Jakob Forssmed

Herr talman! Tusen tack, Jennie Wernäng, för en mycket angelägen fråga!

Frågan handlar om vejpning och även andra typer av tobaks- och nikotinprodukter som nu sprids i mycket stor omfattning. Man kan närmast tala om en explosion av detta inom vissa grupper. Det är mycket angeläget att stävja detta, och det har nu kommit nya föreskrifter för dem som säljer sådana här produkter att man måste kontrollera detta när man lämnar ut så att det inte råder någon tvekan om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det kan göra en viss skillnad, men att det krävs ytterligare åtgärder är uppenbart. Vi ser fram emot och tar nu fram ett utredningsunderlag som kommer senast den 31 mars från Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet. Utredningen har bland annat i uppgift att analysera just förbud och straffbeläggning avseende langning av tobaks- och nikotinprodukter till minderåriga.

Jag vill förstås invänta utredningen innan vi tar ställning, men det är uppenbart att det behövs ytterligare åtgärder för att stävja detta.

Herr talman! Jag tackar ledamoten så mycket för frågan.

Centerpartiet vet att det här är en komplicerad fråga. Centerpartiet har ju varit med och tillsatt tre utredningar av frågan som har kommit till delvis olika resultat.

Jag kan dock glädja Centerpartiet med att regeringen arbetar intensivt med att ta fram en lagrådsremiss som syftar till att möjliggöra gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker samtidigt som Systembolagets monopol värnas. Vår uppfattning är att småskalig och hantverksmässig gårdsförsäljning kommer att vara något positivt för besöksnäringen på landsbygden. Vi får återkomma till innehållet i lagrådsremissen, men ambitionen är att i begränsad utsträckning tillåta småskaliga producenter att sälja sina produkter direkt där de tillverkas.

Begränsningar kommer att vara nödvändiga för att upprätthålla detaljhandelsmonopolet, som i sin tur är en viktig del i en alkoholpolitik som värnar folkhälsan. Men arbetet pågår för att så snabbt som möjligt ta fram ett förslag som är EU-rättsligt kompatibelt för att sedan genomföra detta.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för frågan!

Det är en oerhört angelägen fråga att åstadkomma bättre vård och behandling för dem som både lider av beroendesjukdom och har psykisk ohälsa och som historiskt sett inte har fått den vård och hjälp som de förtjänar och borde ha fått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den här utredningen är oerhört omfattande. Den har varit ute på remiss. Karin Rågsjö är intresserad av frågan och har ett djupt engagemang i detta; det vet jag. Hon har säkert noterat att det har kommit väldigt många remissynpunkter på detta som pekar på en del saker som man behöver bereda i god och noggrann ordning. Ingen tjänar på att vi åstadkommer en ordning framåt som inte fungerar, men det är klart att vi behöver lösa situationen för den här gruppen långt bättre än vad som är fallet i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! I går hade jag ett möte med SKR och idrottsrörelsen i Sverige för att bland annat diskutera anläggningsfrågan och hur vi löser andra saker som kan vara hindrande för att idrottsrörelsen och andra civilsamhällesorganisationer ska kunna göra större insatser - att vi jobbar bättre tillsammans än vad vi har gjort historiskt, att vi sprider goda exempel, att vi ser till att främja på olika sätt och att de befintliga lokaler som kommuner har men som idrottsrörelsen ibland inte får tillgång till nyttjas, så att detta inte ska vara det hinder som det är i dag.

Herr talman! Tusen tack, Jakob Olofsgård, för frågan! Jag minns också detta lekande, får jag erkänna, med viss glädje.

Barn i dag kan inte krypa, inte åla och inte gå baklänges. En del har svårt att stå på ett ben. Detta är verkligheten; stillasittandet har ökat på det sätt som ledamoten beskriver.

Regeringen gör mycket. Mats Persson har beskrivit hur vi går bort ifrån skärmarna och hur vi nu ser till att de minskar i omfattning i förskolorna så att det blir mer utrymme för fysisk aktivitet.

Vi behöver dock göra mycket mer. Ledamoten nämnde föräldrarna. Vi har fått en tilltagande norm som säger att vi ska skjutsa barn, också korta avstånd, till skolorna. De aktiva transporterna har blivit färre, trots att vi vet vikten av att röra på sig, både för den fysiska och den psykiska hälsan. Den normen behöver vi hjälpas åt med att bryta.

Därtill jobbar regeringen mycket aktivt med fritidskortet för att se till att fler barn och unga får tillgång till idrott och annan fysisk aktivitet.

Herr talman! Jag håller med om att mer behövs också i organisatoriskt hänseende. Det är för få patientbesök som genomförs i dag i relation till den personal man har tillgång till i barn- och ungdomspsykiatrin.

Det handlar också om skyddsfaktorer, vilket jag tycker att Barnombudsmannen delvis missar i sin rapport. Det handlar om fysisk aktivitet, om att röra på sig, och det handlar om att sova på nätterna. Gör man inte det ökar risken för depression mycket kraftigt. Det handlar också om relationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi måste jobba med alla dessa saker. Det är också svårt att komma ifrån att den mycket extensiva skärmtiden spelar en roll, för den tränger ut en del av dessa skyddsfaktorer.

Herr talman! Det är oacceptabelt att så många står i kö och inte får den hjälp de behöver. Det kan vara förödande med en lång väntan på att få hjälp.

Vi satsar nu ett rekordhögt belopp för 2024 för att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. Det kommer med krav om att man ska förbättra sig och öka sin tillgänglighet, inte bara till förstabesök utan också till fördjupad utredning och behandling. Man ska alltså inte kunna komma runt detta genom att släppa in till ett förstabesök och sedan dra ut på tiden för de efterföljande momenten, utan det finns med i de krav vi ställer.

Vi satsar också 800 miljoner kronor i en överenskommelse med SKR för 2024 för att utveckla och förstärka den psykiatriska vården av unga.

Vi behöver dock också göra ett stort antal insatser för att minska det antal barn som mår dåligt till att börja med. Där finns också väldigt mycket att göra. Detta är ett stort beting som vi tar på mycket stort allvar.

Herr talman! Som jag har sagt tidigare kommer medel som inte används för fritidskortet att användas för samma ändamål. Det handlar om olika typer av förberedelseinsatser för att så många som möjligt ska kunna nyttja fritidskortet. Det kan handla om ledarutbildning. Det kan handla om andra insatser för att se till att detta verkligen når ut brett till så många som det över huvud taget är möjligt.

Sedan kommer en del av dessa resurser fortsatt att behöva gå till förberedelsearbetet för att rigga ett robust och långsiktigt hållbart system som inte kan nyttjas felaktigt av till exempel kriminella eller andra förslagna personer.

Herr talman! Tack, ledamoten Tsouplaki, för frågan! Det är oerhört angeläget att ha plats för idrott och att vi får mer idrott bland barn och unga och, för den delen, även i övriga befolkningen. Det är väldigt angeläget.

Vi har gett ett uppdrag till Centrum för idrottsforskning att sammanställa en kunskapsplattform just för att sprida hur man kan bygga bra, effektiva och prismässigt gångbara anläggningar. Eftersom kommuner har en pressad ekonomi är det bra att vi lär av det som är gjort och av de goda exempel som finns. Förhoppningsvis kan denna kunskapsplattform bidra till att vi får fler anläggningar och inte minst anläggningar som kan nyttjas på ett ännu mer effektivt sätt och som kan byggas kostnadseffektivt.

Det finns medel inom ramen för Allmänna arvsfonden, som ledamoten pekar på. Det finns också vissa medel som idrottsrörelsen har till sitt förfogande för att stötta anläggningar. Jag kan konstatera att den del som rör lokalstödet inte har varit i fokus för Riksrevisionens granskning av arvsfonden.

Herr talman! Detta är en väldigt viktig fråga. Det är en fråga som kräver olika typer av avvägningar. De avvägningarna görs nu här i riksdagen.

Eftersom jag företräder regeringen i den här frågestunden kan jag inte gå in på resonemang om de olika partiernas ingångsvärden i den riksdagsbehandling som nu pågår. Jag har också noterat att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har samma hållning i den här frågan och att det finns andra hållningar i riksdagen. Men den process som nu pågår i socialutskottet bör ju ha sin gång där.

Herr talman! Den här regeringen lämnar inte vården i sticket. Det råder det ingen tvekan om. Nu tillför vi ett historiskt stort belopp under innevarande år för att vi ser vårdkrisen. Vi ser att vi behöver ha en stark sjukvårdskapacitet för att kunna korta köerna.

Vi vidtar också ett antal andra åtgärder för att öka effektiviteten och hjälpa de regioner som har den svagaste ekonomin att komma på fötter igen och göra olika typer av långsiktiga insatser för att förbättra den svenska vårdkapaciteten. Det handlar både om mer resurser här och nu och om strukturella grepp för att komma till rätta med de underliggande problem som många regioner brottas med.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är en väldigt tuff situation i regionerna och i sjukvården med en mycket pressad ekonomi, inte minst som en följd av den höga inflationen och de pensionskostnader som följer av detta. Därför gör nu regeringen ett historiskt stort tillskott till vården under innevarande år.

Skulle man ge motsvarande summa i ett generellt stöd till kommuner och regioner - regionerna får ungefär 30 procent av de generella medlen - motsvarar de 6 miljarderna en 20-miljarderssatsning för regionernas del. Vi beräknar att det motsvarar kostnaden för tusentals anställda ute i regionerna. Det är klart att detta kommer att betyda mycket. Men regionerna kommer fortfarande att behöva arbeta med effektivisering, att värna det vårdnära perspektivet och att se till att man behåller kapacitet så nära i vården som möjligt.

Fru talman! Jag vet inte om jag på något sätt anklagades för mord .

(ELSA WIDDING (-): Nej.)

Bra! Skönt! Då är det utrett.

Mitt uppdrag handlar om Sveriges och svenskars liv och hälsa, men även medborgares liv och hälsa ute i världen. Det är vad som vägleder mig i mitt arbete. Det är också så som jag har kommit till slutsatsen, precis som i stort sett hela församlingen har kommit till slutsatsen, att vi behöver internationellt samarbete för att kunna motverka pandemier och internationella hälsohot. De känner inte de nationsgränser som vi har satt upp, utan hoten rör sig över nationsgränserna. Då behöver vi samarbeta, vara transparenta och redovisa när utbrott sker av olika smittsamma sjukdomar så att vi kan agera på bästa sätt tillsammans. Det är vad ett pandemifördrag och en mer uppdaterad version av IHR syftar till, som är mer moderna och där vi drar nytta av lärdomarna från pandemin.

Detta arbete är viktigt för att vi ska kunna möta de hälsohot som jag vet kommer att komma även i framtiden. Det kommer att komma nya pandemier. Det råder en mycket allvarlig situation med antibiotikaresistens, som vi behöver möta på ett långt bättre sätt än i dag så att vi i framtiden kan säkra våra medborgares liv och hälsa på ett bra sätt.

Detta vägleder mig och regeringen i vårt arbete. Vi har förstås inga ambitioner, och kommer inte att gå med på, att införa den typen av förändringar i fördragen och konventionerna som skulle innebära att Sverige ger upp sitt självbestämmande eller sina möjligheter att på ett bra sätt hantera pandemier och andra hälsohot. Men vi behöver ett ökat samarbete i frågorna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det finns inga färdigförhandlade artiklar eller fördrag för regeringen att ta ställning till. Men vi deltar som sagt aktivt i den arbetsgrupp som alla länder har möjlighet att delta i och som arbetar med översynen och revideringen av det internationella hälsoreglementet, IHR.

Sverige ser inte något behov av stora förändringar, utan regelverket behöver moderniseras. Jag tycker att det är bra om vi kan göra det.

Det är också bra om vi kan förhandla om ett pandemifördrag så att vi inte hamnar i den typen av situation som vi gjorde när covid-19-pandemin slog stenhårt mot världen. Det fanns inte transparens, och många länder var inte tillräckligt förberedda för detta. Det försvårade för att kunna agera mot det som lamslog våra samhällen.

Den här debatten handlar inte specifikt om vacciner utan om IHR. Men vaccinerna räddar liv. Det är inte så att vetenskapen håller med Elsa Widding. Vetenskapen, den svenska vetenskapsakademien och forskarsamhället, har givit Nobelpriset till dem som uppfann mRNA-vaccinerna. De har sett vilka möjligheter det skapar när det gäller att stoppa sjukdom, agera mot sjukdom och död och rädda liv. Det gjorde att vi kunde öppna upp våra samhällen.

Många andra vacciner har också gett enorma hälsoeffekter i världen. Barnadödlighet har sjunkit drastiskt i många delar av världen, inte minst i vårt land. Infektioner skördar 7 miljoner liv varje år. Många liv skulle kunna räddas om vi runt om i världen bygger ut vaccinationsinsatserna mot de vanligaste infektionssjukdomarna. Det är fakta.

Verkningsfulla vaccin i vården är något av det vackraste vi har i världen. Detta följs upp noggrant av myndigheter genom noggranna studier och ett noggrant regelverk för hur det ska göras. Man väger nyttorna mot riskerna med vaccinet, som man alltid behöver göra. Man redovisar biverkningar och konsekvenser av vaccinerna öppet och transparent på myndigheternas hemsidor. Det är så vi arbetar med detta, vetenskapsbaserat och forskningsbaserat. Och vi ser att de har enormt stora och bra effekter för våra samhällen.

Vacciner är inte biverkningsfria. Men när vaccinerna är godkända har man tydligt vägt nyttor mot risker och kommit fram till att de räddar liv, vilket också gäller de senaste vaccinerna. Senast förra veckan kom en studie som visar hur vaccinerade gravida och deras barn påverkades positivt under pandemin. Det kommer alltså hela tiden studier som bekräftar detta.

Men min poäng är, återigen, att det inte finns färdigförhandlade artiklar. Jag har varit tydlig med Sveriges linje i de här förhandlingarna. Det handlar inte om att göra någonting som strider mot svensk författning, utan vi ska på precis samma sätt som när det gäller andra internationella konventioner se till att få ett så bra och ändamålsenligt regelverk som möjligt utan att göra våld på svenska intressen.

Sverige har dessutom alltid, när som helst, möjligheten att lämna den här typen av överenskommelser och avtal. Det ingår också i detta. Vi i Sverige bestämmer förstås själva över vår egen framtid.

Jag har en fråga till Elsa Widding. Sverige har sedan många år tillbaka implementerat det internationella hälsoreglementet i sin lagstiftning. Är det fel?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för interpellationen. Den ger tillfälle att lägga vissa saker till rätta.

Jag inledde med att förklara att alla ändringsförslag som har skickats in också har publicerats för alla att se. Jag förklarade också att alla dessa naturligtvis inte kommer att ingå i en slutrevidering av IHR, långt därifrån.

Den svenska linjen är väldigt tydlig. Vi tycker att det behövs väldigt små revideringar av IHR. Det behövs vissa moderniseringar vad gäller digitalisering och annat för att vi på ett ännu bättre sätt ska kunna mota internationella hälsohot. Sverige deltar också i arbetet i denna working group och bevakar att det blir en bra och rimlig översyn av IHR och att det inte heller kommer att sätta någon svensk författning ur spel - naturligtvis.

Vi har redan implementerat IHR i svensk lagstiftning. Tycker ledamoten Elsa Widding att det är fel? Det är naturligtvis i enlighet med svensk lagstiftning, precis som när vi undertecknar andra internationella fördrag, konventioner och överenskommelser. Vi gör det i god demokratisk ordning och enligt rättsstatens principer.

Sverige kommer naturligtvis inte att gå med på att WHO:s generalsekreterare ges den typ av befogenheter som ledamoten beskriver. Även om något land har skickat in det som förslag tycker inte vi i Sverige det och kommer också att bevaka det, både själva och via vår samordning i EU. Det är en självklarhet.

Däremot är det viktigt att länder rapporterar och är tydliga och transparenta när det gäller olika typer av internationella hälsohot. Ett av problemen med pandemin var ju att man inte var det.

Jag delar Elsa Widdings frustration över att det finns diktaturer i världen. Men vi har det system vi har med FN, där länder är med oavsett demokratiskt skick. Sedan har vi andra organisationer där demokratier samverkar på ett bra sätt, vilket jag tycker är bra - OECD, EU och annat. Jag tycker dock att det är rimligt att också diktaturer deltar och rapporterar, har en transparens och förbereder sig för att hantera pandemier. Det är helt nödvändigt för att vi ska klara denna typ av hot - att vi får information, att vi kan förbereda oss och att man vidtar åtgärder för att begränsa smittspridningen på olika sätt så att inte människor dör.

Det här handlar om att skydda liv och hälsa, precis som vacciner handlar om att skydda liv och hälsa. Det är viktigt att vi fortsätter att samarbeta kring det.

Interpellationen handlar om IHR, men parallellt förhandlas också om ett pandemifördrag. Det är viktigt att vi samarbetar mer i världen om till exempel antibiotikaresistens och den typen av frågor. Om vi inte kan hejda multiresistenta utbrott och har fungerande antibiotika som möter det riskeras den svenska sjukvårdens kapacitet i framtiden.

Det är också en dimension i förhandlingarna som är viktig för Sverige. Vi behöver information och förbereda oss gemensamt för att faktiskt kunna säkra svensk sjukvård framöver. Då krävs det att också andra länder gör insatser för att såväl begränsa smittspridning som förbereda sig för pandemier, informera och se till att hjälpas åt att sprida information, för att kunna möta detta på bästa sätt.

Det handlar inte om att sätta någon svensk författning ur spel eller göra WHO till något slags världsstyrande organisation när det gäller pandemihantering. Det är inte aktuellt.

Fru talman! Elsa Widding har frågat mig hur Sveriges regering kommer att agera i det fall en omröstning om revideringen av det internationella hälsoreglementet, IHR, blir aktuell under Världshälsoförsamlingens möte den 24 maj 2024.

Elsa Widding har också frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av om det har genomförts en korrekt omröstning i fråga om ändringar av de internationella hälsoföreskrifterna den 28 maj 2022, och om jag i så fall kan redogöra för utfallet av analysen.

I en debatt den 24 november 2023, som svar på interpellationerna 2023/24:172, 2023/24:173 och 2023/24:203, svarade jag på 16 frågor från Elsa Widding till mig, justitieministern och sjukvårdsministern om WHO:s befogenheter kopplat till pågående förhandlingar om ett globalt pandemifördrag och översynen av IHR inom ramen för Världshälsoorganisationen, WHO.

Covid-19-pandemin lamslog hela samhällen världen över och blottlade även grundläggande brister i den globala beredskapen och länders förmåga att svara på omfattande hälsokriser. Covid-19 är ett tydligt exempel på att pandemier är världsomspännande och att internationellt samarbete krävs både för att förebygga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och för att stärka beredskapen inför nästa kris. Det är av största vikt att Sverige deltar i det internationella arbetet för att ta om hand de lärdomar som drogs efter covid-19-pandemin.

WHO:s 194 medlemsländer har beslutat att arbeta gemensamt för att ta fram ett globalt pandemifördrag och uppdatera IHR. Syftet med arbetet är att göra världens länder säkrare och bättre rustade inför nästa pandemi. Samtliga medlemsländer har haft möjlighet att föreslå ändringar av IHR - över 300 förslag har inkommit, och långt ifrån alla kommer att bli verklighet. Mandatet för förhandlingsgruppen innefattar riktade ändringar av IHR. Det innefattar förändringar som förbättrar funktionaliteten av IHR och som svarar mot nya behov som tidigare inte har identifierats. Det innefattar inte ändrad inriktning på och omfattning av den nuvarande regleringen.

Övergripande svensk målsättning med både ett pandemifördrag och ett reviderat IHR är att genom ett ändamålsenligt och uppdaterat internationellt regelverk stärka det multilaterala systemets förmåga att förebygga nya pandemier samt bidra till god nationell, regional och global beredskap och responskapacitet i syfte att undvika att utbrott eller hälsohot utvecklas till pandemier och allvarliga globala kriser.

Återigen vill jag vara tydlig med att ett reviderat IHR inte kommer att innebära att enskilda staters skyldighet eller förmåga att agera i händelse av en pandemi försvinner. Ett reviderat IHR kommer inte heller att innebära att WHO:s generalsekreterare ges befogenheter att besluta om svensk pandemihantering. Detta skulle varken Sverige eller andra medlemsländer acceptera. Arbetet med att revidera IHR grundas på en samsyn bland WHO:s 194 medlemsländer om att covid-19-pandemin blottade flera brister i det internationella samfundets förmåga att hantera en hälsokris av global karaktär.

Som jag även nämnde i den tidigare debatten utgörs förhandlingarna om ett pandemifördrag och översynen av IHR av multilaterala förhandlingar, som Sverige deltar i på samma grunder som övriga medlemsländer i WHO, och genomförs även på andra politikområden i FN-systemet. Ett exempel på en konvention på hälsoområdet som Sverige har ställt sig bakom är WHO:s konvention för tobakskontroll, The WHO Framework Convention on Tobacco Control. För regeringen handlar de pågående förhandlingarna om ett pandemifördrag och ett reviderat IHR om att få till stånd ett ändamålsenligt och modernt internationellt regelverk som ska stärka det internationella samfundets förmåga att förebygga och hantera nya pandemier.

Under Världshälsoförsamlingen 2022 beslutades om ändringar i bland annat artikel 59 i IHR. Ändringarna syftade till att bland annat minska tiden för ikraftträdande av kommande ändringar och tillägg i IHR. Nämnd ändring avsåg således inte någon förändring i sak i IHR, det vill säga hur medlemsstaterna ska hantera en hälsokris, utan enbart tidsrymden mellan beslut om nya förändringar och ikraftträdandet av dessa. Detta ändringsförslag av IHR har beretts inom Regeringskansliet på samma sätt som övriga ändringsförslag.

Förhandlingarna om ett reviderat IHR pågår fortfarande, och det finns ännu inte några färdigförhandlade artiklar. Elsa Widdings fråga om en eventuell omröstning är därmed för tidigt väckt. Förhandlingarna om revideringar av IHR förväntas pågå fram till maj 2024.

När det väl finns ett färdigförhandlat förslag kommer regeringen att ta ställning till det och riksdagens godkännande inhämtas, om det krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar för frågan, som är oerhört angelägen.

Ett bra första steg är att regeringen nu har lyft detta som ett samhällsproblem. Detta är inget individuellt problem som bara drabbar den enskilde, utan detta drabbar samhällskroppen. Vi vet också att det har stora hälsoeffekter, att man lättare drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och att man i större utsträckning drabbas av depression. Kroppen liksom protesterar mot att leva i konflikt med att vara en gemenskapsvarelse. Det behöver vi ta på stort allvar.

Vi arbetar bland annat med stöd till civilsamhället för att de ska kunna utveckla sin verksamhet kring detta. Vi har en nationell strategi, just för att det inte ska bli korta projekt utan någonting som vi lyfter nationellt tillsammans. Jag har också tagit initiativ till ett näringslivsnätverk för att få med även näringslivet i det här viktiga arbetet. Det finns ett mycket stort intresse kring detta.

Jag jobbar också i olika globala sammanhang för att hitta metoder som kan fungera. Detta är ett svårt område som inte är prövat så mycket. Då gäller det att hitta metoder som funkar på den individuella nivån men också på samhällsnivån så att vi får stor utväxling på det vi gör.

Herr talman! Tack, frågeställaren Carita Boulwén, för frågan!

Det är oerhört angeläget att vi får fler familjehemsplatser, att vi jobbar med rekryteringen och att vi får fler trygga, goda familjer i Sverige som känner sig så trygga att de är beredda att öppna sina dörrar för ett barn i behov av trygghet, gemenskap och hjälp. Därför satsar regeringen på att öka stödet till kommunerna för att kunna rekrytera fler familjehem och också subventionera ytterligare så att detta blir en form som man använder sig av mer. Vi satsar naturligtvis också på olika typer av insatser för att stärka rekryteringen av familjehem. Det finns också en särskild samordnare för detta, för att rekrytera och se till att det fungerar bättre.

Jag är glad över det stora engagemang som finns här i riksdagen kring behovet av fler familjehem. Det är en väldigt viktig åtgärd för att barn och unga med stora behov ska få en bättre och tryggare miljö och en bättre start i livet.

Herr talman! Tack för frågan, Jesper Skalberg Karlsson!

Jag håller helt med: Detta borde ha gjorts för länge sedan. Vi har förlitat oss för mycket på frivillig samverkan och att det ska lösa problemet. Det har inte fungerat. I dag har vi en situation där patienter får upprepa sin sjukdomshistoria, där man gör utredningar och undersökningar som inte skulle behövas eftersom informationen inte finns där och där personalen får använda sin dyra tid till att knacka in samma uppgifter i olika datasystem. Det duger inte.

Jag är glad att vi ska ta ett tydligt grepp om detta. Vi gör det nu. Ehälsomyndigheten har ett uppdrag att ta fram en färdplan för det vi ska åstadkomma. Vi har tillsatt en nationell samordnare som ska jobba tillsammans med regionerna för att vi ska identifiera rätt behov och göra rätt.

I går, tror jag, tillsatte vi också en ny utredare som ska se över just det juridiska kring personuppgiftsbehandling och hur vi ska få det svenska nationella system som vi vill få på plats att fungera ihop med det europeiska, så att vi kan ha våra vårddata tillgängliga när vi är utomlands om vi skulle ha oturen att drabbas av en sjukdom eller en skada.

Jag delar helt frågeställarens ambitioner på detta område.

(Applåder)