STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ewa Pihl Krabbe har frågat mig om jag anser att det är rimligt att psykiatrisk akutsjukvård ingår i utbudet hos ett centralsjukhus eller akutsjukhus dygnet runt. Om jag inte gör det undrar hon om jag har för avsikt att ta några generella initiativ.

Ewa Pihl Krabbe har också frågat mig hur jag ser på att andra instanser som polisväsendet och ambulansverksamheten får lägga mycket tid på transporter av de patienter som hade kunnat få adekvat vård på sjukhus för sin psykiska oro i stället för att utföra sina normala uppdrag. Hon undrar om jag är beredd att inom mitt ansvarsområde ta några initiativ utifrån min bedömning.

Slutligen har Ewa Pihl Krabbe frågat mig hur jag ser på de komplikationer patienterna drabbas av och de risker för patientsäkerheten som den rådande situationen för med sig med tanke på de uppgifter som lämnas av de inblandade aktörerna och vilka åtgärder jag kan tänka mig att vidta för att motverka detta.

Frågorna är ställda mot bakgrund av att den psykiatriska akutmottagningen i Kristianstad sedan juni 2022 har varit stängd kvällar och nätter.

Den ökande psykiska ohälsan i befolkningen är oroande. Förutom det personliga lidande som det innebär ställs det även ökade krav på våra samhällsfunktioner, däribland Polismyndigheten. Jag vill betona vikten av att det för varje enskild patient ska finnas tillgång till bästa möjliga vård, oavsett var i landet man bor. Det gäller även personer i psykisk kris.

Regionerna ansvarar för vårdens organisation, inbegripet den psykiatriska akutsjukvården. I mitt uppdrag som socialminister ingår att inom mitt ansvarsområde ge regionerna, som är huvudmän för hälso- och sjukvården, förutsättningar att erbjuda vård och omsorg av god kvalitet. Därför är sjukvården högt prioriterad i Tidöavtalet och i regeringens budgetproposition för 2024.

Inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner inom området psykisk hälsa och suicidprevention tillförs cirka 1,6 miljarder kronor. Det tillförs även medel för att korta väntetiderna och utveckla det strategiska tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården, bland annat genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner där 530 miljoner kronor avsätts för ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin. Sådana insatser kan bidra till ett bättre omhändertagande och minska behovet av akutpsykiatrisk vård.

Regeringen vidtar även åtgärder för att stötta huvudmännen i arbetet med kompetensförsörjningen och har gett Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.

Justitieministern har nyligen besvarat en fråga från Ewa Pihl Krabbe om polisiära insatser med anledning av stängd psykakut (svar på skriftlig fråga 2023/24:481). Jag instämmer i det svaret. Jag vill även understryka att ambulanssjukvården är till både för personer med psykisk ohälsa och för personer med somatisk ohälsa och att ett viktigt utvecklingsområde är att öka ambulanspersonalens kompetens för att möta personer med psykisk ohälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis vill jag nämna att det pågår flera insatser som rör den psykiatriska akutsjukvården. Under 2024 fördelas 50 miljoner kronor till regionerna genom förordningen (2021:18) om statsbidrag för utveckling av den prehospitala akutsjukvården för patienter med psykisk ohälsa. Detta är en viktig insats för att utveckla stödet till personer med psykisk ohälsa och suicidalitet.

Regeringen har även gett Socialstyrelsen ett uppdrag att kartlägga den verksamhet som bedrivs på de psykiatriska akutmottagningarna. Detta inbegriper frågor om just organisation, insatser, patienternas upplevelser och patientsäkerhet.

Fru talman! Precis som ministern säger är den växande psykiska ohälsan ett otroligt oroande problem. En rapport från Folkhälsomyndigheten visar att 17 procent - till och med mer än så - av befolkningen mellan 16 och 84 år upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Samtidigt ser vi också hur suiciden, självmorden, ökar. Man räknar med att omkring 1 200 personer varje år dör till följd av detta.

Antalet remisser från både vuxen- och barnpsykiatrin har ökat under de senaste åren, och i Skåne står psykiatrin inför särskilda utmaningar. Jag bor i den grannkommun som interpellanten Pihl Krabbe nämnde, nämligen Hässleholm. Det är klart att Hässleholm också blir hårt drabbat av det vi ser ske i Kristianstad. Hela Skånes norra och östra delar påverkas när det inte finns en psykiatrisk akutmottagning att vända sig till.

Den skånska psykiatrin befinner sig i en kritisk situation. Inom fem år räknar man med att nästan 300 av de 2 300 anställda inom psykiatrin kommer att gå i pension. Då pratar vi inte ens om de personer som slutar av andra anledningar, till exempel lockas till andra organisationer såsom Kriminalvården där de ges högre löner och bättre scheman. Främst ser vi negativa effekter i min del av Skåne. Det påverkar hela min region.

För många människor är det en stor utmaning, som interpellanten Pihl Krabbe nämnde, att över huvud taget söka sig till vården när man upplever problem - framför allt akuta psykiska problem. Det är ett enormt steg att ta sig till en akutmottagning när man lider av svår ångest eller till och med har självmordstankar. De som vågar söka vård måste kunna lita på att de blir väl omhändertagna, men alltför ofta möts man numera av en stängd dörr. I min del av Skåne uppmanas man att i stället ta sig till Lund eller Malmö för att få den vård man behöver - även mitt i natten, när det som redan nämnts inte ens finns möjlighet att ta sig dit kollektivt.

En annan viktig aspekt att lyfta fram, kanske framför allt i dag den 8 mars, är att i Försäkringskassans rapport Från ryggont till utmattning går det att läsa att mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet personer med sjukfrånvaro på grund av stressrelaterade diagnoser eller psykisk ohälsa från 28 000 till 42 000 personer. Det är en ökning med 49 procent. Och vilka drabbas mest? Jo, kvinnor. De står för den övervägande majoriteten av sjukskrivningarna på grund av stress och psykisk ohälsa. Är beskedet till dessa kvinnor att de ska bli sjuka på vardagar, för på kvällar och helger går det tyvärr inte att få hjälp i närområdet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Situationen är som sagt allvarlig, och den kräver åtgärder. Det är inte rimligt att hela norra och östra Skåne står utan psykiatrisk akutsjukvård under kvällar och helger. Jag är medveten om att denna specifika fråga kanske inte är ett nationellt problem, men runt om i landet ser vi faktiskt att vårdcentraler, psykiatriska mottagningar, barnmorskemottagningar med mera stängs. Vi ser att det inom sjukvården finns en enorm personalbrist. Det gör detta till ett nationellt problem som också kräver nationellt ansvarstagande.

Det är viktigt att människor kan lita på välfärden och vården. Nu befinner vi oss mitt i en nationell vårdkris. Vad gör regeringen för att lösa den?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag tänker uppehålla mig vid hur konsekvenserna för det övriga samhället ser ut när den psykiskt sjuke inte kan komma till sin vårdgivare när det är akut. När psykakuten är stängd tar sig en del patienter till den vanliga akuten. Sådana patienter tar mycket tid och resurser, och det har de ju full rätt att göra. Men de patienter som kommer till akuten på grund av fysiska åkommor får då kanske vänta mycket längre på den hjälp de behöver. Den vanliga akuten brottas också med de problem som hög arbetsbelastning och brist på sjuksköterskor innebär.

Ambulansöverläkaren uppger att ambulanserna får köra långt på nätterna med patienter till nattöppna psykiatriska akuter. Det handlar ofta om tretimmarsresor, och de tar ambulansresurser från distriktet. Han uppger också att 15 procent - det är ganska mycket - av ambulansens patienter har psykisk ohälsa. De är faktiskt fler än traumapatienterna.

Jag vill också säga att det finns en psykiatriambulans som kör mellan klockan 17 och 01. Den gör en mycket viktig insats, men den täcker ju inte hela natten och inte alla som har behov av den. I vissa fall behöver ambulanspersonalen rekvirera handräckning av polis, men då måste de först kontakta läkare för att få tillstånd att kontakta polisen, och sedan tar det 1 ½ timme innan man kan köra. Då följer en polis med i ambulansen medan en annan polis kör efter ambulansen. Det är många timmar som binds upp. En annan tråkig konsekvens kan bli att man måste använda handfängsel. Det gynnar inte patientens mående.

Polisledningen i Blekinge och nordöstra Skåne har, som jag skrev i interpellationen, varnat för effekten av den stängda psykakuten och berättat att en polispatrull kan lägga tre till sju timmar av ett arbetspass på ett enda vårdärende. Övriga polisiära ärenden får då omdirigeras eller stå tillbaka. Polisens statistik visar också att de suicidärenden de kommer i kontakt med har ökat dramatiskt under den här tiden. En kraftig ökning av antalet ärenden kopplade till psykisk ohälsa där polispatruller skickas till platsen gör att man ofta hamnar i situationer med akuta omhändertaganden enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Av detta följer sammanfattningsvis att övriga polisiära ärenden eller brottsförebyggande verksamhet får omdirigeras eller stå tillbaka.

Som jag sa tidigare får vi inte glömma bort de anhöriga, som kan hamna i mycket svåra situationer med hot och våld när de inte längre kan bemästra situationen. Inte minst tänker jag på barnen och vad de får uppleva.

Det finns som sagt många som drabbas när samhället sviker de svagaste under så lång tid som detta har förevarit. Vi behöver alla kroka arm i samhället för att lösa problem av den här karaktären. Uppenbart räcker inte resurserna till, som statsrådet anger.

Det är stort fokus i samhället på psykisk ohälsa och inte minst de ungas. Vi måste alla hitta bättre lösningar.

Fru talman! Jag tackar för frågorna.

När det först gäller de 6 miljarderna vill jag nog ändå påpeka att det är ett stort tillskott som nu sker. Skulle man jämföra det med när man ger mer generella statsbidrag till kommuner och regioner motsvarar det ett tillskott på 20 miljarder, eftersom 30 procent av den typen av generella tillskott går till regionerna. I sammanhanget är 6 miljarder inte lite medel. Det är stora medel.

Är de tillräckliga för att täcka ett prognostiserat underskott? Nej. Det kommer att krävas insatser också från regionerna för att inte minst öka fokus på kärnverksamheten. Om jag har uppfattat saken rätt motsvarar de 6 miljarder som regeringen nu skjuter till de medel som Socialdemokraterna har i sin budget. Därvidlag är det väl ingen skillnad, såvitt jag har uppfattat det.

Jag delar en del av det Ewa Pihl Krabbe säger om vikten av att i samhället ha ett starkt fokus på psykisk ohälsa. Jag tycker dock inte att fokuset är tillräckligt. Jag tror att vi behöver mobilisera väsentligt fler delar av samhället om vi ska kunna vända utvecklingen.

Jag tycker att vi alltför länge har sagt att det är en fråga för sjukvården att hantera på egen hand. Sjukvården ska göra sitt. Den ska ha goda möjligheter att göra det. Men det kommer inte att räcka, utan vi behöver jobba med de skyddsfaktorer som finns - människor ska ha en god psykisk hälsa, en meningsfull tillvaro och gemenskap med andra människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Grundläggande faktorer som gynnar den psykiska hälsan inte minst i unga personers liv behöver finnas på plats. Det handlar om tillräckligt med sömn, rörelse och relationer och om att ha någon att vända sig till så att det finns någon som kan vara ett medmänskligt stöd. Det kan komplettera, inte ersätta, det som sjukvården ger så att sjukvården får möjligheten att behandla de patienter som är i behov av sjukvårdens insatser.

Jag kan inte ytterligare gå in på detaljerna om Region Skåne och de saker som interpellanten har redogjort för här. Men jag kan konstatera att jag vet att man har ambitionen att åter öppna på kvällar och nätter när man klarar av en patientsäker personalsituation på den psykiatriska akutmottagningen.

Jag vill också säga att regeringen stöttar ett utvecklingsarbete om psykiatriambulanser. Det är oerhört angeläget att få till fler. Det gäller ur dimensionen att minska belastningen på polisen men framför allt för de personer som blir direkt bemötta. Det handlar om att personalen har en kompetens och ett kunnande om deras situation, till skillnad från polisen, som inte har den utbildning och den kapacitet som personalen som åker med en psykiatriambulans har.

Jag kan inte säga hur Region Skåne borde göra. Det är förstås den som till syvende och sist bestämmer över det. Men vi har ett stöd för att utveckla den här typen av verksamheter. De verksamheter som jag har besökt som handlar om psykiatriambulanser tycker jag är mycket lovande och mycket glädjande och någonting som är värt att fortsätta att arbeta med.