Jessica Rosencrantz

Riksdagen sa nej till 50 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om judiskt liv i Sverige, stärkta rättigheter för tornedalingar, kväner och lantalaiset, genomförandet av FN:s urfolksdeklaration, urfolksperspektivet i EU, stöd till organisationer, samisk rätt till mark och vatten, Sametinget och samiskt självstyre, satsningar på samernas språk och kultur och en samisk språklag.

Riksdagen sa nej till 50 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om judiskt liv i Sverige, stärkta rättigheter för tornedalingar, kväner och lantalaiset, genomförandet av FN:s urfolksdeklaration, urfolksperspektivet i EU, stöd till organisationer, samisk rätt till mark och vatten, Sametinget och samiskt självstyre, satsningar på samernas språk och kultur och en samisk språklag.

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring.

Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring.

Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Syftet med strategin är att tydliggöra inriktningen för arbetet mot organiserad brottslighet och minska de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Regeringen anger fem mål som vägledande i arbetet:

• Stoppa kriminella karriärer, exempelvis motverka att unga rekryteras in i kriminalitet.
• Minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor, exempelvis effektivisera arbetet mot smuggling.
• Slå sönder den kriminella ekonomin, exempelvis förhindra att offentliga medel utnyttjas.
• Bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan, exempelvis ta fram en ny handlingsplan mot korruption.
• Säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning, exempelvis förbättra möjligheterna att utbyta information.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav åtta är från den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Syftet med strategin är att tydliggöra inriktningen för arbetet mot organiserad brottslighet och minska de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Regeringen anger fem mål som vägledande i arbetet:

• Stoppa kriminella karriärer, exempelvis motverka att unga rekryteras in i kriminalitet.
• Minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor, exempelvis effektivisera arbetet mot smuggling.
• Slå sönder den kriminella ekonomin, exempelvis förhindra att offentliga medel utnyttjas.
• Bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan, exempelvis ta fram en ny handlingsplan mot korruption.
• Säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning, exempelvis förbättra möjligheterna att utbyta information.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav åtta är från den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Syftet med strategin är att tydliggöra inriktningen för arbetet mot organiserad brottslighet och minska de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Regeringen anger fem mål som vägledande i arbetet:

• Stoppa kriminella karriärer, exempelvis motverka att unga rekryteras in i kriminalitet.
• Minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor, exempelvis effektivisera arbetet mot smuggling.
• Slå sönder den kriminella ekonomin, exempelvis förhindra att offentliga medel utnyttjas.
• Bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan, exempelvis ta fram en ny handlingsplan mot korruption.
• Säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning, exempelvis förbättra möjligheterna att utbyta information.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav åtta är från den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Syftet med strategin är att tydliggöra inriktningen för arbetet mot organiserad brottslighet och minska de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Regeringen anger fem mål som vägledande i arbetet:

• Stoppa kriminella karriärer, exempelvis motverka att unga rekryteras in i kriminalitet.
• Minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor, exempelvis effektivisera arbetet mot smuggling.
• Slå sönder den kriminella ekonomin, exempelvis förhindra att offentliga medel utnyttjas.
• Bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan, exempelvis ta fram en ny handlingsplan mot korruption.
• Säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning, exempelvis förbättra möjligheterna att utbyta information.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav åtta är från den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen innehåller 17 åtgärder inom fyra prioriterade områden med sikte på att

• stärka motståndskraften mot infiltration av kriminella nätverk i hamnar och andra logistiknav
• upplösa kriminella nätverk, störa affärsmodeller och beslagta brottsvinster
• öka de förebyggande insatserna
• stärka samarbetet internationellt.

Riksdagen välkomnar färdplanen och menar att den lyfter fram viktiga områden och åtgärder. Samtidigt vill utskottet understryka att åtgärderna bör tillföra mervärde och inte överlappa annat pågående arbete. Komplexa strukturer och onödig administration bör också undvikas.

Riksdagen beslutade att lägga EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården.

Riksrevisionen har granskat om flera av de styrmedel som regeringen använt för att korta ner vårdköerna har varit effektiva. Styrmedlen är:

• Vårdgarantin, som syftar till att tillhandahålla vård inom vissa tidsgränser.
• Kömiljarden 2009–2014, som innebar att staten betalade ut en miljard kronor årligen mellan 2009–2014. Pengarna fördelades till regioner utifrån hur väl de uppfyllde krav som var kopplade till vårdgarantins tidsgränser inom specialistvården.
• Standardiserade vårdförlopp inom cancervården (SVF), som bland annat beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras vid viss cancerdiagnos.

Granskningen gäller även om dessa styrmedel har påverkat målet om en jämlik vård efter behov.

Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i syfte att stärka patientens ställning och betydelsen av vårdgarantin som statligt styrmedel.

I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården.

Riksrevisionen har granskat om flera av de styrmedel som regeringen använt för att korta ner vårdköerna har varit effektiva. Styrmedlen är:

• Vårdgarantin, som syftar till att tillhandahålla vård inom vissa tidsgränser.
• Kömiljarden 2009–2014, som innebar att staten betalade ut en miljard kronor årligen mellan 2009–2014. Pengarna fördelades till regioner utifrån hur väl de uppfyllde krav som var kopplade till vårdgarantins tidsgränser inom specialistvården.
• Standardiserade vårdförlopp inom cancervården (SVF), som bland annat beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras vid viss cancerdiagnos.

Granskningen gäller även om dessa styrmedel har påverkat målet om en jämlik vård efter behov.

Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i syfte att stärka patientens ställning och betydelsen av vårdgarantin som statligt styrmedel.

I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.