Larry Söder

Fru talman! Tiden jobbar för oss ibland. I dag finns det alltså andra sätt att ta ut en avgift som gör att administrationen inte behöver bli så betungande. Allmänna reklamationsnämnden har själva arbetat ganska länge med att kunna införa en avgift och är nog ganska bra förberedda. De är också positiva till att införa en avgift.

Även om man gör ett system med vissa kriterier för en anmälan ligger problematiken oftast inte där utan i kompletteringen av ärendena. När Arn upptäcker att något behöver kompletteras i ett ärende struntar vi som anmälare eller medborgare i att hantera det över huvud taget. Det betyder att anmälan inte blir fullständig och att man inte kan göra något åt den.

Jag tror inte att ett digitalt system kommer att lösa det, utan det är handpåläggning av personalen som gör att ärenden blir fullständiga och kan avgöras. Därför tror jag på en anmälan där man får fundera en gång till på om det verkligen känns viktigt. Om man betalar 150 kronor tror jag också att man kan ställa högre krav på att det är effektivt, det vill säga att ärendet avgörs i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden

Vi får rapporter om att Arn har så pass många ärenden att de avgörs alldeles för sent för att jag som medborgare ska kunna få en ny produkt, få tillbaka pengar eller vad det nu kan vara. Företaget har kanske till och med gått i konkurs under tiden.

Jag tycker att man lägger för mycket kraft och engagemang på att digitaliseringen ska lösa det. Det är ändå handpåläggning av personal vi pratar om. Personal kostar pengar, och därför behövs en avgift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden

Fru talman! Jag håller med om mycket av det som Miljöpartiet sa, men jag har en fundering. Att vi har ett sådant inflöde av ärenden till Allmänna reklamationsnämnden betyder att det går så långt i hanteringen av ärenden att en del av dem blir så gamla att man inte kan göra något åt dem över huvud taget när beslutet kommer. Åtgärden, med den avgift som vi nu inför, betyder att ärendena kan hanteras i snabbare takt så att de inte blir så gamla att de går ur tiden.

Tycker inte Miljöpartiet att det ändå är en ganska bra idé att se till att ärenden där man har en komplett ärendehantering och har gjort sitt case bra ska kunna avgöras i god tid, så att människor får tillbaka sina pengar, får en ny produkt eller vad det nu kan vara som Arn bestämmer? Jag tycker att en central grej i detta är att människor gör rätt och fixar alla handlingar men att ärendena blir för gamla på grund av att Arn har för mycket att göra. Det blir också konstigt. Och det är inte konsumentvänligt.

Fru talman! Våra myndigheter och speciellt Allmänna reklamationsnämnden har en viktig uppgift för oss medborgare. Våra samlade resurser är begränsade, och vi måste försöka använda varje krona så bra som möjligt för medborgarnas bästa och nytta.

Arn är den instans som medborgarna kan anmäla företag till om de anser sig orättvist hanterade. Det har vi nog alla känt ibland som medborgare. Tyvärr har jag inte anmält till Arn någon gång, men jag har personer i min närhet som har gjort det. Det fungerar alldeles utmärkt.

Under de senaste åren har strömmen av ärenden till Allmänna reklamationsnämnden ökat alltmer. År 2022 var det ungefär 30 000 ärenden. I detta sammanhang ska man veta att Arn de senaste åren har effektiviserat sitt arbete rätt rejält, och man har trots en kraftig ökning av ärendena lyckats hantera det väldigt bra. Men någonstans går gränsen även för Arn att klara av detta, och det är viktigt att göra en resursförstärkning på ett eller annat sätt.

Konsumenten fick helt eller delvis rätt i 44 procent av de ärenden som Arn prövade under 2022, vilket jag tycker är en hög procent. Arns beslut är rekommendationer och inte tvingande, men 79 procent av företagen följer besluten.

Jag tycker att dessa siffror först och främst visar att de kompletta anmälningar som finns har relevans, det vill säga att de som anmäler också har god grund för att göra detta, och att vi ska använda resurserna på bästa sätt för att hantera de ärenden som faktiskt är kompletta.

I dag avvisas ungefär en tredjedel av de ärenden som kommer in till Arn, precis som vi hörde tidigare. Den vanligaste orsaken till att ett ärende avvisas är att en komplettering som Arn har begärt av anmälaren inte kommer in inom angiven tid. I sådana fall läggs resurser på att handlägga ärenden som inte kommer att prövas i sak utan som helt enkelt är slöseri med de resurser vi har.

Av dessa orsaker tycker vi kristdemokrater att det är både befogat och rätt att införa en avgift för att anmäla till Allmänna reklamationsnämnden, detta för att ge ett incitament så man som konsument tänker till en extra gång om det är rätt väg att gå att anmäla till Arn. Det blir även ett incitament för att se till anmälningarna blir så kompletta som möjligt så att Arn kan göra sitt arbete. De måste kunna lägga tiden på de ärenden som är kompletta.

Sedan är det väl ingen vild gissning att det kan bli en dipp i ärendena när avgiften införs, som några har sagt här. Jag tror dock att ärendemängden kommer att öka igen längre fram, och då måste vi hantera det på ett eller annat sätt.

Jag vill även, precis som en del har gjort, lyfta fram de lokala konsumentvägledarna, som jag tror är väldigt viktiga. Under en tid har vi minskat den lokala konsumentvägledningen, men det tror jag är fel väg att gå. Jag tror att vi måste satsa på den kommunala konsumentvägledningen som ett komplement och en hjälp för konsumenten. Även om man inte vill ta hela steget att anmäla till Arn ska man få hjälp på plats.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Vad gäller att sitta av tiden tycker jag inte att dagens redovisning från de olika Tidöpartierna har visat att man gör det. Man försöker i stället leverera under tiden som det här håller på.

Detta är annars en situation som ingen av oss ville ha. För tre år sedan trodde vi nog inte att vi skulle få den här situationen under mandatperioden, men nu är det som det är och vi måste hantera den så gott det går. Jag tror också att man kommer att kunna se leverans till kammaren längre fram.

Det som jag är orolig för är att man lägger allt i en korg och tror att detta ska lösa det, men regeringen eller vi som riksdag kommer aldrig att kunna lösa det själva. Vi måste ha branschen till hjälp, vi måste ha länsstyrelserna till hjälp och vi måste ha kommunerna till hjälp.

Alla måste inse att de har en roll att spela i detta. Det är därför jag tar upp kommunerna hela tiden, för jag tycker att de lite grann har kommit undan. Vi måste få upp dem på banan på ett eller annat sätt. Ett sådant var att försöka få en planeringsbonus till dem, för att väcka tanken hos dem att de kan hjälpa till och ge stöd.

Jag skulle vilja fråga Alireza Akhondi: Vilken roll tycker ni att kommunerna kan spela i detta? Vad kan kommunerna hjälpa till med i den situation som vi är i? Vi inser alla att om ingenting görs kommer vi inte att ha några planer när det väl vänder, oavsett när det vänder. Då kommer vi att ha 1994-1995 års situation igen, då det tog väldigt lång tid innan allt kom i rullning gällande både planer och att man inte hade arbetskraft. Jag tror att kommunerna måste vara på tårna där.

Jag skulle vilja veta vad Centerpartiet har för idéer om detta.

Fru talman! Jag vill först instämma i funderingen om social bostadspolitik, vilket vi diskuterar alldeles för lite. Vi måste nog försöka höja den rösten och komma fram till någonting där.

Jag hörde inte vad bostadsministern sa i går, men jag tar risken att säga att när det gäller bostäder på landsbygden - där värdet på fastigheten kan vara hälften av produktionskostnaden - måste vi hitta en lösning längre fram. Nedskrivning under en längre period, upp till sju år, har jag föreslagit. Allmännyttiga bostadsföretag borde kunna vara garant för att det skulle fungera utan risk under längre tid. Det är ett lösningsförslag som jag har framfört och som jag tycker är ganska okej. Det kan finnas många fler.

Det som egentligen gjorde att jag begärde replik var frågan om kommunernas roll. Det ska inte uppfattas som att jag lägger hela ansvaret på kommunerna. Jag tycker dock att de är en del i detta som vi måste hantera och adressera. Från statligt håll kan vi göra mycket, men i andra ändan är det ju kommunerna som måste leverera planer för bostadsbyggande.

Vi kristdemokrater har i vår budget försökt lägga lite pengar i form av en planeringsbonus till kommunerna. Jag konstaterar att Centerpartiet inte stöder det i sin budget. Jag tror dock inte att man kan bortse från kommunernas ansvar. De har möjlighet att ta ut en avgift. Medborgare tycker att den är alldeles för hög, och det har jag full förståelse för liksom att man inte vill prioritera annorlunda i kommunerna. Men stat och kommun måste nog samspela där för att komma fram till en lösning. Planeringen får inte gå ned nu när det är lågkonjunktur utan måste hållas uppe så att man kan vara i fas när högkonjunkturen kommer igång igen. Det är nog en resa vi måste göra gemensamt.

Fru talman! Jag kommer aldrig att rösta för en regering som tycker att en situation med kriminella som kan trakassera ett bostadsområde är okej. Om man trakasserar ett bostadsområde och är kriminell och bor permanent i en lägenhet där, då vill jag göra det enklare att vräka denna person. Det finns inget annat alternativ. Det måste bli konsekvenser från samhället om man är kriminell. Man ska inte kunna gömma sig bakom någonting.

För dem som behöver bostad har vi ett system i Sverige. Vi har visserligen för få bostäder, men det kan aldrig vara rätt att vi skyddar någon som är kriminell. Om du bor granne med någon som är kriminell, ska du acceptera det? Eller ska du kunna gå till din fastighetsägare och säga att du är otrygg? Vad tror du att svaret blir om det accepteras att det finns en kriminell i området? Jo, att du får flytta någon annanstans. Vart ska du ta vägen då?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det handlar om vilken moral och vilket synsätt man har. Jag kommer inte att acceptera att vi tar lätt på kriminella, utan de får hitta någon annanstans att bo.

Vi delar dock problembilden, Malcolm Momodou Jallow och jag. Att Sverige har för få bostäder har vi sagt hur många gånger som helst. Men min väg till fler bostäder är att förenkla byggandet, korta ledtiderna och se till att kommunerna planerar för det antal bostäder som behövs. Vi ska inte subventionera och ge bidrag, utan det ska vara marknadspris.

Fru talman! Om jag minns rätt vad Malcolm Momodou Jallow sa i talarstolen var det: Är ni nöjda med regeringens politik? Den frågan svarade jag ja på. Jag är nöjd med regeringens politik. Det är en helt annan sak än att säga att man är nöjd med situationen i Sverige. Men regeringens politik är jag nöjd med, och det står jag för.

Sedan är vi överens om att vi inte har tillräckligt med bostäder och att människor ibland inte har råd med en bostad. Och alldeles oavsett om man har pengar eller inte finns det inte alltid en bostad att få.

Att det finns för lite bostäder betyder inte att det finns för lite hyresrätter. Det finns för lite bostäder, och det finns för få kvadratmeter som man kan bo på i Sverige.

Jag tror ärligt att många av problemen i hyresområdena, det vill säga i de utsatta områdena, beror på att vi har bara hyresrätter i ett område. Hade vi kunnat spränga in bostadsrätter, äganderätter och villor där hade situationen varit annorlunda där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag tror inte att det nödvändigtvis är fel att omvandla hyresrätter till äganderätter. Men det är fel att vi inte har tillräckligt med bostäder som människor kan bo i, oavsett om det är villor, småhus, bostadsrätter eller hyresrätter. Vi behöver nog fler bostäder av alla sorter. Men ställ inte de olika sorterna mot varandra. Däremot kan vi konstatera att vi har byggt alldeles för många hyresrätter under en tid och alldeles för lite av andra typer av bostäder. Därför inriktar vi oss på en annan del, till exempel småhus.

Fru talman! Det är ganska enkelt. Allmänna reklamationsnämnden har en ohållbar situation. Deras ärendemängd har ökat med 198 procent, och de måste få mer medel. Och detta får hanteras inom den ram som finns. Då blev det denna prioritering, alltså att Arn får mer pengar.

Sedan tror jag att Jennie Nilsson och jag har olika uppfattningar om hur denna mandatperiod kommer att sluta. Jag tror att den kommer att vara ett startskott för en förändrad syn på bostadsmarknaden. Jag tror att vi kommer att få en förändrad del av bostadsmarknaden, där vi kan bygga fler bostäder framgent både i högkonjunktur och i lågkonjunktur. Vi måste kunna vara överens om att vi byggde alldeles för lite bostäder även i högkonjunktur. Då är inte plåster på såren det alternativ som jag väljer, utan det är att reformera och att göra strukturella reformer som i grunden innebär en förändrad syn på hur vi kan bygga och vilken tid det får ta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi måste ändå vara överens om att det är priset på bostaden som avgör hur många bostäder som byggs. Om ingen kan betala för bostäderna kommer det inte att byggas några bostäder. Alltså måste vi få ned byggkostnaderna. Vi måste se till att de sektoriella kostnaderna, det vill säga planeringskostnaderna, blir lägre. Vi måste se till att det finns planlagd mark. Där kommer kommunerna in. Det är därför som jag hela tiden tjatar om att kommunerna måste ta sitt ansvar eftersom det är där som planmonopolet ligger. Vi kommer aldrig att kunna klara detta utan deras hjälp. Sedan är det inte deras ansvar, men vi behöver deras hjälp.

Jag tror därför inte att detta kommer att vara en förlorad mandatperiod. Jag tror att vi kan gå vidare med detta. Och när vi väl är igenom detta tror jag faktiskt att det är en bättre strukturell marknad.

Fru talman! Även jag har respekt för att man har olika syn på hur man ska lösa problemen. Jag tror inte att Jennie Nilsson och jag har direkt olika syn på hur krisen ser ut, men man kan ha olika syn på hur den ska lösas.

Min uppfattning är att vi har haft problem med bostadsmarknaden under en lång period. Vi tar chansen att försöka lösa problemen under denna mandatperiod, och det är klart att det tar tid innan förslagen levereras och kommer till kammaren.

Jag hoppas att utredningarna kommer att levereras till regeringen så att remissomgångarna kan starta, och därefter kan propositioner levereras. Jag är glad och nöjd med alla de utredningar som bostadsministern har lyckats få igång, så jag tror att vi kommer att se en klar förbättring.

Jag gjorde samma sak som Socialdemokraterna när jag var i opposition, det vill säga klagade på att ministern inte deltog i debatten. Jag förstår att det kan vara till glädje. Nu hörsammade majoriteten detta i migrationsdebatten i torsdags där migrationsministern deltog. Problemet var att Socialdemokraterna gick hem innan migrationsministern kunde prata. Det var alltså ingen socialdemokrat kvar i salen när migrationsministern gick upp i debatten. Det tycker jag är ett underbetyg till oppositionen, som kräver att ministrar ska delta i debatten, men när de sedan kommer går man hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag är rädd om vår ministers tid, och jag tror att vi fyra från regeringspartierna kan klara av debatten. Vi ser gärna att ministern är med, men då måste Socialdemokraterna också leverera, det vill säga delta i debatten när ministern kommer.

Fru talman! Vi är nog alla överens om att vi har stora bekymmer på bostadsmarknaden. Det är höga och instabila räntor, det är en inflation som är svår att hämta in och det är även svårt att veta hur det ser ut om tolv månader.

Allt fler unga har svårt att finna en egen bostad. De tvingas att bo kvar hemma hos sina föräldrar eller är kanske tvingade att involvera sina föräldrar som en delaktig part för att få lån till en bostad.

Vi bygger alldeles för lite varje år mot vad Boverket har lagt som ribba för att vi ska kunna bygga efter behovet. Det betyder att människor bor i fel bostad, en bostad som inte är optimal utifrån deras situation eller att man inte får en bostad över huvud taget.

Köerna till en hyresrätt i våra tre stora städer är längre än vad som är rimligt, och därmed hittar människor lösningar på sitt boende som är otrygga, dyra och ibland direkt farliga.

Det är även dyrt att bygga. Det tar lång tid att planera och att få det på plats. Kort sagt: Vår bostadsmarknad fungerar inte utan har väldigt stora bekymmer.

Jag tror även att vi kan vara överens om att problemet inte började den 18 oktober 2022 när nuvarande regering och vår bostadsminister Andreas Carlson tog plats. Jag tror att vi under många år har blundat för de strukturella problemen med marktillgång, planeringsprocesser och skenande byggkostnader, och vi har försökt lösa dem med tillfälliga subventioner och olika sätt att sätta plåster på såret i stället för att försöka hela såret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vad kan då göras för att lösa problemen på bostadsmarknaden? Ja, det finns ingen quickfix, som en del tycks tro, utan det är att grotta ned sig och se problemen precis som de är.

Vi måste ha långsiktiga spelregler. Det ska gå att bygga en fastighet till rimliga kostnader utan att behöva förlita sig på subventioner. Bostadsbeståndet måste över tid användas så effektivt som möjligt och underhållas under tiden.

Tiden från idé till färdigt hus måste gå fortare, och plantid och överklagandetid måste bli kortare. Men det första vi måste se till är att det råder långsiktighet och riktning i besluten.

Långsiktighet hos dem som styr är önskvärt. Den socialdemokratiska regeringen lyckades leverera sex ministrar på åtta år. Det betyder att en minister i en socialdemokratisk regering satt i genomsnitt i 16 månader. Bostadsminister Andreas Carlson har snart kommit i kapp. Vi vet att det från idé till verklighet för ett förslag är två år eller mer med utredningar, remisser och behandling i kammaren. Då inser alla att en minister som sitter i 16 månader inte hinner göra några avtryck eller genomföra det han har bestämt sig för att göra. Långsiktigheten med en bostadsminister som sitter i fyra år kommer att betala sig längre fram i form av kontinuitet och samma styrning, och det kommer att leda till fler resultat.

Vi har som regeringspartier satt press på kommunerna att bygga utifrån behov genom att länsstyrelserna ska vara mer delaktiga i planeringen av bostäder i form av var man kan tänka sig att bygga i de olika kommunerna men även utifrån hur mycket man har planerat, vilka behov som finns och orsaker till att man inte bygger efter behov.

Vi har som regeringspartier givit en planeringsbonus för dem som planerar småhusområden, just för att stimulera kommunerna att fortsätta planera bostäder även i rådande situation.

Vi har som regeringspartier givit Boverket i uppdrag att återkomma med betydande lättnader för studentbostäder, samtidigt som Boverket ska arbeta med en översyn av byggreglerna, som jag tror i slutändan kan skapa mer yteffektiva bostäder och kanske till och med billigare bostäder.

Vi som regeringspartier har tillsatt en utredning om att förkorta och förenkla tillståndsprocesser enligt miljöbalken.

Vi som regeringspartier ser nu över strandskyddet för att underlätta bostadsbyggandet.

Vi som regeringspartier har givit Lantmäteriet i uppdrag att ta fram en färdplan för att fortsätta digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen.

Vi kan hålla på och räkna upp vad som är på gång, men min poäng i mycket av detta är att samma minister som givit uppdraget kommer att ta emot resultatet av uppdraget och kan sedan lägga fram förslag till riksdagen. Det kommer att innebära kontinuitet, och det kommer att ge resultat.

En viktig del som vi alla kan hjälpas åt med är att våga sätta press på kommunerna att ta sitt ansvar. Kommunerna har planmonopol, och det är behovet som ska styra hur varje kommun planerar, inte vad man själv som politiker anser är rimligt med tanke på tillgången på pengar. Man måste se till behoven, planera efter behoven och därmed förkorta tiderna för planering för att bygga de bostäder som behövs.

Vi kan ge stimulanser för planeringen, och länsstyrelserna får en roll att vara delaktiga. Men det måste vara upp till politikerna i kommunerna att inse vad planmonopolet innebär och vad de bär ansvar för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag ser med tillförsikt fram mot resten av mandatperioden med reformer som är stabila över tid, vilket kommer att skapa en bättre bostadsmarknad.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Lars Beckman och David Josefsson (båda M) samt Jakob Olofsgård (L).

Herr talman! Det är tur att Malcolm Momodou Jallow har två minuter till på sig, för jag fick inte svar på min fråga. Den här gången använde han ett annat uttryck, nämligen hyresrätter som människor har råd med. Jag frågade efter en specifik siffra. Vänsterpartiet talar ganska ofta om billiga hyresrätter. Då vill jag veta: Hur definierar man "billiga"?

Jag anser att man inte kan bygga billiga hyresrätter i Sverige. År 2022 kostade de nybyggda hyresrätterna 1 800 kronor per kvadratmeter. Om du bor i en lägenhet på 70 kvadratmeter blir det 11 000 kronor i månaden. Är det vad Malcolm Momodou Jallow kallar billigt? Är 9 000 billigt? Är 7 000 billigt? Jag skulle gärna vilja att Malcolm Momodou Jallow talade om det och att han i nästa mening talade om för mig hur han hade tänkt komma ned till den siffran i byggkostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det handlar ju om att den som bygger en fastighet också måste kunna betala kostnaden för att bygga den. Det kan inte komma manna från himlen, utan pengarna måste komma från dem som faktiskt hyr en lägenhet där.

Då kan Malcolm Momodou Jallow säga: Ja, men vi har ju lagt så mycket pengar i vår budget. Då ska man veta att för en vanlig barnfamilj som ska betala dessa hyror som Malcolm Momodou Jallow vill ha har han redan gjort det dyrare. Han vill ha en bankskatt som de ska betala. Han vill att de ska betala högre bränsleskatt. Han vill avskaffa rut och lägga det på barnfamiljerna i stället.

Politiken hänger inte ihop, Malcolm Momodou Jallow!

Herr talman! Först ska jag svara på Malcolm Momodou Jallows fråga. Ja, jag är väldigt nöjd med regeringens politik på bostadsområdet. Jag tycker att man jobbar strukturerat och försöker komma till rätta med de problem som finns på bostadsmarknaden.

Jag skulle dock vilja ställa några frågor till Malcolm Momodou Jallow utifrån hans anförande. Vi är nog ganska överens om själva bilden, att vi bygger för lite bostäder. Sedan kan vi alltid diskutera vilka typer av bostäder vi ska bygga. Malcolm Momodou Jallow sa att han ville bygga billiga hyresrätter. Då skulle jag vilja att han talade om hur dyr en sådan är. Vilken kostnad för hyra tänker sig Momodou att vi ska ha på billiga hyresrätter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Malcolm Momodou Jallow ondgjorde sig också över andrahandsboende. Min uppfattning är att vi är i den situationen att andrahandsboende är nödvändigt att ha. Vi ska ha regler och krav som gör att en människa som bor med andrahandskontrakt känner sig trygg och kan bo under ordnade former. Jag tycker att vi i denna kammare har försökt styra upp det, och jag tror att det är bra.

Jag skulle vilja fråga Malcolm Momodou Jallow, med anledning av hans anförande, om han tycker att man helt ska avskaffa andrahandsboende i Sverige. Det skulle faktiskt bli en väldigt stor kris för dem som bor där. Om det inte är så, vad är det mer som skulle behöva göras? Vi gjorde ändå ganska mycket under förra mandatperioden när vi satt tillsammans i civilutskottet som jag tycker stävjade missförhållandena på den marknaden på ett bra sätt.

De två frågorna skulle jag vilja ha svar på först.

Fru talman! Genom att tillföra mer planerbar elproduktion bygger vi en trygg och leveranssäker elmarknad. Elprisstödet var ett sätt att möta den akuta elkrisen och kostnadskrisen för hushållen men ingen hållbar väg framåt. En sänkning av energiskatten är något som Kristdemokraterna har ansett bör övervägas för att möta de energikostnader som är. En sänkt energiskatt skulle gynna både företag och privatpersoner på längre sikt och också motverka den osäkerhet gällande kostnaden som finns för företag. I avvaktan på att vi får fram planerbar energi är vi även fortsättningsvis sårbara vid exempelvis en väldigt kall vinter. Min fråga till statsministern är om han ser att energiskatten måste sänkas.

Herr talman! Tack så mycket, ministern, för svaret! Precis som alla andra medborgare är jag intresserad av att våra gemensamma skattemedel går till det som vi faktiskt bestämmer oss för. Det kan vara bidrag till enskilda människor eller att vi faktiskt finansierar en verksamhet som vi tycker att vi behöver.

Min fråga till sjukvårdsministern är egentligen om sjukvårdsministern tror att det räcker med dessa åtgärder. Eller behöver vi följa upp med nya åtgärder för att kunna stävja detta? Alla pengar som går till sjukvården ska gå till sjukvården.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Inom både personlig assistans och HVB har man uppmärksammat förekomst av välfärdskriminalitet. Myndigheterna redovisar tyvärr också att de kriminella nu har tagit sig in i hälso- och sjukvården. När kriminella gäng använder välfärden som en bankomat är det ett angrepp mot samhällets gemensamma skyddsnät och slår direkt mot dem som är mest utsatta. Det handlar heller inte om småbelopp, utan det är ganska stora summor pengar som kommer från vår gemensamma välfärd som hamnar i de kriminellas fickor.

Jag skulle vilja fråga sjukvårdsministern vilka åtgärder vi vidtar för att stävja detta och få bort så mycket som möjligt av det.

Herr talman! Först vill jag säga att jag tycker att det är bra med granskningsrapporter. Riksrevisionen kommer ganska regelbundet med granskningsrapporter till oss i riksdagen, och vi tycker att det är ett bra sätt att fördjupa oss i olika frågor och se var regeringen tänker vidta åtgärder.

Vi är nog ganska överens om att väderomslag ställer till problem. Jag kommer från Hallands län. Där har vi särskilda problem när det gäller vattennivåer vissa tider på året, och åtgärderna som Riksrevisionen har kontrollerat har också avsett många kommuner i Halland.

Statens medel ska användas så effektivt som möjligt och gå till de åtgärder som de är avsedda för. Allt annat vore faktiskt förkastligt ur ett medborgarperspektiv. Det är våra gemensamma medel som används, och det finns ett ansvar för alla och envar att följa upp och utvärdera att vi använder dem på rätt sätt.

Vi kan dock konstatera att Riksrevisionen i sin rapport inte är så där värst imponerad av hur pengarna har använts. Det finns risk att de inte har gått till rätt åtgärder, alltså inte till det mest angelägna. Pengar har kanske gått till redan genomförda åtgärder. Dessutom har det inte gjorts en uppföljning av bidraget, så man vet faktiskt inte om det har gett avsedd effekt. Det är ganska svidande kritik som vi nog alla kan ta till oss, vill jag påstå.

Riksrevisionen lyfter fram att det finns brister i regeringens styrning. Det saknas en samlad nationell uppföljning. Regeringen har inte varit tydlig i styrningen av statsbidraget för naturolyckor, och det finns som sagt risk att medel har gått till saker som de inte är avsedda för.

Det vi ska ta ställning till här i dag är regeringens svar på denna rapport. Där konstaterar man att arbetet med klimatpassning är i ett utvecklingsskede och att de åtgärder som vidtagits kommer att behöva utvärderas. Man säger att man ska utvärdera. Man säger också att man ska öka styrningen mot kommunerna i fråga om hur bidraget ska användas. Man kommer att redovisa förslag till en utvecklad användning av anslaget.

Jag vill påstå att hur man än läser Riksrevisionens rapport kan man konstatera att regeringen har fullt upp och har försökt hantera detta på bästa sätt.

Jag tror inte att något av de åtta partierna i riksdagen har någon annan uppfattning än att dessa pengar ska användas på bästa sätt. Jag tror också att vi har samsyn om vilken vägen framåt ska vara. Det jag hört från talarstolen tyder på ganska stor samsyn. Jag tror att man från talarstolen försöker skapa en splittring i politiken som faktiskt inte finns.

Jag tror att vi kan se framtiden an med tillförsikt och att dessa medel framgent kommer att användas på bästa sätt. Den regering som nu sitter kommer att göra det på bästa sätt, precis som nästa regering kommer att göra det. Det finns ingen regering som inte vill använda pengarna på bästa sätt.

Därför tycker jag att Riksrevisionens rapport är bra. Den genomlyser hur det faktiskt fungerar, och vi kan se vad regeringen gör för att förbättra användningen av pengarna.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Fru talman! Det är glädjande att ministern liksom jag tycker att denna regering ska satsa på ett friare Sverige och på att kommunerna ska bli friare när det gäller att bestämma var man kan bygga och var i en kommun det är attraktivt och lämpligt att bygga. Många kommuner känner att det är hämmande att stora delar av kommunen är blockerad av strandskyddet.

Jag tror att det är viktigt att vi går fram med en proposition. Det vore bra för bostadsbyggandet; vi behöver fler bostäder.

Tycker ministern att det är viktigt att kommunerna får större rådighet över strandskyddet?

Fru talman! Min fråga går till miljöministern.

Det är ingen hemlighet att vi behöver bygga fler bostäder i Sverige. Och i dagsläget behöver vi bygga betydligt mer än vi klarar av. Därför är åtgärder för att underlätta för bostadsbyggande viktiga.

I dag är strandskyddet hämmande för bostadsbyggandet. Vi kan inte bygga på de platser som är attraktiva för människor att bo på. Många kommuner känner att det är hämmande för deras utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det vore önskvärt att regeringen lade fram ett nytt förslag när det gäller strandskydd som innebär att kommuner får större möjlighet att råda över var strandskyddet finns och var man förslagsvis kan bygga nya bostäder.

Regeringen har en utredning om strandskyddet, som ligger på bordet, som grundplåt. Min enkla fråga till miljöministern blir: Kan vi förvänta oss att det kommer en ny proposition till riksdagen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag ställer min fråga till justitieministern.

Vi kristdemokrater har under lång tid arbetat för en ändring i Sverige där kusinäktenskap blir förbjudet. Det är alltför ofta förknippat med tvång att gifta sig med en kusin. Det är en företeelse som jag anser inte hör hemma i Sverige. Arrangerade äktenskap har starka inslag av påverkan som vi inte tror är sunda.

Det är med glädje jag kan konstatera att regeringen har tillsatt en utredning om förbud mot kusinäktenskap. Däremot finns det i princip i utredningsförslaget eller i debatten inga förslag om rättsliga påföljder som har någon verkan. Jag tror nämligen att det blir en ganska tandlös lag om vi inte har några rättsliga påföljder i grunden som gör att man ser en effekt i det man gör mot lagen.

Jag frågar därför om ministern kan tänka sig att i samband med att kusinäktenskapen förbjuds i Sverige även införa en kännbar rättslig påföljd.

Fru talman! I betänkandet finns det en motion från en partikamrat till mig, Lili André, angående reinvesteringarna i va-nätet. Jag tänkte resonera lite kring detta.

Branschorganisationen Svenskt Vatten har med hjälp av Sweco tagit fram en rapport som släpptes 2020: Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp - en analys av investeringsbehov 2020-2040.

I dag ligger investeringsutgifterna för kommunerna på sammanlagt 16 miljarder kronor per år. Bedömningen enligt rapporten är att denna nivå bör stiga varje år till 23 miljarder 2040.

När det gäller va-systemet skulle reinvesteringarna behöva öka från 3 miljarder till 5 miljarder om året enbart för att upprätthålla dagens nivå, och om förnyelsen av systemet ska hålla jämn takt med förslitningen krävs det en nästan dubbelt så hög reinvesteringsnivå.

Det förstår ju vem som helst att detta inte är möjligt med dagens va-taxa, utan kommunerna måste antingen rent generellt höja sina va-taxor ganska rejält de kommande åren eller hitta en alternativ finansiering av detta.

Motionen tar upp en alternativ investeringsform genom fondering över längre tid, vilket är en god idé och ett sätt att kunna planera för reinvesteringar. Jag tror att kommuner kommer att få detta problem i knät ganska omgående, och jag tror att vi på nationell nivå måste börja fundera på och diskutera hur vi ska kunna finansiera detta, både genom taxeändringar och genom andra ändringar i lagstiftningen för att va-reinvesteringar ska kunna göras på ett ändamålsenligt och bra sätt.

För mig står det helt klart att Sverige kommer att använda mer el i framtiden. Nästan alla svar på våra miljöproblem är att vi ska använda mer el. Jag tänker på elbilar, elcyklar och annat liknande.

De småskaliga vattenkraftverken har varit och är en stor tillgång för Sverige, bland annat genom att de bidrar till arbete och utveckling i hela landet. De bidrar även till elproduktion och har skapat unika kulturmiljöer. Dessa kulturmiljöer får en radikal förändring om man beslutar att vattenkraftverken inte får tillstånd att vara kvar.

För mig blir det väldigt konstigt om man inte ser de småskaliga vattenkraftverken som en del i problemlösningen, då de producerar el och skulle kunna producera ännu mer el i framtiden om man gör rätt. Jag ser med glädje att flera motioner i dagens betänkande har samma utgångspunkt, det vill säga att den småskaliga vattenkraften måste kunna finnas kvar och bidra till elproduktionen. Allt annat vore konstigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

I dagsläget har vi pausat detta, och förhoppningsvis används tiden på bästa sätt för att säkerställa att den småskaliga vattenkraften kan få rimliga villkor för att fortleva under lång tid framöver.

Den socialdemokratiska ledamoten Denis Begic förde före pausen här ett resonemang kring de tillkännagivanden som denna riksdag gjorde förra mandatperioden. Vi gjorde två stycken, där vi talade om för regeringen att vi tycker att småskalig vattenkraft behövs i Sverige och att man borde pausa detta. Det har denna regering gjort.

Däremot bestämde riksdagen tidigare under förra mandatperioden att de tillkännagivandena var färdigbehandlade. Det var den förra regeringen som gjorde detta. Lyckligtvis har Socialdemokraterna kommit på andra tankar i detta betänkande. Det är glädjande, för jag tror att vi behöver vara samstämmiga i detta.

Nog om vattenkraft! Är rätten till en egen bostad, rätten till tak över huvudet, ett riksintresse precis som kulturmiljöer och friluftsliv? Det kanske är dit vi måste gå för att klara av uppdraget att bygga fler bostäder och för att människor ska ha tak över huvudet.

Jag hävdar att riksintresseområden så som de nu används och i den omfattning som de nu finns i skapar ett problem när man försöker bygga nya bostäder. Politik handlar allt som oftast om att väga olika intressen mot varandra. Enligt mitt sätt att se på det har intresset av nya bostäder hindrats av att andra intressen fått en särställning som gör att de hindrar bostadsbyggande, då vi inte kan väga olika intressen mot varandra på ett korrekt sätt.

Ett riksintresse är ett geografiskt område som har utpekats som skyddsvärt för att det innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Riksintressen kan pekas ut av många myndigheter, och när ett område har utpekats som riksintresse går det inte att ändra på detta.

Det har enligt min mening skett en inflation i antalet riksintresseområden och omfattningen av dem samtidigt som bostadsbyggandet är dyrt och krångligt och det byggs alldeles för få bostäder. Riksintresseområdena är alldeles för många och bostadsbyggandet alldeles för litet.

Antalet utpekade riksintresseområden har dessutom kraftigt ökat på ytor som i stället skulle kunna användas för att bygga bostäder. Detta system är inte förenligt med den situation vi har i dag.

Riksintressesystemet bör vägas mot bostadsintresset, som enligt mitt sätt att se på det även bör ges status som riksintresse. På så sätt får bostadsbyggandet en tydligare prioritet vid avvägningar mellan intresset att bygga bostäder och andra riksintressen.

Jag anser också att det i större utsträckning bör vara möjligt att ompröva och upphäva tidigare riksintresseklassificeringar. En sådan omprövning skulle exempelvis kunna ske när en kommun antar en översiktsplan. Vidare bör skyddet för vissa riksintressen, till exempel kulturmiljöer och friluftsliv, begränsas till förmån för att bygga bostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Därmed yrkar jag bifall till förslaget.