Tobias Billström

Fru talman! Jag vill i detta sammanhang också passa på att säga några ord om den regionala situationen, som har en viss bäring på det vi nu diskuterar. Utvecklingen i Mellanöstern är mycket oroande. Spänningen i regionen är fortsatt hög, och det är väldigt viktigt att samtliga parter visar återhållsamhet för att motverka eskalering. Ytterligare eskalering i regionen ligger inte i någons intresse. Det anser den svenska regeringen liksom EU, USA, FN och regionala aktörer.

Vi ser inte att de iranska attackerna mot Israel den 13 april, som regeringen kraftfullt har fördömt, i sig förändrar de rättsliga förutsättningarna för en listning av IRGC under EU:s sanktionsregim mot terrorism. Däremot ser vi, i ljuset av händelseutvecklingen i Mellanöstern, en förnyad vilja bland EU:s medlemsstater att se över och skärpa de sanktionsåtgärder som riktats mot Iran. Flera medlemsstater har på senare tid uttryckt en önskan om att förutsättningarna för att terrorlista IRGC ska ses över och om att EU-institutionerna nu ska genomföra en förnyad analys av om de rättsliga förutsättningarna är uppfyllda. Regeringen välkomnar detta och ser fram emot den uppdaterade analysen. Jag tycker att det är viktigt att understryka att detta också är en processfråga.

Vidare har det tyska utrikesministeriet uppmärksammat EU på en dom från en regional domstol i ett mordbrandsfall, där statliga iranska myndigheter ska ha pekats ut. Den domen kommer också att analyseras i samband med att EU-institutionerna ser över de rättsliga förutsättningarna att terrorlista IRGC.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige fortsätter att följa upp frågan inom EU.

Det har också ställts frågor här om hur vi ser på IRGC:s roll, och jag vill understryka detta: Sverige hyser inga illusioner om Irans roll. Låt mig vara väldigt tydlig med detta mot dem som lyssnar här i kammaren i dag. Iran har ett stort inflytande i regionen - över Hamas, Hizbollah, huthier och andra aktörer - och naturligtvis även längre bort. Iran har ett stort ansvar för den negativa utvecklingen i regionen och en skyldighet att bidra till att förhindra en upptrappning som skulle kunna leda till en storskalig konflikt. Det är viktigt att understryka regeringens hållning i denna fråga.

Fru talman! Regeringens uppfattning har hela tiden varit att Sverige ska verka för den mest kraftfulla linjen mot den iranska regimens förtryck inom ramen för EU-enighet. Det är inte korrekt som interpellanten Alexandra Völker försöker göra gällande att regeringen inte skulle ha gjort detta. Det har tvärtom gjorts konsekvent. Det tydligaste exemplet är naturligtvis att när frågan efter regeringens tillträde för första gången sattes upp på dagordningen i utrikesministerrådet var det första gången på två år som EU över huvud taget diskuterade Iran. Man kan ställa sig frågan vilka ansträngningar som den tidigare socialdemokratiska regeringen gjorde under de två åren - inte några alls, vad jag vet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kan också finnas skäl, fru talman, att fortsätta diskutera frågan om sanktionsåtgärder.

EU har vidtagit flera sanktionsåtgärder mot Islamiska revolutionsgardet i dess helhet liksom mot individer och enheter inom IRGC under andra sanktionsregimer.

Sedan tidigare är direktoratet för intern säkerhet på det iranska ministeriet för underrättelsetjänst, MOIS, samt flera iranska individer som kunnat kopplas till terrordåd listade under EU:s terrorismsanktionsregim.

Det kan också finnas skäl att återvända till förutsättningarna för en listning under EU:s terrorismsanktioner.

En sådan terrorlistning behöver uppfylla rättsstatens kriterier, och det innebär bland annat att ett beslut om listning kräver enighet bland EU:s medlemsstater, som konstaterar koppling till terrorism enligt nationell lagstiftning. Det kan till exempel handla om ett beslut av polisen att inleda förundersökning eller ett beslut av åklagare att väcka åtal eller att en domstol har utfärdat en fällande dom för terroristdåd eller försök till detta.

Om ett sådant beslut härstammar från en myndighet i tredjeland måste även grundläggande krav på rätten till försvar och ett effektivt rättsskydd uppfyllas. Rådet måste också verifiera att händelserna som ligger till grund för listningen inte inträffat alltför långt tillbaka i tiden.

Nima Gholam Ali Pour konstaterade själv i sitt inlägg att detta är en tolkningsfråga, noterade jag. Det blir alltså en fråga för rådets rättstjänst att avgöra detta i den rapport som kommer tillbaka till utrikesrådet.

Interpellanten Alexandra Völker kan vara helt övertygad om att vi stöder den höga representanten Borrells arbete i den här frågan.

Tidigare har bland annat direktoratet för intern säkerhet på det iranska ministeriet för underrättelsetjänst, MOIS, blivit listat under EU:s terrorismsanktionsregim, precis som jag sa nyss. Det finns således inga hinder i nuvarande regelverk för att även lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner när de rättsliga förutsättningarna väl har uppfyllts och det finns enighet bland medlemsstaterna om en listning. Jag tycker att det är viktigt för den fortsatta debatten att vi har det klart för oss.

Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen arbetar för att skapa enighet inom EU för att lista det islamiska revolutionsgardet (IRGC) som terroristorganisation och hur jag och regeringen arbetar för att uppfylla det tillkännagivande som antogs av en samlad riksdag.

Som jag har svarat tidigare på flera riksdagsfrågor och interpellationer i denna fråga har regeringens uppfattning hela tiden varit att Sverige ska verka för kraftfullast möjliga linje mot den iranska regimens förtryck, inom ramen för EU-enighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller vår i riksdagen förankrade linje, det vill säga att verka för EU-enighet för att terroristlista IRGC, bedriver Sverige ett sedvanligt diplomatiskt arbete för att driva denna fråga. Vi har bland annat tagit upp vårt stöd för en listning vid utrikesministermötet den 22 april, liksom i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) och i Ständiga representanternas kommitté (Coreper). Vi har även konsulterat andra medlemsstater i frågan för att kontinuerligt följa upp de politiska och juridiska förutsättningarna för att ta frågan vidare. Den höge representanten Josep Borrell aviserade i samband med det informella utrikesministermötet den 16 april sin avsikt att ge rådets rättstjänst i uppdrag att åter titta på de rättsliga förutsättningarna för en terroristlistning av IRGC. Fortsatt är bedömningen att det nödvändiga breda stödet saknas inom EU för just en sådan terroristlistning.

Jag vill samtidigt i dag betona här i kammaren att EU har agerat mycket kraftfullt mot Iran. Det finns sedan mer än ett decennium tillbaka sanktioner mot hela revolutionsgardet på grund av dess del i Irans kärntekniska program. Det ger oss flera effektiva verktyg, exempelvis frysning av tillgångar och inreseförbud i EU. Ett flertal enheter och individer inom revolutionsgardet är dessutom listade under sanktionsregimen med anledning av den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran.

Den senaste utvecklingen med Irans missil- och drönarattack mot Israel, som kraftfullt fördömts av Sverige och EU, ger anledning att överväga ytterligare skärpta sanktionsåtgärder mot Iran. Denna diskussion pågår inom EU, och Sverige deltar i den.

Fru talman! Tack, interpellanten Lotta Johnsson Fornarve, för en bra debatt! Låt mig återkomma till frågan om handel i förhållande till Västsahara.

Svenska företag har ett starkt engagemang för hållbarhet, jämställdhet och socialt ansvarstagande. Regeringen är i den nya utrikeshandelsstrategin, som beslutades i december förra året, tydlig med att svenska företag förväntas följa OECD:s riktlinjer om ansvarsfullt företagande för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företagande samt mänskliga rättigheter. FN har även tagit fram en viktig vägledning för hur företag bör agera i särskilt svåra kontexter, inklusive konfliktområden. Här ingår konflikter som den i Västsahara. Dessa riktlinjer är tydliga, och regeringen förväntar sig att svenska företag följer dem.

Regeringen följer också den pågående EU-rättsliga processen med bäring på handel i förhållande till Västsahara. Frågan gäller, som vi känner till, de jordbruks- och fiskeripartnerskapsavtal mellan Marocko och EU som i tidigare domar har ogiltigförklarats av folkrättsliga skäl med hänvisning till brister i att säkerställa det västsahariska folkets samtycke. Domarna har överklagats, och en ny dom väntas under hösten. Sverige, liksom övriga EU, kommer givetvis att studera domen noga när den kommer och då ta ställning till den.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis upprepa att regeringen fortsätter att stödja en rättvis, hållbar och ömsesidigt godtagbar förhandlingslösning av frågan om Västsahara i enlighet med folkrätten, inklusive FN:s säkerhetsrådsresolutioner. Det är regeringens tydliga politik på detta område.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Ja, det är helt korrekt som interpellanten säger att läget på marken i Västsahara kännetecknas av spänningar och av en låg intensitet av fientlighet mellan Marocko och Polisario.

FN-missionen Minurso har sedan 1991 ett viktigt uppdrag att förbereda en folkomröstning om Västsaharas självständighet eller införlivande i Marocko. Sverige stöder Minursos arbete. Den här veckan genomförde vår ambassad i Rabat tillsammans med representanter från UD ett besök i Västsahara. De träffade bland annat representanter för Minurso för att på plats ta del av hur förhållandena ser ut på marken.

Säkerhetssituationen i delar av Västsahara är dålig. Det förekommer kränkningar av mänskliga rättigheter. Yttrandefriheten, mötes- och demonstrationsfriheten samt rätten till privatliv är begränsade. Journalister är särskilt drabbade, och godtyckliga frihetsberövanden förekommer. Situationen är med andra ord oroande.

Samtidigt fortgår Minursos viktiga arbete, och även om situationen på marken har förbättrats finns det en risk för eskalering. I Minursos mandat betonas vikten av att förbättra situationen för mänskliga rättigheter i Västsahara och i flyktinglägren i Tindouf, och det är något som regeringen välkomnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige fortsätter att vara en stark röst och aktör för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter och är engagerat i det internationella arbetet för att främja skyddet av försvarare av dessa rättigheter. I den senaste rapporten om Västsahara från FN:s generalsekreterare finns det uppgifter om att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter inte har kunnat genomföra besök i Västsahara. Detta är beklagligt.

Oberoende och opartisk informationsinhämtning är nödvändigt för att bevaka situationen när det gäller mänskliga rättigheter i Västsahara, och det är viktigt att parterna samarbetar med det internationella samfundet för att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras, utifrån parternas skyldigheter under internationell rätt.

Vad gäller situationen i flyktinglägren kan jag nämna att vår ambassad i Alger i november förra året deltog i FN:s flyktingorgans, UNHCR:s, givarbesök i dessa läger. Situationen för flyktingarna är mycket svår. Det är mycket höga lufttemperaturer och brist på vatten. Möjligheterna till försörjning är dåliga. Mellanöstern och Nordafrika är som bekant en av de mest utsatta regionerna när det gäller ökade temperaturer och torka. Ökad klimatpåverkan påverkar bland annat livsmedels-, energi- och vattenförsörjning negativt.

De höjda livsmedelspriserna i världen, till följd av covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har försvårat möjligheterna för UNHCR att ge tillräckligt med stöd inom ramen för de medel som FN förfogar över.

Beroendet av humanitärt stöd bedöms dessutom kvarstå i avsaknad av en lösning av konflikten, vilket ju bara ytterligare understryker behovet av att detta kan komma till stånd. De svenska kärnstöden till FN:s flyktingorgan, UNHCR, och till FN:s livsmedelsprogram, World Food Programme, är viktiga liksom vårt humanitära stöd till flyktinglägren i Tindouf i Algeriet. Det handlar ytterst om att tillgodose grundläggande behov i en mycket svår miljö.

Fru talman! För Sveriges säkerhet och stabiliteten i omvärlden är det avgörande att den regelbaserade världsordningen, folkrätten och respekten för FN-stadgan upprätthålls. Det spelar ingen roll om det är Ukraina eller något annat land som vi pratar om. Det gäller således självklart också i relation till Västsahara.

Västsahara utgör en avkoloniseringsfråga inom FN; där är jag och Lotta Johnsson Fornarve helt överens. Den internationella domstolen antog ett rådgivande yttrande om områdets status 1975. Det innebär att världssamfundet inte erkänner Marockos anspråk på suveränitet över territoriet. Sverige och EU fortsätter att stödja en rättvis, hållbar och ömsesidigt godtagbar förhandlingslösning i fråga om Västsahara i enlighet med folkrätten, inklusive FN:s säkerhetsråds resolutioner.

Detta är också något som jag lyfter i mina bilaterala kontakter med såväl Marocko som Algeriet. FN:s sändebud för Västsahara Staffan de Mistura har en viktig uppgift härvidlag, och som tidigare nämnts stöder regeringen hans ansträngningar för att få till stånd en politisk lösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Liksom Lotta Johnsson Fornarve anser även jag att det ska stå FN-sändebudet fritt att besöka de länder och de platser som han önskar inom ramen för sitt mandat. Att sändebudet löpande genomför informella och bilaterala konsultationer med olika aktörer, inklusive besök i regionen, är något som den svenska regeringen välkomnar, och det utgör en viktig del i uppdraget. En annan viktig del av uppdraget utgörs av de budskap som han sänder om att alla berörda parter har ett ansvar för att framsteg ska kunna göras i processen mot politisk lösning.

Som ett led i att stödja de Misturas viktiga arbete och uppdrag inbjöds han under det svenska ordförandeskapet i EU i maj förra året till Stockholm för att träffa representanter för samtliga EU:s medlemsstater, som då hade samlats för möte om Mellanöstern och Nordafrika, inklusive situationen i Västsahara. Det var ett viktigt tillfälle för en längre diskussion och utbyte av tankar och erfarenheter gällande situationen i Västsahara.

Jag fick själv möjlighet att träffa Staffan de Mistura några månader tidigare under hans besök i Stockholm. de Mistura, med över 40 års erfarenhet i diplomatins tjänst, delade med sig av erfarenheterna av sitt uppdrag och sina värdefulla kunskaper om läget på marken och om situationen för västsaharierna. Då, för drygt ett år sedan, framförde jag samma budskap som jag framför i den här kammaren i dag, nämligen att Sverige fortsatt stöder FN:s arbete för en lösning på Västsaharafrågan grundad i folkrätten, inklusive FN:s säkerhetsråds resolutioner. Detta tål att upprepas

Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om jag kommer att ta initiativ så att FN-sändebudet Staffan de Mistura kan utföra sitt uppdrag för att garantera Västsaharas rätt till självständighet och frihet, om Sverige kommer att agera så att folkomröstning om Västsahara kommer till stånd och om jag avser att verka för att FN-styrkan Minurso får i uppdrag att övervaka de mänskliga rättigheterna.

Vidare har Johnsson Fornarve frågat mig om jag har för avsikt att se till att tydliga svenska riktlinjer utarbetas till företag om att avråda från att investera på ockuperat område i enlighet med folkrätten och om jag kommer se till att Sverige står fast vid tidigare ställningstaganden angående att handelsavtal mellan EU och Marocko inte ska inkludera det ockuperade Västsahara.

Jag vill understryka att regeringens uppfattning är att frågan om Västsaharas status endast kan avgöras genom en rättvis, hållbar och ömsesidigt godtagbar förhandlingslösning i enlighet med folkrätten, inklusive FN:s säkerhetsrådsresolutioner. En politisk lösning på Västsaharafrågan skulle vara positivt för både stabiliteten och den ekonomiska utvecklingen i regionen.

En folkomröstning om Västsaharas status har inte kunnat hållas eftersom parterna inte kunnat komma överens om vilka som ska ha rätt att delta i en sådan folkomröstning. Regeringen stöder FN-sändebudet Staffan de Misturas ansträngningar att få till stånd en politisk lösning på Västsaharafrågan inom ramen för den FN-ledda processen. Jag träffade honom personligen i mars förra året och underströk vårt stöd till processen.

När det gäller frågan om Minursos mandat kan nämnas att tidigare initiativ från medlemmar av FN:s säkerhetsråd för att utöka mandatet med en MR-komponent inte funnit stöd i FN:s säkerhetsråd. Det är positivt att FN:s säkerhetsrådsresolution 2703 (2023) om förnyat mandat för Minurso betonar vikten av att förbättra situationen för mänskliga rättigheter i Västsahara och flyktinglägren i Tindouf.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många svenska företag arbetar aktivt för att bidra till de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och har åtagit sig att följa FN:s Global Compacts grundläggande principer. Regeringen har en tydlig förväntan på svenska företag att agera hållbart och ansvarsfullt genom att arbeta för mänskliga rättigheter, jämställdhet, goda arbetsvillkor, miljö, klimat och korruptionsbekämpning.

Företagens verksamhet ska inte orsaka, bidra eller vara kopplade till övergrepp eller kränkningar av mänskliga rättigheter oavsett var de verkar. Det gäller självklart även i Västsahara. Företagen ska följa rådande lagar, men regeringen förutsätter även att svenska företag beaktar internationella riktlinjer.

När det gäller frågan om EU:s handelsavtal med Marocko inväntas resultatet av en pågående EU-rättslig process med bäring på handel i förhållande till Västsahara. EU-domstolens dom beräknas komma under hösten 2024.

Regeringen avser att fortsätta att verka för en rättvis, hållbar och ömsesidigt godtagbar förhandlingslösning på frågan om Västsaharas status, i enlighet med folkrätten inklusive FN:s säkerhetsrådsresolutioner. Vår ambassad i Rabat reser återkommande till Västsahara och träffar bland annat även representanter från Minurso och civilsamhällets organisationer. Ambassaden i Alger besöker även regelbundet flyktinglägren i Tindouf.

Sverige är en av de största givarna av kärnstöd till World Food Program och UNHCR, som är de två största FN-organen med verksamhet i flyktinglägren i Tindouf. Sveriges humanitära stöd till lägren därutöver uppgår för 2024 till 10 miljoner kronor och kanaliseras genom Sida.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för en väldigt viktig fråga! Naturligtvis är det oacceptabelt att några som helst angrepp riktas mot en kärnkraftsanläggning, på det vis som har skett. Detta är något som vi förutsätter kommer att behöva tas upp i de utredningar kring aggressionsbrottet i sig som kommer att behöva bedrivas och som redan är igång vid Internationella brottmålsdomstolen.

Vad beträffar arbetet med att begränsa omfattningen av denna typ av angrepp är Sverige i nära kontakt med IAEA, Internationella atomenergiorganet. Jag har själv träffat dess gd vid flera tillfällen och haft möjlighet att orientera mig om förutsättningarna för att få lov att genomföra inspektioner. Ryssland har tyvärr begränsat tillträdet till anläggningen, och detta ser vi allvarligt på.

Vi kommer att följa upp denna fråga kontinuerligt. Det får inte råda något som helst tvivel om att denna typ av angrepp mot kärnanläggningar som jag sa är oacceptabla, förbjudna enligt internationell lag och något man absolut måste ta avstånd från.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Ja, det var sannerligen ett väldigt lyckat statsbesök, som verkligen befäste de nära band som redan existerar mellan Sverige och Finland.

Jag skulle särskilt vilja slå på trumman för det faktum att näringslivsdelegationen från Finland var så stor, med 25 representanter i form av vd:ar för finska företag som kom till Sverige. Det enormt stora utbyte som finns med mycket ägande mellan våra stater är också mycket viktigt att understryka.

Hur bygger vi då vidare på detta? Ett statsbesök gör ingen sommar i det här sammanhanget, utan det handlar om att dra erfarenheter.

Jag tror att det riktigt viktiga här är att också vidga perspektivet och inte bara ta in Sverige och Finland utan också fundera över hela Norden och Baltikum, där Sverige och Finland är två mycket viktiga stater.

Det faktum att vi nu har så mycket integrerad ekonomi i vårt område - kanske är Norden och Baltikum den mest integrerade regionen i världen - ger oss en utmärkt plattform för att fortsätta arbetet med att se till att näringsliv, infrastruktur, telekommunikationer och naturligtvis också det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet byggs ut. Det kommer att vara en prioritet för regeringen att så blir fallet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Sverige bedriver sedvanligt diplomatiskt arbete för att driva vår i riksdagen förankrade linje, det vill säga att verka för EU-enighet för att - precis som ledamoten tar upp - lista det islamiska revolutionsgardet IRGC. Jag har bland annat tagit upp vårt stöd för listning vid mötet i utrikesministerrådet den 22 april, liksom i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik och i Ständiga representanternas kommitté. Jag har även aktivt konsulterat andra medlemsstater i frågan för att kontinuerligt följa upp de politiska och juridiska förutsättningarna för att ta frågan vidare.

Fortfarande är det dock så att det saknas brett stöd inom EU för en sådan listning. Det handlar bland annat om att de rättsliga förutsättningarna för att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner inte är uppfyllda, vilket den höga representanten Borrell också underströk efter det informella utrikesministermötet i FAC den 16 april. EU-institutionerna ska nu på nytt se över och ta upp den här frågan.

(Applåder)

Fru talman! Naturligtvis är situationen i Gaza, som jag sagt här tidigare under frågestunden, katastrofal. Det är absolut nödvändigt med ett utökat humanitärt tillträde för att stävja den situation som har uppstått. Många människor hotas av svält, av sjukdomar och helt enkelt av död i den situation som nu råder.

Läget måste alltså förändras, och det är regeringens politik att driva en sådan förändring inom ramen för EU och även bilateralt i de kontakter vi har. Vad gäller frågan om sanktioner har regeringen också varit pådrivande för att införa sanktioner mot de extremistiska bosättare som i dag utövar våld mot oskyldiga palestinier på Västbanken. Det var mycket bra att vi vid det senaste mötet i utrikesministerrådet i Luxemburg också kunde fatta beslut om detta och därmed sanktionslista personer.

Det här arbetet måste fortsätta och utökas. Det finns ingen som helst anledning att ta lätt på uppgifterna om att människor misshandlas, dödas och berövas sin egendom, och det kommer att vara en prioritet för regeringen att arbeta med de här frågorna.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Vad jag framför allt tog med mig var naturligtvis värmen och välkomnandet av Sverige som ny Natomedlem. Sverige har blivit Natos 32:a medlemsstat.

Vi behöver arbeta vidare med vår integration in i processerna. Vi kommer att axla vår del av ansvaret som Natomedlem. Sverige uppnår redan nu, 2024, 2,1 procent av bnp till försvarsutgifterna. Vi kommer att ligga över 2 procent i den överblickbara framtiden. Detta kommer att utgöra ett betydande bidrag till hela alliansen. Det var det besked jag levererade på detta möte.

(Applåder)

Fru talman! Medlemskapet i Nato utgör nu en grundsten i Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Sverige är och ska vara en trovärdig, pålitlig och engagerad allierad, och vi kommer att fullt ut ansluta oss till Natos 360-gradersperspektiv på säkerhet. Vår ledstjärna är den solidariska allianspolitiken som syftar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde liksom i det euroatlantiska området som helhet.

Vi arbetar redan nu med hur vi kan bidra till Natos åtgärder för avskräckning och försvar. Vi har unika förmågor att bidra med, och över tid kommer vi att delta på bredden i insatser, aktiviteter och operationer inom ramen för Natos avskräckning och försvar. På kort sikt är regeringens inriktning att Sverige ska delta med en reducerad bataljon till de kanadensiskledda styrkorna i Lettland. Sverige bidrar också med strategiskt djup och ytterligare väsentliga förmågor till Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vårt medlemskap stärker alliansen och bidrar till säkerheten för det euroatlantiska området.

Fru talman! Regeringen arbetar oförtröttligt med detta. Jag har under de senaste dagarna varit i kontakt med Israels utrikesminister, Palestinas utrikesminister, Egyptens utrikesminister och Jordaniens utrikesminister, bara för att nämna några få.

Men vår viktigaste plattform är Europeiska unionen och naturligtvis också FN, där vi också är aktiva som partner och för samtal med de två parterna.

Just nu är det viktigaste att säkerställa att en vapenvila kan komma på plats, baserat på ett omedelbart frigivande av samtliga i gisslan och ett inställande av stridigheterna, så att man kan återgå till att diskutera en tvåstatslösning, vilket, precis som Annika Hirvonen säger, är den enda tänkbara lösningen.

Fru talman! Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal. UNRWA står för en stor del av den humanitära responsen i Gaza. Situationen i området är just nu sådan att det är svårt att tänka sig någon annan organisation som skulle kunna göra samma insatser. UNRWA spelar också en viktig roll för den regionala stabiliteten.

Samtidigt är det naturligtvis också angeläget att FN och givarsamfundet arbetar för att säkerställa att även andra humanitära organisationer har förmåga att utöka sina insatser i den rådande humanitära kris som vi ser.

Regeringen har beslutat att utbetala 200 miljoner kronor i kärnstöd till UNRWA mot bakgrund av att UNRWA också avser att genomföra åtgärder, förstärkt granskning och kontroll i linje med slutrapporten från den förutvarande utrikesministern Catherine Colonnas utredning, som levererades häromdagen. Ytterligare utbetalningar kommer att bli aktuella senare under året, baserat på vilka framsteg som görs på de områden som rapporten pekar ut.

Fru talman! Jag skulle vilja passa in den frågan i ett större perspektiv, nämligen den om kringgåendet av sanktionerna.

Sverige arbetar på flera olika nivåer för att motverka kringgående av sanktionerna såväl nationellt som i EU och också gentemot partner. Här har svenska myndigheter och rättsväsendet en viktig roll för att följa upp efterlevnaden av sanktionerna som redan är satta på plats och när så krävs utreda brott.

EU arbetar också kontinuerligt för att täppa till kryphålen både genom att öka medvetenheten hos nationella myndigheter och företag och genom att anta nya åtgärder.

Fru talman! Regeringen ser mycket allvarligt på frågan om den ryska så kallade skuggflottan. Med sina aktiviteter bidrar den inte bara till att utöka Rysslands krigskassa utan utgör också ett miljöhot mot inte minst Östersjön. Därför arbetar regeringen nu aktivt inom EU för att se till att vi motverkar de kringgåenden av sanktionerna som skuggflottan representerar.

Vi har lyft fram frågan. Jag gjorde det senast på det utrikesministerråd som hölls nu i måndags i Luxemburg. EU-kommissionen och Europeiska utrikestjänsten, EEAS, har fått i uppdrag att återrapportera till rådet om vilka möjligheter det finns att komma till rätta med detta inför det nya sanktionspaket som förbereds inom EU.

Fru talman! Låt mig också beröra frågan om den oberoende utredningen av UNRWA som nu har lämnat sin slutrapport. Den har syftat till att säkerställa och utvärdera UNRWA:s nya rutiner för att säkerställa neutralitet och bedöma vilket utrymme det finns för förbättringar. Slutrapporten pekar på att UNRWA har en hel del mekanismer på plats men också att det finns utrymme för förbättringar.

Regeringen kommer att fortsätta att driva på i EU, i FN och i alla andra multilaterala forum där vi är representerade för en omedelbar humanitär vapenvila tillsammans med våra partner.

Fru talman! På den sista frågan är svaret att regeringen naturligtvis motsätter sig en markoffensiv i Rafah. Det vore väldigt olyckligt och katastrofalt om en sådan genomförs. Antalet människor som befinner sig sammanträngda på detta lilla område gör naturligtvis en militär operation väldigt svårgenomförbar utan stora civila förluster.

Regeringen delar också den djupt utbredda oron över den katastrofala humanitära situationen i Gaza. Vi betonar nödvändigheten av en omedelbar humanitär vapenvila. Det är också en linje som vi med eftertryck, inklusive inom EU, har framfört. Den linjen återspeglas också i slutsatserna från Europeiska rådets möte den 21-22 mars i år.

Det är också viktigt med en sådan vapenvila för att möjliggöra att humanitär hjälp kan nå behövande.

Herr talman! Jag delar Daniel Vencu Velasquez Castros oro. Regeringen ser med stort allvar på utvecklingen i Turkiet avseende respekten för mänskliga rättigheter och situationen för hbtqi-personer. Det skydd som den turkiska staten erbjuder hbtqi-personer motsvarar i dagsläget inte de förväntningar som man kan ställa på ett EU-kandidatland.

Sverige kommer att fortsätta att vara en drivande kraft i att främja mänskliga rättigheter internationellt. Sverige har en mycket tydlig hållning till stöd för allas åtnjutande av mänskliga rättigheter oberoende av sexuell läggning och könsidentitet. Rätten att fatta egna beslut om det egna privatlivet utan att diskrimineras är en grundläggande mänsklig rättighet.

För att säkerställa att utvecklingen går i rätt riktning arbetar regeringen aktivt internationellt både inom EU, i FN:s råd för mänskliga rättigheter och i våra bilaterala kontakter. Våra utlandsmyndigheter agerar också lokalt genom att stödja det turkiska civilsamhället. Som jag nämnde tidigare ger Sveriges ambassad i Ankara och vårt generalkonsulat i Istanbul årligt stöd till arbetet för mänskliga rättigheter i Turkiet. Hbtqi-personer ska kunna leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras, oavsett i vilket land de bor. Det är regeringens prioritering.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.