Jakob Forssmed

Fru talman! Jag tackar ledamoten Rojhan för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har ingen M-SD-regering i Sverige utan en regering bestående av Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna med en moderat statsminister, och regeringen har ett samarbete med Sverigedemokraterna i bland annat budgetfrågor - bara så att det är tydligt här i kammaren.

Så till frågan. Det är väldigt angeläget att vi får bra villkor på plats för bidragsgivningen från staten till civilsamhället så att man gör just det ledamoten pekar på: förhindrar extremism och odemokratiska tendenser i organisationer.

Men det är viktigt att det blir bra, och det har funnits omfattande kritik mot den proposition som lades fram, inte minst från civilsamhällesorganisationer, som bär upp demokratin. Det har varit angeläget att lyssna på den.

Ett beredningsarbete fortsätter nu för att säkerställa att vi inte ska lämna bidrag till organisationer som ägnar sig åt extremism. Detta arbete sker i Regeringskansliet, och det kommer att komma en proposition.

Fru talman! Jag tackar Johan Hultberg för frågan.

Johan Hultberg slant lite på orden och sa fysisk men menade psykisk ohälsa. Jag tyckte att det var intressant, för det finns ju en tydlig koppling däremellan som man ibland negligerar: Om fler barn rör på sig och blir aktiva kan det bidra till att minska den psykiska ohälsan på sikt. Detta vet vi av både forskning och erfarenhet.

Det går bra med våra åtgärder. Vi har fattat beslut om direktiv till en utredning gällande haverikommission vid suicid. Vi kommer inom kort att presentera utredare för detta viktiga arbete. Att få dessa direktiv på plats var något jag prioriterade för att vi så snabbt som möjligt skulle få detta arbete på plats.

Vi kommer snart att få avrapporteringar från myndigheter hur det går med arbetet när det gäller den stora strategin för psykisk hälsa, och i höst tar regeringen vid när de lämnar sitt breda och omfattande underlag för detta viktiga arbete.

Fru talman! Tack, ledamoten Boulwén, för en mycket angelägen fråga! Detta är ett stort problem, och vi tar denna fråga på mycket stort allvar.

Just nu sitter ett stort antal myndigheter och arbetar på en strategi för psykisk hälsa. Det är ju viktigt att vi också lyfter fram friskfaktorerna och ser till att människor får tillgång till psykisk hälsa, som gör att man inte hamnar i dessa situationer.

När det gäller barn- och ungdomspsykiatrin har vi, som ledamoten påpekade, skjutit till stora resurser för att korta väntetiderna och se till att man kan jobba med att rekrytera tillbaka personal som kanske har gått till andra yrken.

Jag vill säga att tillgång till medicinering är viktigt för många barn, men det tycks ju vara så att det också måste finnas tid för behandlande insatser. Om bup blir alltför pressat kan det vara där man drar ned, så det är angeläget att dessa pengar nu används på ett bra sätt för att öka tillgängligheten och se till att de som söker sig dit får rätt behandling eller medicinering. Det gäller att arbeta både förebyggande och med åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, ledamoten Utbult, för frågan!

Vi jobbar på i högt tempo med denna viktiga reform, som ju handlar om att alla barn och ungdomar ska känna att de har möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra och inte minst tillgång till mer rörelse, vilket är mycket viktigt för att lägga grunden för en jämlik hälsa. Vi kommer att ge ett extra stöd - utöver det stöd som går till alla - till dem som befinner sig i en socioekonomiskt utsatt situation.

Vi jobbar på i högt tempo för att detta ska bli möjligt. Vi siktar på att det ska genomföras under 2024. Det är väldigt angeläget, för vi vet att många barn slutar när de kommer upp en bit i åren - inte därför att de egentligen vill sluta med sin aktivitet utan därför att de känner att den konkurrerar med matkassan eller elräkningen. Detta har ju inte blivit mindre aktuellt i dessa tider. Därför är det förstås angeläget att hålla ett högt tempo i denna fråga för att värna alla barns rätt till en aktiv och meningsfull fritid.

Fru talman! Jag tackar Jennie Wernäng för frågan. När det talas om Öckerö och idrott är vi nog många som blir sugna på lite backträning till utkiksplatsen ovanför Nimbus.

Våra viktiga satsningar handlar inte minst om det fritidskort som vi har för avsikt att införa för barn och unga, så att fler barn och unga ska få chansen att vara med i det idrottsföreningsliv som ledamoten pekade på. Det är en mycket viktig hälsobringande resurs för barn och unga, inte minst för dem som finns i socioekonomiskt utsatta hem.

Vi satsar på idrott i utsatta områden.

Jag skulle också vilja lyfta fram att vi nu kraftigt ökar stödet till idrott för äldre. Att man tillsammans med andra eller på egen hand får chansen att träna längre upp i åren har en sådan folkhälsoeffekt som ledamoten pekade på. Dessutom kan man undvika fallskador genom detta och på så sätt också minska risken för svåra skador som gör att man isoleras eller behöver vård och omsorg som annars inte skulle ha behövts.

Det finns mycket positivt att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar ledamoten Carlsson för frågan. Det är otroligt angeläget att både flickor och pojkar kan utöva idrott och vara aktiva långt upp i åldrarna - helst hela livet, förstås.

Detta är någonting vi följer upp hela tiden i våra dialoger med Riksidrottsförbundet. Jag tycker att det i grunden är väldigt bra att vi har en föreningsidrottsmodell, för det innebär också en gemenskap som är väldigt viktig för många. Det gör att det finns närvarande vuxna i barns liv när de växer upp och att de får den chansen.

Som jag har svarat på en tidigare fråga är det också viktigt att kommunerna följer detta. Det handlar inte minst om att se över tillgången till anläggningar och hur resurserna fördelas, så att det inte blir ett ensidigt gynnande av flickor eller pojkar. Alla ska ha den här möjligheten.

Jag vill återigen understryka att regeringen satsar på idrott i utsatta områden, vilket ska komma både flickor och pojkar till del. Vi har också fritidskortet, som ska möjliggöra mer idrott för fler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Som någon kanske noterade pratade Niklas Wykman och jag lite grann med varandra om vem som ska svara på denna fråga. Vi kommer att jobba med denna fråga. Vi kommer att titta på om det finns yt-terligare saker som Sverige kan göra. Det finns ett antal mått och steg som Sverige ännu inte har vidtagit men som vi ser att vi skulle kunna vidta. Det handlar om en del av de saker som ledamoten nämner. Men det finns ytterligare saker som vi kan diskutera i relation till andra EU-länder, så att vi får ett mer gemensamt regelverk på plats.

Vi kommer under våren, som en del av vårt ordförandeskap, diskutera frågorna om good governance inom sport, alltså transparens och styrning av sport och att se till att vi får organisationer som är riggade för att ta hand om den typ av problem som ledamoten pekar på. Det kommer att vara en viktig del av vår agenda för ordförandeskapet att föra en sådan diskussion med våra europeiska kollegor.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det är en oerhört angelägen fråga. Jag ser ojämlikheten i hälsa som en av mina och denna regerings viktigaste arbetsuppgifter. Det är inte rimligt att vi fortsätter att ha dessa stora hälsoskillnader som inte heller ser ut att minska särskilt mycket. Det är därför väldigt angeläget.

En satsning som regeringen gör är att vi planerar för att införa ett fritidskort som innebär att alla barn i Sverige mellan vissa åldrar ska kunna få ett stöd till idrott, föreningsliv och till en aktiv och meningsfull fritid. Och de som finns i socioekonomiskt utsatta hem ska få ett ökat stöd. Det är otroligt angeläget just för att öka rörelse, motion och gemenskap, alltså sådant som vi vet är hälsobringande faktorer som minskar både fysisk och psykisk ohälsa.

Men tyvärr råder det oklarhet om huruvida det finns stöd från Socialdemokraterna för denna viktiga reform. Jag hoppas förstås på ett brett stöd för detta och hoppas att så många som möjligt vill sluta upp bakom en sådan viktig satsning.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Detta är någonting som vi följer upp i vår dialog med Riksidrottsförbundet. Vi ger ett omfattande stöd som är relativt fritt, men där vi också följer upp och ser till att man redovisar hur stödet fördelas på olika sätt.

Vi har också anläggningsfrågan som är väldigt viktig och att kommuner också ser över den så att anläggningstiderna inte fördelas på ett ojämställt sätt. Det handlar inte bara om resurser i pengar utan också resurser när det gäller vilka som får tillgång till hallar och anläggningar på ett rimligt sätt. Där har regeringen skäl att fundera på hur vi kan återkomma i denna fråga.

Fru talman! Jag tackar för frågan!

Det är en angelägen fråga att få ett regelverk på plats som möjliggör precis det som Jakob Olofsgård beskriver, nämligen att de som sträcker ut en hand till människor, som finns där och som värmer upp vårt samhälle på olika sätt ska kunna fortsätta att göra detta med gott självförtroende och inte känna rädsla för ett regelverk.

Det är därför vi har tagit tid på oss, för att lyssna på deras synpunkter. Vi genomförde ett sakråd tillsammans med civilsamhället strax före jul, som en del i det beredningsarbete som nu sker. Samtidigt är det viktigt att vi får på plats ett regelverk som gör att vi får bättre verktyg att komma åt och stoppa bidrag till dem som inte vill medverka till att stärka våra gemensamma och demokratiska värden.

Det gäller att klara båda dessa saker samtidigt, och det är vårt fokus i det kommande beredningsarbetet.

Fru talman! Regeringen har inget intresse av att kompromissa kring demokrati och yttrandefrihet. Det är centrala värden för Sverige och västerlandet, som har byggt våra samhällen starka. Detta är väldigt angeläget.

Men det är också angeläget att människor av olika nationalitet, etnicitet och religion kan samexistera och att man kan utöva sin religion på ett bra och fredligt sätt tillsammans med andra. Både rätten till religion och rätten att avstå från religion är väldigt centrala. Det är viktigt att föra dialog med olika trosinriktningar och trossamfund för att detta ska vara möjligt för alla i Sverige.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det här var ett möte som jag och Ulf Kristersson hade med ett antal företrädare för muslimska organisationer i Sverige. Jag tycker att det är mycket angeläget att föra denna typ av samtal och ha en dialog om för Sverige viktiga frågor och om hur det är att leva som muslim i Sverige. En del uppfattar att man blir förföljd eller trakasserad på olika sätt.

Det var mycket som avhandlades på mötet, men en viktig fråga var förstås koranbränningarna. Både från statsministerns och min sida var vi mycket tydliga med att det inte är aktuellt att göra några förändringar av svensk yttrandefrihet; den gäller. Samtidigt har regeringen också varit, och var även på det här mötet, tydlig med att allt som är tillåtet inte är lämpligt. Det är inte lämpligt att bränna böcker som människor uppfattar som heliga. Det är inget den här regeringen försvarar, tvärtom. Men yttrandefriheten gäller. På den punkten råder det ingen tvekan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Fru talman! Jag tackar ledamoten igen för interpellationen och möjligheten att vara tydlig med att svenska statliga skattemedel inte ska gå till trossamfund eller organisationer som främjar extremism eller terrorism och att rättsvårdande myndigheter ska ha goda möjligheter att agera mot olika organisationer som agerar för en regim, till exempel, på ett olagligt eller otillbörligt sätt. Detta är viktigt även för att upprätthålla stödet för statligt stöd till trossamfund, som i sig är väldigt viktigt för att människor ska kunna utöva sin religionsfrihet. Det är också viktigt för att alla religiösa samfund som inte ägnar sig åt extremism eller terrorism - vilket är de allra flesta - ska ha goda möjligheter att ägna sig åt diakoni, själavård, gudstjänst och föreningsliv på olika sätt.

Jag har redogjort för de åtgärder och det beredningsarbete som pågår i Regeringskansliet för att vi ska kunna få ett mer modernt regelverk. Vi ska också tillsätta en utredning om utländsk finansiering av svenska trossamfund för att skapa bättre möjligheter att stoppa ett inflöde av pengar som skulle kunna gå till olika typer av extremistisk verksamhet. Det är ingenting vi vill se, och därför planerar vi att tillsätta den här utredningen.

Slutligen: Regimen i Iran är en förfärlig regim som just nu förtrycker ett folk på ett brutalt och hänsynslöst sätt. Vi har inget till övers för dem, utan vi vill naturligtvis - precis som jag vet att interpellanten vill - se ett fritt och demokratiskt Iran där människor, kvinnor och män, får leva sina liv i frihet, vilket de precis som vi har all rätt att göra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Fru talman! Det är riktigt som ledamoten säger att det finns regimer runt om i världen som vill utöka sin makt och som inte har mänskliga rättigheter, demokrati, föreningsfrihet och religionsfrihet för ögonen utan vill andra saker. Detta ska vi förstås motverka oavsett i vilka former det tar sig uttryck i vårt land. Till skillnad från dessa regimer har vi föreningsfrihet och religionsfrihet i Sverige, och det är otroligt viktigt och väl värt att värna. Alla religioner ska kunna utövas på ett bra sätt, och exempelvis muslimer ska inte bli trängda på olika sätt av utländska regimer, vilket kan förekomma.

Detta är otroligt angeläget att arbeta med, och en hel del av det ledamoten tar upp bör vara föremål för rättsvårdande myndigheter, till exempel om man inte följer svensk äktenskapslagstiftning. Det är väldigt viktig att kvinnor och män i vårt land har samma rättigheter. Också om det bedrivs olika typer av flyktingspionage och annat är det otroligt viktigt att rättsvårdande myndigheter agerar mot detta. Det är min uppfattning att man gör det och att man tar det på stort allvar och bedriver ett mycket bra och seri-öst arbete avseende olika typer av regimer och intressen som verkar i Sverige på ett olagligt och otillbörligt sätt för att försvåra för vår demokrati.

Vad gäller pengarna tas dessa beslut av Myndigheten för stöd till trossamfund, som också har möjlighet att följa upp i årsredovisningar och annat hur pengarna har använts. Men för att följa pengar mer i detalj, om ledamoten syftar på det, krävs andra insatser från bland andra rättsvårdande myndigheter.

Som jag sa i början arbetar regeringen med att på ett generellt plan se över hur denna lagstiftning kan fungera bättre och tydligare och också ge större möjlighet att införa sanktioner. Men redan i dag förs också dialog med samfund för att säkerställa att de agerar inom dagens regelverk.

Som statsråd kan jag inte gå in och kommentera ett enskilt ärende. Det är helt enkelt inte möjligt.

Fru talman! Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för frågan.

Låt mig först säga att den svenska regeringen inte har någonting till övers för regimen i Iran. Vi har fördömt de brott mot mänskliga rättigheter som sker där, dödandet av fredliga människor som protesterar mot regimen och förtrycket av kvinnor och av dem som tänker annorlunda. Vi har kallat upp ambassadören för att protestera mot detta. Vi har också på olika sätt agerat inom EU för att markera mot den iranska regimen. Vi har deltagit i beslut och, även som ordförandeland, drivit på för att fler människor ska sättas upp på sanktionslistan.

Regeringens uppfattning är att statliga bidrag inte ska gå till organisationer eller trossamfund som på olika sätt främjar extremism eller terrorism. Det är dock så, vilket jag tror att ledamoten är väl medveten om, att jag som statsråd inte kan kommentera enskilda beslut som en myndighet har fattat om att tilldela bidrag till något specifikt trossamfund eller någon specifik församling. Det är myndighetsbeslut som jag inte ska recensera på det sättet.

Dock vet jag att myndigheten följer frågan och att man har dialog med trossamfunden och agerar på olika sätt när det uppdagas olika typer av oegentligheter på ett generellt plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

I mitt inledande svar till ledamoten har jag också visat på de generella åtgärder som regeringen arbetar med och som vi planerar att vidta på olika sätt för att få ett mer modernt och transparent regelverk som också är tydligare, lättare att tillämpa och får bättre effekt i relation till eventuella samfund som ägnar sig åt verksamhet som inte stärker utan undergräver demokratin.

Svar på interpellation

Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag har för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran. Han har också frågat mig om jag kommer att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att dels ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran, dels utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran. Slutligen har han frågat mig om jag har för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska få bidrag.

Låt mig slå fast att det är avgörande för legitimiteten för statens stöd till trossamfunden att medel går till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka det svenska civilsamhället och demokratin. Varje gång en organisation eller dess ledande företrädare agerar på ett sätt som strider mot detta riskeras tilliten.

Nuvarande lagstiftning om statens stöd till trossamfunden är från 1999. Sedan dess har samhället utvecklats. De samfund som finns i Sverige är långt fler och är sprungna ur olika religioner. Därför behöver lagstiftningen av flera anledningar ses över. Det demokrativillkor som för närvarande gäller har visat sig vara svårt att tillämpa, och lagstiftningen ger inte Myndigheten för stöd till trossamfund de verktyg som myndigheten behöver för att kunna utöva tillsyn och vid behov återkalla och återkräva stöd.

Min och regeringens målsättning är att vi ska ha ett system på plats som ger myndigheterna verktyg för att agera då det framkommer att ett trossamfund som får statligt bidrag inte lever upp till de krav som ställs i lagstiftningen.

Frågan om införande av ett nytt demokrativillkor bereds inom Regeringskansliet, och regeringen avser att återkomma i frågan.

Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) föreslår i sitt slutbetänkande Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99) att det inrättas en stödfunktion dit myndigheter kan vända sig om de är osäkra på om en organisation eller ett trossamfund bedriver verksamhet som har koppling till extremism. Även detta förslag bereds för närvarade inom Regeringskansliet.

Regeringen avser vidare att tillsätta en utredning om utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område.

Trossamfunden gör mycket stor skillnad för många människor i Sverige. De är en viktig del i det civila samhället. Ett starkt civilsamhälle är för mig en av de viktigaste beståndsdelarna i ett demokratiskt samhälle. I ett starkt civilsamhälle finns utrymme för en bredd av föreningar, verksamheter och åsikter. Det vi vill komma åt är att stoppa möjligheten för de få organisationer som utnyttjar systemet för att kunna sprida extremistiska och våldsförhärligande budskap eller till och med bidra till att ett parallellsamhälle byggs upp.

Herr talman! Tack, Johnny Svedin, för frågan! Detta är oerhört angeläget. I dag fattade regeringen beslut om en utredning om inrättandet av en haverikommission vid självmord, för att vi ska göra bättre i framtiden än vad vi gör nu när det gäller det suicidpreventiva arbetet.

Jag tror som frågeställaren att vi måste tänka in psykisk hälsa i fler verksamheter på ett tydligare sätt. Det kan handla om primärvården. Det kan handla om skolhälsovården och annat. Det handlar om att detta tänk och denna kompetens ska finnas redan i den första linjen som möter människor på olika sätt. För vi vet att många som söker sig till en vårdcentral också har, eller bara har, psykiatriska besvär.

I arbetet med en god och nära vård har detta särskilt utretts. Jag ser fram emot att fortsätta titta på detta, bland annat på denna utredning, och att på annat sätt föra arbetet vidare för att stärka svensk vård och omsorg och arbetet för en psykisk hälsa.

Herr talman! Tack, frågeställaren Anna-Lena Blomkvist, för frågan! Detta är otroligt angeläget. Tidiga insatser och att man kan få kontakt med elevhälsan den dag man behöver det är synnerligen angeläget och något som vi kommer att jobba för tillsammans, bland annat Sverigedemokraterna och regeringen.

Det handlar om att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. För det är inte bara så att missbruket i sig kan leda till psykiska besvär, utan det kan också vara på det andra sättet: att psykisk ohälsa kan leda till ett missbruk och till självmedicinering på olika sätt. Detta är väldigt angeläget.

Jag är glad för att vi i Tidöavtalet slår fast att man ska få en sammanhållen vård och behandling om man har en beroendesjukdom. Det är väldigt viktigt, för i dag fungerar det inte tillräckligt väl ute i landet. Där har vi också Samsjuklighetsutredningen, som har lämnat sitt underlag, och vi har den sittande Narkotikautredningen.

Jag ser fram emot att få arbeta med att få till stånd ett bättre arbete.

Det handlar också om att vara tuffare mot dem som säljer narkotikan till våra barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Amanda Lind, för frågan! Det är viktiga insatser som görs, inte minst av folkhögskolor. Vi vet av erfarenhet att de har fungerat väldigt väl i tider av kris. Och även de andra insatser som görs är viktiga.

De här medlen har ju varit just tillfälliga medel. Man har beslutat att de ska finnas under en begränsad period. Ofta har de ett samband med pandemin och det som samhället gick igenom då. Det var särskilda insatser just i samband med detta. Det här är alltså en bakgrund till varför de inte har förlängts. Det var tänkt från början att de skulle vara tillfälliga.

Men när vi nu går in i nya perioder av påfrestningar på ekonomin ska man alltid fundera på olika typer av insatser. Detta kan naturligtvis vara en sådan insats när vi återigen drabbas på olika sätt, inte minst till följd av kriget i Ukraina, elkrisen och annat. Det finns alltså skäl att överväga detta framöver.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är en väldigt angelägen fråga att diskutera.

Hur kan vi på bästa sätt se till att så få som möjligt hamnar i narkotikaberoende och att så många som möjligt får den hjälp man behöver när man befinner sig i den situationen? Det är bland annat detta som ska ses över av utredningen som har tillsatts.

Regeringen har inte en ambition att avkriminalisera narkotika för eget bruk. Däremot följer vi förstås utredningen. Jag tycker att det är ett väldigt angeläget uppdrag som den har.

Ett av uppdragen är att föreslå om och i så fall hur vård och stödåtgärder kan erbjudas på ett mer systematiskt sätt till dem som är dömda för ringa narkotikabrott.

Ett annat uppdrag är att se över vårdmomentet inom sanktionerna för narkotikabrott. Det tycker jag också är väldigt angeläget.

Utredningen gör också en internationell utblick för att se hur man har organiserat på olika sätt för att uppnå just detta att se till att man erbjuder så mycket vård som möjligt för personer men samtidigt förhindrar att människor hamnar i missbruk.