Magnus Jacobsson

Herr talman! När det gäller nattågen har jag egentligen ingen annan uppfattning än den som framgår av betänkandet. Därmed släpper jag den frågan.

När det gäller samhällsansvaret frågades det hur ministern ser på det. Det får nog ministern svara på. Däremot tror jag personligen att vi även där kommer att få göra en massa analyser. Jag står helt bakom vårt betänkande och har inga problem med det. Men det är klart att man tänker på kriget i Ukraina. Jag har själv åkt tåg där nere. Vi har dessutom hela diskussionen om Inlandsbanan och om allt ska elektrifieras när det gäller infrastrukturen.

Inom ett annat ministerområde håller man nu på att titta på civilförsvaret. Jag är inte alls främmande för att den typen av frågor kommer att komma tillbaka från olika delar av regeringen. Jag tror också att det är bra att oppositionen lyfter fram olika tankar och idéer. Men just i dag har jag inget svar på den frågan. Jag har även lite svårt att svara åt en minister.

När det gäller färdtjänsten ska jag vara helt ärlig och säga att jag inte är tillräckligt påläst. Det erkänner jag öppet. Jag ska titta vidare på den frågan, men just nu passar jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Först och främst vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla motioner.

Den situation som vi i dag befinner oss i bygger egentligen på de brister som uppstod efter 1980 års beslut om att riksdagen inte längre skulle ha någon investeringsbudget utan gå över till en samlingsbudget. Det är alltså många regeringars synder som har resulterat i en stor underhållsskuld på både väg- och järnvägssidan. Tyvärr ser vi detta fenomen inte bara i den statliga delen; vi ser det ute i kommuner när det gäller fastigheter, och vi ser det i va-system i delar av landet. Vi är nog många politiker över tid som har brustit i ansvar för det som kommande generationer ska utnyttja.

Samtidigt fattas nu positiva beslut. Vi har fattat ett rambeslut om 1 171 miljarder som fördelas hyfsat väl mellan de olika trafikslagen. Vi har tagit fram en ny budgetmodell som kommer att underlätta, även om man inte gick så långt som jag hade önskat. Vi har även på ett mycket tydligare sätt öppnat dörren för alternativ finansiering och alternativa organisationer. Jag tror att detta på sikt kommer att resultera i att vi får både ett bättre vägsystem och ett bättre järnvägssystem.

En annan del i betänkandet handlar om ett flertal motioner. Här finns en hel del områden man kan gå in på, men jag har valt några stycken att kommentera. Det ena handlar om organisation av underhåll. Jag kan konstatera, herr talman, att vi kommer att ha en debatt direkt efter den här debatten som kommer att fokusera på det. Jag nöjer mig därför med att här konstatera att vi som kristdemokrater är nöjda med den organisation som finns i dag.

Men vi ser också behov av effektivisering, och vi ser behov av att Trafikverket blir duktigare på upphandlingar. Framför allt på järnvägssidan ser vi också att det råder brist på konkurrens. Man kan konstatera att det på vägsidan finns fler operatörer som kan agera medan det på järnvägssidan är något färre. Det har sin effekt i fråga om både utförande och ekonomi.

Vi tror däremot inte på idén att man ska ta allt till staten och göra allting själv. Det är viktigt att vi får mer tryck i systemet. Jag gillar Andreas kommentar när han säger: Mer pengar, men också mer pang för pengarna!

Ett annat viktigt område som lyfts fram i betänkandet är det nya signalsystemet. Här går regeringen fram med att påskynda, och man har också lyssnat in behovet av att operatörer, alltså de som kör tåg, ska få stöd när man tar in det nya systemet. Det går alltid att diskutera storleken på det hela, men det är ändå något som pågår. Jag tycker att det är positivt.

En fråga som jag tror att vi kommer att behöva diskutera över tid är banavgifterna. Jag står bakom det som står i betänkandet, men jag tror också att man ibland ska ta sig friheten att reflektera. Järnvägen är det kanske absolut mest subventionerade trafikslaget. Den drar in ungefär 2 miljarder och kostar långt mycket mer.

Samtidigt är det så att om vi höjer banavgifterna försvårar vi möjligheten till den rörlighet som vi önskar. Här finns givetvis en intressekonflikt: Man vill ha mer, framför allt gods, över till järnväg, och samtidigt ska varje trafikslag, åtminstone som någon form av grundidé, bära sina egna kostnader. Även här tror jag på det som vi redan tidigare har debatterat. Man behöver nog titta på alternativa finansieringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Jag tror att Öresundsförbindelsen är ett exempel som vi skulle kunna fundera på. Finns det andra delar av Sverige där man skulle kunna ha liknande modeller? Trafikverket självt lyfter fram Malmbanan som ett exempel där man eventuellt skulle kunna ha en annan banavgift därför att de företag som använder den har en annan bärkraft än vad andra företag har.

Oavsett betänkandet vi debatterar i dag tror jag att det här är en fråga som trafikutskottet men även våra vänner i finansutskottet behöver fundera över. Framtidens infrastruktur kommer inte att bli billigare; det är det enda vi vet. Nästa år är den något dyrare än i år, och vi behöver från politikens sida hitta metoder där vi fångar upp det här.

Bland annat därför är jag väldigt glad för att regeringen har sagt ja till en del projekt i den tidigare planen och även till att återta projekt när prisbilden rusar. Det är ett sätt att sätta tummen i ögat på de upphandlingar som sker, och jag tror att detta är helt nödvändigt. Oavsett vilken regering man har kan man inte bara säga ja till allt oavsett hur mycket kostnaden har ökat. Det är en god princip att ibland säga nej och ge Trafikverket i uppdrag att titta på frågan igen.

Ett annat område som berörs i betänkandet och där jag faktiskt tycker att vi går åt rätt håll – även om man alltid kan fundera på om det skulle kunna gå snabbare – är arbetet med längre och tyngre tåg. Den grundläggande inställningen, som jag tror att vi alla är helt överens om, är att det ska vara ett fungerande system som hänger ihop i hela landet. Om jag hade varit i opposition hade jag sagt att det borde gå snabbare, och nu när jag befinner mig på den här sidan säger jag att vi jobbar med det och att även jag skulle önska att det gick snabbare. Det här är trots allt stora och tunga system och mycket höga kostnader, men vi rör oss ändå i rätt riktning.

Herr talman! För att byta fokus lite grann: Kollektivtrafik och framtida finansiering är någonting jag själv har grubblat mycket på. Vi har en situation, som även en utredning en gång i tiden tittade på när regionerna gavs ett större inflytande, där exempelvis SJ och andra aktiebolag som verkar under en lagstiftning säger att man ska gå med vinst. Men för den kollektivtrafik som hanteras av våra regioner kan man få subventioner.

Det här fick ett spännande resultat i Uppsala–Stockholm-situationen, där SJ till viss del konkurrerats ut av skattesubventionerad verksamhet. Detta har man varnat för i tidigare utredningar, och jag tror att det här är något vi behöver fundera över. Det finns ju ett intresse av att ha en fungerande järnväg som inte bara är delregional. Det är en fördel att ha järnvägsoperatörer som jobbar i hela landet men även järnvägsoperatörer som klarar av att jobba mellan länder. Vi vill ha en fungerande järnvägstrafik för både gods- och persontrafik.

Jag kan helt ärligt säga att jag inte har något svar i den här frågan. Jag har ingen lösning, utan jag bara konstaterar att här finns en intressekonflikt som jag tror att vi alla behöver fundera över lite grann. En del av det offentliga Sverige kan alltså vara med och konkurrera ut en annan – i det här fallet SJ, som ägs av en annan del av det offentliga Sverige. Här finns en intressekonflikt, och jag vill peka på den i kammaren även om jag just nu inte har någon direkt lösning på problemet.

Det finns en annan fråga som är spännande, och där en del kanske inte håller med mig. Det handlar om ett nationellt mål för kollektivtrafik, 4 av 10-målet till 2030. Med all respekt: Jag tror att det är orealistiskt, och jag är också tveksam till om det är önskvärt. Det är orealistiskt därför att Sverige är ett stort land. Vi kommer inte att kunna lösa det här fullt ut överallt. Möjligtvis skulle man med framtida tekniska lösningar med fler självkörande fordon eller beställningstrafik på ett annat sätt än i dag kunna närma sig målet, men jag tror att 2030 är lite för tidigt för en sådan lösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Det finns också en annan del i denna problematik. Jag själv bor i landsbygdsmiljö – om man nu räknar Uddevalla som landsbygd, men det får man väl göra i relation till stora städer som Stockholm, Göteborg och Malmö. Ungefär 82 procent av oss åker in till Uddevalla centrum med bil. Det kommer inte kollektivtrafiken att lösa.

Om man ska uppnå målet att fyra av tio resor ska göras med kollektivtrafik måste folk i Stockholm, Göteborg och Malmö i princip förbjudas att köra bil. Det är för övrigt det som händer i en del vänsterstyrda kommuner – man stänger vissa delar för att tvinga fram ett beteende.

Det finns också ett annat dilemma med den visionen. Som kollektivtrafiksystemet de facto ser ut i dag betalas 50 procent av skattebetalarna. Men den som sätter sig och kör elbil eller andra miljövänliga fordon – även ett och annat icke miljövänligt fordon – betalar ju även när de kör igenom olika vägtullar eller när de tankar. De är alltså med och finansierar infrastrukturen medan de som åker kollektivt faktiskt är subventionerade. Ett sådant mål skulle alltså få rätt intressanta ekonomiska konsekvenser. Jag har hittills inte sett en enda studie eller utredning om vad målet skulle få för ekonomiska effekter på samhällsnyttan.

Pratar vi miljönytta – för det är väl det egentliga skälet till att upprätta detta mål – beror den ju på vad bilarna har för bränsle.

Herr talman! Med all respekt skulle det väl vara ett bättre mål att ha bra och effektiv kollektivtrafik där det är möjligt. På andra platser ska man i stället köra så miljövänligt som möjligt. Med de enkla orden yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Jag hade förmånen att sitta i riksdagen även under förra mandatperioden. Då befann jag mig i trafikutskottet. Det är sant att det var mer pengar i den föregående planen – den som fortfarande gäller och som bland annat Centern var med och förhandlade fram. Men man kunde konstatera att om man skulle genomföra den planen, så som den var lagd, skulle vägunderhållet inte försvinna, utan skulden skulle vara kvar. Det är alltså inte riktigt så att varje block eller regering kan hävda sin egen förträfflighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Fast vi vågar göra det, för nu går vi faktiskt fram med ett förslag som innebär att vi på vägsidan blir av med underhållsskulden, och på järnvägssidan kommer det att ske drastiska förbättringar. Det är också ett av problemen: att det sker drastiska förbättringar. De förutsätter nämligen att man börjar jobba i spåren. Vi är många runt omkring i Sverige som kommer att uppleva förseningar. Vi kommer att uppleva att man får dra andra linjer under vissa tider. Vi kommer att få åka buss för att det pågår arbete ute i spåret. Det är svårt att använda det samtidigt som man reparerar det.

Från kristdemokratiskt håll är vi väldigt glada för den budget som är framlagd. Vi är glada för inställningen att hela Sverige ska leva. Vi är glada för satsningen på att järnvägen ska fungera i stråken i stället för i enskilda lyxprojekt.

Men utöver det konstaterar vi – och där tror jag att kristdemokrater och centerpartister är väldigt överens – att vi måste titta på alternativfinansieringar för att skynda på detta. Vi måste titta på olika bolagsformer för att kunna skynda på detta. Vi måste se om regioner kan medfinansiera – en del av oss är redan vana vid det – för att skynda på detta. Men de gånger vi skyndar på måste det med all sannolikhet ske i en annan organisation än Trafikverket.

Herr talman! Först och främst vill jag hålla med Ulrika Heie i fråga om beskrivningen – att de problem vi har är en kollektiv synd. Jag stod under hela förra mandatperioden tämligen ensam och påpekade att vi behövde nya finansmetoder.

Vi behöver erkänna att det när man tog bort investeringsbudgeten 1980 skedde en drastisk försämring av den svenska infrastrukturen. Det är den pucken som varje regering har skjutit framför sig.

Samtidigt, herr talman, ropar ledamoten efter mer och en ökad takt. För åhörarnas och tv-tittarnas skull kanske vi då ska rekapitulera vad den här regeringen gör.

Det är den största budgeten någonsin. Det är 27 procent mer i anslag under den här perioden – Trafikverket bad om 20 procent. Det är så mycket pengar som Trafikverket självt har sagt att man klarar av inom järnvägen. Jag har noterat att flera partier i oppositionen, inklusive Centern, säger att det ska göras mer och att takten ska ökas. Men om den myndighet som har ansvaret att göra det här själv säger att man inte kan svälja mer och inte leverera mer uppstår faktiskt en bevisbörda på den som ropar efter mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Från regeringens sida och även från kristdemokratiskt håll har det sagts: Ja, det går nog att göra mer, och det är även med i planen. Det handlar om att öppna för alternativa lösningar och titta på andra sätt att organisera sig. Vi har till exempel övre delen av Norrbotniabanan. Där talar man om att kanske jobba i ett eget bolag – där finns det likheter med Öresundsförbindelsen. Den typen av metod kan säkert påskynda detta. Men jag upplever inte att jag hörde något om det i anförandet. Jag hörde bara om mer och mer och skäll på en regering som redan levererar mer och mer.

Herr talman! Jag har haft förmånen att få köra ambulanser, brandbilar och lastbilar till städer som Charkiv, Kramatorsk, Dnipro och Zaporizjzja. Under dessa resor har jag på plats sett vad ryssarna håller på med och den förödelse som den ryska armén utsätter framför allt civilbefolkningen för. Till exempel kan man först anfalla en bostad för att sedan anfalla räddningstjänsten när den kommer. Det är fruktansvärda händelser som utspelar sig.

Utifrån mitt engagemang har jag lyssnat på president Donald Trumps uttalanden, och jag måste erkänna att jag är djupt oroad över det han säger. Jag fördömer å det starkaste att han anklagar en demokratiskt vald president för att vara diktator.

Hur ser försvarsministern på det säkerhetspolitiska läge som har uppstått nu när USA tyvärr verkar dra sig tillbaka?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om användning av förnybara och kol-dioxidsnåla bränslen för sjötransport

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Vi kristdemokrater anser att det är bra och viktigt att frågor som rör flyg, sjöfart och andra transporter mellan länder hanteras gemensamt inom EU. Därför är det bra att regeringen i det här fallet justerar våra lagar och regler så att de stämmer väl med det vi har kommit överens om och så att vi får en gemensam helhet.

Samtidigt vill jag påpeka att sjöfarten, framför allt den svenska, redan arbetar hårt för att minska sin miljöpåverkan. Med tanke på att ungefär 90 procent av alla varor som transporteras till och från Sverige någon gång har fraktats på en båt är detta en viktig del av det svenska klimatarbetet.

Fru talman! Samtidigt räcker det inte att rederierna och den svenska sjöfarten arbetar med dessa frågor. Stat, regioner och kommuner samt Trafikverket och andra myndigheter måste också samverka för att underlätta miljöanpassningen av svensk sjöfart.

Bra och moderna anslutningar avseende väg och järnväg mellan hamnområden och övriga trafiksystem måste förbättras, liksom möjligheten att få fram el till både fartyg som ligger vid kaj och elfartyg. Det offentliga måste också underlätta för nya miljövänliga bränslen som biogas, vätgas och ammoniak.

Fru talman! Vid sidan av dessa viktiga miljöåtgärder måste vi stärka sjöfartens förutsättningar genom att underlätta för omskolning av personal och utbildning av nytt manskap. Vi måste även fortsätta att se över de ekonomiska förutsättningarna för svensk sjöfart, så att fler fartyg börjar segla under svensk flagg.

Vi ska förbättra miljöåtgärderna inom EU och Sverige samtidigt som vi förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för sjöfarten. På så sätt gör vi stor miljönytta. För oss kristdemokrater är det självklart att god ekonomi och god miljö går hand i hand. Med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Herr talman! När jag satt och läste utrikesdeklarationen var det ett stycke som fångade min uppmärksamhet extra mycket. Det var det stycke som handlar om sexuellt våld i konflikter och hur regeringen vill jobba med jämställdhet men också med bistånd för att bistå dem som far illa.

Detta är ett extremt viktigt område, för tyvärr, herr talman, är det ofta kvinnor och barn som far riktigt illa i krig och konflikter. Vi har sett att sexuellt våld används i militära syften gentemot rohingya, och vi har också fått rapporter om att uigurer far illa på det sättet.

Vi har situationen i Kongo, Sydsudan och Sudan, där det har funnits konflikter. Vi har hela Sahelområdet, där det tyvärr är vanligt förekommande med angrepp från olika militära grupper mot bofasta. Syftet är att kidnappa kvinnor, många gånger för att sedan skapa en form av tvångsäktenskap. Det är en del av det sexuella våldet.

Vi ser det även i andra delar av världen. Vi har sett hur den ryska armén har tågat in i Ukraina och mer eller mindre systematiskt avrättat tillfångatagna. Man har kidnappat barn och fört dem till Ryssland, och man har använt sig av sexuellt våld som en del av krigföringen.

Vi är också många som har förfärats och förfasats över hur den 7 oktober blev en orgie i sexuellt våld gentemot civila israeler. Vi har även sett det i Syrien och i konflikten i Irak, där Daish mördade familjer och kidnappade kvinnor som såldes på marknader.

Tyvärr, herr talman, verkar det sexuella våldet i krig finnas i större delen av alla konflikter som dyker upp. Vi ser det även i inomnationella konflikter. Man kan ta drogkartellerna i Latinamerika, där barn och kvinnor inte bara utnyttjas för droghandel utan också utsätts för ren trafficking och sexuellt utnyttjande.

Herr talman! Därför blev jag väldigt glad när jag kunde läsa i utrikesdeklarationen att regeringen pekar på detta. Jag tror att det är viktigt att vi i Sverige, oavsett vilken politisk hållning och vilka ingångsvärden vi har, kan vara överens om att detta är saker som vi tillsammans ska kämpa för att motverka så mycket som möjligt.

Oavsett var i världen det sexuella våldet gentemot kvinnor och barn sker ska det vara en del av vår gemensamma agenda att säga att det inte är okej och att vi måste bekämpa det. Därför, herr talman, är jag tacksam över dagens utrikesdeklaration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Den utrikespolitiska debatten var härmed avslutad.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsministern.

Jag har tidigare varit skolpolitiker i 12-13 år och haft förmånen att se hur skolor jobbar och hanteringen av friskolor. Nu har jag förmånen att sitta i en styrelse i en kristen idéburen friskola. Jag ser även där hur behandlingen kan vara olika både från kommuner och skolinspektion - om man jämför förutsättningar.

En stor och viktig del i idéburna friskolor är att man oftast - eller snarare är det alltid så - inte tar ut vinst, utan man jobbar aktivt med att föra tillbaka pengarna. De flesta idéburna friskolor har aldrig bildat någon form av koncern över huvud taget. Ändå handlar alltid debatterna om koncernbildningar och vinster.

Däremot ser man att det faktiskt kan vara rätt tufft ibland för de mer idéburna friskolorna. Min erfarenhet är tyvärr att kommunerna missgynnar friskolor.

Vad gör regeringen för att gynna och underlätta för mer idéburna friskolor i Sverige?

Fru talman! Regeringen lägger alltså 354 miljarder på väg under de här tolv åren. Socialdemokratin ämnar lägga 309 miljarder. Det är en substantiell skillnad i ett vägsystem som alla pekar på har stora problem. Men jag släpper det. Jag kan bara konstatera att det är stor skillnad på vår satsning och socialdemokratins satsning när det gäller vägar.

När det gäller järnvägen är det en mycket bra fråga. Jag tror att jag försökte beröra i mitt anförande att man ändrade budgetsystem i det här huset 1980. Sedan dess har det byggts upp en total underhållsskuld. Nu med den uppgörelse där både kristdemokrater och socialdemokrater är med och överens om ett balansmål börjar vi faktiskt ta tag i den ekonomiska delen av det hela. Jag tycker att det är positivt att man kan göra en bred uppgörelse även om jag vidhåller och fortfarande tror att det hade varit bättre att återgå till en investeringsbudget.

Haken är bara att det inte är brist på pengar den här gången. Även om vi hade haft en investeringsbudget hade det inte hjälpt att vi hade fyllt på med ytterligare några miljarder om det inte finns någon som kan svälja miljarderna och så att säga göra pang för pengarna.

Jag försökte besvara den frågan lite grann i mitt anförande. Det jag tycker är positivt med regeringens skrivningar är att man också öppnar dörren för andra, för det verkar vara svårt för Trafikverket att få tillräckligt mycket på rull. Jag pratar inte om enskilda personer eller enskild personal, men om vi bara ser det som en myndighet verkar det vara svårt att lösa de behov som finns. Det är alltså inte brist på pengar, utan det verkar vara brist på hantverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Man öppnar för att någon annan kan agera vid sidan av Trafikverket, till exempel på Malmbanan och Öresundsförbindelsen, som regeringen pekar på. Det tror jag är väldigt klokt. Jag hoppas att det under året man jobbar med detta ska komma fram några sådana exempel, för vi behöver få mer fart även på järnvägsinvesteringarna.

Fru talman! Jag ska återkomma till den fråga som jag till viss del har ställt tidigare. Den gäller faktumet att socialdemokratin lyfter fram att man satsar på både väg och järnväg.

I de handlingar som finns för det här betänkandet framgår det tydligt att man flyttar pengar från vägunderhåll till järnvägsunderhåll. Det gör man då oaktat det faktum att med nuvarande organisation och nuvarande situation - vi vet givetvis inte hur det ser ut om tolv år, men vi måste ändå planera för någon form av fast verklighet - skulle Trafikverket helt enkelt inte kunna äta upp de pengarna. Det är ju inte så att 45 miljarder bara ligger, utan de ska fördelas över de tolv åren. Det skulle innebära att man redan 2026, 2027, 2028 får mer resurser till järnvägen än man kan göra slut på.

Där undrar jag hur socialdemokratin egentligen tänker, för det man lämnade efter sig som arv var ju en plan som faktiskt resulterade i att underhållet av väg blivit sämre under de senaste åren. Vi försöker återhämta det.

Den andra frågan som jag skulle vilja ställa gäller något som förvånar mig lite mer. Det är den här kommentaren att vi har för många aktörer på spåret.

Det avregleringen har resulterat i är, enligt Trafikverkets uppgifter, att från 1990 fram till 2023 ökade trafiken på järnväg från 14 miljoner människor till 23 miljoner människor. Det är alltså en ökning på 71 procent, och det beror helt enkelt på att man har fler operatörer. Det är fler som använder banan.

Det här har å andra sidan gjort att banan utsätts för ett hårdare tryck. Det är därför vi i den plan som finns här vill återskapa pengar till att rusta upp järnväg men även bygga nya spår.

Hur ser man på miljönyttan som faktiskt har uppstått när fler åker tåg?

Fru talman! Jag vill återigen börja med det sista. Jag tog det exemplet för att det, såvitt jag har kunnat läsa mig till, verkar som att det kanske går att hitta finansiering när det gäller Oslo-Stockholm. Men jag kan inte här och nu lova något eftersom det är detta som ska ske under ett års tid. Det var därför jag inledde mitt anförande med att vi har den här tolvårscykeln och nu antar ramar. Det som gläder mig med ramarna är att regeringen öppnar spännande dörrar.

Här måste nog olika operatörer, regioner och delregioner själva komma med de kloka idéerna: Här har vi ett förslag, och vi tror att detta kan gå ihop. Jag hoppas och förutsätter att vi på regeringssidan tar oss tid att lyssna på dem. Jag var alltså ärligt och ödmjukt öppen här. Jag ser skrivningar i regeringens text som jag tycker är jättespännande, utöver att detta är den största investering vi hittills har gjort.

När det gäller den andra frågan kommer vi båda från Västsverige. Vi har duktiga inkubatorer, och vi är vana vid en kultur hemma där det pågår en rätt spännande teknikutveckling.

Jag vågar inte svara på frågan om forskningspropositionen. Jag har inte alls jobbat med det området i riksdagen eller när jag var skolpolitiker hemma, så den frågan släpper jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Jag har varit borta från utskottet i två år, så jag vet inte riktigt hur långt vi har hunnit komma. Men jag ser att vi behöver hitta en lagstiftning eller någon form av reglering som inte är på nejsidan utan på en uppmuntrande sida. Det handlar exempelvis om spannet. Var i luftspannet ska en drönare få gå? Vad händer i framtiden om en drönare kommer ut med morgontidningen? Är det ett jätteproblem? Vad händer om Ica kan skicka mat till en äldre människa? Då behövs lagstiftning.

Jag tror alltså att vi har en del grejer där vi tillsammans kan skissa fram något. Jag hoppas givetvis att Andreas Carlson ska vara lika nyfiken på detta som jag är. Den moderna tekniken, som i exempelvis Rwanda, som jag nämnde, öppnar jättespännande dörrar, framför allt för människor som är äldre eller funktionsnedsatta.

Fru talman! Jag ska ta den sista frågan först. Det är klart att jag inte kan uttala mig å regeringens vägnar. Men jag kan ändå konstatera att regeringen själv pekar ut exempelvis Malmbanan. Regeringen pekar också ut att Öresundsförbindelsen skulle kunna vara ett ställe där man får använda resurser för att bygga infrastruktur i Skåneområdet.

Sedan finns det en problematik som berördes i ett anförande i den tidigare debatten. Om några ska vara med och medfinansiera vill de ha betalt. Banavgifterna är väldigt låga i relation till järnvägens kostnader. De är inte låga om vi tänker att vi vill flytta gods till järnväg. Detta är en problematik som vi har tillsammans.

Det är nog lite svårare med medfinansiering när det gäller järnväg. Bilisterna verkar vara mer betalningsbenägna. Man betalar för att köra på Motala bro i stället för att köra runt, och man betalar när man åker till Svinesund i stället för att köra på den gamla bron. Då får vi fundera på det de har funderat på i Norge: Kan vi ta betalt av bilisterna för att rusta upp järnväg? Det var då det bildades ett bomparti och kom väldigt mycket folkliga reaktioner. Så det är jag inte så säker på.

Jag tror att vi alla tillsammans kommer att föra samtal om vad det finns för järnvägssträckor som skulle kunna öppna den här dörren. Jag tror att det finns ett ömsesidigt intresse.

När det gäller den andra frågan, om mobilitet, tror jag att vi ibland begränsar oss själva; vi är så förbaskat moderna. Min hustru kommer från Estland. Där har man i dag rullande fordon som går digitalt. Efter det fruktansvärda inbördeskriget i Rwanda - vi har andra som pågår och har pågått - byggde man upp ett system för att skicka medicin, skolböcker och mat med drönare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Jag tror att vi inte riktigt själva vet vart vi är på väg. Därför tror jag mer på den retorik jag använder, nämligen samtalet som modell. Jag är inte ute efter konfrontation utan efter hur vi söker oss till ett bättre Sverige. Det kommer säkert i förlängningen att påverka lagstiftning.

Fru talman! För oss här i kammaren är det här en ordning som vi är väl insatta i. Men det finns också människor som lyssnar på oss och som läser våra dokument. Jag tänkte därför bara lite kort säga att det här med infrastruktur är en stor process. Den har en tolvårig cykel. Vart fjärde år omprövar man denna tolvåriga cykel. Det som sker i dag är att vi tar ramarna för de kommande tolv åren. Därefter tar vi varje år en årlig budget.

När det gäller själva innehållet är det fortfarande så att vi i dag regerar på den förra regeringens inriktningsplan. Den nuvarande regeringen har dock gjort en del förändringar. När regeringen tillträdde flyttade man exempelvis en del resurser från järnväg till väg, eftersom Trafikverket själva sa att de inte klarade av att göra slut på pengarna, och då fanns det en risk att de skulle frysa inne i stället för att användas till infrastruktur.

Vad som rent tekniskt händer efter att det här har klubbats i morgon är att en process påbörjas - den är säkert redan igång - i kommuner, regioner, företag och intresseorganisationer som vill gå in och påverka planen. Vart fjärde år görs en omprövning, så det är fullt möjligt att lyfta in eller lyfta ur ett projekt, och den processen påbörjas nu. Det beslut som vi diskuterar i dag är alltså ramarna för processen som sedan drar igång.

Jag kan konstatera att jag är otroligt glad över att ha fått komma tillbaka till trafikutskottet just inför den här debatten. Förra mandatperioden satt jag i trafikutskottet, då i opposition, och pratade rätt mycket med den dåvarande regeringssidan om just det faktum att den plan man hade lagt, framför allt på vägsidan, inte skulle resultera i ett återställande. Det är faktiskt så illa att både Riksrevisionen och Trafikverket konstaterade att med den plan som än så länge gäller kommer vägstandarden att vara sämre i slutet av mandatperioden än i början av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Vi var många som kritiserade det och sa att det inte var riktigt tidsenligt. Som jag påpekade i föregående debatt började både jag och Jens Holm från Vänsterpartiet att prata om att vi behöver hitta en ny budgetmodell för att komma åt det här problemet.

I min enkla värld jämförde jag givetvis med kommun och region, där man har en investeringsbudget och en driftsbudget. Och nu har det skett en förändring som faktiskt påverkar den plan som vi nu ska diskutera, nämligen att man har kommit till ett balansmål. Kom man så långt som vi kristdemokrater önskade? Nej. Kom man till en bättre situation än förra mandatperioden? Ja.

Så är det ibland i politiken. Man får finna sig i att det görs en kompromiss.

Det här frigör ändå resurser. I den plan som nu går upp för kommande tolv år finns 1 171 miljarder. Det är väldigt mycket pengar. Det är en substantiell förändring även i relation till att vi har haft hög inflation. Här sker alltså en stor och positiv förändring.

En annan mycket viktig grej är att man nu flyttar pengar till ett anslag för Trafikverket. Jag vill här från talarstolen säga att jag tycker att regeringen har gjort detta väldigt bra tillsammans med sina tjänstemän, och det irriterar mig lite grann. Vad är det då som irriterar mig med detta? Jo, det är att jag inte själv upptäckte det. Det är väl bara att erkänna. Man ägnar fyra år åt ett område och tycker att man har läst på, och så missar man den lilla detaljen.

Oavsett det så rättas det nu till, fru talman. Det innebär att det kommer att bli lättare att styra Trafikverket, och det kommer att bli lättare att se vad pengarna går till.

En annan viktig grej i det dokument som vi nu debatterar är att regeringen mycket tydligare öppnar dörren för alternativa driftsformer. Man är inte helt framme i detalj när det gäller hur det kommer att se ut, men redan i dag finns det exempel på detta. Vi har en del broar som har finansierats av vägavgifter, till exempel i Motala, i Sundsvall och i min hembygd, där man byggde bron över Svinesund till Norge. Vi har också Arlanda Express, som är en samarbetsväg som har fungerat, och vi har Öresundsförbindelsen.

Att regeringen pekar på detta öppnar dörren för nya pengar vid sidan av det anslag som kommer från skattemedel och annat, men det öppnar också dörren när det gäller önskemålet om att producera mer järnväg, vilket jag tycker är det väsentliga och något som jag har hört både i den debatt som var innan och i den här debatten.

Den proposition och det betänkande som nu är framme löser vägproblematiken. Vi kommer att under tolv år kunna återställa underhållsbristen på väg. Det kommer fortfarande att finnas investeringar som behöver göras.

Men vi återställer inte underhållsbristen på järnväg. Huvudskälen till detta har regeringen vid flera tillfällen och även vi som tillhör regeringsunderlaget försökt förklara.

Det ena är att Trafikverket själva säger att de inte kan svälja mer. Man kan ha en diskussion om huruvida det beror på organisationen eller någonting annat. Men faktum är att om en myndighet själv säger att man inte löser detta blir det lite konstigt om man får mer pengar än vad man säger sig kunna göra av med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Men även här öppnar regeringen dörren. När man säger att man ska ha andra finansieringsformer och andra modeller öppnar man de facto dörren för exempelvis nya varianter av Arlanda Express. Om det ska handla om Oslo-Stockholm eller något annat någon annanstans blir en senare fråga. Detta ska nu beredas under ett år. Man öppnar i praktiken dörren väldigt tydligt för att det skulle kunna finnas andra lösningar när det gäller finansiering för Öresundsförbindelsen och infrastruktur i Skåneområdet. Även detta öppnar dörren för att man skulle kunna göra investeringar vid sidan av Trafikverket.

Fru talman! Detta var frågor som vi lyfte fram i opposition under den förra mandatperioden. Då upplevde vi att den dåvarande regeringen inte var riktigt lika lyhörd. Mitt problem är att jag gillar Tomas Eneroth. Men just på detta område var han inte så lyhörd. Nu ser vi att vi ändå har flyttat politiken ett steg längre fram, vilket jag tycker är positivt.

En annan viktig sak i detta arbete är att det finns en tydlighet i fråga om att sjöfart är viktigt, och isbrytarna finns med. Även här tror jag att vi alla skulle vilja att det går fortare och att det kanske blir mer. Men vi har ändå kommit fram till att man ska fullfölja delar av denna process.

Jag har pratat med mycket sjöfolk. Och självklart är det bästa som hade kunnat hända i den bästa av alla världar att Sverige och Finland hade kunnat hitta en gemensam process. Det är mycket smartare att beställa fler än ett fartyg och så vidare. Men regeringen går ändå vidare, vilket jag tycker är bra.

Regeringen pekar ut flyget på ett helt nytt sätt. Under den förra mandatperioden var flyget någonting som skulle stå i skamvrån. Nu är regeringen tydlig med att flyget faktiskt är någonting som är viktigt för oss alla.

Själv har jag använt begreppet kollektivtrafik om flyget. Varför använder jag begreppet kollektivtrafik när jag pratar om flyget? Jo, det beror på den tekniska utveckling som tidigare har skett i Göteborg. Vi får se var Heart Aerospace landar, så att säga.

Elflyg öppnar en jättespännande dörr. Man kanske flyger en kortare sträcka, ungefär som en buss, och plockar på några till. Sedan flyger man nästa sträcka. Med elflyg och den typen av anläggningar skulle flyget faktiskt i vissa stycken vara mer miljövänligt än järnvägen. Det går nämligen åt resurser för att bygga spår och att bygga själva betongområdet för att järnvägen ska kunna rulla fram. Elflyg för kortare sträckor öppnar upp för en jättespännande framtidsvision som jag tror att vi ibland har lite svårt att ta till oss.

Fru talman! Detta är ändå ett betänkande där man kan peka ut lite framtidsvisioner. En fråga som jag har försökt lyfta fram inom Kristdemokraterna och vill nämna här är att om vi får mer elektrifiering hamnar vi till sist i den norska situationen, nämligen att elbilarna inte betalar någon skatt. I dag betalar diesel- och bensinbilar skatt. Och vi har till och med fått undantag i EU för miljövänliga bränslen. Det är jättepositivt vid omställningen. Men i förlängningen blir det ett problem om ingen betalar skatt för infrastrukturen.

Under den förra mandatperioden lyfte jag vid flera tillfällen fram den fråga som bland andra Gröna Bilister har lyft fram, nämligen att vi nog borde börja titta på en annan form av bränsle- och fordonsbeskattning. Då skulle man kunna ha en helt annan styrning i fråga om tider på dygnet då man kör och miljöklassning av fordon. Vi ser på till exempel lastbilssidan att Tyskland redan har denna typ av teknik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Jobbar man med en digital fordons- och bränslebeskattning, det som man ibland kallar kilometerskatt, skulle man kunna få en annan miljöstyrning.

Vi kristdemokrater får ibland frågan om vi bryr oss om miljön. Svaret är ja. Men vi tror inte alltid på de lösningar som andra lyfter fram.

Ännu mer spännande med just denna typ av teknik är att tekniken för detta tillverkas i Jönköping, vilket vi kristdemokrater brukar tycka är bra.

En annan stor sak som jag tror att vi behöver fånga upp och som vi kommer att få prata om är självkörande fordon och AI inom infrastrukturen och vad det får för effekter.

Vi har frågan om mobilitet. För några år sedan besökte några i trafikutskottet ett av taxibolagen som konkurrerar med svensk taxi. Deras vision är att du i en app ska kunna beställa en cykel som du tar dig till bilen med, som kör dig till tåget, som tar dig till flyget. Och du ska kunna göra en beställning att du vill åka från Arlanda till New York. Du får hela kedjan och betalar på ett ställe.

Jag tror inte att vi själva är riktigt medvetna om vad denna typ av mobilitet får för konsekvenser. Men vad får den för konsekvenser för integriteten?

Vi lever i en rätt spännande tid. Och vi kan säkert skälla på varandra ibland, men vi har också saker som förändrar verkligheten.

Flyget är enkelt i luftrummet. Även där kommer vi att se hur AI påverkar. Men vad gör vi med drönare? I vilket spann ska man få flyga med framtida teknik? Det kan handla om att flytta ett hjärta från sjukhus A till sjukhus B. Det pågår en teknikutveckling som jag tror att vi tillsammans kommer att få fånga upp.

Vi har också stora omvärldsförändringar. Kineserna bygger en ny sidenväg. När Nato gick ur Afghanistan gick kineserna in. När det gäller vad som nu händer i Syrien och i Irak ska man inte bli förvånad om kineserna kommer att gå in också där med investeringar. De kommer att bygga den nya sidenvägen. Vad får det för konsekvenser för internationell sjöfart?

När vi nu blickar ut tolv år har vi ibland en förmåga att blicka väldigt mycket på vår infrastruktur. Jag tror att vi tillsammans - regering, opposition och partier - behöver blicka även på framtidens situation. En ny sidenväg kommer exempelvis att resultera i att det som man förr i tiden kallade Centraleuropa får ett helt nytt industriellt fokus. De kommer att finnas där tidigare när materialet kommer in.

Fru talman! Jag tycker att detta är ett väldigt bra betänkande. Rent egoistiskt blir jag jätteglad när jag ser att man som politiker kan vara med och påverka i gnetandet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! När det gäller frågan om Trafikverket tror jag att de absolut flesta har uppfattningen att det inte fungerar riktigt väl.

Jag kan gå till mitt eget parti. Jag har rest runt och ingått i en samhällsbyggnadskommitté som partistyrelsen tillsatte, och jag tror inte att jag har varit på något ställe där man ger Trafikverket beröm.

För egen del - och jag är noga med att säga att det är för egen del - hade jag inte varit främmande för att dela upp. Men jag delar också regeringens analys att en uppdelning i sig inte givet är en lösning. Det innebär också en lång tid av omorganisation.

Regeringen har påbörjat ett arbete där man tydligt fokuserar på att det måste bli effektivare. Jag ägnade en del av mitt anförande åt att Trafikverket måste bli effektivare. Det får inte vara så att Trafikverket är en bromskloss för företag och kommuner. Jag använde förslaget om ett fängelse i Åmål som ett exempel. Men det är inte bara i Åmål som man ser detta, utan vi ser på flera platser i Sverige att det finns en vilja att investera - men det bromsas upp.

Problemet med idén att återföra mer och mer av upphandlingar - vi har debatterat detta i fyra år sedan den förra mandatperioden - är att det inte finns en enda rapport hos Riksrevisionen som tyder på att det skulle bli bättre med Trafikverket. Sverige äger en maskinpark, men på grund av felaktiga upphandlingar körs den i Norge. Det finns egentligen alldeles för få företag i branschen, och om de ska fungera måste det snarare ske fler upphandlingar med tydligare tidsmål.

Jag delar verkligen uppfattningen att vi behöver effektivisera, och en fråga som är den absolut viktigaste är att vid upphandlingar också räkna in samhällsnytta. Jag är inte säker på att det som sker hemma i Göteborg och Alingsås, att man åker omkring med traktor och byter ledningar, är det bästa för svensk samhällsnytta.

Men här upplever jag ändå att regeringen har tagit tag i detta, och jag vet att Tidöpartierna ligger på hela tiden. Där är det bra att oppositionen också ligger på så att vi tillsammans gör Trafikverket till en mer effektiv myndighet.

Fru talman! Linus Lakso har tidigare i debatten frågat hur Kristdemokraterna ser på investeringsbudget. Jag vill bara i all ödmjukhet påminna om att jag lyfte den frågan under hela förra mandatperioden. Och vid det tillfället var det, vad jag minns, bara Vänsterpartiet som höll med.

Kristdemokraterna har sedan som parti via Hans Eklind varit med i en förhandling. Där har man rådbråkat frågan och landat i ett balansmål. Tycker jag att det är bra? Nej, jag hade föredragit en investeringsbudget. Men har man gjort en uppgörelse har man gjort en uppgörelse, och man kan inte gärna redan innan den ens är färdig och har testats under en tid börja säga att man ska göra om den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi kristdemokrater kommer givetvis att hålla fast vid uppgörelsen, och sedan förutsätter jag att man någon gång i framtiden - om det sedan är om en, två eller tre mandatperioder - tittar på hur det har fungerat.

Vad man däremot kan veta rent historiskt är att vi hade investeringsbudget fram till 1980. 1981 halverades investeringarna i infrastruktur, och så har det varit sedan dess. Den underhållsskuld som har byggts upp har alltså byggts upp under den tid vi hade ett annat system. Från kristdemokratiskt håll är jag oerhört glad att vi har kunnat genomföra en förhandling och gjort en kompromiss, och jag är glad för de pengar det har frigjort.

Det finns en kultur åtminstone ute i kommunerna, där jag har varit mest aktiv, där man accepterar en spelplan. I kommunerna är det SKR:s siffror som man, oavsett färg, ofta utgår ifrån. Utifrån det perspektivet kan jag tycka att det är konstigt att Miljöpartiet har en egen budgetmodell som är annorlunda än alla andras. Det blir liksom inte jämförbart för medborgarna.

Fru talman! Jag hör att det finns ett engagemang för att återförstatliga underhåll av järnväg till Trafikverket. Det är bara det problemet, fru talman, att Trafikverket inte klarar av det. Det är ett av de stora problemen. Om man nu avsätter mer pengar till Trafikverket än de kan hantera är det pengar som återförs till regeringen. Hur tänker Miljöpartiet där?

Fru talman! För en politiker som jobbar med infrastruktur är dagens två debatter en tidig julafton. Då får man väl passa på att önska alla god jul, inklusive SSAB.

Vi har i dag en debatt som handlar om budgeten. Det som är positivt i det betänkande vi nu debatterar är att det blir ökade anslag till bland annat enskild väg. Den stora förändringen rent siffermässigt är den som sker 2026 och 2027, där man ökar med 6 miljarder och sedan med ytterligare 2 miljarder.

Att det ser ut så hänger helt enkelt ihop med att vi fortfarande är inne i den gamla infrastrukturplanen. Det tänker kanske inte alla utanför denna kammare på. Personligen tror jag att det är en väldigt god ordning att vi jobbar med tolvårsplaner med fyra års omvärdering. Sedan kan man säkert fundera på Centerns lösning med ännu bredare diskussioner, men själva metoden att peka ut en bit framåt tror jag på.

Detta leder å andra sidan till att en regering faktiskt sitter och regerar under väldigt lång tid med den förra regeringens beslut. Så är det för oss, och så kommer det eventuellt att vara för en annan regering vid ett annat tillfälle.

I och med de beslut vi snart kommer att fatta sker det en kraftfull satsning på infrastruktur. Med den kraftfulla satsningen löser vi ut vägunderhållet, men vi löser inte ut järnvägssidan. Det är ingen som har varit hemlig med det, utan här finns en skillnad.

Regeringen fortsätter också satsningen på enskild väg. Man fortsätter satsningen på BK4-vägar, vilket jag tror är positivt. Vi behöver få ett väl fungerande system i hela landet så att det går att transportera gods och flöden.

På järnvägssidan har vi stora utmaningar. Dessa utmaningar kommer faktiskt att bli större under en period. Det sker ombyggnationer. Jag kan bara ta Bohusbanan hemma hos mig själv som exempel. Den blev försenad, vilket haft stor påverkan på transporter mellan Uddevalla och Bohuslän ned till Göteborg. Vi ser det också på andra platser där man gör investeringar - investeringar som är positiva men som kortsiktigt påverkar människors möjlighet att resa med tåg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Här är det viktigt att vi hittar metoder och upphandlingar som gör att man vid upphandling också värderar den tid det tar att bygga om. Jag känner en oro över att man inte har gjort det tidigare och hoppas att den här regeringen ska titta lite mer på frågan.

Egentligen gäller samma sak för nybyggnation. När man bygger nytt har det i alla fall fördelen att det inte krockar med befintlig trafik, men även där är det väsentligt att man upphandlar på ett sådant sätt att tid värderas.

En annan viktig aspekt när det gäller nyetablering är det år vi nu har. Nu kan regioner, kommuner, näringsliv och de olika partierna bolla in vad man vill ha med i nästa plan. Den ska ju antas någon gång 2026. Jag och Kristdemokraterna har ett budskap som vi försöker skicka med, och det är: stråk, stråk, stråk.

Järnvägens effektivitet fungerar när den är färdigbyggd. Den fungerar inte när man håller på och lappar och lagar eller har tillfälliga lösningar. Här måste man våga fokusera på stråken. Då får vi också mer effekt, och då kommer vi att kunna dra nytta av den.

Det är positivt att regeringen investerar i nya spår. Man investerar också i trafikledningssystem som kommer att underlätta på spåren på sikt.

En fråga som har varit uppe när det gäller järnvägen men som egentligen ligger lite vid sidan av det vi hanterar är diskussionen mellan SJ och regionerna. Jag tror ändå att det är viktigt att påpeka i talarstolen att SJ är ett vinstdrivande bolag som följer aktiebolagslagen. Regionerna följer kollektivtrafiklagstiftningen, och där får man lov att subventionera. Det är alltså två helt olika spelplaner.

Detta leder till det vi har sett exempelvis här i Stockholmsregionen, nämligen att SJ har dragit sig ur medan regionen har tagit ett större ansvar för arbetsmarknadsregioner. Detta kan man fundera på över tid. Eller också är det så det är - Skånetrafiken fungerar bra, Västra Götalandstrafiken fungerar bra, SL och andra fungerar bra, och så kanske SJ och övriga tågoperatörer ska jobba med fjärrtrafiken. Men vi behöver ändå vara medvetna om detta, framför allt medborgarna: Här är operatörer som agerar under olika lagstiftning, och därför kan det bli lite komplicerat ibland.

Om vi lämnar järnvägen, som är ett kärt barn, och går över till flyget ser vi även här att vi har stora utmaningar. Vi hade en politik som odlade flygskam, snabbt följd av covid. Nu befinner vi oss i en flygkris. Vi ser hur BRA och SAS börjat samarbeta, vilket troligtvis var helt nödvändigt för att klara trafiken, och det pågår en konkurrensprövning.

Nu har man väl inte gått vidare med det fullt ut, men detta är också en spännande fråga. Å ena sidan ska det givetvis finnas konkurrens på en marknad, men om de här två bolagen inte får konsolidera sig finns det å andra sidan risk att vi förlorar ännu mer transporter.

Flyget är inte bara ett miljöproblem, vilket en del ibland lyfter fram det som. Flyget är kollektivtrafik över avstånd. Det är spännande att riksdagsledamöter från Kiruna kommer snabbare till Stockholm än vad jag gör som åker tåg, eftersom flyget fungerar som en snabb form av kollektivtrafik. Det är affärsresor, det är vård, det är brand, det är försvar, det är sjöräddning och det är polis. Vi måste ha med hela det perspektivet när vi pratar flyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Då blir det också viktigt att lyfta in frågan om exempelvis Arlanda och Bromma eller de lokala flygplatserna. Många kommuner känner nu att de inte klarar av det längre. Utifrån det perspektivet tycker jag att det är positivt att det pågår en stor utredning om hur det ska fungera i Stockholmsområdet. Jag tror att vi har tappat ett antal år. Vi borde ha satsat på Arlanda tidigare, framför allt infrastruktur till och från Arlanda. Det var tveksamt att förlänga avtalet med Arlanda Express utan att ens samtala med trafikutskottet. Men nu är vi där vi är.

När det gäller den mer långsiktiga synen på flyget tillhör jag dem som säger att man borde titta på hur Finland och Norge har gjort. Men tills vi har en mer långsiktig lösning behöver vi ändå uppmuntra ett flyg som är miljövänligt. Vi måste uppmuntra den omställning som pågår. Då kan inte kommuner och regioner mer eller mindre förbjuda folk att resa med flyg.

Fru talman! När det gäller sjöfarten är det samma sak. Det finns utmaningar, men regeringen jobbar aktivt för att vi ska kunna så att säga flagga in mer fartyg. Man gör regelförändringar och ser över skatterna. Det här är oerhört viktigt, framför allt ur ett säkerhetsperspektiv. Jag upplever egentligen att vi är mer eller mindre överens när vi samtalar med varandra om sjöfartens vikt.

Fru talman! Trafikverket är ett kärt barn, höll jag på att säga, eller så är det ett mindre kärt barn. Jag kan inte resa någonstans i landet utan att denna myndighet får kritik. De får också kritik av Riksrevisionen.

Jag behöver inte gå längre än till min egen hembygd. I Åmål vill man bygga fängelse och känner att man har fått en bra dialog med Kriminalvården. Men det faller kanske på att man inte får fram de trafiklösningar som behövs, på grund av att det tar för lång tid hos Trafikverket. Det är dessutom inte en fråga som bara enskilda kommuner drabbas av. Det gäller även folk i näringslivet.

Det är bra att regeringen har satt igång ett arbete, men jag vill ändå från denna talarstol säga att Trafikverket måste bli effektivare. De måste bli mer kundorienterade. Det duger inte att stora affärer, som kan innebära arbetstillfällen i glesbygd, ska falla på grund av att myndigheten inte får ordning på sina relationer.

Fru talman! Jag går vidare till bredband, post och it, och jag kommer att dra över min talartid - jag ber om ursäkt från början.

Postnord kommer vi att få jobba med. Vi kommer att få fortsätta följa den processen. Verkligheten är ändå sådan att antalet brev som skickas går ned men att antalet paket som skickas går upp. Och ungdomar, som ni som nu sitter på läktaren, och vi i kammaren mejlar alltmer. Med allt färre användare blir det allt svårare att upprätthålla en fungerande postverksamhet.

På it-sidan gör regeringen en hel del. Jag har stor respekt för det som sades i anförandet tidigare om IT-kommissionen och det de lyfte fram. Men man jobbar också med e-legitimation och e-plånbok och gör en utredning om PTS, för att de ska få ett nytt uppdrag. Man avsätter också nästan 4 miljarder för att bredbandet ska utvecklas. Jag tycker att det är bra men skulle kunna önska mer.

Jag ska berätta en kort anekdot. Första gången jag satt i riksdagen satsade Göran Persson 10 miljoner på att bygga bredband i Sverige. Det intressanta är att vi faktiskt var bland de bästa i Europa då. Ingen av oss visste nog vad det skulle kosta. Det kan alltid läggas mer, och det kan läggas mindre. Men jag är tacksam för det som är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Mitt sista lilla block gäller miljön. Det ska vara socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Vi har ofta debatter med Miljöpartiet om reduktionsplikt, elbilspremier, statliga miljöavtal och liknande. Men sanningen är att miljöåtgärder inte kan bygga på bara subventioner. De måste också bygga på en långsiktighet och på att människor som bor i olika delar av landet har olika förutsättningar.

Jag tror personligen att vår teknikutveckling, marknadskrafter och vanliga medborgares vilja att förbättra miljön kommer att leda till en bättre miljö.

Fru talman! Då tar vi det särskilda yttrandet, sidan 66: "Vi väljer därför att anvisa 500 miljoner kronor mer än regeringen till anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur till ökat underhåll av järnvägen för 2025." Man håller alltså ett anförande om att man även satsar på väg, men det finns inga pengar till väg. Det vill jag ha klargjort för dem som lyssnar.

Vi kristdemokrater är stora vänner av kollektivtrafik. Men man måste faktiskt sätta realistiska mål. Att tänka sig att var fjärde transport i hela landet ska ske kollektivt tror inte jag personligen är realistiskt. Däremot tror jag att vi ska eftersträva, arbeta för och jobba vidare med att hitta klimatsmarta lösningar. Då kommer det att handla om andra bränslen. Det kommer att handla om elektrifiering. Det räcker att titta på hur den svenska befolkningen bor.

Detta är en mycket hög ambition. Jag har stor respekt för att de som arbetar med kollektivtrafik eftersträvar detta mål, men jag tror att vi i politiken måste se till att nå klimatmålen på ett sådant sätt att det fungerar för medborgarna oavsett om de bor mitt i en storstad eller på landet.

Fru talman! Med det sagt skulle jag vilja komma tillbaka till en annan fråga. När jag tittar på de olika budgetarna kan jag konstatera att faktum kvarstår: Socialdemokratin har i många stycken likheter med oss i Tidösamarbetet. Socialdemokratin har också likheter med Centerpartiet. Men det är avsevärda skillnader mot Vänstern och Miljöpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det spelar faktiskt ingen roll hur många motioner eller särskilda yttranden man skriver när den tuffa verkligheten sedan ändå är att man på något sätt ska bilda en regering. Man kan givetvis spekulera i och drömma om att några partier trillar ut. Det har man gjort länge. Det brukar inte hända. Men hur ska socialdemokratin få igenom sin politik med detta spretiga regeringsunderlag?