Heléne Björklund

Fru talman! I måndags var det åtta år sedan. Vi hade just klivit av tåget i Göteborg. Jag hade gott om tid och kände mig inte ett dugg stressad på väg till hotellet där vi skulle ha möte med partistyrelsen innan vår stora partikongress skulle starta.

Eftersom jag hade gott om tid och vädret var fint hittade jag ett bord vid en uteservering och beställde en pasta och lite gott att dricka. Men jag hann bara ta en tugga innan min vän sa: Nu är det en lastbil som har kört in i en folksamling på Drottninggatan.

Jag vill börja det här anförandet med att uttrycka min starka medkänsla för offren och de anhöriga till dem som drabbades av terroristattentatet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017. Det finns stunder som bränner sig fast i vårt kollektiva minne för alltid, och den dagen är en sådan. Jag är säker på att vi delar den känslan.

Tidpunkten för attentatet tycktes väl vald för målet att göra illa så många som möjligt. Det var fredag eftermiddag och folktätt på Drottninggatan. En stulen lastbil kördes i sicksack för att träffa så många som möjligt. Jag tror att vi alla den dagen insåg att Sverige aldrig mer skulle bli sig likt. Det var ett brutalt angrepp på många människor men också på Sveriges öppenhet. Fem människor dog, och många skadades för livet.

Gärningsmannen flydde från platsen men greps redan senare samma kväll, dömdes till livstids fängelse och utvisning. Domen slog fast att gärningen var ett försök att injaga allvarlig fruktan i befolkningen – ett kriterium för terroristbrott enligt svensk lagstiftning.

Vi svenskar har drabbats fler gånger. I oktober 2023 mördades två svenska fotbollssupportrar i Bryssel. De var där för att fira och att uppleva gemenskap och fotbollsglädje när Sverige mötte Belgien i en landskamp, men de kom aldrig hem. De blev måltavlor för ett hat som drabbade svenskar enbart för att de var svenskar.

Vårt lands säkerhet har prövats, och den prövas ännu. För oss socialdemokrater handlar kampen mot terrorism inte bara om lag och ordning, även om det är en viktig del. Det handlar också om att försvara människovärdet och att skydda liv, vår demokrati och den tillit som håller samman samhället. Det betyder att vi också står upp för ett samhälle där ingen ska behöva känna rädsla för sin tro, sitt ursprung, hur man klär sig eller vilka åsikter man har.

Vi glömmer heller aldrig Utøya i Norge, vårt grannland, som drabbades av ett fruktansvärt terrordåd den 22 juli 2011. Det var en högerextrem terrorist som mördade 77 människor – de flesta unga socialdemokrater som hade samlats för att prata om rättvisa för framtiden. Det var ett angrepp på våra värderingar och på oss. Och det är inte bara historia för oss: Det är också en ständig påminnelse om varför vi aldrig kan vara tysta inför hat och extremism.

Fru talman! Med detta sagt är vi socialdemokrater beredda att göra vad som krävs för att förebygga, upptäcka och avvärja terrorhandlingar. Vi har i bred samverkan här i riksdagens kammare, både i regeringsställning och nu som opposition, medverkat för nödvändiga förändringar av lagstiftningen. Som exempel kan nämnas skärpta straff för terrorbrott och deltagande i terrororganisationer, förbud mot att resa ut för att delta i väpnade konflikter på uppdrag av terrororganisationer och en förstärkning av säkerhetspolisen. I dag låter det självklart, men för bara några år sedan var det inte lika angeläget.

Dagens betänkande tydliggör hur avgörande det är med internationellt samarbete för att bekämpa terrorism. Det är en linje som vi socialdemokrater fullt ut står bakom. I kampen mot terrorism finns inte utrymme för nationellt navelskåderi. Vi måste samarbeta, utbyta information och agera tillsammans med andra demokratiska stater.

Men kampen börjar här hemma. Säkerhetspolisen har i sina senaste lägesbedömningar varnat för att terrorhotnivån i Sverige fortsatt är förhöjd. Det största hotet kommer, som vi förstår det, från ensamagerande gärningspersoner – individer som ofta radikaliseras snabbt och i det tysta via nätet och sociala medier. I dag är det väldigt många som radikaliseras på det sättet. Vi tror att det behövs fler patrullerande poliser även på nätet. Vi behöver också ett starkt förebyggande arbete för att tidigt upptäcka radikalisering och bidra med insatser som förhindrar att hat omvandlas till våld.

Fru talman! Med internationella partner, ett starkt Säpo, förebyggande arbete mot radikalisering och en tydlig lagstiftning kan vi stå upp för det Sverige vi tror på – öppet, demokratiskt och fritt från rädslor.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar finansministern för debatten.

I ett tidigare inlägg nämndes totalförsvarets behov av säkra luftrum och bra flygplatser. Jag har läst Försvarsmaktens remissvar på utredningen om Arlanda flygplats. Jag ser ingenstans att Försvarsmakten – eller Högkvarteret, som har skrivit svaret – är negativ, utan man är till och med försiktigt positiv och säger att en utbyggnad skulle kunna skapa förutsättningar för exempelvis en terminalplats för Kustbevakningens flyg, statsflyget och så vidare. Remissvaret kom den 25 oktober 2022. Det har gått ett tag sedan dess. Min fråga till ministern om hur lång tid den fördjupade utredningen ska ta kvarstår därför.

För att inte bara prata om att lägga ned utan kanske hellre prata om att utveckla: Den här debatten kan ju likaväl handla om att utveckla en bra flygplats i Stockholm. I ett tidigare inlägg pratades det om flygplatsen i Köpenhamn. Det kan faktiskt vara så att vi ska satsa på Arlanda. Eller anser regeringen och ministern att det är nödvändigt att just Stockholm har två flygplatser?

Herr talman! Tack, finansministern, för svaren, även om det lite grann lät som om vi som ställer frågor skulle ställa dem av retoriska eller strategiska skäl snarare än av det skälet att vi faktiskt brinner för att utveckla kommunikationerna mellan våra hemorter och Stockholm och jobbar för att transporterna ska fungera i hela landet. Det tar jag som en personlig förolämpning.

Både ministern och den moderata ledamoten säger också att det låter på Socialdemokraterna som att vi ville lägga ned Bromma flygplats i går. Jag har inte hört någon här vare sig anföra detta eller ställa frågor om det. Frågorna har gällt vilken konsekvensanalys som ligger bakom att man inte jobbar på det spåret. Ministern säger att man har tillsatt en utredning som ska belysa de konsekvenserna, och min fråga blir då när den ska vara klar. Hur lång tid ska det få ta?

Vi har ett statligt flygplatsbolag som blöder ekonomiskt och som samtidigt tvingas att driva en flygplats som, förutom privatresenärerna, i princip är tom. Är detta förenligt med regeringens ambitioner att utveckla transporter som fungerar i hela landet? Är det förenligt med att utveckla de regionala flygplatserna som drivs av samma bolag och som kämpar ekonomiskt för att överleva när 90 procent av trafiken från Bromma nu har lämnat flygplatsen?

Det är en omformulering av mina tidigare frågor, men frågorna kvarstår.

Herr talman! Tack till finansministern för svaret!

Min kollega har redogjort för många av skälen till att vi har denna debatt i dag. Jag vill säga något om Blekinge. Blekinge är ett litet och extremt exportberoende län med ett starkt näringsliv, universitet, myndigheter och omfattande försvarsetableringar. Här finns till exempel F 17, en av Sveriges viktigaste flygflottiljer, Boverket, Kustbevakningen, försvarsindustri med mera. Alla dessa aktörer gör tillsammans med besöksnäringen och privatresenärer att vår enda flygplats är otroligt strategisk och viktig för vårt läns utveckling.

Ronneby flygplats har, precis som en del andra, tappat en stor del av sin marknad. Ungefär 50 procent av passagerarna har försvunnit sedan 2019. Swedavia, det statliga bolaget som äger flygplatserna, gjorde 2023 ett rörelseresultat på minus 318 miljoner kronor.

Det ska sägas att Blekingeborna älskar Bromma flygplats. Vi hade gärna sett att vi kunde fortsätta att flyga till Bromma. Men genom det samarbete som nu finns mellan de två tidigare konkurrerande bolagen går nu all trafik från Ronneby till Arlanda. Det har inneburit ett sämre utbud av avgångar för Blekingeborna, men för svenskt flyg är det kanske ändå bra att man kraftsamlar på en flygplats. Vi menar att också regeringen borde bejaka detta.

Så länge Swedavia tvingas fortsätta driva Bromma, där 90 procent av trafiken nu har försvunnit, pumpas det också in pengar där på ett sätt som inte är rimligt. Därför ställer jag mina två frågor till finansministern i detta första replikskifte. Det handlar än en gång om hur regeringen har analyserat konsekvenserna av att inte våga gå fram och stänga Bromma. Hur kommer det att påverka till exempel Ronneby Airport när man inte kan lägga pengarna där i stället? Och har regeringen och finansministern låtit utreda vilka alternativkostnader som uppstår genom att driva Bromma vidare i stället för att satsa på strategiskt viktiga regionala flygplatser som Ronneby?

Herr talman! Tack till statsrådet och övriga interpellanter för en bra och viktig debatt. Vi har fått fram hur viktig frågan är för oss. Även om statsrådet inte verkar hålla med har vi fått en bra dialog och en bra debatt om frågan.

Statsrådet har nu i flera av svaren sagt att det kommer att finnas statlig verksamhet. Det kommer inte att bli några jätteavstånd. Visst får människor resa lite längre, men verksamhet kommer ändå att finnas.

Jag vill ändå betona att det är försämringen för våra invånare som kommer att kännas. Det kommer att öka misstänksamheten och stärka utanförskapet och känslan av att det är ännu en verksamhet som lämnar just min kommun.

Jag vill påminna om att det är 548 dagar kvar till valet. Sedan kommer vi att ha en ny regering. Då slipper Slottner kanske att ha debatten från den horisonten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kristdemokraterna och Socialdemokraterna borde i stället kroka arm i den här frågan och tala om hur viktigt det är att alla medborgare i hela landet känner att samhällskontraktet fungerar.

För min del tror jag att det sedan kommer att kännas lite jobbigt att man gav upp den här frågan för lite småpengar i budgeten.

Med det tackar jag för debatten i dag.

(Applåder)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Förra året hade kontoret i Karlshamn 11 000 besökare. Det är drygt 900 i månaden, och det är väldigt mycket för en liten ort som Karlshamn. Detta är inte bara administrativa platser, utan det är faktiskt mötesplatser som hjälper människor av kött och blod att få råd, stöd och hjälp med allt från pensioner och socialförsäkringar till frågor som handlar om invandring, rättigheter och all möjlig service – som statsrådet naturligtvis vet.

I Blekinge har vi betydligt högre arbetslöshet än i riket Sverige. Karlshamn har också väldigt höga arbetslöshetssiffror, och i Blekinge är det väldigt stora skillnader mellan inrikes födda och utrikes födda. Jag tror till och med att det är den högsta skillnaden i Sverige. Samtidigt har vi ett jättestort kompetensförsörjningsbehov, inte minst från industrin i Blekinge, så dessa kontor kan verkligen göra skillnad för människor som inte klarar sig utan att få träffa en människa av kött och blod för att få denna hjälp. Statsrådet säger att alla är digitaliserade nu och att alla som kan arbeta är digitaliserade. Det får stå för statsrådet Slottner, för det är inte min bild. Min bild är att väldigt många människor behöver få hjälp av en människa av kött och blod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också tillägga en annan viktig aspekt av den statliga servicen i våra små samhällen. Som jag sa i mitt förra inlägg har väldigt många statliga verksamheter redan lämnat. Det här är ju också en arbetsplats där människor arbetar. De tillför kommunen kompetens och nya människor som i sin tur går ut och äter lunch och konsumerar i närsamhället. Detta är också en viktig aspekt när man planerar statlig verksamhet. Det behöver finnas statlig verksamhet i hela landet för att människor ska få service och för att vi ska fördela denna kompetens.

Som statsrådet säkert vet är politik att både vilja och välja. Skillnaden blir väldigt tydlig beroende på vad man väljer och hur man prioriterar, och det har företrädarna här i talarstolen tydliggjort. Om man vill prioritera skattesänkningar för de allra rikaste blir det inte pengar kvar till service i hela landet.

Det är också så att vi kommuner utanför Stockholm och utanför de stora städerna kämpar ganska febrilt med att få det att gå ihop och att – trots tuffa tider – ge en bra service till våra invånare. Vi vill att de ska bo kvar, jobba och utbilda sig och finnas kvar i varje kommun. Då blir detta ett dråpslag. Det blir som en käftsmäll för kommunalråden, som jobbar hårt för att få verksamheten att fungera. Karlshamns moderata kommunstyrelseordförande har uttalat att han är förvånad och inte förstår varför just det kontoret ska stängas ned.

Min fråga till statsrådet är: Hur har dialogen varit med kommunledningen i Karlshamn om beslutet att stänga kontoret där?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Nedläggningen av de statliga servicekontoren kommer av ett beslut av Sverigedemokraterna och regeringen. Det har fattats i en tid när arbetslösheten fullständigt skenar i Sverige. Vi har nu den högsta arbetslösheten sedan vi började mäta den i det här landet. Det är inte oviktigt när vi diskuterar denna fråga.

Men kanske ännu viktigare är att regeringen och Sverigedemokraterna tar detta beslut i en tid när misstron, utanförskapet, misstänksamheten mot beslutsfattare och känslan av att ingen ser och lyssnar ökar, inte minst i våra mindre samhällen, och jag är personligen rädd för att detta beslut kommer att öka den känslan ytterligare. Detta stärker inte samhällskontraktet utan skadar det. Om vi vill bygga starka samhällen måste vi förstå att vi behöver ha en dialog med människor och att vi måste jobba med tilliten och respekten.

I detta fall handlar det om att staten ska vara närvarande för alla människor oavsett var i landet de bor och oavsett vilka förutsättningar de har. Nu ser vi i stället hur servicen minskar och statliga myndigheter lämnar våra mindre samhällen. Hemma i Blekinge har Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, tingsrätten, polisen, Skatteverket, ja, de flesta myndigheter, lämnat de små kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den socialdemokratiska regeringen kompenserade för detta genom att bygga ut antalet statliga servicekontor. Det handlade om att förenkla kontakten med staten och öka den statliga närvaron i hela landet. Resultatet visar att den statliga närvaron också har blivit tydligare och mer påtaglig. Myndighetskontakterna har förenklats och tillgängligheten ökat.

Men med ett enda klubbslag har nu de senaste fem årens utbyggnad raserats, och en fjärdedel av kontoren läggs ned.

Fru talman och statsrådet Slottner! Låt mig säga något om Karlshamns kommun. Karlshamn är en charmig liten kuststad med en stark närvaro av industri. Kommunen är mest känd för sin export av musik och sprit, så jag tror att statsrådet förstår att det är en väldigt trevlig kommun. Den lokala identiteten är stark hos invånarna. Staden har ett stort och levande torg där människor samlas, och det är väldigt trevligt att komma dit. Invånarna har dock byggt sin framtid på att det ska finnas samverkan och tillit, och då är närvaron av ett statligt servicekontor en resurs. För mig är det viktigt att också den som har en funktionsnedsättning eller andra problem med digitaliseringen har tillgång till dessa kontor.

Statsrådet! Vart ska de tusentals människorna i Karlshamn ta vägen när servicekontoret försvinner? Hur ska statsrådet säkerställa att även Karlshamn har tillgång till statlig service?

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson.

I år är Sverige ordförande i Nordiska rådet, och det svenska presidentskapet har beslutat sig för att prioritera att avlägsna så många gränshinder som möjligt. Ett återkommande gränshinder är samordningen av transporter av råvaror, material och personer inom Norden. En lösning på detta kunde vara att inrätta ett nordiskt transportministerråd. Detta står hela Nordiska rådet med alla åtta parlament bakom. Den svenska regeringen har dock motsatt sig det.

Hur motiverar regeringen detta, och hur arbetar statsrådet med samordningen för att undvika kommande kriser liknande den vi såg under covidpandemin när vi nu är i detta svåra säkerhetspolitiska läge?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Att den här skrivningen togs bort av den nuvarande regeringen har ju gett tydliga signaler om att vindkraft inte är lika efterfrågat och likaså att man har försämrat systemet för ersättning till vindkraftsbolagen. Det finns inte heller något tydligt system med ersättningar till kommuner. I den här rapporten säger man också att vi skulle kunna få se fler vindkraftsprojekt om vi hade ett ersättningssystem där kommunerna också blev vinnare på att vara med och planera för dessa. Det är ett medskick.

Försvarsministern sa i sitt andra inlägg att vi inte har någon bra process för de här tillståndsprövningarna. Det kan man hålla med om. Jag har själv kontakt med flera bolag som har velat etablera sig hemma i Blekinge, och för vissa har det gått 10-15 år och åtskilliga miljoner i investeringar som bara går till spillo när man får ett nej. Det är alltså också en önskan om tidiga dialoger, tidiga besked och helst en plan som visar att man kan investera här och att det kommer att fungera även om det kan bli en del problem med samexistensen.

Utifrån de åtgärder som vi har diskuterat här, bland annat tydligare styrning, fler innovationer och nya lösningar men också väldigt individuella prövningar, där jag vill skicka med att man verkligen ska pröva varje projekt för sig, hoppas jag på en lösning och på att vi kan vara överens om att energiförsörjningen också är en viktig del av totalförsvaret.

Fru talman! Det gläder mig att försvarsministern är uppriktig, ärlig och engagerad och att han har tagit del av den här rapporten. Jag är naturligtvis väl medveten om att den beställdes och kom under en S-ledd regering. Jag är också väl medveten om att mycket har hänt i det säkerhetspolitiska läget sedan dess. Det ska vi ha stor respekt för, och det har jag.

Jag ställde dock också en fråga rörande att energiförsörjningen också är en viktig del av totalförsvaret. Jag är väl medveten om att det kan uppstå problem med havsbaserad vindkraft, som vi inte behöver gå in på i detalj, inte minst i vår region i Östersjön. Andra länder - jag ska inte gå in på varje land, men de länder som är analyserade här - har ju tagit fram teknik eller jobbar med teknik för att ta bort dessa problem. Det tycker åtminstone jag vore en väldigt angelägen fråga att jobba vidare med.

Jag kan bara som exempel säga att vi hemma i Blekinge har en mötesplats som heter Blue Science Park - jag tror faktiskt att försvarsministern har varit där - som jobbar med just undervattensteknik och som samlar det privata näringslivet för att jobba vidare med sådana här frågor. Att jobba med sådan teknik, vare sig man tänker sig att använda den eller inte, tycker jag skulle vara ett utmärkt uppdrag att ge för att få fram den. Det finns också stora företag som sagt att de möjligen har lösningar.

När det gäller energiförsörjningen i stort har vi i Ukraina sett att en strategi i Rysslands anfallskrig - de har ju ändrat strategi flera gånger - har varit att angripa energiförsörjning i Ukraina. Om man ser till Sverige är det väl också lämpligt att vi har många olika delar i energiförsörjningen som samverkar.

Jag vet att regeringen gärna vill etablera mycket ny kärnkraft, och jag är personligen för det. Vi socialdemokrater har också sagt ja till att bygga ny kärnkraft, men då på de befintliga områdena. Där uppstår det också en fråga när det gäller om vi ska etablera ny kärnkraft på nya områden, i stället för havsbaserad vindkraft. Det kommer ju också att innebära stora säkerhetsrisker både runt dessa kärnkraftverk och för vår totala energiförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det blir en ny fråga i den här rundan: Hur ser försvarsministern och regeringen på att bygga ny kärnkraft som risk? Jag tror faktiskt inte att jag heller fick svar i förra rundan på frågan om det pågår något arbete med att bilda en nationell samexistensgrupp som ges det tydliga uppdraget att hitta lösningar.

Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret.

Frågorna kommer sig av att denna mycket gedigna rapport presenterades för försvarsutskottet i december månad. Vi ställde då många frågor om detta och var väldigt engagerade. Två av frågorna var om regeringen har efterfrågat en presentation och tagit del av rapporten. Svaret på dessa två frågor blev nej. Regeringen kan i och för sig ha tagit del av rapporten utan att FOI har kommit och presenterat den.

Det är en gedigen analys och gedigna förslag. Jag är väl medveten om de problem som etableringar kan innebära, men det är ju Försvarsmaktens egen myndighet och egna experter som har gjort denna utredning och rapport. De har väldigt många bra förslag.

De har också gjort en europeisk utblick och tittat på hur andra länder löser denna samexistens. De länder som har analyserats här, förutom Sverige, är Finland, Danmark, Tyskland och Storbritannien. I dessa länder finns en mycket tydligare och starkare koppling och ett tydligt uppdrag till försvarsmakten och energiproducenterna att samverka. Det uppdraget saknar jag i Sverige. I alla dessa länder finns också en nationell grupp som jobbar för att hitta lösningar och som har ett tydligt uppdrag från staten att hitta samexistenslösningar. Gemensamt är även att ländernas försvarsmakt deltar väldigt aktivt i denna planeringsprocess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns förstås många säkerhetsintressen som är berörda här, men energiförsörjningen är också en viktig del av vårt totalförsvar. Vi behöver flera olika energislag. Vi behöver mer energiproduktion, och vindkraft är ett energislag som kan komma på plats relativt snabbt.

Det är därför väldigt förvånande att regeringen säger nej till stora investeringar och etableringar på ett bräde. Då kan vi fråga oss om regeringen verkligen har fokuserat på att ge uppdrag om samexistens lika tydligt som man har gjort i grannländerna.

Jag vill ställa en följdfråga. När vi nu säger nej till vindkraft i svenska vatten sker ju etableringarna någon annanstans. Är det inte bättre att Försvarsmakten har insyn och möjlighet till planering, övervakning och utveckling - vilket ju är fallet om etableringen sker i svenska vatten - än att detta hamnar någon annanstans och vi därmed tappar kontrollen?

Avslutningsvis vill jag fråga om det finns någon plan på att inrätta en nationell samexistensgrupp eller på att ge ett tydligare uppdrag om samexistens.

Fru talman! Vi står i dag inför ett historiskt och avgörande beslut om Sveriges bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025. Det är både glädjande och en stor stolthet att vi i dag är så eniga om detta i kammaren. Det är också ett starkt besked till resten av vår omvärld att vi kan hitta den enigheten i säkerhetspolitiken.

Det här är ett beslut som stärker vårt eget lands säkerhet och befäster vår plats som en solidarisk medlem av det internationella samfundet. Jag vill också passa på att säga att jag är glad att Svenska Soldathemsförbundet i detta nu håller på att etablera ett soldathem i Lettland för våra soldater. Det ska vi vara stolta över.

Jag kommer att fokusera på det särskilda yttrande som vi socialdemokrater har i betänkandet. Sverige är en del av Nato, och det innebär både möjligheter och skyldigheter. Som ni har hört tidigare stöder vi inriktningen i propositionen. Jag yrkar också bifall till reservation 2.

Men vi har också ett särskilt yttrande som handlar om folklig förankring och riksdagens kontroll. Jag vill understryka att vi tydligt motsätter oss tanken på att överföra befogenheter till regeringen som skulle möjliggöra att svenska styrkor sätts in utan riksdagens uttryckliga medgivande i varje särskilt fall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

I samband med att riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget i mars 2023 gjorde regeringen bedömningen att det saknades skäl att införa en regel i lag som bemyndigar regeringen att utan riksdagens medgivande fatta beslut om att sätta in väpnade styrkor inom ramen för Nato.

I den nu aktuella propositionen konstaterar regeringen att riksdagens medgivande behöver begäras för bidraget eftersom det ännu inte finns någon lag som bemyndigar regeringen. Vi har svårt att uppfatta ordet ännu på något annat sätt än att regeringen avser att lägga fram ett förslag till en sådan bemyndigandelag. Vi beklagar detta, och vi beklagar att regeringen inte har involverat riksdagens alla partier i processen. Det är av den anledningen vi känner att vi vill skriva ett särskilt yttrande för att vara tydliga med vår inställning i frågan. Det är en viktig principfråga.

De svenska styrkor som deltar i fredstida avskräckning kan ju, som regeringen själv konstaterar, övergå till att möta ett väpnat angrepp mot en allierad från ett ögonblick till ett annat. I en sådan situation är det helt avgörande att den styrkan har hela riksdagens stöd och att den folkliga förankringen finns. Det är också ett sätt att visa att vi riksdagsledamöter tar ansvar när vi skickar soldater i strid.

När det gäller det som har diskuterats här tidigare välkomnar vi att utskottet har tillmötesgått våra önskemål om en tydlig återrapportering, och därför väljer vi att inte yrka bifall till vår reservation.

Avslutningsvis vill jag uppmana regeringen att ta del av våra synpunkter. Vi tycker att det är viktigt med den folkliga förankringen och med riksdagens beslut i dessa frågor.

Vi socialdemokrater vill rikta ett stort tack till alla er, kvinnor och män, som på olika sätt bidrar till svensk och numera även de allierades fred och säkerhet. Tack för allt ni gör, ibland med livet som insats. Tack också till alla anhöriga som står ut med den oro och de uppoffringar det kan innebära. Ni ska veta att vi från hela riksdagen är mycket stolta över det ni gör.

Jag vill också avslutningsvis önska god jul till våra statsråd. Det är värdefullt att ni har varit med i debatten i dag. Det är ett bra besked i den viktiga frågan. Jag vill också önska god jul till talmannen och till kollegorna i riksdagen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Fru talman! Statsrådet upprepade att man jobbar med en rad olika åtgärder, vilket är bra. Min fråga gällde dock inte de generella åtgärderna.

Jag kunde ha ställt en fråga om tredjelandsmedborgare. Detta är kanske den största åtgärd man kan jobba med för att få ned arbetslösheten mellan Skåne och Köpenhamn. Jag förstår dock att det är mer komplicerat och långsiktigt.

Jag kunde också ha ställt en fråga om den missmatchning som finns på arbetsmarknaden. Trots den höga arbetslösheten i Sverige skriker vartenda företag jag besöker efter arbetskraft - vi har också den problematiken.

Jag valde att ställa den här enkla frågan, och jag hoppades på att få höra: Självklart - jag har redan hört frågan, och vi kommer att lyfta upp detta.

Jag snälltolkade, men jag hörde ändå inte något tydligt besked om att man har lyssnat, tagit upp det i kammaren och fått ett positivt besked och om att man kommer att jobba med det. Ett sådant besked hade vi direkt kunnat skicka tillbaka till Öresund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är tacksam för engagemanget och för den debatt vi har haft. Jag ser fram emot att fortsätta jobba med att undanröja gränshinder både i Skåne och i resten av Sverige.

Fru talman! Tack igen, statsrådet Persson!

Statsrådet beskriver flera insatser som görs på arbetsmarknadsområdet och för gränspendlingen. Jag välkomnar dem, och jag hoppas att vi ska driva de här frågorna tillsammans - gemensamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller den lilla frågan om att ändra hur man kan annonsera har jag efter att jag fick det skriftliga interpellationssvaret varit i kontakt med Öresunddirekt, som säger att problemet kvarstår. Det står tydligt i Arbetsförmedlingens villkor att man endast får annonsera på svenska och engelska. Det kan alltså hända att det inte finns någonting i författningen som begränsar, men Arbetsförmedlingen begränsar språken på Platsbanken.

Statsrådet säger att man gör en massa saker för att pendlingen ska bli bättre, men i den här frågan är det ju inte pendlingen - det vill säga att ta sig över bron - som är problemet utan att företagen inte lyckas få till sina jobbannonser. Jag måste säga att jag blir lite besviken på regeringens ovilja att ta i den här enkla frågan. Det vore mycket enkelt att åtgärda.

Statsrådet säger att Arbetsförmedlingen har frågan med sig i sitt utvecklingsarbete. Jag har varit politiker länge, men jag förstår nog inte exakt vad den meningen betyder. Jag skulle alltså gärna höra lite klarspråk i frågan. Kan man ändå tänka sig att göra någonting åt det här? Det känns lite futtigt att behöva prata om regleringsbrev och förordningar när det handlar om en så här enkel sak, men jag är fortfarande genuint nyfiken på om regeringen har en vilja att göra något åt det här enkla problemet.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Persson för svaren.

Det är fantastiskt att höra om regeringens engagemang för arbetet med att undanröja gränshinder. Det är en ambition som man delar med Nordiska rådets svenska delegation, och vi kommer att sätta fokus på detta när Nordiska rådets session äger rum här i Sverige nästa år. Det var under en studieresa till Öresundsregionen som vi i den svenska delegationen blev uppmärksammade på den här frågan. Vi ledamöter, av alla politiska färger, uppmärksammade då den egentligen väldigt lilla fråga som interpellationen handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag skriver i interpellationen finns det i Skåne och Öresundsregionen en unik möjlighet till integration och samarbete över gränsen mellan Sverige och Danmark. Just nu är det en särskilt gynnsam situation att bo i Sverige och jobba i Danmark. Det är dessutom så att arbetslösheten ligger otroligt högt i Malmö - runt 12 procent - medan arbetsgivare i huvudstadsområdet Köpenhamn, på andra sidan gränsen, skriker efter arbetskraft.

Det är väl ändå regeringens ambition att vi ska ha en låg arbetslöshet i hela landet, även i Skåne och Malmöregionen. En av de frågor som dök upp var just att småföretagare i Danmark inte kan annonsera på danska i svenska Platsbanken. Många har försökt annonsera, men när de översätter blir det fel i annonsen. De har därför slutat. Det var en lågt hängande frukt vi fick tips om: Om man kunde göra någonting åt detta - samtidigt som man tittar på de stora drag som statsrådet här har redovisat - skulle det vara en faktor som gjorde det lite enklare att rekrytera svenskar från Skåne.

Jag vill därför upprepa min fråga vilka åtgärder ministern avser att vidta för att komma till rätta med den här för Arbetsförmedlingen lilla frågan.

Fru talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar.

I våras kunde vi se hur TV4-programmet Kalla fakta under flera avsnitt presenterade dokumentären Undercover i trollfabriken. Generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar anmälde två av avsnitten. Nu har granskningsnämnden friat Kalla fakta.

Jag har därmed tre frågor till ministern för civilt försvar:

Hur ser ministern på att myndigheten över huvud taget anmälde Kalla faktas granskning?

Hur har ministern agerat efter att granskningsnämnden friat avsnitten?

Har ministern fortsatt förtroende för generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar?

Fru talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande 4 om nordiskt samarbete, ett samarbete som ligger oss socialdemokrater varmt om hjärtat.

Vårt samarbete är inte bara en fråga om gemensamma intressen utan en del av vår gemensamma historia och vår kultur. Norden är en viktig förebild för hur länder kan arbeta tillsammans för att skapa starka och inkluderande samhällen. Genom vårt samarbete kan vi byta erfarenheter för att förbättra våra sociala system. Vi tror på en modell där ingen lämnas utanför och där alla har möjligheten att leva ett bra och värdigt liv.

I Norden har vi ett av de äldsta och mest omfattande regionala samarbetena i hela världen. Vårt samarbete är unikt och vilar på en gedigen grund av gemensam historia, gemensamma värderingar, kulturarv, geografisk närhet, språkförståelse och starka ekonomiska band. Vi har haft öppna gränser, fri rörlighet och en integrerad arbetsmarknad i över 70 år. Vi har också en företagsamhet som har gjort oss framgångsrika och som har bidragit till att Norden som varumärke är urstarkt. Vi är bland de högst utbildade befolkningarna i världen, och inte minst är Norden en av de mest jämställda regionerna i världen.

Det är jämställdheten på arbetsmarknaden som har bidragit till Nordens ekonomiska framgång. Andelen nordiska kvinnor i arbetslivet är en av de högsta i världen, och nordiska män har världsrekord i föräldraledighet. Detta bidrar förstås till att vi i Norden är bland de rikaste i världen.

Samarbetet i Nordiska rådet har historiskt haft en tyngdpunkt på frågor som rör kultur, arbetsmarknad, välfärd och klimat. Men efter pandemin och nu under Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina har frågor om civil beredskap, säkerhet och försvar fått ett allt större utrymme. Vi socialdemokrater välkomnar ett fördjupat samarbete även i de här frågorna, inte minst i ljuset av Natomedlemskapet. Samtidigt vill vi vara uppmärksamma så att frågor om välfärd, klimat och kultur fortsätter att vara prioriterade och ett signum för vårt nordiska samarbete, för det är ju det som har gjort oss unika i världen.

Fru talman! Putins anfallskrig i Ukraina har enat Norden ännu mer och fick både Sverige och Finland att bli medlemmar i Nato. Nu är samtliga länder runt Östersjön, utom Ryssland, allierade i Nato.

Vi socialdemokrater i Norden föreslår att försvarssamarbetet stärks ännu mer, inte bara mellan våra regeringar utan också via våra parlament. Därför yrkar jag bifall till reservation 11 redan nu.

Vi föreslår att vi inrättar en nordisk försvarskommission som ska bestå av parlamentariker från samtliga parlament i Norden. Uppgiften är att framställa en rapport där politiska prioriteringar inom säkerhets- och försvarsområdet inför framtiden presenteras för respektive parlament. Självklart ska samordning ske med de olika regeringarna, men den viktigaste ambitionen är förankringen i parlamenten.

Huvudpunkter i arbetet kan vara en gemensam säkerhetspolitisk analys av utvecklingen i Arktis, Nordatlanten och Östersjön samt utvecklingen av totalförsvar och fokus på cyber- och informationssäkerhet. Kan vi dessutom, med utgångspunkt i omvärldsbilden, kartlägga våra gemensamma resurser i Norden och kompetenser för att möta hotbilderna stärker det oss i Norden enormt.

Med ett förstärkt och fördjupat nordiskt samarbete kan vi bidra till stabilitet, fred och frihet i Norden.

Fru talman! Avslutningsvis tror jag att vi med lärdomar från de senaste årens kriser och krig kan stärka det nordiska samarbetet och förverkliga statsministrarnas vision om att bli världens mest hållbara och integrerade region.

Som ett led i visionsarbetet görs nu många satsningar för ett grönare Norden och för en ansvarsfull klimatpolitik. Det är bra och viktigt. Ett exempel är det nordiska miljömärket Svanen, som fortsätter att utveckla kriterier för bra klimatval.

Vår arbetsmarknad och den ekonomiska utvecklingen i Norden är beroende av att vi tar ledartröjan i den gröna omställningen. Ulf Kristerssons regering har sagt att visionen om att bli världens mest hållbara och integrerade region ligger fast. Det tycker vi är bra. Nu måste den svenska regeringen också fullt ut ta ansvar för att förverkliga den. Det gäller såväl den gröna omställningen som att riva fler gränshinder.

I Nordiska rådet har vi över parti- och nationsgränser uttryckt ett starkt önskemål om ett nordiskt ministerråd för trafik, transport- och infrastrukturfrågor. Här vill vi socialdemokrater i Nordiska rådet påminna om att goda kommunikationer också är viktiga för tillväxt och välstånd.

Som ordförande i den svenska delegationen vill jag tacka ledamöterna från samtliga partier för ett stort och starkt engagemang och mycket aktivitet men också för samförstånd och respekt inom vår svenska delegation i Nordiska rådet. Jag vill också på förhand tacka ansvarigt statsråd Jessica Roswall för hennes engagemang i de nordiska frågorna.

För Socialdemokraterna vill jag alltså yrka bifall till reservation 11 gällande en nordisk försvarskommission.

(Applåder)

Herr talman! I dag ska vi debattera Riksrevisionens rapport Nödnumret 112 - statens och SOS Alarms hantering av larm.

112 är hela svenska folkets nödnummer, och vi lär barnen i tidig ålder sätt att komma ihåg det. Numret är en avgörande pusselbit i vår krisberedskap och för att hantera olyckor och kriser i Sverige.

Riksrevisionen har i sin rapport riktat mycket tung kritik mot bolaget SOS Alarm. Den övergripande slutsatsen är att staten och bolaget inte ser till att larm till nödnumret hanteras effektivt. Riksrevisionen bedömer att det delvis beror på att regeringen inte i tillräcklig omfattning har utnyttjat sin möjlighet att följa upp och styra bolaget.

I sitt svar på rapporten svarar regeringen att man har vidtagit vissa åtgärder och att fler ska komma. Det tycker vi socialdemokrater är bra. Regeringen har i nuläget valt att inte gå vidare med att göra en författningsreglering. Det hade vi gärna varit med och diskuterat, men vi kommer inte att göra några yrkanden om det i dag. Vi är dock ganska oroliga över den kritik som har kommit och har därför lämnat ett särskilt yttrande.

Den allvarligaste kritiken i rapporten gäller att larmnumret inte fungerar jämlikt över hela landet och att svarstiden är alldeles för lång. Detta måste man komma till rätta med. Det är vi alla överens om.

Uppdraget i fråga om 112 är mycket komplext. Jag har flera gånger suttit på medhörning med en operatör, och jag imponeras av professionaliteten och hur många olika ärenden som hanteras. Jag imponeras också av hur man hanterar alla de fel som uppstår. Det handlar om felringningar och andra materiella saker som kan bli fel. Larmoperatörerna tar emot över 4 miljoner samtal om året på 80 olika språk.

Vi socialdemokrater har frågat regionerna över hela landet hur de upplever att larmnumret fungerar, om de har avtal och hur de ser på det. Det finns väldigt spridda och olika uppfattningar, alltifrån dem som är mycket nöjda till dem som har lämnat avtalet och löser det i egen regi. Vi vill därför att det ska göras en större analys av detta. Vi vill följa det arbetet och se till att svarstiden förkortas.

Vi säger också att det inte är säkert att denna livsviktiga uppgift som SOS Alarm har hör hemma i ett vinstdrivande bolag. Vi är inte rädda för att återkomma med andra förslag. I tider av kris och otrygghet är det extra viktigt att ha kontroll på hela svenska folkets larmnummer och att hela svenska folket känner förtroende för det.

I dagsläget ställer vi oss ändå bakom regeringens förslag att Riksrevisionens rapport ska vara slutbehandlad, men vi avser alltså att följa upp och möjligen återkomma om styrningen av bolaget.

Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande 8 Finansiering av kommuners medverkan i frågor om slutförvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiering av kom-muners medverkan i frågor om slutförvar

Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 och uppmärksamma att vi socialdemokrater har ett särskilt yttrande.

Att diskutera slutförvaret av det radioaktiva avfallet efter svensk kärnkraft är en mycket speciell debatt. Det använda kärnbränslet ska förvaras isolerat i ett slutförvar i kanske 100 000 år för att skydda människor och miljö mot skadlig strålning. Ansvaret för detta är nationellt. Men i dagsläget tar två kommuner ett mycket stort ansvar för slutförvarsfrågan. De beslut vi i riksdagen fattar om dessa frågor ska alltså tolkas och levas med under lång tid framöver.

Jag ska fräscha upp historiken lite. År 2011 ansökte Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Östhammars kommun. Även Oskarshamns kommun har en del i frågan om slutförvar. Båda kommunerna har hanterat och beslutat om frågan i sina respektive kommunfullmäktige.

Så sent som 2022 sa den dåvarande regeringen ja till etablering av slutförvaret i Forsmark. Det är detta som gör att lagstiftningen nu behöver justeras. Därav togs den promemoria fram som har lett till detta betänkande.

Utgångspunkten för finansiering av kärnkraften är att kostnaderna för slutförvaring ska täckas av den som genererat avfallet. Det är alltså reaktorinnehavarna som betalar avgifter till myndigheten som heter Kärnavfallsfonden. Därifrån finansieras de reglerade kostnaderna.

Regeringen föreslår nu många positiva förändringar för att denna kärnavfallsavgift ska finansiera fler av kommunernas kostnader. Det ser vi mycket positivt på. Men de går tyvärr inte hela vägen. Regeringen och för all del majoriteten i försvarsutskottet föreslår att kärnavfallsavgiften ska finansiera vissa men inte samtliga kostnader som kommunerna har enligt kärntekniklagen och miljöbalken.

Slutförvar av kärnbränsle är dock ett statligt ansvar. Det är ingen kommunal fråga. Det är en viktig fråga för nationell säkerhet och är därför alltid ett statligt ansvar. I dagsläget är det kommunerna i Östhammar och Oskarshamn som tar ett stort ansvar för slutförvaret för mycket lång tid framöver. Vi menar att det inte ska drabba dem och deras skattebetalare ekonomiskt.

Det här handlar om små kommuner. Östhammar har cirka 22 000 invånare och Oskarshamn knappt 27 000. Som tidigare kommunstyrelseordförande i en liten kommun kan jag föreställa mig vilket stort och omfattande arbete som pågår dagligdags i dessa båda kommuner med egen kunskapsuppbyggnad, information till allmänheten, miljökonsekvensbedömningar och mycket annat. Östhammars och Oskarshamns kommuner kan omöjligt ha egna resurser att vara aktiva parter i den här typen av komplexa frågor. Vi vill därför understryka att ingen del av kostnaderna för slutförvaring av kärnbränsle ska bäras av kommunerna.

Som förslaget är utformat finns risk för gränsdragningsproblem när prövningarna enligt kärntekniklagen och miljöbalken går in i varandra. Det kan också vara svårt att skilja på vad som är kunskapsuppbyggande för att informera allmänheten och vad som är att ta fram underlag till yttranden. Vi menar därför att det är rimligt att ersättningen till kommunerna genom kärnavfallsavgiften utökas ytterligare och omfattar alla steg av prövningen, inklusive miljökonsekvensbedömningar enligt både kärntekniklagen och miljöbalken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiering av kom-muners medverkan i frågor om slutförvar

Fru talman! Det är av central betydelse att vi som nation agerar ansvarsfullt och gemensamt för att garantera en trygg och långsiktigt hållbar hantering av kärnbränsle. Jag yrkar därmed bifall till reservation 3.