Cecilia Rönn (L) svarade Hans Eklind i en replik om Särskild debatt om euron i debatten ”Protokoll 2025/26:64 Tisdagen den 27 januari” den 27 jan 2026.
Hans EklindKD· i en replikTack, Cecilia Rönn, för din fråga, även om den kanske delvis kidnappades av en tidigare frågeställare! Jag tycker i och för sig att jag har besvarat frågan ett antal gånger. Frågan är inte aktuell från vår sida av det…Fru talman! Häromdagen läste jag att en senior ekonom på en av Sveriges största banker kallade kronan för Nordens schweizerfranc. Han konstaterade att förr i tiden skulle man äga schweizerfranc. Landet hade nämligen ordning och reda i statsfinanserna. Man hade dessutom en förutsägbarhet kring valutan.
Jag har tidigare i den här kammaren lyft min oro för EU-ländernas statsskuldsproblem. De tilltar trots regelverket om Maastrichtskulden – att man inte ska ha en offentlig skuld som överstiger 60 procent av bruttonationalprodukten, bnp. Det är en regel som man skrev för att man ville undvika risken att statsskuldsproblem i ett land spiller över på andra länder.
En fundering: Hade Frankrike, om man behållit francen, fått bygga upp en statsskuld som uppgår till 113 procent av bnp, som den numera gör? Inte under ett enda år sedan Frankrike gick in i eurosamarbetet har man haft en balanserad budget. Man kan fråga sig om detta hade varit möjligt utan euron. Troligen inte, är mitt svar, för marknaden hade reagerat med högre räntor.
I Calmfors utredning konstaterar man att när ett land går in i en valutaunion urholkas signalsystemet. I samma utredning konstaterar man att det finns tre skäl till att skuldkvoten i de här länderna ökar: Det är svag ekonomisk tillväxt. Det är starka ekonomiska störningar. Och – lyssna nu! – man struntar i reglerna. Jag ska citera ur Calmfors utredning: ”Det är dock tydligt att ett medlemskap i eurosamarbetet inte verkar öka regelefterlevnaden. Motsatsen tycks snarare gälla.”
Svenska institutet för europapolitiska studier släppte en rapport i oktober förra året. De ställde frågan: Vem ska i slutändan betala dessa höga statsskulder? Jag menar att det är en stor risk att Sverige vid ett euromedlemskap får ökade kostnader för andra euroländers höga statsskulder. Den har i alla fall avgjort ökat sedan 2003.
Fru talman! Nu börjar väl alla gissa vad jag kommer att fråga Hans Eklind från Kristdemokraterna om. Hans parti har ett stämmobeslut om att utreda en svensk anslutning till euron – precis som alla andra regeringspartier.
Nu kanske svaret på sätt och vis kom i det senaste anförandet. Hans Eklind lät inte direkt eurovänlig eller intresserad av euron. Men är ni, trots allt, beredda att följa ert eget stämmobeslut och tillsammans med Moderaterna och Liberalerna snarast möjligt tillsätta en utredning om för- och nackdelar för Sverige av ett införande av euron? Ni får möjlighet att göra det väldigt snart.
Fru talman! Det är fantastiskt vad ledamoten följer andra partiers kongresser och är duktig på att uttolka dem.
Så här är det: På Kristdemokraternas riksting fanns det både motioner där man ville att vi skulle vara tydliga med ett nej och motioner där man ville att vi skulle vara tydliga med att säga ja. Vi landade i en slutsats. Det finns inte en folklig förankring. Jag tror inte att ledamoten kan påstå det, och jag vill hävda att den absolut inte finns. Men om det finns en folklig förankring menar vi att det är rimligt att man tillsätter en utredning som kikar på de olika aspekter som finns kring hur ett euromedlemskap skulle påverka svensk ekonomi, politiken, medborgarna och så vidare.
Det finns både fördelar och nackdelar med euron. Det tycker jag att vi har varit ganska tydliga med oberoende av vilken grundhållning vi har i frågan. Jag är jättenegativ till ett införande av euron. Men mitt parti tycker att vi ska utreda frågan. Och kan jag bli motbevisad – att det är bra för Sverige att gå in i euron – ändrar jag naturligtvis åsikt.
Fru talman! Vad vi än tycker i själva eurofrågan har jag frågor.
Det råder nu en tveksamhet om uttolkningen av detta. Är svaret ja eller nej på frågan om huruvida Kristdemokraterna har beslutat om att man bör tillsätta en euroutredning? Det är min första fråga.
Sedan har jag min andra fråga. Vi kan kika på hur detta skulle kunna påverka, som Hans Eklind uttryckte det. Kan man inte tänka sig att en sådan här utredning skulle kunna ge oss större klarhet i hur det skulle påverka och ge oss en beredskap som är till stor nytta för Sverige i dessa ekonomiskt oroliga tider? Därmed skulle man kunna tänka sig att Kristdemokraterna i riksdagen följer det som partiet har beslutat och säger ja till en svensk ny utredning av euron.
Fru talman! Det vi i Kristdemokraterna var tydliga med på vårt riksting och som vi har varit tydliga med ända sedan 2003 var att vi respekterar folkomröstningen. Det kan man naturligtvis strunta i om man vill – det är upp till ledamoten. Men för oss har det varit viktigt att ha det väldigt tydliga beskedet. Därför har vi också sagt: Om det skulle finnas en folklig förankring när det gäller att vi i Sverige skulle kunna se en annan linje i den här frågan vill vi se en förutsättningslös utredning. Men där är vi inte nu, och jag tror inte att vi kommer att vara där inom en överskådlig tid. Jag kan ha fel. Mycket kan hända både i Sverige och internationellt som gör att jag får ompröva det ställningstagandet, men just här och nu är alltså ingen utredning aktuell.
Fru talman! Vi har kallat till den här debatten för att diskutera frågan. Vi tycker att det är en viktig fråga och att det är en viktig konsumentupplysning inför valet var de olika partierna står.
Vi har, precis som flera andra, noterat att Kristdemokraterna har öppnat för att utreda frågan. Därför säger jag samma sak som jag sa till Moderaterna. Jag tycker att vi tillsammans – med Moderaterna och Sverigedemokraterna – den här mandatperioden har gjort, och jobbar med, många viktiga reformer för att lösa Sveriges problem. En viktig fråga för vår framtida konkurrenskraft tror i alla fall Liberalerna är att vi just byter valuta.
Finansministern öppnar för att tillsätta utredningen efter valet – jag hoppas att det blir före. Oavsett om det blir före eller efter valet undrar jag: Kommer Kristdemokraterna att stödja ett sådant initiativ?
Fru talman! Tack, Cecilia Rönn, för din fråga, även om den kanske delvis kidnappades av en tidigare frågeställare!
Jag tycker i och för sig att jag har besvarat frågan ett antal gånger. Frågan är inte aktuell från vår sida av det enkla skälet att vi anser att det ska finnas en folklig förankring för detta om vi ska sluta respektera folkomröstningen, som förvisso är 22 ½ år gammal. Det finns inte en folklig förankring för detta. Det tror jag att varken Cecilia Rönn eller jag vill hävda.
Jag har en motfråga till ledamoten, som ivrar ihärdigt för euron. Internationella valutafonden, IMF, varnade för någon månad sedan för att EU-ländernas skulder kan komma att växa till 130 procent av bnp till 2040 och tvinga regeringar att fundamentalt ompröva sin roll när det gäller att tillhandahålla grundläggande tjänster till medborgarna – det handlar alltså om välfärden. Min fråga till Cecilia Rönn är: Delar hon IMF:s slutsats eller varningssignal?
Fru talman! Jag förstår att man respekterar en folkomröstning. Jag tycker att det är hedervärt.
Nu har det gått 23 år. En hel generation svenskar har vuxit upp. Jag skulle ändå vilja säga att jag inte tycker att jag kan se att det finns ett stort motstånd mot euron. Ungefär 30 procent säger att de är för. Lite fler säger att de är emot. Men en stor andel säger att de är osäkra. Skulle de osäkra bestämma sig skulle det bli väldigt mycket tydligare om det finns en folklig förankring eller inte. Och för att osäkra väljare ska kunna bestämma sig tänker jag att vi måste ha en diskussion om frågan.
Man kan säga att den svenska kronan har stärkts mycket under den senaste tiden. År 2003 var kursen ungefär 8,60. Då tycker jag kanske inte att 11 kronor, som den ligger runt nu, är så starkt. Man kan säga att vi kommer att behöva betala andras skulder. Jag håller inte med om det. Saker påverkar oss i dag – internationellt och globalt. Vi kommer att påverkas av hur det går för Frankrike vare sig vi är med eller inte.
Nu rinner min talartid ut. Jag tänker att vi får fortsätta debattera den här frågan.
Fru talman! Om detta med den folkliga förankringen för ett införande av euron ändras är Kristdemokraterna positiva till att tillsätta en utredning som jättenoggrant kikar på det här. Hur påverkar det ekonomin? Hur påverkar det samhället? Hur påverkar det medborgarna? Det har jag varit väldigt tydlig med i den här debatten.
Att jag tjatar lite om euroländernas skulduppbyggnad har sina skäl. Precis som många andra konstaterar jag att den här valutaunionen har gjort det möjligt för enskilda euromedlemsstater att vara fripassagerare, det vill säga man har kunnat driva på den här skulduppbyggnaden.
Jag har en fråga till alla som så gärna vill se att euron införs: Hur ska den betalas i slutändan? Går vi med i euron kommer vi definitivt att få vara med och betala. Som även IMF konstaterar är den utveckling som vi ser över huvud taget inte långsiktigt hållbar. Det perspektivet menar jag att alla som manar till att vi ska införa euron borde väga in.
