Cecilia Rönn

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

I dag debatterar vi finansutskottets betänkande om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Vår ekonomiska politik är inriktad på att rusta Sverige för framtiden och bygga konkurrenskraft. Det handlar om att pressa tillbaka arbetslösheten, erbjuda utbildningar som företag behöver och möjliggöra tillväxt. Det börjar med skolan, och det fortsätter med företagen.

Varför är det då så viktigt med den ekonomiska politiken? Jo, det är genom ett rimligt skattetryck och genom politik som uppmuntrar och möjliggör företagande och tillväxt som vi får mer skattepengar till staten, regionerna och kommunerna. Det är med de här pengarna vi kan skapa en välfärd – ett skyddsnät utan hål för den som faller så att man kan landa mjukt men inte hållas kvar.

Det är med skattepengar vi kan bygga ett starkt försvar, ett rättsväsen som gör att vi kan känna oss trygga och fria och en stark välfärdsstat som är stark på rätt ställen och som inte lägger sig i det den ska hålla sig borta från. Det är dessa förutsättningar som behövs för att på riktigt ge alla barn i vårt land en ärlig chans – en chans att lyckas med skolan, att få sitt drömjobb, att bilda familj och att spara ihop till sitt drömboende.

Det är med de här förutsättningarna som alla människor på allvar får en chans att forma sitt liv oberoende av vilken bakgrund man har, var man bor eller vilket kön man har. Det ska inte spela någon roll var man kommer från; det spelar roll vart man ska.

Jag och Liberalerna vill att alla barn ska kunna känna framtidstro och hopp om att deras liv kommer att bli bra och att de kan sluta skolan med godkända resultat och se fram emot ett fint sommarlov och sitt sommarjobb som ger ovärderliga erfarenheter. Det är ett sådant Sverige jag vill ha. Därför behöver vi en ansvarsfull ekonomisk politik som främjar tillväxt, företagande, utbildning och arbete.

Därför, fru talman, vill jag börja med skolan. Skolan är grunden för individens frihet och Sveriges tillväxt. För oss liberaler kommer skolan alltid först. Det är genom en stark kunskapsskola som vi säkrar människors frihet och Sveriges konkurrenskraft. Det är i klassrummen som framtidens företagare, forskare och yrkesarbetare formas. Men det är fortfarande så att tusentals elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det är inte bara ett svek mot barnen; det är också ett slöseri med Sveriges framtid.

Därför driver vi liberaler reformer för att återupprätta kunskapsskolan. Vi vill ha fler undervisningstimmar, rätt till egna läroböcker och ett tydligt kunskapsuppdrag i varje skola. Vi stärker läraryrkets status, reformerar betygssystemet, minskar den administrativa bördan för lärare och skapar lugn och ro i klassrummen. Vi står fast vid att staten borde ta huvudansvaret för skolan. Kunskap är viktigt, och det ska inte vara beroende av vilket postnummer man har.

Herr talman! Skolan slutar inte vid gymnasiet. I lågkonjunkturens spår ser vi hur arbetslösheten stiger. Samtidigt skriker företagen efter kompetens och vill anställa och växa. Därför gör vi riktade satsningar på yrkeshögskolan och korta yrkesinriktade utbildningar som ska möta företagens kompetensbehov. Det är utbildningar som leder till jobb och som samtidigt bygger Sveriges tillväxtmöjligheter.

Det är företagen som skapar jobben. Därför är ett starkt näringsliv en förutsättning för både välfärd och självförverkligande. Liberalerna driver på för en politik för stärkt konkurrenskraft. Vi vill ha lägre skatter på arbete och företagande, förenklade regler och starkare incitament för innovation och investeringar.

Vi genomför nu skattesänkningar för forskningsintensiva företag, vi förbättrar expertskatten och vi skapar fördelaktiga regler för personaloptioner. Vi sänker skatten för att anställa för de minsta företagen genom växa-stödet, och vi höjer omsättningsgränsen för moms. Vi vill också fortsätta att utveckla växa-stödet så att det ska omfatta fler. Det är politik för jobb och ökad produktivitet.

Men det slutar inte där. Vi vill göra ännu mer. Vi vill till exempel sänka bolagsskatten, utvidga växa-stödet, som jag sa, och sänka elskatten.

Konkurrenskraft handlar nämligen också om tillgång till energi till stabila priser årets alla dagar och timmar. Här är regeringens besked tydligt: Ny kärnkraft ska byggas, gärna i min hemkommun Varberg på sajten Ringhals. Här är regeringens besked tydligt. Kärnkraften måste till för att vi ska kunna stärka svensk konkurrenskraft. Det stärker industrins möjligheter och är avgörande för den gröna omställningen.

Dessutom satsar regeringen på viktiga områden som Klimatklivet och Industriklivet för att hjälpa näringslivet att ställa om och göra Sverige till en fossilfri nation. Det är genom innovation och utveckling som vi samtidigt kan stärka vår konkurrenskraft, exportera kloka lösningar internationellt och fasa ut de fossila bränslena.

Den gröna klimatomställningen och ekonomisk tillväxt går hand i hand. Alla kan bidra till klimatomställningen. Det görs på makronivå och på mikronivå. Därför är jag glad över att Liberalerna har drivit på för att möjliggöra och underlätta exempelvis arbetspendling med kollektivtrafik, vilket föreslås i en promemoria i en av skatteremisserna. Det handlar om att införa en skattelättnad för förmån av periodbiljett för resa med kollektivtrafik.

Sveriges framtid avgörs av vår förmåga att förnya oss. Vi måste både satsa på forskning och attrahera utländska talanger. Därför såg vi till att regeringen nu har presenterat den största forskningspropositionen med fokus på excellent forskning. Liberalerna vill göra Sverige till en magnet för världens bästa hjärnor. Det handlar om arbetskraftsinvandring, om enklare regler för forskare och startups och om att bygga ett utbildningssystem i världsklass.

Fru talman! Den ekonomiska politiken måste samtidigt vara långsiktigt hållbar. Regeringen och Liberalerna står fast vid balansmålet, men vi ser samtidigt hur exceptionella geo- och säkerhetspolitiska omständigheter kräver mer av oss. Vi måste genomföra stora försvarsupprustningar för att möta Natos mål och säkra freden i Ukraina och hela Europa. Därför är tillfälliga avvikelser nödvändiga.

Men det hade aldrig varit möjligt om det inte vore för Anne Wibble, den första kvinnliga finansministern, som dessutom var folkpartist. Hon tog över de svenska statsfinanserna, som hade drivits till botten av ett vårdslöst socialdemokratiskt styre med en snabbt ökande låneskuld. Hon lade grunden för det finanspolitiska ramverk som vi i dag säger har tjänat oss väl. Hon fattade tuffa men viktiga beslut om att sanera och reformera Sverige så att vi senare under 90-talet kunde sätta igång vår ekonomiska tillväxt och bygga ett rikare och starkare Sverige. Det var Anne Wibble, inte Göran Persson, som städade upp i svensk ekonomi.

Fru talman! Det har varit några tuffa år nu med hög inflation och räntor och reallöner som har minskat kraftigt. Riksbanken, regeringen och landets löntagare har tagit ett stort ansvar för att pressa tillbaka inflationen och komma tillbaka till normala nivåer igen.

Regeringen har i de budgetar vi hittills har lagt fram tänkt på vad som är viktigt på kort sikt men också på lång sikt. Vi har stöttat de utsatta hushållen samtidigt som vi har fokuserat på att reformera skolan, erbjuda utbildningar för vuxna och förbättra villkoren för företagen och för klimatomställningen. Samtidigt har vi lyckats hålla oss till det finanspolitiska ramverket.

Oppositionen har i sina anföranden före mig svartmålat det mesta. Men när man analyserar deras budgetar ser man att de spretar ordentligt och att det är stora utgiftsökningar, ibland utan konkreta finansieringar. Att lova guld och gröna skogar till alla samtidigt som man kommer med diffusa finansieringsförslag som bankskatt och beredskapsskatt är inte seriöst. Det är lätt att kritisera när man inte behöver ta ansvar för helheten, jämka ihop sig med andra partier eller följa ramverken. Det enda vi med säkerhet kan säga är att inget av oppositionens förslag kommer att bli verklighet.

Fru talman! Den liberala politiken utgår från varje människas rätt att forma sitt eget liv. För att den friheten ska bli verklig krävs en skola som rustar varje elev, ett samhälle där det alltid lönar sig att arbeta och ett näringsliv som ges förutsättningar att växa.

Vi liberaler vet att välstånd inte skapas genom att staten försöker fördela det som finns utan genom att människor ges möjlighet att skapa mer. Vår ekonomiska politik bygger på tillit till individen, respekt för marknadens kraft och insikt om att kunskap är nyckeln till både frihet och framgång.

Därför ställer vi oss bakom detta betänkande. Det är en politik som stärker Sverige – genom skola och genom företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

(Applåder)

Herr talman! Jag håller med om att vi fick igenom många bra reformer i januariavtalet. Det är också viktigt att kunna ta ansvar när det behövs.

Med det avtal som vi är i nu, Tidöavtalet, tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna får vi igenom väldigt mycket viktig politik. Vi löser många stora samhällsproblem.

När man tittar på Centerpartiets budgetmotion ser man att den är väldigt mycket mer lik dem på den borgerliga sidan än kompisarnas på vänstersidan.

Vi reformerar skolan i grunden för att få tillbaka kunskapsskolan. Jag kunde bara nu i dag i en debattartikel i Aftonbladet läsa att er partiledare går fram med snarlika förslag.

Vi lägger grunden för klimatomställningen. Vi har fått igenom växa-stödet för små företag. Det vill vi gärna fortsätta att utveckla. Vi sänker marginalskatterna, och vi har lagt fram den största forskningspropositionen någonsin.

Vi har också satsat väldigt mycket på regionalt yrkesvux, korta kurser på yrkeshögskolan och olika typer av vuxenutbildningar.

Vi ger Arbetsförmedlingen och kommuner med hög arbetslöshet pengar för att fler unga ska kunna få sommarjobb. Vi har remitterat förslag om sänkt bolagsskatt och sänkt elskatt.

Nog gör vi många saker både för en bra företagspolitik och för en tillväxtpolitik för att vi ska få igång hjulen. Nu är det lågkonjunktur. Då är det viktigt att satsa på både kort och lång sikt. Det gör vi med kortsiktiga satsningar och många satsningar på skolan.

Min fråga kvarstår: Är det inte så att Centerpartiet skulle kunna få igenom mer av sin politik och att Centerpartiet borde börja fundera lite mer på sakpolitik för att få genomslag i svensk politik och inte vara en lame duck?

Herr talman! Utifrån anförandet och vilken politik som Centerpartiet har presenterat i sin budgetmotion i höstas och sin vårbudgetmotion funderar jag på var man bäst kan få genomslag för sin politik.

I förra veckan när det var partiledardebatt sa Rickard Nordin, som representerade Centerpartiet: ”Herr talman! Det relevanta är vad man vill i svensk politik, inte vem man vill det med och hur man gör det.”

Det fick mig att fundera, reagera och bli lite hoppfull. När jag tittar på Centerpartiets nuvarande budgetmotion och vårbudgetmotion är det tydligt att ni är en udda fågel tillsammans med V, S och MP.

Om ni nu resonerar som Rickard Nordin säger undrar jag om Martin Ådahl tänker på samma sätt. Skulle ni då inte få genomslag för mer av er politik tillsammans med liberala och borgerliga partier i riksdagen?

Herr talman! Som vanligt fick jag inget svar på mina frågor. Jag frågade hur vi ska finansiera reformen, inte varför Socialdemokraterna vill göra den. Jag blir lite orolig över den här omsvängningen. När man lyssnar på olika företrädare, bland annat ledamoten själv, verkar det som om Socialdemokraterna har tagit på sig spenderbyxorna och lovar allt åt alla.

Man måste komma ihåg hur det var i början av 90-talet, när den folkpartistiska finansministern Anne Wibble fick städa upp efter årtionden av socialdemokratisk oansvarig politik som gjorde att Sveriges ekonomi liknade Lyxfällan. Situationen var helt ohållbar med en skenande statsskuld och stora underskott. Hon lade grunden för ramverket vi har i dag, som har tjänat oss väl, och för den fantastiska tillväxt vi hade på 90-talet, som Socialdemokraterna gärna vill ta åt sig äran för.

Det är tack vare det finanspolitiska ramverket vi nu kan rusta upp försvaret genom en tillfällig lånefinansiering. Även Socialdemokraterna har sagt vid flera tillfällen att det har gynnat Sverige, för det har gjort att vi kunnat satsa på välfärd i stället för att betala höga räntekostnader, som många andra europeiska länder fått göra.

För att Sverige ska kunna ha en långsiktig välfärd med de förutsättningar Mikael Damberg och hans parti väldigt gärna vill ha krävs en hållbar finanspolitik. Jag undrar igen: Hur ska Socialdemokraterna kombinera de miljardutgifter de utlovar med att bevara vårt finanspolitiska ramverk? Kommer det att innebära stora skattehöjningar för alla eller kraftiga neddragningar i välfärden? Det tror jag inte att Socialdemokraternas LO-väljare, som ledamoten vände sig till, heller vill se i Sverige.

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, för anförandet!

Jag har en fråga till ledamoten. Socialdemokraterna har nyligen haft kongress och fattat en rad beslut som gör att jag undrar hur de kommer att driva sin ekonomiska politik framåt. De går fram med väldigt expansiva vallöften, bland annat slopad karensdag och en så kallad arbetarpension. Det beräknas kosta många tiotals miljarder. Hur kommer Mikael Damberg att finansiera de förslagen om han får möjlighet att ingå i en vänsterpartistisk regering nästa mandatperiod?

Fru ålderspresident! Vi diskuterar i dag den extra ändringsbudgeten för tillfälligt höjt rotavdrag. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Jag är ärligt talat otroligt trött på vissa delar i den här debatten. Det är pajkastning om vems fel saker är, framför allt från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, riksdagens två största partier.

Det är väl ändå ett faktum att den här regeringen tog över när det var hög inflation. Men det är också ett faktum, tänker jag, att det inte helt och hållet var Socialdemokraternas fel att det var hög inflation. Det har att göra med saker som krig i Ukraina, en väldigt orolig omvärld och en pandemi som hanterades på – hoppas jag – bästa sätt. Kan vi inte någon gång hålla oss till att prata mer om våra partiers förslag och varför vi tycker att de är bra?

Till väljarna ska man kanske också vara tydlig: Om man inte tycker att regeringens förslag är bra, hur vill man då hantera det och agera i stället?

Detta var egentligen inte vad jag hade tänkt ta upp, utan det var en reflektion om att det blir lite tröttsamt.

Men nu ska vi tala om det tillfälligt höjda rotavdraget, från 30 till 50 procent. Det handlar inte bara om att man ska kunna renovera badrum och göra tilläggsisoleringar, utan det är också en komponent i flera andra förslag som regeringen lägger fram för att öka tillväxten och jobben och hålla hjulen rullande i en lågkonjunktur. Detta är alltså inte det enda, men det är en del.

Det förslag vi nu diskuterar är en del av vårändringsbudgeten för 2025, som i sin helhet är ett led i regeringens arbete för att stärka ekonomin. Totalt innehåller vårbudgeten reformer för omkring 11 miljarder kronor som en del av det totala reformutrymmet för året, som är på 71 miljarder kronor.

Tanken med den totala budgeten är att stimulera tillväxt, påskynda återhämtningen och möta de utmaningar som svenska hushåll står inför. Rotavdraget är ett av flera verktyg i det här paketet – ett verktyg som kombinerar kortsiktig efterfrågestimulans med långsiktig nytta. Avsikten är att stimulera bygg- och hantverkssektorn, motverka svartarbete, öka sysselsättningen och stärka efterfrågan i ekonomin.

Fru ålderspresident! För att en sådan satsning ska lyckas fullt ut behövs inte bara ett avdrag i en budget, utan det behövs framför allt människor med rätt utbildning och rätt kompetens. Det krävs ett Sverige där fler klarar skolan, där fler väljer att gå yrkesutbildningar och där fler unga vågar drömma om att ta klivet in i arbetslivet oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har. Det är därför vi liberaler aldrig släpper skolan, inte ens i en ändringsbudget som gäller rotavdrag. Det krävs åtgärder som stimulerar på kort sikt samtidigt som vi aldrig får glömma det som krävs på lång sikt, mellan ekonomiska reformer och utbildning och mellan framtidens jobb och dagens klassrum.

Fru ålderspresident! Sverige lider i dag av en omfattande kompetensbrist, inte minst inom bygg- och hantverkssektorn. Samtidigt går alldeles för många elever ut grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Alldeles för många unga lämnar gymnasiet utan examen.

Detta är en förlust både för individen och för samhället och för varje ungdom som inte får chansen att bli målare, snickare eller vvs-montör. För varje ung människa som går miste om ett jobb som faktiskt finns förlorar Sverige kraft.

Detta tänker vi liberaler inte acceptera. Därför driver vi stora reformer för att stärka skolan och ta den tillbaka till grunderna. Vi har tagit ansvar i regeringsställning för att vända resultaten genom mer pengar till skolan, många viktiga utredningar, fler undervisningstimmar i svenska och matematik, mer tid på fokus och kunskap, reformering av lärarutbildningen, minskad administrativ börda för lärare och reformering av friskolesystemet, för att nämna några saker. Jag vill att varje unge ska klara skolan och känna framtidstro.

Inför läsåret 2024–2025 sökte cirka 131 000 elever ett yrkesprogram. För andra året i rad ökar nu andelen sökande till yrkesprogram. Dessutom har vi stärkt möjligheterna till lärlingsutbildning. Därför har vi gett mer resurser till yrkesutbildningen för vuxna, och vi arbetar för att öka attraktiviteten i de yrken som bygger Sverige.

Vi behöver alla yrkesgrupper. Vi behöver dem som drar elledningar, murar väggar, lägger golv och renoverar fönster. Det är detta som får rotavdraget att omsättas i verkliga jobb. Men för att det ska fungera krävs att utbildningssystemet levererar, att skolan rustar alla barn med grundläggande kunskaper, att yrkesprogrammen håller hög kvalitet och att vuxna som vill byta bana får en chans.

Därför, fru ålderspresident, är rot bara en pusselbit. Det är en viktig pusselbit men inte hela bilden. Det är därför vi liberaler vill hålla ihop samhällsbygget, inte bara med ekonomiska styrmedel utan med kunskapspolitik. Det gör vi inte bara genom att stimulera konsumtion utan genom att investera i människors förmåga och i vårt humankapital. Vi ser utbildning som den viktigaste frihetsreformen för att klara jobben, för att klara integrationen och för att klara klimatutmaningen.

Med rot stimulerar vi ekonomin, men med utbildning formar vi framtiden. Därför säger vi ja till höjt rotavdrag. Men vi säger samtidigt: Det räcker inte att bara fixa fasaden – Sverige behöver en stabil grund, och grunden börjar i skolan.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Herr talman! Det är glädjande att Martin Ådahl och jag är överens.

Visst gör vi saker i den här budgeten som en helhet, också för företagen. Växa-stöd och satsningar på yrkesutbildningar och skola är delar av det. Jag välkomnar att även Centerpartiet vill sänka arbetsgivaravgifterna och göra det bättre för företagen för att tillväxten ska bli bättre i Sverige, men jag skulle nog rekommendera Centerpartiet att ansluta sig till den här regeringen och dess partier. Jag tror att Centerpartiet har mycket bättre förutsättningar att få igenom en liberal och marknadsvänlig företagspolitik tillsammans med oss än med kompisarna på vänstersidan.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för att jag får en chans att förtydliga mig om jag var otydlig!

Jag vill definitivt sänka arbetsgivaravgifterna och tror också att det vore bra att göra det. Det gäller framför allt den allmänna löneavgiften, som har ökat utan att över huvud taget leda till några förbättringar för Sveriges företagare. Nu pratar jag dock generellt.

Att sänka arbetsgivaravgifterna specifikt för unga kan också vara bra ur olika hänseenden, till exempel om vi har en situation med många unga som är arbetslösa, om det nu är det som är problemet vad gäller företagens möjligheter att anställa. Men när det gäller en tydlig korrelation mellan sänkta arbetsgivaravgifter för unga och lägre matpriser tror jag att det är trubbigt.

Jag upplever att företagens stora problem när det gäller att kunna anställa är kompetensbrist och inte i första hand arbetsgivaravgifterna. Arbetsgivaravgifterna behöver dock sänkas, och vi behöver förbättra företagens förutsättningar att anställa och växa.

Herr talman! I den här debatten har vi hört att inget görs. Det är ju inte sant, men vi behöver göra mer.

Borttagna arbetsgivaravgifter för unga och sänkt matmoms är tyvärr trubbiga verktyg som riskerar att inte träffa rätt. Risken är att prisökningarna i slutändan äter upp eventuella sänkningar av moms eller arbetsgivaravgifter. Matpriserna behöver – och kan – sänkas genom en sak: bättre konkurrens på en fungerande marknad, både i Sverige och i EU.

I mitt inledande anförande lyfte jag fram euron och EU:s jordbrukssubventioner som viktiga faktorer för våra höga livsmedelspriser. Jag vill dock även belysa det vi gör på hemmaplan, som kan ha en positiv inverkan. När den här regeringen tillträdde låg inflationen på över 10 procent. Löntagarnas reallöner har minskat kraftigt. Vårt mål har varit att trycka tillbaka inflationen. Det har vi också lyckats med tillsammans med Riksbanken och löntagarna, som har tagit ett jättestort ansvar i detta.

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att se över hur man bättre kan stärka konkurrensen genom lättare etableringar av livsmedelsbutiker. I dag saknar 100 kommuner i Sverige en lågpriskedja. Dessutom har Konkurrensverket fått i uppdrag att analysera konkurrensen inom livsmedelsbranschen.

Liberalerna är beredda att göra mer för att säkerställa att priserna pressas, men inte genom regleringar utan genom förutsättningar för bättre konkurrens och en fungerande marknad. Vi utesluter inte att man ställer högre krav på grossisterna att sälja till små aktörer på samma villkor som till grossisternas egna butiker. Det skulle kunna innebära att Konkurrensverket kan kartlägga grossistmarknaden och att regeringen kan komma med konkreta förslag för att förbättra marknaden och konkurrensen.

Vi kan inte kontrollera och reglera oss till billigare mat, utan vi måste skapa förutsättningar för ökad konkurrens och innovation.

Herr talman! Man kan ju anklaga mig för att ha skygglappar, men man skulle kunna anklaga ledamoten Damberg för att aldrig svara på mina frågor. Jag gör ett försök till.

Liberalernas lösning när det gäller de höga matpriserna är att förbättra marknaden och konkurrensen men också att öppna oss och integrera oss med EU fullt ut genom att ansluta oss till euron. Jag vill ha lägre matpriser, och då behöver vi stärka vår ekonomi, låta företagen växa och införa euron i Sverige.

Att inte ta hänsyn till valutan i den här frågan, när vi importerar mer än hälften av våra livsmedel, är som att blunda för halva problemet och sätta ett plåster på ett sår som behöver tryckförband.

Återigen: Vad tycker ledamoten Damberg om den här problematiken – att vi importerar högre matpriser genom att vi står utanför eurosamarbetet? Kan Socialdemokraterna tänka sig att öppna en diskussion om att ansluta oss till euron?

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, för anförandet! Vi i Sverige importerar ungefär hälften av den mat vi konsumerar. Samtidigt har vi en svag och instabil krona, vilket driver upp priserna för både hushåll och företag. Euron ger många av våra grannländer en mer stabil växelkurs, bättre förutsägbarhet för importörer av livsmedel och en tydligare koppling till den inre marknaden.

Min fråga till Socialdemokraternas ledamot är därför: Varför anser ni att svenska hushåll ska fortsätta att bära kostnaden för en valutarisk som andra EU-länder har valt bort genom att gå med i euron? Är det inte dags att nu ansluta oss till euron – för svenskarnas skull och för stabilare och förhoppningsvis lägre matpriser?

Herr talman! De senaste åren har priserna på livsmedel ökat markant, precis som flera har sagt innan. Rysslands invasion av Ukraina, eskalerande klimatförändringar, dålig konkurrens och en allt svagare krona är några av orsakerna till utvecklingen.

För Liberalerna är det självklart att vi behöver mer samarbete, framför allt mer europeiskt samarbete. Det är genom EU-medlemskapet som Sverige har blivit rikare. Den inre marknaden och vår gemensamma frihandelspolitik är grundbultar i vårt välstånd.

För att påverka matpriserna i Sverige måste vi se det här ur ett helhetsperspektiv. För det första är Sverige inte fullvärdig EU-medlem. Så länge Sverige står utanför euron kommer en svag krona att göra att vår importerade mat blir dyrare. Vi betalar mer, inte för högre kvalitet utan på grund av en svag växelkurs.

För det andra går cirka 30 procent av EU:s totala budget till olika former av jordbrukssubventioner. Det är cirka 55 miljarder euro per år som används till att utestänga utomeuropeiska producenter från EU. Stödet är dyrt, ineffektivt och orättvist. Det är ett jordbruksstöd som inte är till för att främja innovation, produktivitet eller hållbarhet utan cementerar ett system där bönder hålls vid liv genom bidrag samtidigt som konsumenterna betalar notan. Det är det som är problemet, Oscar Sjöstedt, inte EU:s klimatmål.

Vi måste våga höja blicken och säga att EU:s jordbrukspolitik inte är helig, att subventioner som inte leder till vare sig hållbarhet eller konkurrenskraft är slöseri, inte solidaritet, och att EU:s inre marknad måste vara till för både producenter och konsumenter. Nu betalar konsumenterna först genom EU-avgiften och sedan genom höga matpriser. Vi måste kliva in fullt ut i EU-samarbetet. Med euron stärker vi Sveriges konkurrenskraft. Vi minskar prisgapet, förenklar handeln och ger svenska hushåll bättre skydd mot valutakris och importinflation.

Det är dags att ta konsumenterna i Sverige på allvar. Det är dags att göra upp med jordbrukspopulismen, och det är hög tid att Sverige går med i euron.

Fru talman! Tack till ledamoten!

Jag ska försöka att vara ännu tydligare i mitt svar. Jag håller helt med om det långsiktiga och viktiga stödet till Ukraina, precis som jag sa i mitt första svar. Jag tänker inte upprepa det.

Jag står helt bakom det som mina kollegor skrev i debattartikeln och det som även Gulan Avci redovisade för i Agenda-debatten. Det är att Liberalerna vill öka stödet. Det kommer vi självklart att driva på för i samarbete med regeringen.

Min uppfattning är att hela regeringen har uppfattningen att stödet till Ukraina ska vara ändamålsenligt och långsiktigt, och det ska hjälpa Ukraina att vinna kriget och kunna återuppbygga sitt land. Vi jobbar för det både nationellt och i EU-gemenskapen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Ådahl för frågan.

Ledamoten hänvisar till en debattartikel som mina kollegor i försvarsutskottet och utrikesutskottet skrev. Jag håller helt med dem om att en god vän inte snålar med hjälpen, och jag tycker att Sverige i detta avseende är en väldigt god vän som gör det vi kan, lyssnar in Ukrainas behov och stöttar.

Det finns flera viktiga aktörer i detta arbete. Sverige är ju en del av EU-gemenskapen, och i detta arbete trycker vi på för att stödet från hela EU ska vara långsiktigt och stabilt.

Precis som ledamoten sa har situationen i USA gjort att frågan har blivit ännu mer aktuell, och därför är det viktigt att vi nu kliver fram och säkrar ett långsiktigt stöd till Ukraina så att de kan vinna kriget och få fred på sina villkor. Mot bakgrund av detta lade Liberalerna fram förslaget om att utöka stödet ytterligare. Som jag sa i mitt anförande är de 25 miljarderna per år en bottenplatta, och som mina kollegor i regeringspartierna har sagt gäller ramen för det militära stödet även 2026. Givetvis är Liberalernas ambition ett uthålligt och ökat stöd till Ukraina från både Sverige som nation och EU-gemenskapen så att Ukraina får det man behöver för att kunna vinna kriget.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Den signal vi sänder med denna extra ändringsbudget är att Sverige står enat bakom Ukrainas frihet, fred och framtid. Vi står här i en tid som kommer att definiera vår generation. Ukraina har kämpat för sin frihet, fred och framtid i mer än tre år. I mer än tre år har krig rasat i Europa, där den auktoritära regimen Ryssland försöker krossa en demokrati. Ukraina kämpar inte bara för sin överlevnad utan också för de värderingar vi i Sverige håller allra högst: frihet, självbestämmande och demokrati. Deras kamp är vår kamp, och vårt stöd måste fortsätta att vara långsiktigt orubbligt.

Ukrainas uthållighet, motståndskraft och umbäranden i kampen för sin demokrati, sitt land och sin frihet är ofattbar. Kampen har nu pågått i mer än tre år, och det går inte att föreställa sig hur vardagen har ändrats och hur det är att leva med ständiga beskjutningar, larm och rädslor för att nära och kära inte kommer hem igen. Förutom att Ukraina har lyckats stå upp militärt mot Rysslands fullskaliga och olagliga invasion har man också lyckats upprätthålla sin elförsörjning, sin infrastruktur, sina företag, sina matleveranser och sina betalsystem.

Sverige och omvärlden behöver fortsätta att stötta Ukraina tills kriget är slut, hjälpa ukrainarna att återuppbygga landet efter kriget och låta Ukraina bli en del av den europeiska gemenskapen. Vi har också mycket att lära av Ukraina. Låt oss inte tro något annat.

Stödet till Ukraina är helt avgörande. I Sverige finns ett starkt stöd för att fortsätta att stötta Ukraina tills man har vunnit kriget och skapat fred på sina villkor. Jag är väldigt glad över att vi i denna ödesfråga står enade över alla partigränser och att svenska folket sluter upp bakom stödet till Ukraina.

Fru talman! Sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 har Sveriges stöd till Ukraina varit omfattande. Men kriget fortsätter. Vi vet att Ukrainas frihetskamp också är vår kamp för demokrati, frihet och säkerhet i Europa. Därför ställer vi liberaler oss givetvis helhjärtat bakom förslaget till extra ändringsbudget. Denna budget innebär att vi skänker ytterligare försvarsmateriel såsom ammunition, sjuktransportfordon, personlig utrustning och materiel för flygbasunderhåll till Ukraina. Stödet kompletteras av förstärkningar till totalförsvaret, Kustbevakningen och Myndigheten för psykologiskt försvar. Stödet är omfattande, konkret och direkt anpassat till de behov Ukraina identifierat. För oss liberaler är detta inte bara en fråga om utrustning. Det är en fråga om värderingar. Ukraina kämpar för sin frihet men också för hela Europas demokratiska ordning.

Fru talman! För att tydligt signalera långsiktigheten i stödet till Ukraina har regeringen tidigare aviserat en bottenplatta om 25 miljarder per år. Vi liberaler har aviserat att vi vill öka stödet ytterligare. Det är avgörande att visa att Sverige inte bara deltar utan leder. Sveriges stöd måste vara stabilt, förutsägbart och växa i takt med Ukrainas behov. Sveriges stöd till Ukraina är ett stöd till vår gemensamma framtid i ett fritt och demokratiskt Europa.

(Applåder)

Fru talman! Det var bra att jag fick en möjlighet till, för jag hann inte tala färdigt i mitt förra inlägg.

Nu har vi sett till att vi lägger ännu mer pengar för 2025. Från Liberalernas sida vill vi driva på, så att vi gör det vi kan. Jag skulle vilja säga att det finns en stor enighet i regeringen och Sveriges riksdag om det långsiktiga stödet till Ukraina. Jag tycker att det är jättebra och jätteviktigt.

Vad som händer 2026 och framåt får vi återkomma till. Men här tänker jag: Vi utesluter ingenting. Vi behöver göra det som krävs för att stötta Ukraina, så att de vinner kriget och får fred på sina villkor.

(Applåder)

Debatten med anledning av vårpropositionens avlämnande var härmed avslutad.

Propositionen bordlades.

Fru talman! Jag tackar så mycket för en väldigt viktig fråga.

Jag kan verkligen ge ledamoten Ådahl rätt i hur viktigt det är med det långsiktiga och uthålliga stödet för Ukrainas kamp för att vinna kriget. De kämpar inte bara för sin egen överlevnad och frihet utan också för hela Europas frihet och trygghet.

Jag tycker att det nu, i den oroliga tid som är och med tanke på vad som händer utifrån det senaste presidentbytet i USA, är ännu viktigare att Europa samlar sig och att vi gör allt vi kan.

Min kollega Gulan Avci, vår försvarspolitiska talesperson, lämnade ett besked i Agenda när hon var där och diskuterade detta. Liberalerna vill öka stödet till Ukraina. Vi har i vårbudgeten aviserat att vi tidigarelägger delar av ramen för den här bottenplattan, som vi aviserade och som var 25 miljarder per år. Den är nu överstigen. Detta är bra och viktigt, för vi behöver göra det vi kan här och nu för att stödja Ukraina här och nu.

Fru talman! Låt mig upprepa en viktig sanning: Skolan är samhällets viktigaste frihetsreform. Det är där grunden läggs. Det är där barn får veta att de har rätt att drömma och rätt att lyckas och att det inte spelar någon roll varifrån man kommer utan vart man är på väg.

Därför är jag stolt över att vi i vårbudgeten fortsätter att prioritera skolan. Vi stärker stödet till skolsociala team. Det är ett viktigt verktyg för att tidigt kunna fånga upp elever som riskerar att hamna fel. Det fungerar för eleverna, lärarna och samhället. Vi ökar också tryggheten i skolan.

Regeringen inför nu tydligare regler för säkerhet för att förhindra hot och våld. Det är en självklarhet att barn ska kunna känna sig trygga i skolan. Kommunerna får resurser för att detta ska bli verklighet.

Detta är viktiga satsningar tillsammans med det som presenterades i budgeten för 2025 och med de utredningar som Liberalerna har drivit på för och som nu blir klara en efter en. Till exempel tittar man på viktiga frågor som begränsade vinstuttag, minskad administrativ börda för lärare med mera.

Samtidigt skapar vi sommarjobb för unga för att ge dem chansen att känna sig behövda, få ansvar och få en lön. Det är så vi bygger självkänsla. Det är så vi bygger framtidstro.

Fru talman! Det är detta som är socialliberalism i praktiken – att vi ger människor frihet att växa och att vi bygger ett samhälle där ingen hålls tillbaka men där inte heller någon lämnas efter.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, även om jag kanske inte tycker att svaret var helt tydligt! Ledamoten kan lita på att vi tar frågan med alla partier vi kan när vi kan och även i regeringskonstellationen.

Det här är verkligen aktuellt just nu när så mycket händer i vår omvärld. Vi vet att osäkerhet och instabilitet slår hårt mot små öppna ekonomier som Sveriges, och vi vet också att den tekniska och politiska tröskeln för ett inträde i euron kräver förberedelser i god tid.

Min följdfråga blir därför ändå: Om inte nu, så när? Ska vi verkligen vänta med att ens utreda alternativen till dess att krisen redan är här?

Även om inte ledamotens parti styr just nu är det ändå Sveriges största parti, och Socialdemokraterna har ett stort och viktigt ansvar. Jag är övertygad om att svenska folket vill veta var Socialdemokraterna står i frågan så att det inte blir som i Natoprocessen.

Herr talman och ledamoten! I dag presenterar vi en vårbudget för att ytterligare förstärka konjunkturen. Men de senaste veckornas händelser har återigen visat hur snabbt omvärlden kan förändras, både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. I det läget behöver vi inte bara kortsiktiga stimulanspaket utan också långsiktiga verktyg som stärker Sveriges konkurrenskraft.

Jag vill därför ta tillfället i akt att lyfta en fråga med ledamoten Damberg om Sveriges relation till euron. Ett svenskt införande av euron skulle kunna innebära ökad stabilitet för vår exportberoende ekonomi, attraktivare villkor för investeringar och en tydligare plats vid bordet när viktiga ekonomiska beslut fattas i EU.

Det finns också en säkerhetsaspekt i att inte stå själva med en liten valuta i en osäker värld. Vi såg hur snabbt det gick med Natoprocessen när säkerhetsläget förändrades. Världen kommer inte att vänta på Sverige.

Därför vill jag fråga ledamoten Damberg: Hur ser ni på euron i dag? Är det inte läge att nu utreda frågan och förbereda oss för att snabbt kunna byta valuta om så skulle krävas?