringen också att den bemyndigas att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden med­för behov av framtida anslag på högst 120 miljoner kronor 2024 och 2025. Bemyndigandet motiveras med att det underlättar planeringen och tecknandet av avtal om fleråriga projekt om regeringen kan fatta beslut som medför åta­gan­den för kommande år.

Anslaget 1:9 Elsäkerhetsverket får användas för Elsäkerhetsverkets förvalt­ningsutgifter. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar drygt 73 miljo­ner kro­nor för 2023 till det aktuella anslaget. Det bör nämnas att El­säker­hets­ver­kets verksamhet i huvudsak finansieras med elsäker­hetsavgiften.

Anslaget 1:10 Laddinfrastruktur får användas för utgifter för stöd till och investeringar i publika stationer för snabbladdning av elfordon för ökad till­gäng­lighet, redundans och kapacitetshöjning längs större vägar, stöd till publik laddning på allmän platsmark och infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter genom statiskstationär laddning eller tankning samt för utbyggnad av infrastrukturen för ellastbilar i regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Stödet för att ställa om last­bilarna ska vara teknikneutralt. Anslaget får även användas för stöd till ladd­infrastruktur i ham­nar och på kajer, till utgifter för laddstationer för el och tank­stationer för vätgas och till utgifter för berörda myndigheters arbete kopplat till stödet. Det får även användas för att infria ingångna åtaganden i fråga om de tidigare an­slagen 1:5 Infra­struktur för elektrifierade transporter inom utgifts­område 21 Energi och 1:23 Laddinfra­struk­tur inom utgiftsområde 20 Allmän mil­jö- och natur­vård.

Regeringen anför att eldrivna transporter ska möjliggöras i hela landet ge­nom en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av än­da­målsenlig laddinfrastruktur. Mot den bakgrunden föreslår regeringen en sats­ning för att säkerställa en förbättrad tillgänglighet till laddinfrastruktur och ökad laddkapacitet i hela landet. Även för tunga transporter behöver laddin­fra­strukturen byggas ut på depåer, för destinationsladdning och längs vägar i hela landet, med början för de regionala godstransporterna för att successivt bil­da sammanhängande stråk i hela landet. Regeringen anser att hamnar har en viktig roll som nav för elektrifiering av flera trafikslag. Därför behöver laddin­frastrukturen även byggas ut i hamnar och på kajer.

Den beskrivna satsningen innebär att anslaget föreslås öka med 90 miljoner kronor och totalt uppgå till 1 090 000 000 kronor 2023. Anslagets namn och än­damål har också justerats för att inkludera den ovan nämnda satsningen.

Till anslaget 1:10 Laddinfrastruktur föreslår regeringen även att den ska be­myndigas att ingå ekonomiska åtaganden under 2023 som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1,3 miljarder kronor 2024 och 2025.

Slutligen föreslår regeringen anslaget 1:11 Biogasstöd vars ändamål är att täcka utgifter för att stimulera utvecklingen av biogasproduktion. Anslaget får även användas för de administrativa utgifter som detta medför. Under 2023 före­slås anslaget minska med 50 miljoner kronor till följd av en överföring till an­slaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för stöd till metangasreducering.

Sammantaget innebär detta att regeringen föreslår att 650 miljoner kronor anvisas under anslaget 1:11 Biogasstöd för 2023.

Svenska kraftnät är ett affärsverk vars huvudsakliga uppgift är att på ett affärs­mässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraft­överföringssystem. Denna del av verksamheten finan­sieras förutom av nät-, system- och kapacitetsavgifter genom lån. Riksdagen fast­stäl­ler ett tak för belåningen och föreslås även god­känna Svenska kraftnäts in­ves­te­ringsplan.

När Svenska kraftnät bildades i början av 1990-talet var transmissionsnätet för el i en fas av förvaltning och låga investeringsvolymer, vilket har övergått till en fas av omfattande ny- och ombyggnation. Det innebär en väsentligt ökad investeringsvolym för att öka överföringskapaciteten i Nordeuropa, förbättra drifts­säkerheten, förnya befintliga anläggningar, ansluta ny elproduktion, främst i form av vindkraftsparker, och anpassa transmissionsnätet till förändra­de överföringsmönster. Investeringarna i det svenska transmissionsnätet har ökat kraftigt och en nivå i storleksordningen tio miljarder kronor per år kom­mer enligt regeringen att kvarstå under överskådlig tid. Budgeten för anskaff­ning och nya in­ves­teringar mer än tredubblas under perioden och uppgår till knappt 8,2 mil­jarder kronor 2025. Budgeten för reinvesteringar väntas fyrdub­blas under sam­ma period.

I budgetpropositionen konstaterar regeringen att Svenska kraftnät har redo­visat sitt förslag till investerings- och finansieringsplan för treårsperioden 2023–2025 som omfattar åtgärder i transmissionsnätet inklusive utlands­för­bin­delser och utrustning för elektronisk kommunikation. De planerade inves­teringarna under den aktuella perioden beräknas uppgå till 27,3 miljarder kro­nor varav ca 6,3 miljarder kronor avser 2023. Tidsmässiga förskjutningar som kan påverka investeringsnivåerna de enskilda åren kan förekomma.

Regeringen delar Svenska kraftnäts bedömning av vilka investeringar som bör göras de närmaste åren och föreslår därför att investeringsplanen godkänns som en riktlinje för affärsverkets investeringar. Regeringen konstaterar vidare att den höga investeringsvolymen ställer krav på planering, analys av resurs­åtgång samt uppföljning och kontroll i verksamheten. Det är därför vik­tigt att Svenska kraftnät redovisar ekonomiska bedömningar, motiv för och konse­kven­ser av investeringar, underlag för prioriteringar och utfall av före­gående investeringsplan.

Svenska kraftnät ansluter i huvudsak nät från andra nätägare till trans­mis­sions­nätet. Under de senaste åren har havsbaserad vindkraft gått från att vara en nästintill obetydlig del av Svenska kraftnäts portfölj av ansöknings­ärenden till att utgöra en stor del av den ansökta volymen. På användarsidan har an­slut­ning av större enskilda användare återigen blivit aktuell under de senaste åren. Svenska kraftnät har fått flera ansökningar som gäller anslutning av elin­tensiva industrier, och under det senaste året har flera större förfråg­ningar in­kommit som rör omställningen till en mer fossilfri tillverkning.

I budgetpropositionen redovisar regeringen översiktligt de investerings­pro­jekt som var för sig överstiger 400 miljoner kronor. Projekten samlas under olika underrubriker med bäring på vilken typ av in­vesteringar det handlar om (exempelvis anslutningar, marknadsintegration, system­förstärkning, ny- och reinves­ter­ingar). Några av projekten om­nämns kort­fattat i det följande.

Under 2023–2025 pågår ett 40-tal olika projekt som möjliggör anslutning av ny elproduktion, främst nya vindkraftsparker. Det handlar exempelvis om anslutning av vindkraftsparker i Väröbacka (havsbaserad) och i Gäddtjärn (land­baserad). Även större användare kommer att anslutas (som exempelvis Hybrit-anläggningen i Norrbotten).

Investeringar med inriktning på marknadsintegration handlar bl.a. om att bygga bort begräsningar i överföringsförmågan. Projekten genomförs dels för att öka marknadsintegrationen mellan Sverige och andra länder, dels för att bygga bort handelsbegränsningar inom landet. Under 2023–2025 kom­mer ar­be­te utföras i flera större projekt. Det är exempelvis Aurora Line som är en ny 400 kV-ledning mellan Sverige och Finland. Svenska kraftnät och 50 Hertz, en av de tyska transmissionsnätsoperatörerna, har vidare slutit ett avtal om en ny förbindelse, Hansa Powerbridge, mellan elområde 4 och Tyskland. För­bin­delsen planeras att tas i drift 2026. Syftet är att möjliggöra export genom ut­ökad handelskapacitet mellan Sverige och Kontinentaleuropa men även att för­bättra importmöjligheterna under perioder med stora europeiska överskott. För att reducera överföringsbegränsningar i sydöstra Sverige planeras en ny luftledning på 400kV som beräknas öka överföringskapaciteten mellan elom­rå­dena 3 och 4 med ca 500 MW. Ledningen kommer även att få betydelse för ut­lands­förbindelsen Nordbalt samt möjliggöra anslutning av havsbaserad vind­kraft och bidra till att upprätthålla driftsäkerheten.

Under 2023–2025 pågår även ett 40-tal större systemförstärkande projekt vars syfte är att stärka eller upprätthålla drift­säker­heten och därmed långsiktig leveranssäkerhet i kraftsystemet. Det hand­lar bl.a. om Åtgärdspaket Norr­lands­kusten som består av nio ingående projekt. Beho­vet av effektuttag längs kusten i övre Norrland har ökat kraftigt och åtgärder be­höver därför genom­föras för att möjliggöra nya anslutningar. Pake­tet omfat­tar bl.a. led­nings­för­stärkningar och nya stationer. Ett annat exem­pel är att Svenska kraftnät har kon­sta­terat att det behövs en ny kabel­förbindelse till Gotland ca 2030 för att möta prognostiserad förbruk­nings­ökning på ön. Oli­ka kabelal­ternativ utreds för närvarande. Dessutom genomförs inves­teringar för att upp­gra­dera elnäten genom både östra och västra Stock­holm.

När det gäller Svenska kraftnäts finansiella befogenheter föreslår regeringen följande:

– Regeringen bemyndigas även att för 2023 låta Svenska kraft­nät placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret.

– Regeringen bemyndigas för 2023 att besluta om delägarlån eller borgen om högst 600 miljoner kronor till förmån för bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier.

– Regeringen bemyndigas att för 2023 bevilja lån till företag som bedriver nät­verksamhet enligt ellagen som uppgår till högst 700 miljoner kronor.

– Regeringen bemyndigas för 2023 att besluta om förvärv och bildande av bolag som ska verka inom Svenska kraftnäts verksam­hets­område intill ett belopp om 250 miljoner kronor samt avyttra aktier intill ett belopp om 20 miljoner kronor.

Bemyndigande att låta Svenska kraftnät ge lån till företag som bedriver nät­verk­samhet enligt ellagen (1997:857) ryms inom den sam­man­lagda ramen och syftar främst till att finansiera åtgärder, utom drift och underhåll, för att öka el­nätets kapacitet för att underlätta anslutningen av anläggningar för pro­duk­tion av förnybar el, om det finns särskilda skäl att anta att en sådan anslut­ning annars inte kommer att äga rum. Regeringen anger att den kommer att kräva full ersättning för statens risk i samband med borgensteckning eller lån­giv­ning.

I partimotion 2022/23:1280 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) förordas ändringar som innebär att anslagsnivån för utgiftsområde 21 Energi uppgår till 5 169 849 000 kronor. Det är 225 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budget­pro­positionen för 2023. Motionärerna aviserar en omfattande satsning på inves­te­ringar för klimatet fr.o.m. 2024 inklusive satsningar som ska under­lätta om­ställ­ningen till förnybar energi och säkra den lokala energi­för­sörj­ningen.

I motionärernas förslag till anslag inom utgiftsområde 21 Energi för 2023 anges att de vill avveckla kärnkraften och att de mot den bakgrunden avvisar regeringens förslag om att avsätta 50 miljoner kronor för forskning och inno­vation på kärnkraftsområdet.

Utöver detta vill motionärerna gynna de kommuner där vindkraft har byggts genom ett statligt stöd under en övergångsperiod på två år. Tanken är att detta stöd ska fungera som en ersättning till de berörda kommunerna för vind­krafts­parker som har tillkommit innan den produktions­base­rade ekono­mis­ka ersättning som Vänsterpartiet vill genomföra har förverkligats och som ska be­talas av elproducenten och gå till de lokalsamhällen där vindkraft byggs. För att införa stödet föreslår motionärerna ett nytt anslag 99:1 Vindkraft – ersätt­ningsmodell till kommunerna. Under 2023 föreslås det nya anslaget upp­gå till 275 miljoner kronor.

Avslutningsvis bör det nämnas att motionärerna listar två nya anslag i sin motion: Stärkt elöverföringskapacitet och Investeringar till lokal förnybar el­pro­duktion. Till dessa föreslås emellertid inga medel förrän under 2024 och 2025.

I kommittémotion 2022/23:2057 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) förordas ändringar som innebär att anslagsnivån för utgiftsområde 21 Energi uppgår till 4 577 849 000 kronor. Det är 367 miljoner kronor mindre än regeringens för­slag i budgetpropositionen för 2023. Motionärerna betonar att Sverige behöver myc­ket mer el de närmaste åren, för att få ned priserna, men också för att klara klimat- och industriomställningen när näringslivet ställer om från fossila bräns­len till el. Enligt motionärerna behöver potentialen i alla fossilfria ener­gi­slag nyttjas – vindkraft, kärnkraft, vattenkraft, solenergi m.fl. som till­sam­mans kan gynna omställningen och säkra såväl den svenska elpro­duk­tionen som konkurrenskraften.

Jämfört med regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 21 Energi föreslår motionärerna endast justeringar av ett av anslagen, nämligen anslaget 1:2 In­satser för energieffektivisering. Motionärerna vill se ökade satsningar på ener­gi­effektivisering i bostäder. Eftersom möjligheterna till energieffekti­vi­se­rings­åtgärder i småhus ökar som en konsekvens av att reglerna för rotav­draget justeras i partiets budgetmotion, vill motionärerna att de medel som är före­slagna av regeringen för det nyssnämnda anslaget flyttas till utgifts­område 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggan­de samt konsu­ment­poli­tik och där inriktas på energieffektivi­se­rings­åtgär­der i fler­bostads­hus.

I kommittémotion 2022/23:2196 av Rickard Nordin m.fl. (C) förordas ändringar som innebär att anslagsnivån för utgiftsområde 21 Energi uppgår till 4 628 272 000 kronor. Det är 316 577 000 kronor mindre än regeringens för­slag i budgetpropositionen för 2023.

Motionärerna betonar att klimatkrisen är akut och att den får omfattande negativa effekter runt om i världen. Motionärerna anser att Sverige och EU mås­te göra sig oberoende av fossil energi, i synnerhet den ryska – både för säkerheten och för klimatet. Därför vill de att elproduktionen byggs ut i en om­fattning som minst motsvarar en fördubbling jämfört med i dag och ut­byggnaden måste gå snabbare än nu. De vill att byggandet av minst 100 TWh ny kraft ska påbörjas innan 2024 och de föreslår också åtgärder ämnade att öka Sveriges elproduktion med minst 50 TWh under den kommande mandat­perio­den.

Utöver produktionsökningar inom samtliga utsläppsfria kraftslag vill mo­tio­närerna också satsa på åtgärder som ökar effektiviteten i den befintliga kraft­produktionen och på riktade satsningar på tekniker som stärker energi­sys­temet, som t.ex. batterier, vätgas, överföringskapacitet och digitali­sering. Mo­tio­närer­na presenterar även ett förnyat fokus på energi­effek­ti­visering i form av ett breddat grönt avdrag.

När det gäller anslagen inom utgiftsområde 21 för 2023 föreslår motio­närerna en ökning av anslaget 1:1 Statens energimyndighet med 25 miljoner kronor för att kunna finansiera motionärernas förslag om en satsning på att stär­ka energi­sektorns motståndskraft. Anslaget 1:2 Energieffektivisering före­slås minska med 379 miljoner kronor eftersom motionärerna avvisar re­ger­ingens förslag om att införa ett nytt stöd för energieffektivisering. Mo­tio­nä­rerna hänvisar här i stället till att det ovan omnämnda gröna avdraget bör bred­das till att också omfatta energieffektiviserande åtgärder, bl.a. installa­tion av olika typer av värmepumpar i fastigheter som värms upp med direkt­ver­kan­de el.

Vidare föreslår motionärerna en minskning av anslaget 1:4 Energiforskning efter­som de avvisar regeringens förslag om en riktad och detaljstyrd satsning om 50 miljoner kronor på kärnkraftsforskning. Den uppfattning som redovisas i mo­tionen är att in­satser för energiforskning bör vara teknikneutrala.

Det bör enligt motionärernas uppfattning även införas ett statligt stöd för att del­finan­siera arbetet med att uppdatera de kommunala vindkraftsplanerna. Av den anledningen föreslår de ett nytt anslag (99:2 Stöd för uppdaterade vind­kraftsplaner). Det nya anslaget föreslås tilldelas 90 miljoner kronor under 2023.

Avslutningsvis bör det noteras att Centerpartiet inte godtar den nivå på pris- och löneomräkningen som regeringen har använt i budgetpropositionen. Mo­tionärerna föreslår en lägre nivå, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Inom utgiftsområde 21 gäller detta anslagen till Energi­myn­dig­he­ten och till Energimarknadsinspektionen.

I kommittémotion 2022/23:2168 av Marielle Lahti m.fl. (MP) förordas ändringar som innebär att anslagsnivån för utgiftsområde 21 Energi uppgår till 25 650 500 000 kronor. Det är 20 705 651 000 kronor mer än regeringens för­slag i budget­propositionen för 2023.

Motionärerna pekar på en mängd allvarliga problem som förbränningen av fossila bränslen medför. De anser att ett energisystem baserat på förnybara ener­gikällor, kompletterat med energilagring och smarta elnät, inte bara är bra för klimatet utan dessutom är en säkerhetspolitisk nödvändighet. Dessutom me­nar de att det ofta är billigare att producera el och värme med förnybar eller geotermisk energi än med fossil energi.

För att bli kvitt det skadliga beroendet av fossila bränslen förordar motio­närerna att stora delar av samhället elektrifieras, vilket enligt många bedömare kommer att resultera i en fördubblad elanvändning till 2045. Motionärerna vill därför storsatsa på förnybar och billig energiproduktion.

Vindkraften är enligt motionärerna i dag den billigaste energiproduktionen. I dagsläget stoppas dock många av Sveriges vindkraftsprojekt av kommu­ner­na. För att göra det mer attraktivt för kommunerna vill motionärerna anslå 3,6 miljarder kronor under 2023 under anslaget 1:3 Insatser för fossilfri elpro­duk­tion för att finansiera en lokal elbonus, där kommunerna får 10 miljoner kro­nor för varje befintlig TWh förnybar el som de producerar, och 30 miljoner kro­nor för varje tillkommande TWh sådan el.

Under samma anslag föreslår motionärerna också att det avsätts medel för satsningar på solenergi. Utöver att ändra reglerna för det s.k. gröna avdraget vill de att det offentliga bör gå före genom att installera solenergi på alla offent­liga byggnader. Under 2023 satsar de 5 miljarder kronor på detta.

Vidare vill motionärerna stimulera investeringar i solvärme och därför sat­sar de 350 miljoner kronor på ett investeringsstöd för storskalig solvärme. Även dessa medel avsätts under anslaget 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion.

Motionärerna vill också se kraftiga satsningar på energieffektivisering ef­ter­som de menar att energieffektivisering är det snabbaste, billigaste och mest miljövän­liga sättet att minska kostnaderna för och miljöpåverkan av ener­gi. Det som anförs i motionen är att staten bör ta en mer aktiv roll i att stötta hus­hållen och företagen i denna utveckling. Motionärerna föreslår mot den bak­grunden ett stöd under de nästkommande två åren där staten tar 80 procent av kostnaden för alla åtgärder som effektiviserar hushålls och fastig­hets­ägares energian­vändning. De satsar sammantaget 7,5 miljarder kro­nor på denna kris­åt­gärd, varav 6 miljarder kronor ligger inom detta utgiftsområde un­der ansla­get 1:2 In­satser för energieffektivisering.

Det är också motionärernas uppfattning att det s.k. Energisteget snarast bör återinföras för att stötta näringslivets arbete med energieffektivisering. De sat­sar där­för 2 miljarder kronor på detta under anslaget 1:2 Insatser för energi­effek­ti­visering.

Sveriges elnät är i stort behov av utbyggnad och utveckling, framhåller mo­tionärerna. Därför vill de uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust nät som klarar mer förnybar el och som gör det möjligt att överföra stora mängder förnybar el mellan EU:s länder med inne­börden att EU:s medlemsstater hjälper varandra att möta olika energi­behov.

Motionärerna föreslår att drygt 400 miljoner kronor satsas på teknik som kan bidra till att balansera nätet. Pengarna avsätts under ett nytt anslag, ansla­get 99:3 Energiteknik. Samtidigt pekar de på behovet av testbäddar för att ta fram både affärsmodeller och ny teknik för flexibel produktion, flexibel kon­sum­tion och flexibla elnät. Därför har de föreslagit att 40 miljoner kronor av anslaget 1:4 Energi­forskning ska öronmärkas för finansiering av test­bäddar för experiment med flexibla elnät. Det nyss­nämnda anslaget föreslås även öka med knappt 105 miljoner kronor jäm­fört med regeringens förslag.

I den Överenskommelse för Sverige som slöts mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna efter valet hösten 2022 (det s.k. Tidöavtalet) anges att det kommer att överlämnas en energiforskningsproposition till riksdagen ”som innebär att energiforskningen läggs om i grunden, för alla fossilfria kraftslag där kärnkraften har en självklar plats”.

I samma överenskommelse anges det också att det ovan omnämnda upp­dra­get till Energimyndigheten att utarbeta en fjärr- och kraftvärmestrategi ”be­höver kompletteras med skrivningar om sektorskopplingar (el, process­värme, fjärrvärme, vätgas) och med specifika skrivningar om att utvärdera kärn­energi och inkludera den i strategin”. Vidare anges det att kraftvärme­skatten, avfalls­för­bränningsskatten och skatten på bioolja ska ses över för att skapa bättre för­utsättningar för kraftvärmen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer till fullo i regeringens uppfattning att det behövs en ny in­riktning på energipolitiken och välkomnar regeringens avsikt att revidera må­let om förnybar elproduktion till 2040. Genom att inkludera all fossilfri kraft­pro­duk­tion i målet ges det betydligt bättre förutsättningar för energi­po­li­tiken att ge ett verkligt bidrag till lösningarna på klimatutma­ningarna. Ett en­sidigt fokus på intermittent förnybar vind- och solelproduktion räcker helt en­kelt inte, utan blir i många stycken mer en symbolhandling än något som har reell effekt. Med ett nytt mål ges kärnkraften helt andra för­utsättningar att bli en fossilfri bas på vilken andra fossilfria kraftslag kan bidra. Att myndig­he­ter­na på energiområdet även får en tydligare styrning med inriktning på att be­trak­ta kärnkraften som en naturlig del av kraftsystemet ser utskottet också som posi­tivt.

Ökad elproduktion syftar dock långt ifrån enbart till att möta klimat­ut­ma­ningar. Omfattande elektrifiering inom flera samhällssektorer gör att elkon­sum­tionen kan komma att fördubblas. Utskottet instämmer i regeringens be­döm­ning att ny kärnkraft kommer att ha en avgörande roll både genom att bidra med mer el och för att åter­upprätta en leve­rans­säker och trygg elförsörj­ning. De utfästelser som re­ger­ingen gör om en garantiram för kärnkraft liksom om att se över regel­verken i syfte att underlätta tillkomsten av sådan planerbar baskraftproduktion ställer sig utskot­tet således bakom. Utskottet ställer sig även positivt till att det ska införas nya regler som garanterar rätten till pro­duktion så länge anlägg­ningarna är i gott skick och drivs på ett säkert sätt. En­ligt utskottets uppfattning är det även rimligt att förutsättningslöst utreda möjligheterna till återstart av planerbar elproduktion i södra Sverige. Utskottet välkomnar också att reger­ingen avise­rar satsningar på forskning och innova­tion om kärnkraft, inklusive forsk­ning inom strål­sä­ker­hetområdet och på att stär­ka kompetensen vid de myn­digheter som är vik­tiga för kärnkraftens ut­veck­ling.

Även om utskottet ser ett behov av att lyfta fram kärnkraften finns det även fortsättningsvis betydande utrymme för den förnybara elproduktionen att bidra till den svenska energimixen. Utskottet instämmer med regeringen i att vind­kraf­ten har en viktig roll i det avseendet även om utskottet också delar reger­ingens uppfattning om att vindkraften ska verka under konkurrensneutrala vill­kor och byggas ut med hänsyn tagen till lokala intressen och till miljön. Även solel kan vara ett alternativ både för företag, småhusägare och boende i flerfa­miljshus. Utskottet ställer sig därför positivt till att regeringen har för avsikt att se över kraven på bygglov för integrerade solceller och att den kommer att föreslå höjd sub­ven­tions­grad för solceller inom ramen för det gröna skatte­av­draget.

Utskottet vill understryka betydelsen av att ett starkt fokus på elproduk­tions­frågorna inte skymmer det faktum att ökad produktion förutsätter ett väl fun­gerande kraftnät. Utan möjligheter att överföra elen mellan produktions­plat­ser och konsumenter, såväl inom Sverige som mellan länder kommer pro­duk­tionsutbyggnaden till stor del att förfelas. Det krävs således ett tydligt systemperspektiv för att utvecklingen ska bli effektiv och inte präglas av oba­lan­ser, teknisk flaskhalsproblematik och andra systembrister. Utskottet vill lik­som regeringen även peka på vikten av att de tillståndsgivande myndig­heterna inte blir byråkratiska flaskhalsar i detta sammanhang. Den omfattande elek­trifieringen som samhället står inför ställer stora krav på effektiva och snab­ba tillståndsprocesser för såväl elnätets utbyggnad som för tillkomsten av ny produktion. Det är mot den bakgrunden positivt att regeringen föreslår att Ener­gi­marknadsinspektionen ska tillföras ytter­ligare medel för att kunna svara upp mot dessa ökade krav.

Utöver ökad kraftproduktion och nätutbyggnad är det viktigt att använda den ener­gi som produ­ce­ras på ett effektivare sätt. Detta stärker både Sveriges kon­kurrenskraft och minskar såväl klimatpåverkan som annan miljö­på­verkan. Därtill minskar konsu­menternas sårbarhet mot höga ener­gipriser. Mot den bak­grunden väl­kom­nar utskottet de betydande satsningar som regeringen före­slår på olika energi­effek­tiviseringsåtgärder. Det handlar bl.a. om ett inves­te­ringsbidrag för konvertering av upp­värmningssystem och för energieffek­ti­viserande reno­ve­ring av småhus som värms med direktverkande el eller gas.

Utskottet tvingas konstatera att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har – tillsammans med flera andra faktorer – gjort att elförsörjningssituationen in­för den kommande vintersäsongen är ansträngd. Mot den bakgrunden ser ut­skottet det som betydelsefullt att den svenska elberedskapen ges ökad upp­märk­samhet. Det är enligt utskottets uppfattning positivt att regeringen före­slår en höjning av anslaget för elberedskap i syfte att stärka det civila för­svaret inom energi­om­rådet.

När det gäller transportsektorns elektrifiering delar utskottet regeringens upp­fattning om behovet av satsningar på utbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet, och utskottet står således bakom regeringens förslag om satsningar på detta område.

Utskottet konstaterar också att regeringen påpekar att kraftvärme bidrar till planerbar och stabil elförsörjning i Sverige, men att avfallsförbränningsskatten har för­svagat lönsamheten för detta produktionsslag. Här noterar utskottet att regeringen därför meddelar av­sikten att avskaffa avfallsförbrännings­skat­ten och att produktionen av värme i kraftvärme- och värmeverk inom ramen för EU:s ut­släpps­handelssystem ska befrias från koldioxidskatt. Skattefrågor be­reds emel­lertid av riksdagens skatteutskott, varför utskottet avstår från att kom­mentera dessa avsikter närmare.

Utskottet kan vidare konstatera att regeringen inte nämner något om energi­forsk­ningens framtida inriktning, men har noterat att den enligt det s.k. Tidö­avtalet ska inriktas på att möjliggöra en effektiv klimatomställning och på att stärka den svenska konkurrenskraften. Det aviseras där att det ska läggas fram en ny energiforsk­nings­proposition som innebär att energiforskningen läggs om i grunden, för alla fossilfria energislag, och där kärnkraften har en självklar plats.

När det gäller de tillkännagivanden som regeringen redovisar i budgetpro­positionen vill utskottet påminna om att konstitutionsutskottet våren 2017 fram­höll att det berör­da ut­skottet lämpligen redovisar sin syn i samband med att regeringen i t.ex. bud­getpropositionen redovisar sin behandling av ett till­kännagivande (bet. 2016/17:KU21).

Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att regeringen redovisar tre till­kännagivanden som slutbehandlade i den del av budgetpropositionen för 2023 som omfattar utgiftsområde 21 Energi. Utskottet gör ingen annan be­döm­ning än regeringen i det avseendet och betraktar således de tre till­kän­na­givandena som slutbehandlade.

Sammantaget innebär det ovan anförda att utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi och de förslag till bemyndiganden för 2023 som är knutna till några av anslagen. Utskottet till­styrker också de förslag som gäller Svenska kraftnäts investeringsplan 2023–2025 och finansiella befogenheter 2023 liksom förslaget om elbered­skaps­av­giftens storlek 2023. Följaktligen avstyrker utskottet de förslag till alternativa anslagsfördelningar som föreslås i motionerna.