Regeringen bör se över valbarhet och folkbokföring vid kommunval (KU12)

Riksdagen avslår motionsyrkanden om valsedelssystemet.

Jämför det särskilda yttrandet (C).

Malin Björk m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2490 yrkande 9 att ett nytt tillgängligare val- och valsedelssystem införs.

I motion 2023/24:1636 av Niels Paarup-Petersen (C) framhålls att Sverige behöver ett mer tillförlitligt valsystem och i motionen anförs bl.a. att många problem vid valen beror på att varje parti har var sin valsedel.

Enligt 6 kap. 1 § vallagen (2005:837) används vid val valsedlar med parti- och valbeteckning, valsedlar med parti- och valbeteckning samt uppgifter om kandidater och valsedlar med enbart valbeteckning.

Av 8 kap. 2 § vallagen framgår att det i anslutning till ett röstmottagningsställe ska ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut och där väljarna var för sig kan ta sina valsedlar utan insyn.

För att göra i ordning en röst ska väljarna enligt 7 kap. 2 § vallagen för varje slag av val de vill delta i

försluta valkuvertet.

Valmyndigheten anför i sin erfarenhetsrapport om de svenska valen 2022 att de allra flesta av de problem och utmaningar som förekommit under valen 2022 på något sätt beror på valsedelssystemet. Valmyndigheten och många kommuner bedömer att de avskärmade valsedlarna var huvudorsaken till att det uppstod köer. Vidare anförs att de allra flesta av de incidenter som anmälts till Valmyndigheten har med valsedlar att göra och att valsedelssystemet innebär omfattande säkerhetsrisker. Valmyndigheten anser att det är av yttersta vikt att valsedelssystemet omgående förändras. Om inte några åtgärder vidtas före valen 2026 finns det risk att problem upprepar sig eller eskalerar.

Valmyndighetens rapport bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen beslutade den 15 februari 2024 att en parlamentariskt sammansatt kommitté ska utvärdera och överväga förändringar av valsedelssystemet, inklusive analysera för- och nackdelar med att övergå till ett system med gemensamma eller neutrala valsedlar (dir. 2024:24).

Kommittén ska bl.a.

– göra en internationell jämförelse av proportionella valsystem som använder gemensamma eller neutrala valsedlar

– undersöka och redovisa hur ett system med gemensamma eller neutrala valsedlar skulle påverka och påverkas av övriga delar av det svenska valsystemet

– analysera och bedöma hur gemensamma eller neutrala valsedlar skulle påverka förutsättningarna för bl.a. personer med funktionsnedsättning, t.ex. synnedsättning, att delta i valen på lika villkor

– ta ställning till om systemet med partispecifika valsedlar bör reformeras alternativt avskaffas och ersättas med ett system med gemensamma eller neutrala valsedlar

– lämna de förslag till författningsändringar som kommittén anser är motiverade.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2025.

I direktiven anförs att det ur demokratisk synvinkel är av avgörande betydelse att förtroendet för valsystemet upprätthålls. Det är därför viktigt att de risker för fel och brister som kan finnas inbyggda i systemet uppmärksammas och att risken för otillbörlig påverkan eller manipulation, som kan leda till både minskat valdeltagande och ett ifrågasättande av valens legitimitet, motverkas. Med hänsyn till de erfarenheter som bl.a. Valmyndigheten har redovisat bedömer regeringen därför att valsedelssystemet med partispecifika valsedlar nu bör ses över. I en sådan översyn bör dagens system utvärderas och för- och nackdelar med andra alternativa valsedelssystem analyseras. Vidare bör eventuella förändringar av systemet övervägas, inklusive hur ett alternativt system skulle kunna utformas i syfte att ytterligare stärka valhemligheten, underlätta för väljare och partier samt förenkla för valadministrationen. Inom ramen för översynen bör kommittén ha frihet att antingen lämna förslag till ett nytt valsedelssystem eller föreslå mindre ingripande förändringar av dagens system.

Våren 2019 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om gemensamma valsedlar (bet. 2018/19:KU25). Utskottet noterade att både frågan om att göra en större översyn av valsedelssystemet och den erfarenhetsrapport från 2018 års val som Valmyndigheten hade lämnat på uppdrag av regeringen bereddes inom Regeringskansliet. Beredningen borde inte föregripas, ansåg utskottet.

Utskottet behandlade våren 2020 motionsyrkanden om förändringar av valsedelssystemet (bet. 2019/20:KU12). Utskottet anförde bl.a. att det finns en långvarig tradition av att inte göra några betydande förändringar av valsystemet utan en bred parlamentarisk förankring. Utskottet var inte berett att föreslå något initiativ för att förändra valsedelssystemet.

Våren 2023 såg utskottet inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkanden om förändringar av valsedelssystemet (bet. 2022/23:KU23). Utskottet noterade att Valmyndigheten i sin erfarenhetsrapport från valen 2022 framhåller att valsedelssystemet bör ses över. Valmyndigheten har lämnat sin rapport på uppdrag av regeringen till Regeringskansliet. Utskottet förutsatte att regeringen skulle överväga om någon förändring av valsedelssystemet borde utredas med anledning av vad som anförs i rapporten. Ledamoten från Centerpartiet reserverade sig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska utvärdera och överväga förändringar av valsedelssystemet, inklusive analysera för- och nackdelar med att övergå till ett system med gemensamma eller neutrala valsedlar. Därmed finner inte utskottet skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena och avstyrker dem.

Riksdagen avslår en motion om spärrarna vid val till kommunfullmäktige.

I motion 2023/24:2135 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) föreslås att spärrnivån för val till kommunfullmäktige ändras. I motionen anförs att det finns två spärrnivåer vid val till kommunfullmäktige beroende på antalet valkretsar. Motionärerna anser att det inte är rimligt att använda två olika spärrnivåer vid val till kommunfullmäktige, utan gränsen för att nå representation bör ligga på samma nivå som vid val till regionfullmäktige.

Av 14 kap. 6 § vallagen framgår att mandaten i kommunfullmäktige i en kommun som är en enda valkrets ska fördelas mellan partier som fått minst 2 procent av rösterna i kommunen. I en kommun som är indelad i två eller flera valkretsar ska mandaten fördelas mellan partier som fått minst tre procent av rösterna i kommunen. Mandaten i regionfullmäktige ska fördelas mellan partier som fått minst tre procent av rösterna i regionen.

Den nuvarande lydelsen av 14 kap. 6 § vallagen började tillämpas vid valet 2018. Av förarbetena framgår att det dåvarande valsystemet vid val till kommunfullmäktige ersattes med ett kommunproportionellt system (prop. 2013/14:48 s. 37 f.). I propositionen anförs att det demokratiska intresset av en bred representation av medborgaropinionen i fullmäktige å ena sidan talar mot att införa småpartispärrar i kommunvalen, å andra sidan kan man inte helt bortse från att det i kommunerna även finns ett intresse av att undvika en alltför långt driven fragmentering av fullmäktige. En alltför långt driven uppdelning skulle nämligen kunna leda till svårigheter att skapa och upprätthålla handlingskraftiga styrelser i kommunerna. Mot den bakgrunden ansåg regeringen att det inte bara på riksnivå och regional nivå utan även på kommunal nivå finns behov av en småpartispärr av något slag. Vid valet mellan en uttrycklig och någorlunda enhetlig småpartispärr å ena sidan och en indirekt spärr som följer av mandatfördelningsmetodens förmåga att missgynna mindre partier å den andra ansåg regeringen att en uttrycklig småpartispärr är att föredra. Spärrnivån varierar beroende på om kommunen är valkretsindelad eller inte. Man bedömde att spärren bör ligga på 3 procent i valkretsindelade kommuner och 2 procent i övriga kommuner för att spärren så nära som möjligt ska motsvara ett genomsnitt av den faktiska spärr som uppkommer i olika kommuner enligt den gamla ordningen.

Utskottet välkomnade de förslag som presenterades i propositionen och instämde i de skäl som anfördes för de föreslagna ändringarna (bet. 2014/15:KU2).

Civilministern svarade den 13 mars 2024 på en skriftlig fråga om spärrnivå vid val till kommunfullmäktige (fr. 2023/24:680). I svaret anfördes bl.a. att den nuvarande ordningen har gällt sedan den 1 januari 2015 och tillämpades första gången vid valet 2018. Införandet av de olika spärrnivåerna motiverades med att det fanns fördelar med att välja en spärrnivå som inte avvek i någon betydande utsträckning från ett genomsnitt av den faktiska spärr som uppkommit i kommunerna enligt den tidigare gällande ordningen. Vidare anfördes i svaret att frågor om proportionaliteten i val samt andra frågor som är av central betydelse för demokratin och parlamentarismens funktionssätt genom åren har förankrats i bred parlamentarisk enighet. Med hänsyn till detta såg civilministern för tillfället inget behov av att se över regelverket i dessa delar.

Utskottets ställningstagande

De nuvarande reglerna om spärrar vid val till kommunfullmäktige började tillämpas vid valet 2018. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ i frågan. Motionen avstyrks.

Riksdagen avslår en motion om ersättare i kommunfullmäktige.

Magnus Jacobsson (KD) föreslår i motion 2023/24:99 en översyn av vallagen när det gäller förtryckta valsedlar i kommunfullmäktigeval. I motionen anförs att det bör förtydligas att när ett parti inte har en förtryckt valsedel, utan enbart förhandsregistrerade kandidater som gett sitt samtycke på Valmyndighetens webbplats, ska röstsammanräkningen utföras på ett sådant sätt att om en ledamot blir vald ska det också kunna väljas ersättare bland de kandidater som fått röster, även om olika listor har uppstått genom väljarnas egenskrivna valsedlar.

Enligt 14 kap. 9 § vallagen ska ordningen mellan kandidaterna i första hand bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal. Personligt röstetal ska fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal i valkretsen.

Ett personligt röstetal fastställs på grundval av de särskilda personröster som lämnats för kandidaten. Valsedlar på vilka det lämnats särskilda personröster ordnas gruppvis efter partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster för varje kandidat i gruppen. En kandidats personliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för kandidaten under samma partibeteckning. Den kandidat som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen, den som har näst störst tar andra plats och så vidare enligt samma grund.

Av 14 kap. 16 § vallagen framgår följande.

I första hand utses ersättare i kommunfullmäktige på grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt 9 §.

I andra hand utses ersättare genom en beräkning inom det parti för vilket han eller hon har blivit vald. Vid varje beräkning tas hänsyn bara till de valsedlar som upptar ledamotens namn och som därför gällde för detta namn, när det fick plats i ordningen. Varje valsedel gäller som en hel röst. Röstvärdet ska tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln av dem som inte blivit utsedda till ledamot. Den som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den ledamot som beräkningen avser.

Om det antal ersättare som har utsetts är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 8 § andra stycket kommunallagen (2017:725) och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter. Då ska även namnet på en kandidat som genom valet blivit utsedd till ersättare för den ledamot som beräkningen avser anses som obefintligt. I övrigt görs på det sätt som anges i första och andra stycket.

Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 8 § andra stycket kommunallagen och samma ersättare har utsetts för fem eller flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter.

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare beräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt.

Om andelen ersättare av de platser som ett parti fått utgör ett brutet tal, ska detta avrundas till närmast högre hela tal.

I 5 kap. 21 § kommunallagen anges att i kommunfullmäktige har ersättare från samma valkrets som ledamoten företräde till tjänstgöring.

Om samtliga ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige är förhindrade att inställa sig eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska i ledamotens ställe den ersättare inträda som enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, ska den ersättare inträda som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet i valkretsen och så vidare efter samma grund.

Vidare gäller att om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att inställa sig eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska den ersättare inträda som har utsetts för partiet i någon annan valkrets efter den grund som anges i första och andra stycket. Den ersättare som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst har då företräde.

I Valmyndighetens erfarenhetsrapport från valen 2022 anförs att reglerna som gäller för att utse ersättare i kommunfullmäktige skiljer sig från övriga val och är svåra att förstå. I samband med sina nomineringsförfaranden har partierna behov av att förstå konsekvenserna av ersättarreglerna för att sedan kunna fatta beslut om antalet namnlistor. Svårigheterna kommer också till uttryck när valresultatet ska förklaras så att det blir begripligt för väljare, partier och medier.

Vidare anförs att bestämmelserna om hur ersättare utses i kommunfullmäktige finns i 14 kap. 16 och 17 §§ vallagen. Bestämmelserna innebär bl.a. att ersättare endast kan utses från den lista som gällde för den ledamot som ska ersättas när denne blev vald, s.k. ”listtrohet”. Om inte någon ersättare kan utses på detta sätt lämnas platsen tom. Listtroheten innebär att en kandidat som väljs till ledamot med hjälp av personröster inte kan få ersättare från en annan lista där han eller hon inte har fått någon personröst, även om kandidatens namn finns med på den valsedeln. Listtroheten innebär vidare att en kandidat som enbart fått handskrivna personröster på valsedlar utan namn på andra kandidater inte kan få någon ersättare.

I rapporten anförs också att i val till riksdagen och regionfullmäktige fortsätter ordningen genom att man ser om det finns lediga namn på andra listor och i sista hand hämtar ersättare från en annan valkrets. Men på grund av den begränsade ordning som gäller för att utse ersättare till kommunfullmäktige har vissa partier blivit utan ersättare trots att det finns fler kandidatnamn att tillgå. Denna konsekvens av bestämmelserna leder till negativa reaktioner från både partier och väljare.

Ett exempel på detta är partiet Löddebygden som fick tre mandat i Kävlinge kommun. Partiet hade inte någon namnvalsedel, men flera kandidater som samtyckt till kandidatur fick handskrivna röster på partivalsedeln. Ingen av partiets väljare skrev dock fler än ett namn på valsedeln. Eftersom partiet inte hade några anmälda kandidater innebar väljarnas handskrivna kandidatnamn att nya listor skulle skapas med samma ordning på kandidaterna som på de handskrivna valsedlarna. Och eftersom det inte fanns några valsedlar med flera kandidaters namn stod ledamöterna i Löddebygden helt utan ersättare, trots att det fanns flera andra kandidater som fanns med på de handskrivna valsedlarna, men på andra valsedlar. Motsvarande hände även för Kristdemokraterna i Färgelanda kommun.

Risken att bli utan ersättare är större för kandidater som är invalda med hjälp av personliga röstetal, än för kandidater som blir invalda på grund av listordning. Av bestämmelserna i vallagen framgår tydligt att varje ledamot har sina specifika ersättare och att listtrohet gäller när ledamotens ersättare utses. För ledamöter som blir invalda på grund av personligt röstetal kan dessa regler leda till att dessa ledamöter inte får några ersättare.

Av rapporten framgår dock att tillämpningen av 5 kap. 21 § kommunallagen gör att utnämnande av specifika ersättare för varje ledamot saknar praktisk betydelse.

Valmyndigheten föreslår att ersättare ska kunna utses enligt 14 kap. 14 § tredje stycket vallagen även vid val till kommunfullmäktige. Det vill säga att om ingen ersättare kan utses bland kandidaterna på de valsedlar som gällde när ledamoten valdes in, ska den kandidat som står i tur att få nästa mandat från partiets övriga valsedlar i valkretsen utses till ersättare. Saknas en sådan kandidat ska ersättaren utses från en annan valkrets.

I rapporten anförs också att ersättarreglerna för riksdagen och regionfullmäktige kan få till följd att antalet unika ersättare för ett parti är mycket få om partiet använder samma lista i flera valkretsar eller orimligt många om partiet har flera listor i ett valområde som inte är valkretsindelat.

Valmyndighetens rapport bereds inom Regeringskansliet.

I sin erfarenhetsrapport från valen 2022 tar Valprövningsnämnden upp reglerna om hur ersättare ska utses vid valen till kommunfullmäktige. Nämnden delar Valmyndighetens bedömning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att Valmyndigheten i sin erfarenhetsrapport från valen 2022 tar upp frågor om bestämmelserna för ersättare i kommunfullmäktige. Den fortsatta beredningen av rapporten bör inte föregripas, och därför avstyrker utskottet motionen.

Riksdagen bifaller delvis fyra motionsyrkanden och tillkännager för regeringen vad utskottet anför om valbarhet och folkbokföring. Riksdagen avslår motionsyrkanden om att rösträtten ska kopplas till medborgarskap och om krav på svenskt medborgarskap för de som innehar politiska förtroendeuppdrag.

I kommittémotion 2023/24:471 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 1 föreslås att reglerna om valbarhet ändras på så sätt att den som kandiderar i ett val till region- eller kommunfullmäktige ska vara folkbokförd i den region eller kommun som kandidaturen gäller genom beslut fattat av Skatteverket senast på valdagen.

Joakim Sandell (S) föreslår i motion 2023/24:1305 att bestämmelserna ändras så att en kandidat i val till region- och kommunfullmäktige ska vara folkbokförd i det valområde kandidaturen avser genom beslut fattat av Skatteverket senast på valdagen.

I motion 2023/24:1119 av Jan Ericson (M) föreslås att rösträtten vid allmänna val kopplas till medborgarskapet.

Robert Stenkvist (SD) föreslår i motion 2023/24:1 att kommunallagen ändras så att enbart personer som är boende i kommunen på valdagen kan väljas som ledamöter i kommunfullmäktige (yrkande 1) och att man endast får kandidera i en kommun (yrkande 2).

I motion 2023/24:86 av Nima Gholam Ali Pour (SD) yrkande 2 föreslås att det införs ett krav på svenskt medborgarskap för alla som innehar politiska förtroendeuppdrag i Sverige.

Enligt 3 kap. 4 § första stycket regeringsformen har varje svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt 18 år rösträtt vid val till riksdagen. Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för en ledamot.

I 1 kap. 4 § vallagen anges att den som har rösträtt vid val till riksdagen också har rösträtt vid val till Europaparlamentet. Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som har rösträtt vid val till region- och kommunfullmäktige och som vid val till Europaparlamentet inte röstar i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen, har rösträtt vid ett sådant val i Sverige. I 5 § anges att var och en som har rösträtt enligt 4 § är valbar till Europaparlamentet. En unionsmedborgare som inte är svensk medborgare är dock valbar endast under den ytterligare förutsättningen att han eller hon i sin hemstat inte förlorat sin valbarhet vid val till Europaparlamentet.

Enligt 1 kap. 7 § kommunallagen (2017:725) tillkommer rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och är svensk medborgare eller annan unionsmedborgare, är medborgare i Island eller Norge eller har varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen. Rösträtt har också unionsmedborgare som är bosatta i kommunen men som, enligt 5 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folkbokföras där. Enligt 1 kap. 8 § kommunallagen tillkommer rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i regionfullmäktige den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom regionen. Enligt 1 kap. 9 § avgörs frågor om rösträtt enligt 7 och 8 §§ på grundval av en röstlängd som upprättas före valet.

Enligt 4 kap. 3 § kommunallagen jämförd med 1 kap. 7 § samma lag gäller bl.a. att ledamöter i kommunfullmäktige ska väljas bland dem som har rösträtt i kommunen.

Av förarbetena till 1977 års kommunallag (1977:179) framgår att när det gäller valbarhet till kommunfullmäktige ska valbarhetsbedömningen göras oberoende av vad som framgår av röstlängden (prop. 1975/76:187 s. 353). Bestämmelserna om valbarhet i 2 kap. 4 § i 1977 års kommunallag har överförts oförändrade till 1991 års kommunallag (1991:900) och därefter till den nu gällande kommunallagen.

Enligt 25 § folkbokföringslagen (1991:481) ska den som är folkbokförd och har flyttat anmäla flyttningen till Skatteverket inom en vecka. Enligt 35 § folkbokföringslagen gäller vid flyttning den nya folkbokföringen fr.o.m. flyttningsdagen om den som flyttat gör en sådan anmälan som avses i 25 eller 26 § inom en vecka från flyttningen. Kommer anmälan in senare gäller folkbokföringen fr.o.m. den dag då anmälan kom in.

I förarbetena till 35 § anför departementschefen följande (prop. 1990/91: 153 s. 110).

När skyldigheter och rättigheter knyts direkt till den löpande registreringen måste regelsystemet också vara så utformat att folkbokföringsregistret omedelbart avspeglar den rätta folkbokföringen för den som på rätt sätt fullgör sin anmälningsskyldighet. Om folkbokföringsbeslut ges full retroaktivitet skulle i och för sig registret ännu bättre återge den faktiska bosättningen. En sådan ordning skulle emellertid också kunna utnyttjas för manipulationer. Jag godtar därför kommitténs förslag att ett beslut om ändrad folkbokföringsort ska gälla med verkan från flyttningsdagen under förutsättning att anmälan gjorts i rätt tid.

I sin erfarenhetsrapport från valen 2022 anför Valmyndigheten att vid valen till regionfullmäktige var det 17 kandidater från sex partier som kandiderade i mer än en region. I valen till kommunfullmäktige var det 80 kandidater från elva partier som kandiderade i fler än en kommun. Vidare anförs att det vid valen 2022 förekom att kandidater på eller i anslutning till valdagen folkbokförde sig i den kommun där kandidaten föreföll kunna ta ett mandat. I rapporten anförs att det för väljarna är svårt att kunna förutse vilka kandidater som faktiskt kan bli valbara. Valmyndigheten anser att det finns anledning att reglera frågan om valbarhet på så sätt att den som kandiderar i val till region- och kommunfullmäktige ska vara folkbokförd i den region eller kommun som kandidaturen avser genom beslut fattat av Skatteverket senast på valdagen.

Valmyndighetens rapport bereds inom Regeringskansliet.

I sin erfarenhetsrapport från 2022 års val anför Valprövningsnämnden att nämnden delvis delar Valmyndighetens bedömning om behovet av att ändra bestämmelserna om valbarhet. Valprövningsnämnden konstaterar även att Skatteverkets e-tjänst för folkbokföring är öppen dygnet runt alla dagar i veckan. Vid anmälan om flyttning genom e-tjänsten fattas beslut om ny folkbokföring i normalfallet direkt efter anmälan genom ett automatiserat beslutsförfarande. Detta innebär att det under hela valdagen, även efter det att vallokalerna stängt, är möjligt att folkbokföras på ny adress. De preliminära valresultaten börjar presenteras ganska snart efter det att vallokalerna stängt och före midnatt finns det normalt ett relativt tillförlitligt resultat. Av detta följer enligt Valprövningsnämnden att Skatteverkets beslut om folkbokföring senast bör vara fattat då vallokalerna stänger. För att undvika onödig administration av klockslag eller komplikationer i de fall vissa vallokaler hålls öppna längre kan sista dag för beslut anges till dagen före valdagen.

I rapporten från gruppen inom utskottet som följde upp valen 2022 anförs att en fråga som både Valmyndigheten och Valprövningsnämnden tar upp i sina rapporter med erfarenheter från valen 2022 handlar om en kandidats valbarhet och retroaktiv folkbokföring. Folkbokföringslagen medger upp till en veckas antedatering om inflyttningsdagen varit inom en vecka före det att anmälan om folkbokföring görs. Detta innebär att det är möjligt för de som kandiderar i flera kommuner eller regioner att retroaktivt folkbokföra sig i den kommun där de har möjlighet att bli invalda. Gruppen delar myndigheternas uppfattning att denna möjlighet inte bör finnas.

Utskottet behandlade i betänkande 2011/12:KU15 ett motionsyrkande om att endast personer med svenskt medborgarskap skulle vara valbara till riksdagen. Utskottet fann inte skäl att förorda en översyn av frågan om ytterligare behörighetsvillkor för statsråd och ledamöter i riksdagen. Utskottet vidhöll därmed sitt tidigare ställningstagande.

Därefter har utskottet vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden om sambandet mellan medborgarskap och rösträtt (bet. 2011/12:KU3, 2015/16:KU13, 2016/17:KU22, 2017/18:KU35 och 2018/19:KU25). Yrkandena har handlat om dels att svenskt medborgarskap ska krävas för rösträtt, dels att utländska medborgare ska få rösträtt i val till riksdagen eller i kommunala val. Utskottet har inte funnit skäl för någon förändring av villkoren för rösträtt och valbarhet.

Våren 2020 fann utskottet liksom tidigare inte skäl för någon förändring när det gällde medborgarskap för rösträtt och valbarhet till riksdagen eller region- och kommunfullmäktige (bet. 2019/20:KU12).

Utskottet fann våren 2022 liksom tidigare inte skäl för någon förändring av villkoren för rösträtt och valbarhet (bet. 2021/22:KU26).

Våren 2023 behandlade utskottet motionsyrkanden om krav på svenskt medborgaskap för valbarhet och om valbarhet och folkbokföring när det gäller val till kommun- och regionfullmäktige (bet. 2022/23:KU23). Utskottet avstyrkte yrkandena och anförde följande.

Utskottet noterar att både Valmyndigheten och Valprövningsnämnden tar upp frågor om sambandet mellan valbarhet och folkbokföring i sina rapporter med erfarenheter från valen 2022. Valmyndigheten lämnade sin rapport till Regeringskansliet i enlighet med ett uppdrag från regeringen. Utskottet förutsätter att regeringen överväger om någon förändring i bestämmelserna om valbarhet bör utredas med anledning av vad som anförs i rapporterna, och utskottet är inte berett att ta något initiativ i frågan. När det gäller kopplingen mellan medborgarskap och rösträtt samt valbarhet vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att både Valmyndigheten och Valprövningsnämnden i sina erfarenhetsrapporter från valen 2022 tar upp frågor om en kandidats valbarhet och folkbokföring vid val till region- och kommunfullmäktige. Utskottet delar myndigheternas uppfattning att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i mer än en kommun eller region att ändra sin folkbokföring på valdagen eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald. Utskottet anser att regeringen bör utreda frågan.

När det gäller motionsyrkandena om kopplingen mellan medborgarskap och rösträtt samt valbarhet vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena om medborgarskap.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om utlandssvenskar.

Markus Wiechel och Lars Andersson (båda SD) föreslår i motion 2023/24:718 en egen valkrets för utlandssvenskar.

I motion 2023/24:1092 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3 föreslås att man utreder om det bör införas en möjlighet för svenska medborgare bosatta i utlandet att e-rösta.

Ann-Sofie Alm (M) föreslår i motion 2023/24:1730 att man undersöker möjligheterna att förenkla för utlandssvenskar att rösta.

För varje väljare som inte är folkbokförd här i landet ska, enligt 5 kap. 8 § tredje stycket vallagen, den centrala valmyndigheten upprätta ett utlandsröstkort. Sådana röstkort ska skickas till väljarna senast 50 dagar före valdagen. Ett utlandsröstkort ska innehålla uppgifter om väljarens namn och vilket val som väljaren får delta i, enligt 9 § andra stycket samma kapitel. Enligt 10 § kan väljare som behöver det få dubblettröstkort. Dubblettröstkort tillhandahålls av den centrala valmyndigheten, länsstyrelsen, en utlandsmyndighet eller kommunen. Den som vill ha ett dubblettröstkort ska lämna uppgift om sitt namn och personnummer.

Enligt 5 kap. 2 § vallagen ska svenska medborgare som inte längre är folkbokförda här i landet tas upp i röstlängd under tio år från den dag folkbokföringen upphörde. Därefter ska de, för tio år i sänder, tas med i röstlängden endast om de skriftligen har anmält sin adress hos Skatteverket. Om den centrala valmyndigheten vid val till riksdagen eller Europaparlamentet senast dagen före valdagen tar emot en röst från en svensk medborgare som inte längre är folkbokförd här i landet och som inte är upptagen i röstlängd, ska myndigheten lägga till väljaren i röstlängden. Rösten ska alltid anses som en anmälan enligt första stycket, även om den tagits emot senare än dagen före valdagen.

Enligt 4 kap. 25 § vallagen bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med Regeringskansliet (Utrikesdepartementet), hos vilka svenska utlandsmyndigheter det ska finnas röstningslokaler. Vid val till Europaparlamentet ska en vallokal som huvudregel vara öppen för röstning mellan kl. 8 och 21, och vid övriga val mellan kl. 8 och 20. Det framgår av 4 kap. 21 § vallagen. Det föreskrivs i 22 § samma kapitel om röstningslokaler att varje kommun vid val som gäller hela landet ska se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som röstningslokaler och som i fråga om lokalisering, tillgänglighet och öppethållande ger väljarna goda möjligheter att rösta. Enligt 7 kap. 11 § vallagen får väljare som vistas utomlands eller ombord på ett fartyg i utrikes fart rösta genom brev. Brevröster får, enligt 12 § samma kapitel, göras i ordning tidigast 45 dagar före valdagen. Vid andra val än ordinarie val till riksdagen och till region- och kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får brevröster dock göras i ordning först sedan det har beslutats vilken dag valet ska hållas.

Vid ordinarie val till riksdagen och till region- och kommunfullmäktige samt vid val till Europaparlamentet får röstmottagningen påbörjas hos en utlandsmyndighet tidigast den 24:e dagen före valdagen, enligt 10 kap. 2 § första stycket 2. Vid andra val får röstmottagningen påbörjas hos en utlandsmyndighet tidigast den 20:e dagen före valdagen, enligt andra stycket 2 i samma paragraf. Röstmottagningen får pågå hos en utlandsmyndighet så länge att de fönsterkuvert som har gjorts i ordning kan antas vara hos den centrala valmyndigheten senast dagen före valdagen, enligt tredje stycket 2.

Den 26 mars 2020 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till åtgärder som kan bidra till att förenkla för utlandssvenskar att delta i riksdagsval och val till Europaparlamentet och därmed även öka valdeltagandet bland utlandssvenskar (dir. 2020:30). Bakgrunden till detta var bl.a. ett tillkännagivande som riksdagen gjort efter förslag från utskottet, se nedan. Kommittén tog namnet 2020 års valutredning.

I sitt slutbetänkande i december 2021, Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96), föreslår kommittén att bestämmelserna i vallagen ändras så att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna återupptas i röstlängden genom att lämna en förtidsröst i Sverige. Valnämnden ska lägga till dessa väljare i röstlängden. För dessa väljare ska ett adresskort användas vid röstmottagningen i stället för ett röstkort. För att ytterligare underlätta för utlandssvenskar att använda sin rösträtt föreslår utredningen att kravet på en registrerad utlandsadress i folkbokföringen tas bort, samtidigt som en anmälan om ny adress i utlandet som lämnas in utan att någon uttrycklig anmälan görs om att återupptas i röstlängden alltid ska anses som en anmälan om att återupptas i röstlängden.

Vidare föreslås att Skatteverket – om möjligt – underrättar de väljare som lämnar in en anmälan om att återupptas i röstlängden eller en anmälan om ny utlandsadress, att anmälan är mottagen och hanterad samt vilket datum anmälan registrerats. På så sätt får väljaren information om datum för den nya tioårsperioden i röstlängden och när det är dags att lämna in en ny anmälan. För att säkerställa utlandssvenskarnas kunskaper om rösträtt och röstningsmöjligheter föreslår utredningen att Valmyndigheten får i uppdrag att fördjupa informationen till utlandssvenskarna.

Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

I sin erfarenhetsrapport från valen 2022 anser Valmyndigheten att det behövs förbättringar när det gäller utlandsröstningen. Valmyndigheten menar att ett alltför stort antal brevröster blir underkända när de kommer till Sverige. De kommer fram för sent eller för tidigt eller underkänns för att väljaren inte har gjort i ordning rösten på rätt sätt. Detta påtalade Valmyndigheten redan efter 2018 och 2019 års val. Vidare anför Valmyndigheten att regeringen tillsatte en utredning vars förslag remissbehandlats, men de har ännu inte blivit lagförslag. Valmyndigheten anser att det omgående behövs förbättringar när det gäller utlandsröstningen.

I rapporten från den grupp inom utskottet som följde upp valen 2022 anförs att en viktig fråga är underkända brevröster från utlandet. Det rör sig om brevröster som kommer fram för sent eller för tidigt eller underkänns för att väljarna inte har gjort i ordning rösterna på rätt sätt. En utlandsröst som inkommer per brev får inte postas från Sverige, försändelsen får inte göras i ordning och postas förrän tidigast 45 dagar före valdagen och den måste ha nått väljarens kommun i tid till rösträkningen. För att avgöra om en röst har postats i utlandet och om den har skickats i rätt tid krävs normalt en poststämpel, vilket inte alltid förekommer på breven. Postgången i många länder kan ta tid, och en väljare som är osäker på om rösten ska komma fram i tid kanske hellre lämnar den till en släkting som kan posta den från Sverige. Vidare anförs i rapporten att reglerna är svåra att överblicka för väljarna, och Valmyndigheten framhåller att regelverket gör det svårt att på ett pedagogiskt sätt informera om när en väljares röst behöver vara inkommen för att den ska hinna räknas. I likhet med vad utskottet tidigare konstaterat (bet. 2022/23:KU23) konstaterar gruppen att slutbetänkandet från 2020 års valutredning alltjämt bereds inom Regeringskansliet. Gruppen noterar också att utskottet tidigare har uttalat att det förutsätter att regeringen fortsätter arbetet med att förbättra utlandssvenskars förutsättningar att delta i val.

Våren 2017 föreslog utskottet ett tillkännagivande om åtgärder för att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar (bet. 2016/17:KU22). Utskottet anförde att valsystemet och förutsättningarna för röstning är av stor betydelse för det svenska demokratiska styrelseskicket. Det är därför viktigt att både ansvariga myndigheter och den lagstiftande församlingen är lyhörda för de synpunkter som framförs från väljare om brister och förbättringsmöjligheter i fråga om hur valen genomförs. Demokratiutredningen har i sitt betänkande uppmärksammat att valdeltagandet bland utlandssvenskar är särskilt lågt. Vidare anförde utskottet att det låga valdeltagandet kan ha många orsaker. I de delar det beror på sådana hinder som står inom myndigheternas och lagstiftarens makt att undanröja är det också rimligt att hindren tas bort, ansåg utskottet.

Utskottet anförde vidare att en ökad tillgänglighet i form av ändrade öppettider sannolikt skulle leda till ett högre valdeltagande. Öppettiderna för röstning på svenska ambassader och konsulat, inte minst öppethållandet på kvällar och helger, borde därför förbättras inför kommande val. Ett högt valdeltagande bland utlandssvenskar borde enligt utskottet vara en prioriterad uppgift för utlandsmyndigheterna. Vidare borde utlandssvenskar ges bättre information om reglerna för att rösta, bl.a. om att en utlandssvensk efter tio år behöver anmäla sig för att finnas kvar i röstlängden. Eftersom dessa förbättringsåtgärder kunde genomföras utan lagändringar ansåg utskottet inte att det fanns skäl att avvakta beredningen av Demokratiutredningens betänkande.

Vidare anförde utskottet att en utlandssvensk som vill rösta i Sverige måste ha ett dubblettröstkort. Det går inte att brevrösta från Sverige. Snäva tidsramar kan försvåra för utlandssvenskar som vill rösta, men som reser till Sverige innan brevröstningsmaterial finns tillgängligt. Det fanns därför enligt utskottet skäl att utreda huruvida det borde bli möjligt för utlandssvenskar att under vissa förutsättningar kunna brevrösta även från Sverige. Riksdagen röstade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2016/17:200–201).

Genom direktiven till 2020 års valutredning bedömdes att tillkännagivandet var slutbehandlat (skr. 2020/21:75 s. 38, bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371–372).

Våren 2016 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om elektroniska röstningsförfanden (bet. 2015/16:KU14). Utskottet anförde följande:

Som utskottet uttalat tidigare måste kraven på säkerhet och kontrollrutiner vid en eventuell elektronisk röstning ställas högt så att valens giltighet inte kan ifrågasättas utan förtroendet för valsystemet och demokratin bibehålls eller än hellre stärks. Detsamma bör gälla eventuella försök med e-röstning. Samtidigt vill utskottet understryka att digitaliseringsprocessen i dag är en väsentlig del av den rådande samhällsutvecklingen och att digitaliseringen förmodligen kommer att öka de kommande åren. En sådan utveckling är i så fall på sikt sannolik även för röstningsförfarandet, men det förutsätter ytterligare utredning och analys kring bl.a. tillvägagångssätt, kostnader, skydd för den personliga integriteten samt olika försöksalternativ. Utskottet ser ingen anledning att i nuläget ställa sig bakom något tillkännagivande om försök med e-röstning. Utskottet föreslår att motionerna avslås.

I samma betänkande avstyrkte utskottet också motionsyrkanden om att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar. I avvaktan på den då pågående beredningen av Demokratiutredningens betänkande ansåg utskottet att det inte fanns skäl att föreslå något tillkännagivande och avstyrkte motionsyrkandena.

Våren 2019 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om valdeltagandet bland utlandssvenskar (bet. 2018/19:KU25). Utskottet förutsatte att regeringen skulle fortsätta arbetet med att förbättra kunskapen om förutsättningarna för utlandssvenskar att delta i val.

Utskottet avstyrkte även våren 2022 motionsyrkanden om utlandssvenskars röstning (bet. 2021/22:KU26). Utskottet noterade att 2020 års valutredning föreslog förändringar när det gällde utlandssvenskars röstning. Utredningens förslag bereddes inom Regeringskansliet. Utskottet gjorde samma bedömning, dvs. förutsatte att regeringen skulle fortsätta arbetet med att förbättra förutsättningarna för utlandssvenskar att delta i val, och fann inte skäl för riksdagen att ta något initiativ i frågan.

Senast våren 2023 behandlade utskottet motsvarande motionsyrkanden (bet. 2022/23:KU23). Utskottet noterade att slutbetänkandet från 2020 års valutredning bereddes inom Regeringskansliet. Liksom tidigare förutsatte utskottet att regeringen fortsätter arbetet med att förbättra förutsättningarna för utlandssvenskar att delta i val. Utskottet fann inte skäl för riksdagen att ta något initiativ i frågan och avstyrkte motionsyrkandena.

Utskottets ställningstagande

Utskottet förutsätter som tidigare att regeringen fortsätter arbetet med att förbättra förutsättningarna för utlandssvenskar att delta i valen. Vidare noterar utskottet att såväl betänkandet från 2020 års valutredning som Valmyndighetens erfarenhetsrapport från valen 2022 bereds inom Regeringskansliet. Därmed finner inte utskottet skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena utan avstyrker dem.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning.

Jämför reservation 1 (S, V) och 2 (SD).

I kommittémotion 2023/24:471 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 9 föreslås att det införs tystnadsplikt för väljarbiträden.

Jessica Wetterling m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2023/24:440 yrkande 7 ett tillkännagivande till regeringen om att den bör ge Valmyndigheten och det statliga forskningsinstitutet Rise i uppdrag att återuppta projektet om att vidareutveckla hjälpmedel för personer med synnedsättning för att dessa ska kunna rösta med bibehållen valhemlighet.

Karin Sundin (S) föreslår i motion 2023/24:1597 att regeringen agerar för att man återupptar utvecklingen av hjälpmedel för att personer med synnedsättning ska kunna rösta med bevarad valhemlighet.

I motion 2023/24:127 av Eric Palmqvist (SD) föreslås att den parlamentariska kommitté som ska se över valsystemet särskilt bör beakta förutsättningarna för personer med synnedsättning att kunna rösta i enlighet med sin personliga övertygelse med bibehållen valhemlighet.

I motion 2023/24:849 av Larry Söder (KD) framhålls att oavsett hur de framtida valsedlarna kommer att se ut behöver teknik utvecklas för att personer med synnedsättning ska kunna rösta självständigt och med bevarad valhemlighet.

I 4 kap. 20 § vallagen anges att varje kommun ska se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som vallokaler och som i fråga om lokalisering, tillgänglighet och öppethållande ger väljarna goda möjligheter att rösta.

Enligt 7 kap. 3 § andra stycket vallagen ska väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster på begäran få hjälp med detta av röstmottagarna i den utsträckning som behövs. En sådan väljare får också anlita någon annan person som hjälper honom eller henne vid röstningen. I 3 a § anges att väljare som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själva kan ta sig till ett röstmottagningsställe får om de begär det lämna sina valsedlar till ambulerande röstmottagare.

Vidare gäller enligt 7 kap. 4 § första stycket vallagen att väljare som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själva kan ta sig till ett röstmottagningsställe får lämna sina valsedlar där genom bud.

Enligt 8 kap. 2 a § vallagen ska väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan ta sina valsedlar på den avskärmade plats där valsedlarna finns utlagda, på begäran få hjälp med detta av röstmottagarna i den utsträckning som behövs. En sådan väljare får också anlita någon annan person som hjälper honom eller henne med detta.

I uppdraget för 2020 års valutredning ingick att överväga och lämna förslag till åtgärder som kan bidra till att personer med synnedsättning ska kunna personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon (dir. 2020:30).

Utredningen föreslog att det i vallagen införs en uttrycklig tystnadsplikt för en privatperson som hjälper en väljare att rösta för att stärka skyddet för valhemligheten (SOU 2021:7 s. 87 f.).

Inom ramen för sitt uppdrag genomförde utredningen ett idé- och prototyparbete om hjälpmedel som kan användas vid all röstmottagning. Utredningen föreslog att prototyperna vidareutvecklas. Regeringen beslutade den 19 maj 2022 att ge Valmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Research Institutes of Sweden AB (Rise) vidareutveckla och färdigställa en eller flera prototyper av hjälpmedel som kan användas av personer med synnedsättning på ett röstmottagningsställe för att hitta och ta rätt valsedel vid valsedelsställ och för att kunna lämna en parti- och personröst utan att behöva begära hjälp.

I december 2022 beslutade regeringen att uppdraget skulle upphöra. I beslutet anförs att en parlamentarisk kommitté ska tillsättas med uppdraget att se över valsystemet med partispecifika valsedlar och dess påverkan på demokratin i fråga om exempelvis valdeltagande och rättssäkerhet. Utredningen bör enligt regeringen avvaktas innan prototyper av hjälpmedel vidareutvecklas och färdigställs.

I februari 2024 beslutade regeringen att en parlamentariskt sammansatt kommitté ska utvärdera och överväga förändringar av valsedelssystemet (dir. 2024:24). Kommittén ska bl.a. analysera och bedöma hur gemensamma eller neutrala valsedlar skulle påverka förutsättningarna för bl.a. personer med funktionsnedsättning, t.ex. synnedsättning, att delta i valen på lika villkor.

I direktiven anförs att vissa väljargrupper av olika skäl kan möta hinder eller svårigheter i samband med att man ska avlägga sin röst. Exempelvis har väljare med synnedsättning svårt att i dagens valsedelssystem identifiera och ta valsedlar samt lämna en särskild personröst. I direktiven noteras att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen ställt sig bakom det som konstitutionsutskottet anfört om att väljare med synnedsättning ska kunna personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon. Vidare noteras att Valmyndigheten i sin erfarenhetsrapport har uppmärksammat att personer med synnedsättning inte kan personrösta utan hjälp. Hur alternativa valsedelssystem påverkar förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att rösta behöver därför enligt direktiven analyseras särskilt.

Den 23 april 2024 remitterade Justitiedepartementet promemorian Biträde åt väljare (Ju2024/00970). I promemorian föreslås ändringar i vallagen som innebär att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när en väljare på grund av funktionsnedsättning eller liknande anlitar ett biträde för att göra i ordning sina röster eller ta valsedlar. I promemorian redogörs för riksdagens tillkännagivande till regeringen 2021 på förslag av utskottet om att det borde införas bestämmelser om att en röstmottagare ska vara närvarande när en väljare får biträde vid röstningen eller med att ta sina valsedlar bakom avskärmningen (bet. 2021/22:KU6, rskr. 2021/22:114).

Vidare anförs i promemorian att ett sätt att ytterligare förstärka skyddet mot otillbörlig påverkan är att föreskriva att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när en väljare får hjälp av någon annan person med att rösta eller ta valsedlar. En sådan ordning bedöms innebära att risken minskar för att väljaren utsätts för otillbörlig påverkan. Utöver risken för att en väljare utsätts för otillbörlig påverkan kan det vidare enligt promemorian inte uteslutas att en väljare på grund av karaktären på sin funktionsnedsättning, t.ex. synnedsättning, inte har möjlighet att kontrollera att den som biträder henne eller honom följer de anvisningar som har lämnats. Genom att en röstmottagare alltid är närvarande minskar risken för att den som hjälper väljaren gör ett annat val än det väljaren önskar.

I promemorian anförs vidare att det visserligen innebär att väljaren riskerar att behöva röja sin valhemlighet för ytterligare en person om man ställer krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när en väljare får hjälp av någon annan. Röstmottagarens närvaro fyller dock enligt promemorian i dessa fall endast ett syfte, nämligen att skydda den enskildes rätt att inte bli otillbörligt påverkad av någon annan.

I promemorian framhålls även att en röstmottagare dessutom omfattas av tystnadsplikt enligt 40 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Tystnadsplikten är straffsanktionerad enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Det finns dessutom ett krav enligt 3 kap. 5 § andra stycket vallagen på att genomgå en särskild utbildning för att få förordnas som röstmottagare.

Våren 2016 tillkännagav riksdagen för regeringen det som utskottet anför om valhemligheten för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 punkt 4, rskr. 2015/16:205). I betänkandet framhålls att personer med synnedsättning inte kan rösta i vallokalerna utan hjälp och att de tvingas röja sin valhemlighet när de ska personrösta. Utskottet anförde att detta förhållande borde ändras så att personer med synnedsättning ska kunna personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon. Tillkännagivandet bedöms inte vara slutbehandlat.

Riksdagen tillkännagav hösten 2021 på förslag av utskottet för regeringen att det borde införas bestämmelser om att en röstmottagare ska vara närvarande när en väljare får biträde vid röstningen eller med att ta sina valsedlar bakom avskärmningen, men att en utvärdering vid valen 2022 först borde genomföras (bet. 2021/22:KU6, rskr. 2021/22:114).

Tillkännagivandet bedöms inte vara slutbehandlat. Regeringen anför att uppdraget till Valmyndigheten om en erfarenhetsrapport innebär att rapporten bl.a. ska innefatta en enkätundersökning till kommunerna där deras erfarenheter av tillämpningen av reformen med avskärmningar av valsedelsställ ska ingå (skr. 2023/24:75 s. 106). Genom beslut den 19 maj 2022 kompletterades uppdraget med att rapporten även ska innefatta en väljarundersökning om väljarnas erfarenheter av reformen. Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att ta fram underlag för fortsatt beredning och remittering av nödvändiga lagförslag.

Våren 2019 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om valhemligheten för personer med synnedsättning eller någon annan funktionsnedsättning (bet. 2018/19:KU25). Utskottet anförde följande:

Enligt vallagen ska kommunerna se till att det finns lämpliga lokaler som bl.a. i fråga om tillgänglighet ger väljarna goda möjligheter att rösta. För bl.a. personer med funktionsnedsättning finns också möjlighet att lämna sina röster till ambulerande röstmottagare eller genom bud. När det gäller möjligheterna för personer med synnedsättning att rösta med bibehållen valhemlighet noterar utskottet att frågan bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ i fråga om möjligheterna för personer med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning att rösta. Motionsyrkandena avstyrks.

Även våren 2020 avstyrkte utskottet liknande motionsyrkanden (bet. 2019/20:KU12). Utskottet ansåg att förslagen från 2020 års valutredning borde avvaktas.

Hösten 2021 behandlade utskottet proposition 2021/22:52 Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning samt ett motionsyrkande om tystnadsplikt för väljarbiträden. Regeringen bedömde i propositionen att det inte bör införas någon lagstadgad tystnadsplikt för anhöriga och andra enskilda som hjälper väljare att rösta. Utskottet delade regeringens bedömning. Ledamöterna från Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverade sig i denna del. Som framgår ovan föreslog utskottet ett tillkännagivande i betänkandet.

Våren 2022 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning (bet. 2021/22:KU26). Utskottet anförde följande:

Utskottet noterar att 2020 års valutredning har lämnat förslag om hur man kan underlätta för personer med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning att rösta. Utredningen har bl.a. lämnat förslag om hur synskadade ska kunna rösta med bevarande av valhemligheten. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att beredningen av förslagen från utredningen bör föregripas. Utskottet noterar också att det nyligen införts en bestämmelse i vallagen som gör det möjligt för väljare med funktionsnedsättning att få hjälp med att ta sina valsedlar. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

När utskottet våren 2023 behandlade liknande motionsyrkanden noterade utskottet att det i vallagen finns bestämmelser för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att rösta (bet. 2022/23:KU23). Vidare noterade utskottet att Myndigheten för tillgängliga medier hade i uppdrag att ta fram lättläst nyhetsinformation i samband med de allmänna valen 2022. Det pågick också ett arbete för att underlätta för personer med synnedsättning att rösta med bibehållen valhemlighet. Ledamoten från Centerpartiet reserverade sig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att regeringen i februari 2024 beslutade att en parlamentariskt sammansatt kommitté ska utvärdera och överväga förändringar av valsedelssystemet. Kommittén ska bl.a. analysera och bedöma hur gemensamma eller neutrala valsedlar skulle påverka förutsättningarna för bl.a. personer med funktionsnedsättning, t.ex. synnedsättning, att delta i valen på lika villkor. Dessutom har Valmyndigheten i sin erfarenhetsrapport från valen 2022 tagit upp frågan. Utskottet noterar vidare att Justitiedepartementet nyligen har remitterat en promemoria om biträde åt väljare. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå något initiativ i frågan.

När det gäller tystnadsplikt för väljarbiträden vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning.

Motionsyrkandena avstyrks.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om incidentrapportering.

Jämför reservation 3 (SD).

I kommittémotion 2023/24:471 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 7 föreslås att man inför en enhetlig incidentrapportering för Valmyndigheten, Valprövningsnämnden och de lokala valnämnderna.

I sitt slutbetänkande Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96) anförde 2020 års valutredning (kommittén) att det inte finns någon reglering vare sig i lag eller som på annat sätt preciserar formerna för rapportering av incidenter i samband med val. Något behov av en sådan ordning har tidigare inte heller ansetts finnas. Erfarenheterna från de senaste valen visar emellertid inte bara att det skett en närmast dramatisk ökning av antalet överklaganden och skrivelser om påståenden om incidenter vid röstmottagningen utan också en förändring av karaktären hos dessa, vilket aktualiserat frågan om reglering av formerna för incidentrapportering och samordning. Enligt kommitténs bedömning är en nationellt samlad lägesbild över incidenter avgörande för att identifiera och hantera störningar och avvikelser från det normala inom valadministrationen. Den är också en viktig kunskapskälla i arbetet med att upprätthålla säkerheten kring val och identifiera systematiska hot mot vårt demokratiska system. Därutöver bidrar den till att tillrättalägga sådant som blivit fel under genomförandet av valen. Kommittén föreslår därför att en rutin för samordning och rapportering av incidenter i samband med val ska införas och att den centrala valmyndigheten (Valmyndigheten) blir ansvarig för detta. Ansvaret ska framgå av vallagen. I ansvaret ska bl.a. ingå att motta incidentrapporter, inhämta statistik och relevant information samt bearbeta och analysera desamma.

Vidare föreslår kommittén en rapporteringsskyldighet för kommunernas valnämnder, länsstyrelserna och de utlandsmyndigheter som anordnar förtidsröstning. Dessa ska skyndsamt rapportera alla incidenter som kan påverka genomförandet av val till Valmyndigheten.

Rutinen för rapportering ska även vara öppen för allmänhetens klagomål, synpunkter och förbättringsförslag under röstmottagningen och rösträkningen. En sådan ordning kan, enligt utredningens bedömning, bidra till att fel och andra avvikelser som rapporteras omedelbart kan korrigeras samtidigt som den också kan bidra till att stärka den nationella lägesbilden i fråga om incidenter, förebygga spridandet av missuppfattningar om valförfarandet och stävja desinformation. Sannolikt kan den också bidra till att minska antalet överklaganden av allmän klagomålskaraktär.

Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Valmyndigheten föreslår i sin erfarenhetsrapport från valen 2022 att Valmyndigheten får ett övergripande och sammanhållande ansvar för valadministrationen när det gäller säkerhetsfrågor och skydd av valens genomförande samt att resurser tillförs för detta ändamål. Detta är i enlighet med förslagen i slutbetänkandet från 2020 års valutredning (SOU 2021:96). Vidare föreslår Valmyndigheten att en obligatorisk incidentrapportering införs för regionala och lokala valmyndigheter och att Valmyndigheten ges i uppdrag att sammanställa och tillhandahålla denna rapportering samlat.

I rapporten från utskottets uppföljning av valen 2022 framhålls vikten av att ta till vara allmänhetens engagemang för att förbättra regelverk och rutiner inom valadministrationen. Om incidenter skulle rapporteras och omhändertas direkt skulle det vara möjligt att korrigera avvikelser och brister under tiden som ett val pågår, vilket inte är fallet om klagomål först kommer in i form av ett överklagande. Gruppen konstaterar att 2020 års valutredning lämnat förslag på området samt att Valmyndigheten begärt att i enlighet med utredningens förslag få i uppdrag att ansvara för en rutin för samordning och rapportering av incidenter i enlighet med utredningens förslag.

Våren 2022 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om incidentrapportering (bet. 2021/22:KU26). Utskottet noterade att 2020 års valutredning föreslagit att en rutin för samordning och rapportering av incidenter i samband med val ska införas och att den centrala valmyndigheten (Valmyndigheten) ska bli ansvarig för detta och att utredningens betänkande bereddes inom Regeringskansliet.

Utskottet vidhöll våren 2023 sitt tidigare ställningstagande (bet. 2022/23:KU23). Ledamöterna från Sverigedemokraterna reserverade sig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att den fortsatta beredningen av förslagen om incidentrapportering i betänkandet från 2020 års valutredning och i Valmyndighetens erfarenhetsrapport från valen 2022 inte bör föregripas och avstyrker därför motionsyrkandet.

Riksdagen avslår en motion om digital signering.

I motion 2023/24:206 av Magnus Jacobsson (KD) föreslås att digital signering ska tillåtas vid bl.a. anmälan av deltagande i val, registrering av partibeteckning och partisymbol, utläggning av valsedlar i vallokal, anmälan om behörig valsedelsbeställare, anmälan av kandidater och beställning av valsedlar.

För olika anmälningar och ansökningar har det i vallagen (2005:837) införts krav på att de ska göras skriftligt eller vara egenhändigt undertecknade. Sådana bestämmelser finns bl.a. i 2 kap. 1 § vallagen där det anges att ett parti som vill registrera sin beteckning skriftligen ska anmäla detta hos den centrala valmyndigheten. Enligt 2 kap. 9 § ska ett parti som vill anmäla samtliga sina kandidater för ett visst val skriftligen göra detta hos den centrala valmyndigheten. Tillsammans med anmälan ska partiet lämna en egenhändigt undertecknad förklaring från varje kandidat att han eller hon samtycker till anmälan. Enligt 2 kap. 14 § vallagen ska ett parti som vill delta i ett val skriftligen anmäla detta till den centrala valmyndigheten.

Enligt 19 § förvaltningslagen (2017:900) kan en enskild inleda ett ärende hos en myndighet genom en ansökan, anmälan eller annan framställning. Framställningen ska innehålla uppgifter om den enskildes identitet och den information som behövs för att myndigheten ska kunna komma i kontakt med honom eller henne.

Av 4 § framgår dock att om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, tillämpas den bestämmelsen.

I förarbetena till förvaltningslagen anförs att det inte införs någon bestämmelse i förvaltningslagen om den inledande framställningens form. Det kan visserligen enligt propositionen konstateras att ett ärende normalt bör inledas genom en skriftlig framställning. Ett sådant krav kan emellertid i vissa fall innebära en onödig formalisering av förfarandet. Enligt regeringens mening ter det sig svårt att i detalj utforma en reglering som klargör t.ex. i vilka situationer ett muntligt initiativ kan vara acceptabelt. Sådana detaljföreskrifter skulle behöva ges en i sammanhanget oproportionerligt stor omfattning och framstår dessutom som onödiga. Bestämmelserna om hur en enskild inleder ett ärende hos en förvaltningsmyndighet bör därför utformas så att de inte allmänt utesluter en möjlighet för enskilda att inleda ett ärende genom en muntlig framställning. Att regleringen öppnar för en sådan möjlighet hindrar inte att en myndighet anvisar en för en viss ärendetyp speciellt avsedd digital tjänst, om myndigheten bedömer att det är lämpligt. Om ett skriftligt formkrav behöver ställas upp, kan ett sådant krav vidare lämpligen slås fast i en specialförfattning.

I Valmyndighetens erfarenhetsrapport från valen 2022 anförs att Valmyndigheten till valen 2022 införde ett nytt administrativt it-system för hanteringen av val. Det är Valmyndighetens värdmyndighet, Skatteverket, som har utvecklat systemet och ansvarar för drift, förvaltning och utveckling. Systemet regleras genom bland annat 2 kap. lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar och heter Valid. Det omfattar hela valprocessen och har funktioner från start till mål av ett val. Bland annat kan systemet hantera valgeografi, d.v.s. uppdelningen av Sverige i valdistrikt, registrering av nya partier och partibeteckningar, registrering av vallokaler, hantering av kandidater och valsedlar, framtagande av röstlängd och röstkort, uträkning av valresultat m.m. Valid används av Valmyndigheten, länsstyrelserna, kommunerna, partierna och utlandsmyndigheterna, samt tryckerier. Det nya it-stödet syftar till att åstadkomma en modernisering med ett bredare användningsområde och ökad robusthet och säkerhet. Valen 2022 till riksdagen, region- och kommunfullmäktige genomfördes i sin helhet med hjälp av Valid.

I Valmyndighetens årsrapport för 2023 anförs att arbetet med Valid (se ovan) under 2023 bl.a. har fokuserat på funktionalitet för digitala samtycken och kandidatförklaringar samt förberedelser för utveckling av digital inrapportering av preliminärt valresultat på valkvällen. Vidare anförs att ett stort antal utvecklingsinsatser har påbörjats under 2023 med digitalisering i fokus, en utveckling som kommer att pågå fortsatt mot valen 2026.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att Valmyndigheten införde ett nytt administrativt it-stöd inför valen 2022 och att det pågår ett digitaliseringsarbete vid myndigheten. Utskottet ser inte skäl att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av det som tas upp i motionen. Motionen avstyrks.

Riksdagen avslår de motioner som beretts i förenklad ordning.

I motioner från allmänna motionstiden 2023/24 har det väckts förslag som rör skilda valdagar, ökat valdeltagande, kommunala valinformatörer, överklagande och återföring av mandat, röstningsförfarandet, personval, valkretsar, publicering av opinionsundersökningar samt sänkt rösträttsålder. Dessa motionsyrkanden rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkande 2022/23:KU23. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Den grupp inom utskottet som har genomfört en uppföljning av valen 2022 lämnar i sin rapport iakttagelser och reflektioner om formella krav på överklaganden, rapportering av incidenter och klagomål, Valprövningsnämndens kansliorganisation och resurser samt valintegritet och de allmänna valens legitimitet.

Rapporten finns i bilaga 2. Nedan redogörs kortfattat för innehållet i rapporten.

I rapporten noteras att antalet ofullständiga överklaganden har minskat sedan ett standardiserat webbformulär för överklaganden infördes. Av rapporten framgår att Valprövningsnämnden i samband med valen 2018 avvisade sex överklaganden som kommit in för tidigt. I samband med valen 2022 avvisade nämnden 30 för tidigt inkomna överklaganden. Gruppen framhåller vikten av informationsinsatser om reglerna för överklaganden. Att publicera webbformuläret för överklaganden först dagen efter valdagen kan också enligt rapporten leda till färre för tidiga överklaganden. Gruppen delar Valprövningsnämndens bedömning att överklaganden som skickas in per e-post på valdagen bör kunna beaktas och prövas på samma villkor som överklaganden som skickas in på valdagen med vanlig post.

I sammanhanget betonar gruppen vikten av att incidenter och klagomål kan rapporteras in under hela valperioden så att eventuella brister kan tas om hand av valadministrationen direkt under förtidsröstningen och även på valdagen.

När det gäller rapportering av incidenter och klagomål bedömer gruppen att det är av stor vikt att ta till vara det engagemang som finns hos allmänheten för att förbättra regelverk och rutiner inom valadministrationen.

Gruppen bedömer att det är av vikt för valsystemets legitimitet att Valprövningsnämnden behandlar överklaganden på ett korrekt och samtidigt effektivt sätt. Det är av stor betydelse att det finns en väl dimensionerad kansliorganisation som ges goda förutsättningar att bistå nämnden, framför allt i samband med valen men även mellan valen. Gruppen framhåller betydelsen av en regelbunden dialog mellan Riksdagsförvaltningen och Valprövningsnämnden om vilket kanslistöd och vilka övriga resurser, t.ex. i fråga om arbetsplatser och lokaler, nämnden är i behov av för att nämnden ska kunna bedriva sin verksamhet på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Gruppen noterar i sin rapport att Valmyndighetens bedömning är att den nya lagstiftningen för att stärka väljarnas skydd vid röstmottagningen och stärka skyddet för valhemligheten samt avskärmningarna fungerade väl för att stärka valhemligheten, men var mycket utmanande för kommunerna att hantera med köer under röstmottagningen som effekt. Gruppen bedömer att det är angeläget att man inom valadministrationen vidtar åtgärder för att minska risken för att köbildning ska uppstå i kommande val.

I rapporten betonas även vikten av noggrannhet vid avprickning i röstlängden.

Gruppen noterar att en fråga som både Valmyndigheten och Valprövningsnämnden tar upp i sina rapporter handlar om en kandidats valbarhet och retroaktiv folkbokföring. Det finns en möjlighet för de som kandiderar i flera kommuner eller regioner att retroaktivt folkbokföra sig i den kommun där de har möjlighet att bli invalda. Gruppen delar myndigheternas uppfattning att denna möjlighet inte bör finnas.

Vidare konstaterar gruppen att ett av de största och viktigaste områden som Valmyndigheten anser är allra viktigast att förändra är vilka krav som bör ställas på registrering av nya partier som deltar i val.

Gruppen framhåller även vikten av att fortsätta arbetet med att förbättra utlandssvenskars möjlighet att delta i val. Gruppen lyfter särskilt upp frågan om underkända brevröster från utlandet. Det rör sig om brevröster som kommer fram för sent eller för tidigt eller underkänns för att väljarna inte har gjort i ordning rösterna på rätt sätt.

I rapporten framhåller gruppen också betydelsen av att komma till rätta med sårbarheter i valsystemet. Gruppen noterar att det pågår ett arbete t.ex. när det gäller digital inrapportering av preliminära valresultat och digitala röstkort och röstlängder. Digitalisering kan samtidigt innebära nya utmaningar och andra krav på säkerhet.

Utskottet ställer sig bakom gruppens iakttagelser och reflektioner.