Cecilia Rönn

Fru talman! Jag tackar ledamoten så mycket för den kompletterande frågan.

Självklart finns det avarter även inom andra sektorer i välfärden, och regeringen jobbar hårt med att stävja dem. Inte en enda kriminell ska driva någon typ av bolag i offentlig sektor – och inte i privat sektor heller, för den delen.

När det gäller skolan ser vi absolut att vinster i skolan är ett problem, och vi vill ta tag i det. Det vi gör under denna mandatperiod är att genomföra många viktiga reformer för att ta tag i alla problem i skolan. Det finns nämligen stora problem även i de kommunala skolorna; det handlar inte bara om de privata. Valfriheten är jätteviktig, och det finns många lärare och rektorer som har fantastiska resultat i privata friskolor i dag. Vi ska inte slå undan benen för dem.

Vi måste dock se till att lösa den läskris vi har i Sverige i dag. Var fjärde niondeklassare kan inte läsa ordentligt, och de eleverna går både i kommunala skolor och i privata skolor. Därför är de satsningar som vi har aviserat, exempelvis gällande reglerad undervisningstid, jätteviktiga. Det handlar om många saker som faktiskt slogs sönder i spåren av kommunaliseringen av skolan, som Socialdemokraterna ju är ansvariga för.

De saker vi genomför den här mandatperioden är det jätteviktigt att vi genomför, för de kommer att hjälpa alla skolor. Sedan tror vi verkligen att vi även behöver fasa ut vinsterna i skolan på sikt. Det behöver göras på ett hållbart och bra sätt, och det kommer vi att försöka göra med start nästa mandatperiod om vi får förtroendet att fortsätta leda Sverige och förbättra för alla Sveriges skolor.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag vill bara poängtera att jag inte sa att resurser inte spelar så stor roll; jag sa att det inte spelar all roll. Självklart är också finansieringen av välfärden en jätteviktig faktor.

Jag tackar för frågan gällande vinster i välfärden. Det är kanske inte okänt att Liberalerna gör ett stort arbete på skolpolitikens område. Vi hade nyligen ett landsmöte där vi fastslog att vi vill fasa ut vinsterna ur skolan, för vi tycker inte att det har fungerat på det sätt som det är nu. Därför måste vi göra någonting.

Valfriheten i skolan är jätteviktig så att man faktiskt kan välja vilken skola som passar ens barn. Men vi har sett att vinsterna har gjort att det har kommit många avarter som inte är bra. Därför vill vi fasa ut det här. Skolan har också ett myndighetsuppdrag, vilket är en stor skillnad, tycker jag, jämfört med till exempel sjukvården.

Privat sjukvård ersätts och betalas med en annan logik. Det finns många otroligt bra vårdcentraler ute i landet och många bra privata vårdgivare som avlastar regionerna när de inte kan erbjuda vård inom skälig tid. Detta sker till samma kostnad som regionerna har annars.

Jag bor själv i Halland – en av Sveriges bästa regioner, vill jag påpeka. Vi har en bra sjukvård, och där är det tydligt att regionen tar sitt ansvar genom att erbjuda vård på andra ställen när regionen inte kan erbjuda vård inom skälig tid. När det gäller sjukvården har de privata aktörerna ett jätteviktigt kompletterande uppdrag.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Välfärden i Sverige är otroligt viktig. Den jämnar ut skillnader, säkrar att de som faller kan landa mjukt och ger människor möjlighet att prova sina vingar. Men vi får aldrig glömma var skattepengarna kommer ifrån och hur de skapas. Det är genom att människor jobbar, driver företag och gör så att Sveriges ekonomiska tillväxt ökar.

Med tillväxt kan vi ha ett skyddsnät utan hål för den som faller. Med tillväxt får vi ett Sverige som vi kan lita på. Vi kan då lita på att vi får hjälp om vi blir sjuka, att vi får omsorg om vi behöver det när vi blir årsrika och att våra barn får det stöd de behöver i skolan. För mig är det detta som staten är till för: att skapa en trygghet och ett skyddsnät som fångar upp men inte håller tillbaka och att människor kan känna en framtidstro och vågar prova sina vingar.

För mig som liberal är välfärden otroligt viktig. Det är viktigt att det finns ett skyddsnät utan hål som fångar upp dig om du faller. Men vi har i dag flera hål som utmanar välfärden. Därför är det viktigt att de reformer som regeringen jobbar med blir av.

Nu drabbar våra utmaningar välfärden och alla de människor som jobbar i den och som är beroende av den. De drabbar skolan, vården och omsorgen. Det kan handla om ineffektiva processer, dålig styrning och regler som man inte har möjlighet att leva upp till. På vissa ställen är det för stor arbetsbelastning. Ibland är det dåliga chefer, och ibland är det för lite resurser.

Det är viktigt att komma ihåg att hålen i nätet inte bara har en orsak. Främst socialdemokrater och Vänsterpartiet, som har talat före mig i talarstolen, har sagt att det bara handlar om resurser. Jag tycker att det är att förminska debatten att föra diskussionen på den nivån. Då är risken stor att man missar flera andra viktiga saker som också behöver hanteras.

Fru talman! Skolan är och kommer alltid att vara Liberalernas främsta prioritet. Vi måste inse att vi har en kunskapskris i svensk skola. I dag kan var fjärde elev på högstadiet inte läsa ordentligt. Antalet anmälningar om hot och våld har fördubblats, och det är tydligt att grunderna inte fungerar i svensk skola i dag. Det är till skolan vi vill föra resurser, för visst finns det en korrelation mellan antal lärare i klassrummet och studieresultat. Man ska hinna se eleven, lyssna, motivera och förklara – självklart är det så. Men det krävs inte bara resurser i skolan. Det handlar också om lärarens befogenheter och dokumentationskrav, om kringuppgifter som ligger utanför undervisningen och om läromedel att bedriva undervisningen med.

Ja, många saker behöver fungera för att skolan ska kunna vara kompensatorisk och ge varenda unge en chans. Det handlar inte bara om pengar. Gå inte på den vänsterretoriken!

Liberalerna har påbörjat ett arbete med att bygga upp skolans grunder igen. Det handlar om alla elevers rätt till riktiga skolböcker, bemannade skolbibliotek och tillgång till en god elevhälsa. Det har kommit aviseringar under hösten om reglerad undervisningstid och ett helrenoverat friskolesystem – det är viktiga reformer. Att minska lärares administrativa börda och gå tillbaka till en regelstyrd skola är också viktigt. Lärare ska hinna undervisa och vara lärare.

I budgeten för 2026 storsatsar vi på skolan. Det är den största skolbudgeten i modern tid. Vi satsar på ett obligatoriskt mobilförbud för att öka studieron och kunskapsfokuset i klassrummet. Mobiler ska inte längre distrahera barnen i klassrummet. Dessutom förstärker vi elevhälsan, ökar tryggheten och studieron och stärker säkerheten i skolan. Det avsätts medel för att kunna implementera ett nytt betygssystem och förbättra lärarutbildningen. Kunskapsbidraget förstärks också.

Skolan ska tillbaka till grunderna. Så bygger vi det framtida Sverige från grunden. Det är socialliberalism när den är som bäst.

Fru talman! Det här är ett exempel på hur vi satsar både genom generella statsbidrag, som vi i dag debatterar, och genom riktade statsbidrag, öronmärkta till skolan, samtidigt som vi tar tag i de grundläggande problem som inte handlar om pengar utan om förutsättningar och struktur för att komma till rätta med skolans problem.

Allra helst hade vi liberaler velat att skolan var statlig igen, men nu är den inte det, och då får vi göra det vi kan från statens håll för att ge både förutsättningar och resurser. Men de verkligt stora resurserna, som ska till skolan, kommer från kommunernas budgetar. Det får vi inte glömma när vi här i talarstolen pratar om det här utgiftsområdet, som handlar om allmänna bidrag till kommuner. Totalt sett kommer de 2026 att vara ungefär 180,7 miljarder kronor. En stor del av dessa pengar går till landets skolor.

Men för 2024 stod skolan och annan pedagogisk verksamhet för cirka 43 procent av kommunernas gemensamma kostnader, vilket motsvarar ungefär 368 miljarder kronor. Generella statsbidrag var cirka 17 procent, riktade statsbidrag cirka 5 procent och resterande, knappt 80 procent, kommer från kommunens egna intäkter.

Finansieringen av skolan utgör ett stort problem, för i dag skiljer det så mycket som 70 000 kronor per elev mellan de kommuner som satsar minst respektive mest på skolan. Det är inte hållbart att kommuner värderar skolan så olika, för den kvalitet som gör skillnad på riktigt är när det finns behöriga lärare i klassrummet som ser och har tid att möta eleverna där de är. Det kan inte staten fullt ut kompensera för med dagens system.

Fru talman! I vår budget som helhet gör vi viktiga satsningar på välfärden samtidigt som vi möjliggör för ekonomisk tillväxt. Det är det som finansierar välfärden och det vi alltid måste ha för ögonen när vi lägger budgetar. Det ska vara bra för Sverige både här och nu och för en framtida tillväxt.

När människor får mer pengar över i plånboken får de också möjlighet att spendera mer i vår ekonomi. Många aviserar nu att tillväxten är på väg uppåt och åt rätt håll, och det ger en förhoppning om att fler ska våga satsa på och skapa företag, ställa om sina företag och anställa fler. Fler kommer också att kunna bli anställbara genom de utbildningssatsningar som görs. Det viktiga för en bra välfärd är att alla som kan jobba också jobbar. Endast om alla som kan bidra bidrar kan vi skapa en hållbar välfärd utan hål.

En mycket stor skillnad mellan en liberal borgerlig ekonomisk politik och en vänsterpolitik är att vi vet att resurserna är viktiga – men inte hela sanningen. Generella statsbidrag och ett starkt utjämningssystem ska ge stabila förutsättningar, men pengarna måste också följas av bättre styrning, uppföljning och en tydligare kvalitet i kärnverksamheten. Det handlar inte bara om pengarna, även om det är en jätteviktig faktor, men det var det enda som den socialdemokratiska ledamoten tog upp när jag frågade hur vi kan förbättra för yrkesgrupperna i offentlig sektor som jobbar i välfärdens kärna.

Jag skulle vilja påstå att man måste våga lämna den enkla retoriken därhän och göra det hårda och svåra jobbet. Men jag utmanar också i fråga om vad vi lägger skattepengarna på. Det handlar om att staten behöver se sin roll och förenkla och förbättra för kommuner och regioner. Staten driver i dag mycket kostnader för kommuner och regioner som man skulle kunna ifrågasätta. Lagstiftningen ska hjälpa, inte stjälpa. Men man måste också våga utmana den kommunala byråkratin och administrationen, som under många år har växt mycket mer än vad antalet händer och tjänster i välfärdens kärna har gjort.

Så länge vi politiker inte orkar ta tag i detta kommer det inte heller att bli bättre av att vi hela tiden plockar ut mer pengar från alla företag och hårt arbetande människor. I den här budgeten orkar Liberalerna och regeringen göra det jobbet genom det som staten påverkar. Vi behöver dock göra detta tillsammans även i kommuner och regioner.

Jag är övertygad om att vi kan ha både låga skattenivåer och en bra välfärd. Det handlar inte om skattenivåerna i sig utan om de totala skatteintäkterna som möjliggör för vår välfärd.

Fru talman! Jag vill avsluta med att önska mina kollegor i finansutskottet och personalen här i kammaren en god jul!

(Applåder)

Herr talman! Jag hade kanske hoppats på ett lite mer offensivt svar. Jag förstår mycket väl att politiker inte ska förhandla löner. Det var heller inte det jag frågade om.

När man styr i kommuner och regioner har man ett arbetsgivaransvar. Som arbetsgivare är man en del av lönebildningen. Det handlar om att tala om orättvisan i att kvinnodominerade yrken som bär upp hela Sveriges samhälle systematiskt missgynnas. Det är en viktig politisk fråga som vi borde tala om.

Jag tänker att det kräver politiskt ansvar. Det gäller att vi är tydliga och modiga och visar vad som är viktigt. Man kan inte effektivisera inom vissa yrken, precis som ledamoten säger. Man behöver händer i omsorgen och tillräckligt många lärare i klassrummet och i förskolegrupperna för att se barnen och kunna möte de behov de har. Då måste man också våga ta ansvar och utmana delar inom kommuner och regioner.

Vi skjuter från statens sida till en viss del genom de allmänna statsbidragen och också genom riktade statsbidrag. Men den allra största delen kommer via skatteintäkter för kommuner och regioner.

Det finns också möjligheter att som politiker göra tydliga prioriteringar. Hur vill vi ha det i våra kommuner och regioner? Ska vi ha möjlighet till fler händer och bättre löner och arbetsvillkor måste vi våga titta på de andra sakerna som kan bli bättre i kommunerna.

Svenskt Näringsliv säger bland annat att potentialen är ungefär 90 miljarder om man hade jobbat annorlunda. Alla kommuner och regioner har såklart olika förutsättningar. Det går inte att applicera allt på alla. Men vi har här ett väldigt viktigt ansvar.

Här är Socialdemokraterna väldigt dominerande. Socialdemokraterna styr i de flesta regioner och kommuner och dessutom i SKR. Jag tänker ställa frågan igen. Har ni något konkret som ni tänker att ni ska jobba med för att förbättra villkoren?

Herr talman! Jag vill rikta en fråga till Socialdemokraternas ledamot om något som jag tror att både hon och jag tycker är jätteviktigt, nämligen den ekonomiska ojämställdheten. Den sitter i hög grad i själva lönebildningen, särskilt i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor. Det handlar om just den välfärd som ledamoten höll sitt anförande om.

Min kollega jämställdhetsminister Nina Larsson har under hösten varit väldigt tydlig: När staten skjuter till resurser borde kommuner och regioner använda utrymmet till att stärka kärnverksamheten, inte minst genom att förbättra lönerna i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor, till exempel lärare och förskollärare. Om lönerna inte hänger med blir konsekvensen både sämre kompetensutveckling och att kvinnor halkar efter ekonomiskt år efter år.

Liberalerna har under många år tillsammans med andra borgerliga partier drivit reformer som stärker arbetslinjen och ökar drivkrafterna till arbete, exempelvis genom jobbskatteavdrag. En lärare kan nu få ut 4 000 kronor mer i månaden jämfört med hur det var före alla de här skattesänkningarna. Men när grundlönen är för låg och arbetsvillkoren pressas blir yrket inte tillräckligt attraktivt vare sig för kvinnor eller för män.

Socialdemokraterna är Sveriges största parti. De har styrt länge och styr fortfarande enligt SKR i 140 kommuner och 14 regioner. Dessutom styr Socialdemokraterna SKR. Därför undrar jag: Vilket ansvar tar Socialdemokraterna här och nu för att kommuner och regioner faktiskt ska prioritera upp löner och villkor i kvinnodominerade välfärdsyrken, till exempel läraryrket? Vilka tydliga förväntningar har ni på era egna kommunala regionråd inför 2026, Eva Lindh?

Herr talman! Vi i Liberalerna har satt skolan först i varenda budget som vi har förhandlat fram detta i den här regeringen. Det har gett mer pengar till lärare, läromedel och trygghet. Men trots det befinner sig Sverige i en läskris. Var fjärde 15-åring kan inte läsa ordentligt. Det är en tragedi för varje enskilt barn som drömmer om något större, och det är ett hot mot Sverige som kunskaps- och industrination. Vår styrka bygger ju på en välutbildad befolkning. Samtidigt ökar otryggheten. Lärare möter en vardag med stök, bråk och våld. Enligt Brottsförebyggande rådet är skolan den vanligaste brottsplatsen för unga människor.

Att vi hamnat här beror inte på en enskild regering eller reform. Det är en häxblandning av olika saker. 1990-talets kommunalisering gjorde skolan till ett postnummerlotteri, där resurserna kan skilja tiotusentals kronor per elev och år. Avregleringar har ökat undervisningstiden men har nästan utraderat planeringstiden och försvagat lärarnas auktoritet. Pedagogiska idéer har skapat förväntningar på elever att ta större ansvar för sitt eget lärande än vad som är rimligt. Regeringar och kommuner av olika färg har inte tagit ansvar utan har lämnat lärare och elever åt sitt öde.

Herr talman! Nu gör Liberalerna upp med detta. Med Sveriges skolparti i regeringen har lärare och elever en stark röst som sätter kunskap, studiero och trygghet högst på dagordningen. Vi genomför ett systemskifte i skolan för barnens bästa. Vi reglerar undervisningstiden så att lärare får tid att vara just lärare. Det är en historisk reform för arbetsmiljön i skolan och för att barn ska få den start i livet de förtjänar.

Vi har sett till att det blir fler skolböcker och färre skärmar. Vi gör grundskolan helt mobilfri, och vi sätter stopp för skärmpandemin i klassrummet. Vi inför även nya läroplaner med fokus på ämneskunskaper, grundläggande färdigheter och läsmetoder som vilar på vetenskap. Och vi lägger fram den största skolbudgeten i modern tid. Allt detta är möjligt för att Liberalerna tar ansvar i regeringen.

Men vårt arbete har bara börjat. Vi är inte nöjda förrän varenda elev klarar skolan, läraryrket återigen är ett av de mest attraktiva yrkena och varje klassrum präglas av ordning, studiero och respekt. Vi vill att barn ska gå in i klassrummet och känna att de får vidga sina vyer, blir utmanade, lär sig mer och når så långt de kan. Det ska vara en skola som alla lämnar med godkända kunskapskrav men också med en tro på sin egen förmåga.

Herr talman! En välutbildad befolkning är också nyckeln till Sveriges framtida tillväxt. Det pekar Produktivitetskommissionen tydligt på. Nu ser prognoserna ljusare ut. Tillväxten är på väg uppåt. Det visar att regeringen hanterat de svåra åren på ett klokt sätt – först med en inflationsbekämpande politik och nu med en expansiv budget för att ta oss ur lågkonjunkturen.

Vi måste dock orka göra två saker samtidigt. Vi måste ta ansvar här och nu och bygga långsiktigt. Då är utbildning avgörande. Därför satsar Liberalerna i regeringen också på vuxenutbildning i denna budget, och vi har även gjort det i tidigare budgetar. Det handlar om två liberala grundidéer: att alltid tro på att varje människas potential att bli anställbar och kunna ställa om även mitt i livet och att ge företagen den kompetens de behöver för att kunna växa.

I förra budgeten gjorde vi också en stor satsning på forskning och innovation så att universitet, forskningsinstitut och företag ska kunna ligga i framkant och göra Sverige till en ledande kunskaps- och tekniknation.

Herr talman! Vi gör mer för företagen i den här budgeten. Vi liberaler vet att det är företagen som är ryggraden i vårt samhälle. De skapar jobben, inkomsterna och skatteintäkterna, som finansierar vår gemensamma välfärd. Därför måste politiken ge de bästa möjliga förutsättningarna för företag att starta, växa och våga investera.

Den här regeringen visar att vi tar det ansvaret. Vi återupprättar en stabil och pålitlig infrastruktur med historiska satsningar, särskilt på det eftersatta underhållet av vägar och järnvägar. Det är ett arbete som kommer att vara långsiktigt, eftersom det har varit eftersatt i väldigt många år.

Vi har börjat reparera det sönderkörda elsystemet. Det gör vi genom bättre tillståndsprocesser och tydlighet om att stabil fossilfri el är grunden för vårt välstånd. Vi har beslutat om finansiering för att det ska kunna byggas ny kärnkraft i Sverige, förhoppningsvis i Ringhals i min hemstad Varberg. Vi ger dessutom grönt ljus till havsbaserad vindkraft och satsar miljarder via Klimatklivet och Industriklivet för att stödja företagens gröna omställning. Och vi fortsätter att elektrifiera transportsektorn.

För mig är budskapet tydligt: Tillväxt och minskade utsläpp ska gå hand i hand. Vi minskar regelkrånglet för företagen. I en tidigare budget har vi sänkt kostnaderna för att anställa genom ett utvidgat växa-stöd, och i den här budgeten sänker vi arbetsgivaravgiften för unga. Vi förbättrar 3:12-reglerna, vilket innebär lägre skatter för många företag och mindre byråkrati för dem som använder 3:12-reglerna.

Vi har en tydlig liberal kompass framåt. Nästa mandatperiod vill vi fortsätta förbättra villkoren genom till exempel sänkt bolagsskatt, gärna permanenta sänkningar av arbetsgivaravgiften för unga och fortsatt utvidgat växa-stöd. Och vi vill givetvis att Sverige inför euron.

Herr talman! För att Sverige ska växa ur lågkonjunkturen måste människor också känna framtidstro. De måste kunna tro på att morgondagen kan bli ljusare än gårdagen. Därför fortsätter vi att sänka skatt på arbete och pension i den här budgeten, och vi har även gjort det i tidigare budgetar. Vi sänker äntligen också elskatten, och vi underlättar för hushållen genom en tillfällig sänkning av matmomsen.

Från 2026 införs den sista delen i ett skattefritt grundavdrag i ISK för upp till 300 000 kronor, något som Liberalerna har varit pådrivande för att få igenom. Varje människa ska kunna bygga upp ett eget sparande, ett så kallat fuck off-kapital, för att kunna lämna en oönskad situation, våga säga ifrån på ett dåligt jobb, lämna en destruktiv relation eller ta en risk och starta något nytt. Vad man än vill göra är sparande frihet i praktiken.

Vi stärker också dem som har det tuffast. Vi höjer bostadsbidraget med upp till 1 000 kronor i månaden från en nivå som inte har räknats upp sedan 1997. Vi täpper till skatteskillnaden för dem med sjuk- och aktivitetsersättning. Den så kallade funkisskatten slopas. Lägre skatt på arbete är bra, men den som saknar arbetsförmåga ska inte straffas med högre skatt. Om man tittar i regeringens budget ser man tydligt att det under den här mandatperioden är människor med lägst inkomst som får de högsta procentuella förändringarna – för vi kan göra både och.

I förra budgeten drev Liberalerna igenom en större höjning av assistansersättningen. Vi var överens om att ersättningen skulle indexeras. Vi driver på för att detta ska genomföras så fort som möjligt så att ersättningen inte urholkas år efter år. Vi kommer att fortsätta slåss för att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva fria, självständiga liv. LSS, som Liberalerna drev igenom, är en av Sveriges största frihetsreformer, och den ska värnas.

Några partier har tidigare här i talarstolen fått det att framstå som att man inte tänker på svaga och utsatta människor om man sänker skatten på inkomst och företag. Men det är ju skatteintäkterna som är det viktiga, inte nivåerna. Är nivåerna för höga sjunker skatteintäkterna – den så kallade Lafferkurvan. Då blir det mindre välfärd och sämre förutsättningar för att ha ett skyddsnät för dem som faller. Därför behövs det partier som förstår båda dessa delar.

Socialdemokraternas Mikael Damberg sa i ett replikskifte att L inte påverkar i regeringen. Det är ändå lite roligt. Men det är också logiskt att S vill få det att framstå som att Liberalerna inte påverkar, för det är Liberalerna med våra 16 mandat i riksdagen som står i vägen för att Socialdemokraterna ska ta regeringsmakten. Jag förstår att detta är jobbigt för Socialdemokraternas 107 ledamöter. I klassrummet stämmer det inte, men i den här kammaren slår 16 ledamöter 107 varenda dag den här mandatperioden. Det är vi stolta över.

Herr talman! Liberalerna står för en balans som inget annat parti. Vi står på företagens sida. Vi vet att deras framgång finansierar vår välfärd. Vi står för ett rimligt skattetryck, för vi vet att det måste löna sig att utbilda sig och arbeta. Det viktiga är skatteintäkterna, inte skattenivåerna.

Vi står för en klimatomställning grundad på fossilfri el, innovation och tekniska lösningar. Vi vet att människor vill ta ansvar, och vi kan förena ökat välstånd med minskade utsläpp.

Vi tror på individens kraft att forma sitt eget liv, oavsett ekonomisk bakgrund. Därför är det rätt att skola och högre utbildning är avgiftsfria, och de måste också vara kompensatoriska. Vi vet att det är att bry sig att ställa krav.

Vi vet också att alla har rätt till ett bra liv oavsett förutsättningar, och därför försvarar vi bland annat LSS.

Vi vill ge människor som flytt hit en chans att skapa ett gott liv i Sverige. Vi tror på att de allra flesta vill göra rätt för sig, arbeta, utbilda sig och bidra. Men vi kan inte blunda för problem som hedersförtryck, gängkriminalitet och parallella samhällen som kväver friheten. Där friheten har trängts tillbaka måste den återtas. I Sverige ska samma lagar och samma friheter och rättigheter gälla för alla.

Herr talman! Liberalerna är och har länge varit hjärta och hjärna samtidigt. Vi har gått före i avgörande frågor, som allmän och lika rösträtt, föräldraförsäkring, LSS-reform, EU-medlemskap, kärnkraft och Nato. Nu pekar vi också ut nästa steg. Vi vill införa euron och kommer att fortsätta jobba för det. Vi vill förstatliga skolan igen, för det är så vi på riktigt ser till att skolan blir likvärdig och kompensatorisk och ger alla barn den chans och den start de behöver i livet. Vi vill lagstifta om fasta husläkare för att man ska få en kontinuitet i sin vårdkontakt och den bästa möjliga vården när man behöver det. Vi vet att Sverige blir sitt bästa jag när entreprenörer kan blomstra, när företagen får växa, när barn får gå i en riktigt bra skola, när det finns ett starkt skyddsnät om man faller och när vi kan sälja våra innovationer till omvärlden och vara en del av EU:s inre ekonomiska kärna. Det är det Sverige Liberalerna vill bygga i denna budget och i kommande budgetar.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Tack för svaret, ledamoten Ådahl!

Jag tänker att ledamoten precis som alla andra vet att Sveriges nuvarande regering består av tre borgerliga partier – Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna – och att vi har ett konstruktivt, bra och viktigt samarbete med Sverigedemokraterna. Det innebär att vi bildar majoritet och får igenom viktig politik för att lösa Sveriges problem, och där har tillväxten och arbetslösheten högsta fokus för oss.

Jag hade absolut tyckt att det var jättebra om även Centerpartiet kunde ansluta sig till oss och samarbeta konstruktivt för att få igenom bra politik. Jag tycker att Centerpartiet i många hänseenden har en vettig politik för småföretagen, för att få igång tillväxten och för löntagare. Ni säger ju att ni står på företagens sida, Martin Ådahl, och ni talar om vikten av jobb och företagande och om landsbygdens villkor. Men om ni samtidigt låser in er på den sida som domineras av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, hur ska ni få igenom en politik som på allvar stärker företagen?

Jag tänker att Martin Ådahl och Centerpartiet ändå måste ha analyserat alla budgetmotioner och sett att det finns väldigt stora skillnader. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill höja skatterna på inkomster för företag. De vill inte reformera 3:12-reglerna, och de försvårar för många av de företag som C säger sig värna. Min fråga är därför återigen: Om ni menar allvar med att stå på företagens sida, Martin Ådahl, borde ni inte välja samarbete med de politiska partier som likt Centerpartiet faktiskt står upp för företagande, jobb och tillväxt? Eller ska ni riskera att vara helt irrelevanta under ännu en mandatperiod?

Herr ålderspresident! Tack så mycket, ledamoten Ådahl, för ditt anförande!

Centerpartiet säger att sakpolitiken avgör vem man ska samarbeta med. Det tycker jag är en hederlig utgångspunkt. Jag tycker också att det blir väldigt tydligt i ledamotens anförande vilka frågor som Centerpartiet och ledamoten vill prioritera – sänkt skatt på arbete, sänkt skatt för företagen, tillväxtpolitik, satsningar på utbildning med mera.

Men om man tittar på Centerpartiets budgetmotion och den granskning som Sveriges Television har gjort av hur partierna faktiskt röstar här i kammaren ser man någonting som känns ganska självklart: att Centerpartiet röstar allra mest likt Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Man röstar dessutom mer likt Sverigedemokraterna än Socialdemokraterna.

Om man tittar på Centerpartiets budgetmotion ser man att det kanske ändå finns en liten röd tråd mellan S, V och MP. Men Centern är en ganska udda fågel i det sällskapet.

Min fråga till Martin Ådahl är: Om det nu är sakpolitiken som ska avgöra, är det då inte ärligt och bättre att till väljarna faktiskt säga att man hör hemma i det borgerliga laget, så att man kan få genomslag för sin politik?

Herr ålderspresident! Tusen tack, Oscar Sjöstedt, för ett tydligt svar! Jag uppskattar det.

Men frågan var inte om Sverige skulle byta valuta, utan frågan var om Sverigedemokraterna kunde tänka sig att utreda frågan för att titta på fördelar och nackdelar. Det handlar då inte bara om de ekonomiska aspekterna utan också om vår säkerhet och riskerna med att ha en liten och volatil valuta i den osäkra omvärld vi nu har.

Även om det har hänt mycket sedan euron skapades påverkas Sverige samtidigt mycket av vad som händer i Europa. Vår krona är redan i dag beroende av vad som händer med euron och dollarn trots att vi har en självständig penningpolitik. Vi har fått en svagare krona, dyrare import och sämre köpkraft för svenska löntagare och pensionärer.

När vi folkomröstade 2003 stod euron i 8,60, och som ledamoten vet har den under den här mandatperioden varit uppe i 12 kronor. Det är väldigt stor skillnad.

Är det verkligen en seger för svenska hushåll och företag att stå vid sidan av med en liten, svajig valuta, eller är det kanske dags att utreda om vi kan stå starkare i euron tillsammans med våra viktiga handelspartner? Vi kanske i alla fall borde utreda frågan för att se vad som är bäst för Sverige.

Herr ålderspresident! Det var intressanta replikskiften här. Sverigedemokraterna sa till Socialdemokraterna att de var det parti som har haft mest rätt. Jag skulle vilja påstå att det är mitt parti som haft mest rätt, men vi kan tala om det en annan gång.

Vi har tillsammans under mandatperioden genomfört viktiga reformer för att laga Sverige och få igång tillväxten igen. Vi har bland annat gemensamt sett till att vi nu ska få ny kärnkraft i Sverige. Vi satsar stort på utbildning och reformerar akassan, precis som ledamoten har sagt innan. Vi sänker också skatten för att det ska löna sig att jobba.

Det finns en fråga som är viktig för både Sveriges tillväxt och säkerhet. Jag hörde innan att även Mikael Damberg var nyfiken på Sverigedemokraternas syn. Jag tänker passa på att ställa en fråga till Oscar Sjöstedt.

Liberalerna har länge drivit på för att Sverige ska gå med i eurosamarbetet. Nu har Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet öppnat för att utreda frågan, och det betyder att det finns en växande insikt om att Sverige bör ta ett tydligt kliv in i EU:s ekonomiska kärna. Det handlar inte bara om ekonomi, utan det handlar också om säkerhet, om Sveriges roll i Europa och om stabila villkor för svenska jobb och företag.

Mina frågor till Oscar Sjöstedt är därför: Ser ni att det ändå kan finnas vissa fördelar med att Sverige är med i EU:s ekonomiska kärna oavsett om det gäller säkerhet, tillväxt eller konkurrenskraft? Är ni beredda att i alla fall medverka till en ny utredning för att ta reda på både fördelar och nackdelar med att eventuellt införa euron?

Herr ålderspresident! Jag tänkte passa på att fråga ledamoten om en annan sak, nämligen skolan. Regeringen med Liberalerna i spetsen satsar stort på skolan i budgeten. Det beskrev Damberg att han också hade velat göra om han fått bestämma. Men faktum kvarstår: Skolpengen skiljer med upp till 70 000 kronor per elev beroende på vilken kommun man bor i.

Regeringen gör stora satsningar för att komma till rätta med det här så gott det går. Bland annat har regeringen aviserat införandet av reglerad undervisningstid för att lärare ska hinna vara lärare och få bättre arbetsmiljö. Det görs även många andra saker för att rätta till problemen i svensk skola. Men det är kommunaliseringen av skolan som har lett till det vi ser i dag: ett postnummerlotteri med stora skillnader i resurser, otydligt ansvar och en likvärdighet som urholkas. Skolan är till syvende och sist ett kommunalt ansvar. Den allra största andelen av skolans budget läggs i kommunerna.

Lärare och rektorer vittnar om pressad arbetsmiljö och sämre förutsättningar att undervisa. Den läskris vi har i Sverige i dag talar sitt tydliga språk.

Vi kan lappa och laga med fler statliga regleringar, men vi borde laga grundproblemet och förstatliga skolan igen. Det driver Liberalerna på för eftersom vi vill säkra likvärdigheten, skapa tydlighet och ta ansvar för att kunskap alltid ska sättas i främsta rummet oavsett var man bor.

Min fråga till ledamoten är: Är det inte dags att Socialdemokraterna erkänner att kommunaliseringen var en väldigt dålig idé för svensk skola och i förlängningen för Sverige och Sveriges konkurrenskraft och tillväxt? Kan de tänka sig att vara med i arbetet för en statlig, likvärdig skola där alla elever får samma chans?

Herr ålderspresident! Socialdemokraterna har i sin budget sagt att de satsar kraftigt på tillväxten. Det kan i och för sig ifrågasättas, kan jag tycka, men en sak som definitivt påverkar tillväxten är vår valuta. Liberalerna har under lång tid drivit på för att Sverige ska ta nästa steg in i EU:s ekonomiska kärna. Det här har jag och Mikael Damberg pratat om några gånger.

Nu har också Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet öppnat för att utreda frågan. Det betyder att det börjar finnas ett brett underlag i riksdagen för att åtminstone ta reda på vad som är bäst för Sveriges ekonomi, jobb och konkurrenskraft framåt.

I en orolig omvärld är det inte oviktigt vilken ekonomisk gemenskap vi tillhör. Det handlar om säkerhet, investeringar i Sverige – som Mikael Damberg säger att han vill värna – och förutsägbarhet för svenska företag, som också är en väldigt viktig del i deras förutsättningar för tillväxt.

Min fråga till ledamoten Damberg är om Socialdemokraterna är beredda att vara med i en ny utredning om euron eller om ledamoten tycker att Sverige långsiktigt ska stå vid sidan av EU:s ekonomiska kärna? För en gångs skull kan jag kanske få ett tydligt svar av ledamoten Damberg.

Fru talman! Jag tänker att jag ska göra en liknelse som jag hoppas att de flesta förstår, även Martin Ådahl.

Oppositionen låtsas som att varje krona ska ligga kvar i evighet, men så funkar det inte. Om man i ett hushåll sparar ihop för att köpa en ny bil slutar man betala för den när bilen är köpt. Det betyder inte att hushållet har blivit snålare, utan det betyder att man omprioriterar. Så lägger vi fram budgeten. Det finns tillfälliga satsningar, och det finns långsiktiga satsningar.

När det gäller skolbudgetens utgiftsområde 16 gör vi satsningar på kunskapsbidraget, 1,8 miljarder, och på kvalitetshöjande åtgärder i förskolan. Vi sänker avgiften i förskolan genom maxtaxan. Det ligger också i det utgiftsområdet. Vi lägger pengar på trygghet och studiero, på säkerhet i skolan och på elevhälsan för att kunna anställa fler. Vi lägger till pengar för att kunna göra skolan mobilfri. Vi lägger pengar på nya läroplaner, nytt betygssystem, läsfrämjande via folkbiblioteken med mera. Allt är svart på vitt. Det är precis så vi alltid har gjort när vi har lagt fram budgetar.

(Applåder)

Debatten med anledning av budgetpropositionens avlämnande var härmed avslutad.

Budgetpropositionen bordlades.

Fru talman! När det gäller arbetsgivaravgiften för unga är det en bra och träffsäker åtgärd nu, i den här lågkonjunkturen. Jag tycker att det är jättebra. Vi behöver se till att unga människor kan få in en fot och komma in på arbetsmarknaden, få arbetslivserfarenhet och bli mer konkurrenskraftiga och anställbara samtidigt som företagen växer.

Om den borde vara konjunkturell eller långsiktig är en fråga som jag definitivt är beredd att diskutera. Vi gör även satsningar på småföretag med växa-stödet. Det skulle jag personligen gärna se att vi fortsätter att utveckla. Nästa mandatperiod skulle jag också vilja sänka till exempel bolagsskatten. Det är viktigt för företag.

När det gäller skolbudgeten är 4,3 miljarder den största skolbudgeten på länge, både i fasta och i reala termer. Att plötsligt börja bryta ut saker ur utgiftsområde 16, vilket vi aldrig har gjort förut, förstår jag inte varför vi ska göra. Den behöver vara jämförbar med tidigare år. Det är så både regering och opposition lägger fram sina budgetar.

Fru talman! Skolan är den bästa politiken mot alla våra samhällsproblem. Den säkrar kompetens till företag så att de kan växa och generera skatteintäkter till vår välfärd så att vi kan bekosta skola, omsorg och sjukvård. Skolan är det bästa vaccinet mot utanförskap och det bästa för integration och för meningsfullhet och framtidstro.

Fru talman! Tillväxten behöver öka i Sverige för att vi även i framtiden ska ha råd med välfärd, för klimatomställningen och för vår konkurrenskraft. Jag har många år bakom mig både i näringslivet och som egenföretagare. När jag nu i denna roll träffar företagare är det främst tre saker de säger att de vill att politiken ska göra: förbättra kompetensutbudet, minska regelkrånglet och sänka kostnaderna för att anställa.

Den här budgeten innehåller många av dessa viktiga reformer för att stärka företagens möjlighet att anställa och växa. Vi fortsätter att bygga ut vuxenutbildningen för relevanta utbildningar som företag behöver. Vi har tidigare utvidgat växa-stödet så att det blir billigare för de minsta företagen att anställa. Nu sänker vi arbetsgivaravgiften för unga i den lågkonjunktur som råder. Dessutom förenklar och förbättrar vi 3:12-reglerna för att underlätta för företagande och entreprenörskap.

I Liberalernas Sverige ska det alltid löna sig att bilda sig, bete sig och bry sig. Därför innehåller den här budgeten stora satsningar på välfärden. Den lättar det stora kostnadstryck som finns på många hushåll, och den stärker företagens möjligheter att anställa och växa. Tillsammans med tidigare budgetar – det får man inte glömma – är det här en budget för att få fart på tillväxten, fortsätta driva klimatomställningen, ta tillbaka skolan till grunderna och ge varenda unge, vuxen och äldre framtidstro. I en orolig omvärld kan vi i Sverige visa att det går att se allvarliga samhällsproblem här och nu och ta tag i dem. Samtidigt har vi siktet inställt på målet om en ljusare framtid.

(Applåder)

Fru talman! Jag tar gärna en fika med Martin Ådahl vilken dag som helst och diskuterar klok politik i mitten.

Om maxtaxan, som faktiskt ingår i utgiftsområdet, nu inte ska tas med, varför gjorde Centerpartiet det i sin egen graf för 2017 vid presentationen på sin pressträff? Varför är Centerpartiet så desperata nu att man har kvar obegripliga grafer som inte är jämförbara eller applicerbara utifrån budgetregler och vårt finanspolitiska ramverk?

Jag är faktiskt besviken. Jag trodde att Martin Ådahl var en hedersman som satte en ära i att vara saklig och ärlig. Jag förväntade mig mer sakpolitik.

(Applåder)

Fru talman! Martin Ådahl stod i talarstolen och påstod att denna skolbudget kan vara den tionde största. Jag undrar var ledamoten har fått detta från? Det handlar om 4,3 miljarder för 2026. När vi gör detta gör vi som vi alltid gör och tittar på skolans utgiftsområde, räknar och jämför. Så här har oppositionen alltid räknat tidigare i sina skuggbudgetar, även Centerpartiet.

Vad får Centerpartiet siffrorna från? De är felaktiga och missvisande. Staplarna från Centerpartiets pressträff visar skillnader mellan olika år, men man måste titta på helheten. Dessutom har man räknat med vårändringsbudgeten, vilken vi givetvis ännu inte har för 2026. Vad är syftet med att lura svenska folket? Varför beter sig Centerpartiet så här? Jag trodde att centerpartister var kloka, hade en bra politik och ville Sveriges bästa. Varför vill Martin Ådahl inte längre ha en saklig debatt?

Herr talman! Om ledamoten vill veta mer om budgeten och utgiftsområde 16 får han gärna begära replik på mig sedan. Jag skulle uppskatta om jag kunde få svar på den fråga jag ställde, vilket jag nästan aldrig får när jag begär replik på ledamoten. Men jag provar igen.

Sveriges Lärare har visat att undervisningstiden för lärare i snitt ökat med två veckor per läsår under 2000-talets första decennier. Det är helt självklart att det utan statliga regler blir en sämre arbetsmiljö för förskollärare och lärare och i förlängningen också sämre kunskapsresultat. Egentligen borde vi förstatliga skolan.

Det vi får höra är undanflykter från Socialdemokraterna, som varken vill ta steget mot förstatligande av skolan eller ge lärarna en bättre arbetsmiljö. Jag ställer alltså min fråga igen: Vad tycker Socialdemokraterna om reglerad undervisningstid? Om de inte gillar det, hur ska lärare och förskollärare få bättre arbetsmiljö, som de förtjänar?

Herr talman! Jag har en fråga till ledamoten om skolan. Vi står här med den största skolbudgeten i modern tid: 4,3 miljarder för 2026. Vi är väldigt glada över att ha fått igenom en av de viktigaste reformerna, som handlar om lärares undervisningstid. Många lärare har lämnat yrket och många överväger att lämna yrket på grund av den pressade arbetssituationen. Tiden att fokusera på undervisning räcker inte till.

Vi går nu vidare med förslaget om att ge lärarna den arbetsmiljö de förtjänar så att de kan planera och har tid att leda lektioner. Det kommer att ge en bättre kunskapsskola i hela landet. Men i stället för att stötta denna nödvändiga reform använder Socialdemokraterna sin makt till att bromsa den. Från SKR har man sagt nej. Min fråga till ledamoten Damberg är helt enkelt: Varför vill inte Socialdemokraterna ge lärarna bättre förutsättningar att göra sitt jobb?

Herr talman! Vi får ju som vanligt höra väldigt olika skildringar av det vi nu debatterar. Jag skulle bara vilja vädja till mina kollegor om att vi ska höja nivån och resa oss upp ur sandlådan.

Att man tycker att vi prioriterar olika har jag full respekt för – det vore konstigt annars – men att säga att vi från regeringens sida inte bryr oss eller att vi tar lätt på den situation som råder i Sverige i dag är bara tramsigt.

Herr talman! Varenda unge räknas. Varenda unge som i dag går i skolan förtjänar en skola där man både lär sig, bildar sig och växer i tron på sig själv. Jag vill att varenda ung person ska kunna stå med studentmössan i handen och se tillbaka på viktiga och lärorika år i skolan samtidigt som personen är pirrig inför framtidens alla möjligheter.

I Sverige – ett av världens bästa länder att växa upp i – vill jag att vartenda barn ska kunna lämna skolan med godkända betyg. Innan dess kan vi inte vara nöjda.

I dag är jag glad. I dag lägger Liberalerna i regeringen fram den största skolbudgeten någonsin. 4,3 miljarder kronor går till skolan 2026 och 14 miljarder kronor de kommande tre åren.

För Liberalerna är det självklart: Skolan kommer först, och skolan ska tillbaka till grunderna. För detta krävs omfattande reformer i vårt skolsystem. Nu går vi äntligen vidare med flera av de förslag som presenterats under mandatperioden.

Det är skillnad när Liberalerna styr på Utbildningsdepartementet. Vi gör det i en tid då skärmar har trängt undan fysiska böcker, då var fjärde 15-åring inte kan läsa ordentligt och då alldeles för många skolor saknar skolbibliotek. Det finns ett skolparti i Sverige, och det är Liberalerna.

Lärare behöver tid att vara just lärare. Därför ska deras undervisningsuppdrag regleras för att garantera tid för planering och uppföljning av undervisningen. Det är nödvändigt för att förbättra lärarnas arbetsmiljö och säkra varje barns rätt till en bra utbildning.

Herr talman! Det ska vara ordning och reda i skolsystemet. Börsbolagens möjligheter till vinst får inte gå före elevernas rätt till utbildning. Tyvärr har fristående skolor jämfört med kommunala fler obehöriga lärare, lägre lärartäthet, sämre tillgång till skolbibliotek och större problem med glädjebetyg. Friskolesektorn måste börja bete sig.

I den här budgeten presenterar vi konkreta förslag, med tydlig majoritet bakom, som kommer att leda till vinstbegränsningar och skärpta verktyg för Skolverket.

Liberalerna kommer att fortsätta prioritera skolan och leverera den politik som sätter barnens rätt till utbildning främst. Det är genom skolan vi kan stärka Sverige som kunskapsnation. Det är genom en genomförd skolgång som vägen till arbete, egenförsörjning och egenmakt går. Det är genom skolan vi kan bryta utanförskapet och stärka integrationen så att alla barn kan få den framtidstro som de har rätt till.

Som liberal är jag stolt över den här budgeten. Tillsammans med våra tidigare presenterade budgetar tar den skolan tillbaka till grunderna.

Herr talman! I den här budgeten har vi inte bara den största skolbudgeten – vi har också den största jämställdhetsbudgeten. Närmare 1 miljard kronor inom jämställdhetspolitiken presenteras. Av dessa är 166 miljoner nya satsningar.

Kvinno- och tjejjourer stärks. Ett nytt särskilt jämställdhetspolitiskt delmål införs mot hedersrelaterat våld, och permanenta medel tillförs till kommuner och regioner för att stärka deras arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Jämställdhet är grunden för ett öppet, tryggt och fritt samhälle. Vi satsar för att försvara våra kärnvärden.

Herr talman! Sverige är ett föregångsland i klimatomställningen. Vi har näst intill en helt fossilfri elproduktion, och vi ska fortsätta att vara bäst i klassen. Vi ska fortsätta att hålla en hög ambition i klimatpolitiken.

Med åtgärderna i budgetpropositionen för 2026 sänker vi utsläppen med ytterligare 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, bland annat tack vare ett miljardtillskott till Klimatklivet och en förlängning av klimatpremien för lätta lastbilar.

Elektrifieringen av transportsektorn är avgörande för elimineringen av fossila utsläpp. Utsläppen beräknas vara lägre 2026 än de var 2022.

Det ska löna sig att arbeta i Sverige, och detta åstadkommer vi på flera sätt. Regeringen sänker skatten för hårt arbetande människor genom ytterligare jobbskatteavdrag samtidigt som vi sänker skatten för pensionärer. Vi ser också att det var tufft i denna lågkonjunktur och genomför därför en höjning av bostadsbidraget. Den så kallade funkisskatten slopas, och lägre skatt på arbete är bra. Men för den utan arbetsförmåga är det inte rättvist att behöva betala högre skatt när man inte kan ta ett jobb.

(Applåder)