Benjamin Dousa

Herr talman! Sverige är en av de största humanitära givarna globalt sett. För 2024 uppgick det svenska humanitära biståndet till 9,6 miljarder kronor, vilket gjorde Sverige till den femte största givaren i världen förra året. Sverige är och förblir även en av de mest generösa givarna av utvecklingsbistånd.

Men, herr talman, svenska folket är inte en bankomat åt någon FN-organisation. FN-organisationer som levererar, som får in stöd och som effektivt tar ansvar för våra pengar kan vi tänka oss att fortsätta stötta och öka stödet till. FN-organisationer som inte levererar och som inte håller rent mot extremister, islamister och i värsta fall terrorister kan inte förvänta sig svenskt stöd.

Svenska biståndspengar är inte något slags prenumerationstjänst som man bara kan få automatiskt varje år. Man måste förtjäna sitt stöd av svenska skattepengar.

Den svenska regeringen står fast vid sitt engagemang för fortsatt humanitärt stöd till Gaza och regionen i stort, inte minst Västbanken, inklusive östra Jerusalem, Jordanien, Syrien och Libanon. Samtidigt fortsätter Sverige att ge viktigt långsiktigt stöd, till exempel inom hälsosektorn, genom vårt utvecklingssamarbete.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Även World Food Programme, Unicef och UNFPA har akuta finansieringsbehov. USA stod för 40 procent av det humanitära biståndet i världen. Att då ta pengar från den typen av organisationer, som får in stöd till Gaza, som levererar, som har logistik, som har kapacitet och som har anställda på plats i Gaza och som dessutom får in lastbilar, är inte att ta ansvar.

Visa mig gärna de länder som likt Sverige och den svenska regeringen har dubblerat stödet till Gaza! Jag har träffat UNRWA flera gånger, och jag kan träffa dem flera gånger till. Jag räds inte dialog och samtal och inte heller kritik, för den delen. Men just denna gång kom ingen förfrågan från UNRWA till vare sig mig själv eller utrikesministern.

Regeringen har varit tydlig i sitt krav på Israels regering att omedelbart säkerställa obehindrat, säkert och varaktigt humanitärt tillträde och att låta humanitära aktörer arbeta oberoende och opartiskt för att rädda liv och minska mänskligt lidande. Vi fortsätter att inskärpa att civila, hjälparbetare och sjukvårdspersonal måste skyddas och respekteras.

Regeringen har även vid upprepade tillfällen uttryckt mycket stark oro över systemet utanför FN:s regi, GHF, och påtalat att det innebär oacceptabla säkerhetsrisker för både hjälppersonal och civila. Inte minst drabbar det också tillgången till hjälp för de allra mest sårbara, däribland kvinnor, barn och sjuka.

Regeringen värnar FN:s och internationella aktörers möjlighet att verka. Det gäller inte bara organisationerna som sådana, utan det handlar om att man ska få visum och få in stödet hela vägen ut i fält i Gaza. Till vissa av de här aktörerna ger vi finansiellt stöd, och till andra inte.

Herr talman! Jag kan försäkra ledamoten Büser att jag inte särskilt ofta i livet tänker på Socialdemokraterna, Magdalena Andersson eller Johan Büser. Jag har heller inte någonsin nekat att träffa UNRWA. Jag har träffat representanter för UNRWA flera gånger.

Jag har träffat UNRWA:s högsta chef Lazzarini, och jag har träffat andra medarbetare från UNRWA. Just denna gång när de befinner sig i Sverige har ingen förfrågan kommit till mig, eller om det är så att mitt departement ska träffa UNRWA.

Situationen i Mellanöstern är och förblir svår. De humanitära behoven är enorma i flera länder i regionen. Det är därför som regeringen för 2025 beslutade att kraftigt öka beredskapen att utbetala ytterligare humanitärt stöd under året genom att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen.

I mars gjordes en första utbetalning av 300 miljoner kronor till responsen i Gaza, följt av 30 miljoner kronor i april till Unicefs arbete med palestinska flyktingbarn i Jordanien. Totalt har regeringen bidragit med över 1 miljard kronor i humanitärt stöd till Gazas civilbefolkning sedan krigets början.

Sverige ger sedan tidigare ett omfattande stöd till länder i hela regionen, inklusive Syrien och Libanon. Sveriges humanitära bistånd till Syrien 2024 uppgick till närmare en kvarts miljard kronor. Sedan 2016 har Sverige gett ett resiliensstöd till Syrien med målet att stärka lokal motståndskraft hos den syriska befolkningen, syriska flyktingar och utsatta grupper i värdsamhällen i grannländerna Libanon, Jordanien och Turkiet. Efter Assadregimens fall beslutade regeringen om ändringar i Sveriges bistånd till Syrien. Det innebär att det nu blir möjligt att stödja offentliga institutioner i Syrien för att bidra till ekonomisk återhämtning och demokratisk utveckling i landet.

Även den humanitära situationen i Libanon är fortsatt svår. I ljuset av växande behov under 2024 kunde regeringen agera snabbt för att öka det humanitära stödet till landet, som totalt uppgick till över 167 miljoner kronor förra året. Stödet gick bland annat till Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens arbete med akut sjukvård, blodbanker och ambulansverksamhet.

Jag vill även betona att Sverige är en av de största givarna av kärnstöd till många humanitära aktörer verksamma i regionen, såsom Unicef och Internationella rödakorsrörelsen, som bland annat verkar för att stärka tillgång till utbildning och sjukvård för de mest sårbara.

Statens resurser är begränsade. Vi vill att våra skattepengar och våra biståndspengar ska göra så stor nytta som bara möjligt och kunna rädda så många barns liv som bara möjligt. På grund av de mycket olyckliga beslut som Israel har fattat får UNRWA inte in några lastbilar i Gaza. Samtidigt vet vi att World Food Programme, UNFPA, Röda Korset och Unicef med flera får in lastbilar.

Att då ta pengar från World Food Programme, UNFPA, Unicef och Röda Korset för att i stället ge pengarna till en organisation som inte får in stöd är inte att ta ansvar i den humanitära kris som Gazaborna just nu befinner sig i.

Herr talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig varför endast en bråkdel av de medel som omfördelats från UNRWA har betalats ut, trots att det gått nio månader sedan beslutet, och huruvida regeringen kommer att ompröva beslutet och återuppta stödet till UNRWA mot bakgrund av nya uppgifter som framkommit. Lotta Johnsson Fornarve har även frågat mig hur stödet till UNRWA:s arbete i Mellanöstern med exempelvis utbildning och sjukvård till palestinska flyktingar upprätthålls från svensk sida om det inte sker via UNRWA, som har mandat att göra detta.

Den humanitära situationen i Gaza är bortom alla ord. Hungersnöd har nu formellt konstaterats i alla delar av Gaza, och den akuta undernäringen bland barn ökar i en förödande hastighet. Den utveckling vi ser är helt oförsvarlig. Regeringen vill se en omedelbar vapenvila och ett varaktigt slut på stridigheterna. Gisslan måste friges, villkorslöst och omedelbart.

Regeringen har gång på gång i samtal med Israels regering krävt ett obehindrat humanitärt tillträde i enlighet med de skyldigheter som Israel har enligt den internationella humanitära rätten. Civila, hjälparbetare och sjukvårdspersonal måste skyddas och respekteras. FN och andra humanitära aktörer måste få arbeta säkert, oberoende och opartiskt i alla delar av Gaza.

Pressen mot Israels regering måste öka ytterligare för att förbättra den katastrofala humanitära situationen och säkerställa respekt för internationell humanitär rätt. Det är mycket välkommet att EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst presenterat nya och tidigare förslag som Sverige drivit och efterlyst: en frysning av handelsdelen i associeringsavtalet mellan EU och Israel och sanktioner mot extremistiska israeliska ministrar som driver på för en illegal bosättningspolitik och aktivt motverkar en tvåstatslösning. Vi fortsätter även att vara mycket tydliga i kraven på Hamas, som omedelbart måste släppa alla gisslan, lämna makten och avväpnas. Regeringen har efterlyst ytterligare EU-förslag för att sätta press på Hamas. Hamas kan inte ha en plats i ett framtida styre av Gaza.

Regeringen har tydligt visat sitt starka engagemang för fortsatt humanitärt stöd till Gazas hårt drabbade civilbefolkning liksom regionen i stort. Sedan krigets början har Sverige bidragit med över 1 miljard svenska kronor för att möta de akuta behov som finns i Gaza. I december beslutade regeringen att fördubbla det stöd som tidigare gick till UNRWA genom att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen. Fördelning av medlen sker med hänsyn till den ständigt föränderliga situationen på plats och i enlighet med våra partners kapacitet att möta de enorma humanitära behoven i Gaza men även övriga regionen. Pengarna fördelas därför ut gradvis under året.

Regeringen har varit tydlig i sin kritik mot de lagar om UNRWA som trädde i kraft i januari i Israel. Vi har i våra egna kontakter, tillsammans med övriga nordiska länder och som del av EU uppmanat Israel att säkerställa fortsatt humanitärt tillträde för UNRWA och andra FN-organisationer. I en föränderlig omvärld och kontext behöver vi kunna ompröva partner och arbetssätt för att utforma svensk biståndspolitik på bästa sätt. Det gör vi i Gaza men också vid andra humanitära katastrofer. Sett till den samlade bilden och de osäkerheter som präglar UNRWA:s verksamhet har regeringen valt att kanalisera det kraftigt ökade stödet till regionen genom andra aktörer än UNRWA.

Fru talman! Riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas pratade om att det här handlar om vår mänsklighet och vår människosyn. I just den delen av debatten är jag faktiskt beredd att hålla med henne. Det är därför regeringen både sätter press på den israeliska regeringen att släppa in mer nödhjälp till Gaza och sätter press på Hamas, som startade det här kriget med en av de mest brutala terrorattackerna i modern tid. Dessutom gör regeringen väldigt mycket här på hemmaplan.

Det vi nu ser i Mellanöstern riskerar att spridas även till Sverige, där en del personer sätter likhetstecken mellan Israels regerings agerande och alla judar i Sverige. Antisemitismen tycks växa sig ännu starkare här hemma i Sverige. Judar som inte har någonting med den israeliska regeringens politik att göra får med sitt liv och sin frihet klä skott för vad Netanyahus regering gör. Därför måste vi från regeringens sida göra ännu mer för att stå för den här mänskligheten även här hemma i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Regelbördan för de europeiska företagen är redan i dag mycket omfattande. Det finns regelverk inom både FN och OECD vad avser ansvarsfullt företagande, och det gäller att dessa regler följs.

Som jag har varit inne på flera gånger tidigare driver Sverige och regeringen på för att EU så snart som möjligt ska införa handelsåtgärder mot Israel, till exempel genom att frysa handelsdelen i det associeringsavtal som reglerar handeln mellan EU och Israel. Det ekonomiska trycket behöver öka, och EU-kommissionen måste brådskande lägga fram förslag på hur det kan ske.

Sverige är mycket tydligt gentemot EU-kommissionen och uppmanar också andra EU-länder att agera. En suspendering av handelsdelen skulle innebära att Israels rätt till tullförmåner dras in och att ordinarie tredjelandstull införs. Det skulle fortfarande vara möjligt att importera varor från Israel, men importören i EU skulle behöva betala EU:s ordinarie tredjelandstull.

Den här regeringen har som sagt gjort väldigt mycket under hela tiden. Vi har dubblerat biståndet, och i alla bilaterala sammanhang med israeliska företrädare har vi sagt att man kraftigt måste förbättra det humanitära tillträdet. Vi har drivit detta i FN och i EU. Vi har drivit på för sanktioner mot bosättare och driver numera på för sanktioner mot extrema ministrar. Vi är väldigt offensiva vad gäller både handelsdelen och forskningsdelen i associeringsavtalet. Vi gör mycket.

Fru talman! Jag vänder mig mot hela beskrivningen om att den svenska regeringen inte skulle göra någonting. Tvärtom gör vi mer än de allra flesta andra EU-länder.

Vi har dubblerat vårt bistånd till Gaza, från 400 miljoner kronor till 800 miljoner kronor. Vi driver det här i FN och i alla våra bilaterala sammanhang som vi har med officiella israeliska företrädare. Vi har länge drivit på för sanktioner mot våldsamma och extrema bosättare på Västbanken. Vi är ett av få EU-länder som driver på för sanktioner mot extrema ministrar i den israeliska regeringen. Vi driver också på för att man ska suspendera handelsdelen och forskningsdelen i det associeringsavtal som Israel har tillsammans med EU.

Men dessa mycket effektiva verktyg finns alla på europeisk nivå. Sanktioner kräver full konsensus. Ett enda annat EU-land kan stoppa att nya sanktioner införs. Det är därför vi behöver samla stöd i EU för att just den här linjen ska bli gällande, vilket både jag själv och utrikesministern gör. Vi uppmanar andra EU-länder att agera.

Sverige har också anslutit sig till ett belgiskt initiativ för att få EU-kommissionen att göra en översyn av huruvida EU i sin handel med Israel gör tillräcklig åtskillnad mellan Israel och illegala bosättningar i enlighet med Internationella domstolens rådgivande yttrande.

Regeringen välkomnar också att EU-kommissionen ser över Israels efterlevnad av artikel 2 i associeringsavtalet mellan EU och Israel om respekt för mänskliga rättigheter. Trycket på den israeliska regeringen behöver öka för att humanitär hjälp ska komma in till de behövande och för att en vapenvila ska kunna komma till stånd.

Fru talman! Lorena Delgado Varas har ställt tre frågor till mig. Den första är vilka åtgärder jag avser att vidta inom mitt ansvarsområde för att säkerställa att svensk handel med Israel inte bidrar till folkmord och folkrättsbrott eller försvårar humanitärt arbete. Den andra är om jag avser att införa eller föreslå skärpta krav på svenska företag att redovisa kopplingar till aktörer involverade i människorättskränkningar, särskilt i samband med Israels misstänkta folkmord och ockupation av Palestina. Den tredje är hur jag ser på möjligheten att använda det svenska upphandlingssystemet som ett verktyg för att ställa krav på leverantörer att inte ha kopplingar till bolag verksamma i illegala bosättningar eller i strid med internationell rätt och om jag har för avsikt att inom mitt ansvarsområde ta initiativ till sådana förändringar.

Fru talman! Situationen för civila i Gaza är fruktansvärd. Vi i Sverige och EU måste göra allt vi kan för att ytterligare öka pressen på Israels regering och Hamas. Omedelbart och obehindrat humanitärt tillträde till Gaza måste säkerställas i enlighet med Israels skyldigheter under den internationella humanitära rätten. Humanitärt bistånd i stor skala måste kunna nå människor på ett tryggt sätt. Hamas bär ett mycket tungt ansvar för situationen i Gaza. Samtidigt som Sverige och EU måste fortsätta att sätta tryck på den israeliska regeringen att släppa in humanitär hjälp i Gaza måste även trycket på Hamas öka, vilket regeringen återkommande lyfter inom EU.

Likaså måste ekonomiska påtryckningar mot Israel öka. Regeringen vill därför att EU så snart som möjligt inför handelsåtgärder mot Israel, som att suspendera handelsdelen i EU:s associationsavtal med Israel. Regeringen är pådrivande för att även införa EU-sanktioner mot de extremistiska israeliska ministrar som driver på för en olaglig bosättningspolitik och aktivt motverkar en framtida tvåstatslösning. Sverige fortsätter att agera för beslut om ytterligare EU-sanktioner mot extremistiska bosättare som utför våldsdåd mot civila. EU-kommissionen har kommit med förslag om att avbryta delar av forskningssamarbetet med Israel, men mer behöver göras och kommissionen måste lägga fram ytterligare förslag på åtgärder.

Finansiella transaktioner, investeringar, köp, upphandlingar och andra ekonomiska aktiviteter – även inom turism och andra tjänster – i israeliska bosättningar eller som gynnar israeliska bosättningar är förenade med rättsliga och ekonomiska risker eftersom de israeliska bosättningarna enligt folkrätten är uppförda på ockuperad mark och inte erkänns som en rättmätig del av Israels territorium.

Regeringen arbetar aktivt med att främja ansvarsfullt företagande globalt och har en tydlig förväntan på svenska företag att agera hållbart och ansvarsfullt genom att arbeta för mänskliga rättigheter, jämställdhet, goda arbetsvillkor, miljö och korruptionsbekämpning där de är verksamma. Sverige och EU vill öka europeiska medborgares och företags medvetenhet om riskerna i samband med ekonomiska och finansiella aktiviteter som kan ha koppling till bosättningarna. Företagen ska följa rådande lagar och beakta OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande och FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter. Detta innebär krav på riskanalys och insatser för att säkerställa att företagen inte bidrar till övergrepp eller kränkningar av mänskliga rättigheter.

Beträffande upphandling ger Upphandlingsmyndigheten stöd i form av förslag på kontraktsvillkor för hållbara leveranskedjor. Villkoren omfattar områdena mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljöskydd och anti-korruption.

Fru talman! Berättelserna som vi hör från Gaza är fruktansvärda, som vi alla har varit inne på. De vittnar om ett oerhört lidande hos den civila befolkningen. Vi hör om barn som dött av svält och familjer som förlorat sina nära och kära. Jag har personligen träffat flera av de hjälparbetare som varit på plats i Gaza och sett det här med egna ögon. Krigets ofattbara konsekvenser för civila i Gaza måste få ett slut.

Regeringen har varit tydlig med att det sätt som den israeliska regeringen nu bedriver detta krig på är oacceptabelt. Att uppsåtligen blockera mat och annat bistånd till civila är helt oförsvarligt, likaså att använda bistånd i militära eller politiska syften. Israel måste leva upp till sina skyldigheter att skydda civila och civil infrastruktur i enlighet med internationell humanitär rätt. Humanitärt tillträde måste omedelbart säkerställas.

Det är därför regeringen i flera led har skärpt tonen mot den israeliska regeringen. Vi har länge drivit på för sanktioner mot våldsamma extrema bosättare på Västbanken. Vi är ett av få EU-länder som driver på för sanktioner mot extrema ministrar i Israels regering. Vi vill nu också att man suspenderar tullförmånerna, eller handelsdelen i associeringsavtalet, för att sätta press på den israeliska regeringen att släppa in fler hjälpleveranser till Gaza.

Men de här verktygen finns ju på europeisk nivå. Ta sanktionsverktyget som ett konkret exempel! Ett ensamt EU-land kan stoppa att en ny sanktion införs. Det är ett problem vi har inte bara i den här kontexten; till exempel har Ungern blockerat och fördröjt flera sanktionspaket även mot Ryssland.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Sedan vi i regeringen fattade det här beslutet har vi varit mycket tydliga med skälen till det.

För det första har israeliska beslut kraftigt försvårat och till stora delar omöjliggjort UNRWA:s verksamhet i Gaza. Man kan ställa sig frågan: Vilka av de 800 lastbilar som World Food Programme fick in förra månaden borde på grund av brist på resurser inte ha kommit in för att Sverige i stället stöttat en organisation som inte fick in några lastbilar? Allt det här handlar om viktiga avvägningar där vi hela tiden vill säkerställa att våra biståndsmedel gör så stor nytta som det bara är möjligt. Vi har varit med och finansierat förlossnings- och mödravården i Gaza. Skulle det kanske bli så att den inte längre kunde finansieras för att mindre pengar gick till UNDP, UNFPA, Unicef och Röda Korset? Det här är det enskilt viktigaste. Vi har varit mycket tydliga från första början med vår starka kritik mot att den israeliska regeringen fattat denna typ av beslut.

För det andra är UNRWA en organisation som i decennier har fått kritik från många för brist på neutralitet.

I en föränderlig omvärld och kontext behöver vi hela tiden kunna ompröva partner och arbetssätt för att utforma svensk biståndspolitik på bästa sätt. Det gör vi inte bara i Gaza och Mellanöstern, utan det gör vi i hela världen hela tiden.

UNRWA rapporterar själva att de i dagsläget inte tillåts föra in något humanitärt stöd till Gaza på egen hand över huvud taget. Sett till den samlade bilden och de osäkerheter som präglar UNRWA:s verksamhet har regeringen valt att kanalisera om det dubblerade stödet genom andra aktörer än just UNRWA. Vi utvärderar situationen löpande och väljer partner baserat på den rådande lägesbilden. Det mest centrala är att nödhjälp når Gazas civilbefolkning. World Food Programme, som fick in 800 lastbilar under förra månaden, har sagt att de har fungerande distribution och logistik på plats inne i Gaza.

Fru talman! Först och främst vill jag vända mig mot en felaktighet som ofta sprids av flera oppositionspartier, och det är att vi skulle vara det enda landet i EU som har kanaliserat om stödet till andra organisationer. En handfull andra EU-länder har fattat exakt samma eller liknande beslut som den svenska regeringen, och ytterligare länder, till exempel Nederländerna, har fattat beslutet att fasa ut stödet till UNRWA och i större utsträckning fasa in det till andra organisationer som verkar på plats. Vi är en av de största givarna i hela världen till den humanitära krisen, och vi är näst störst i hela EU när det kommer till att finansiera den humanitära responsen i Gaza.

Som flera har varit inne på i debatten är det enskilt viktigaste just nu att mer av hjälpen släpps in. Vi har enorma lager i både Jordanien och Egypten som är fyllda med bland annat svenskfinansierat stöd, men det stödet – läkemedel, mat, drivmedel att drifta sjukhus med och mycket annat – släpps inte in i tillräcklig utsträckning.

Regeringen har sedan krigets början drivit frågan om ökat humanitärt tillträde, och vi fortsätter att upprepa våra tydliga krav i samtal med israeliska företrädare. Vi ser mycket allvarligt på att våra och andras uppmaningar inte hörsammas, och därför har vi valt att öka pressen på den israeliska regeringen ytterligare.

I överenskommelsen mellan EU och Israel från den 10 juli noteras vissa mindre framsteg, men de åtgärder som vidtagits är långtifrån tillräckliga. EU behöver nu ta konkreta steg för ökad press på den israeliska regeringen att förändra sitt agerande i Gaza.

Sverige vill till exempel att EU fryser handelsdelen i associeringsavtalet med Israel. Regeringen är mycket tydlig i denna fråga och har bland annat efterfrågat konkreta förslag från EU-kommissionen. Vi är också i kontakt med andra EU-länder och kommer att fortsätta uppmana kommissionen att agera.

Israel måste säkerställa säkert och obehindrat tillträde för humanitära aktörer i enlighet med de skyldigheter Israel har enligt den internationella humanitära rätten. Även om man har rätt att försvara sig själv har även kriget lagar och regler.

Det är helt avgörande att humanitärt stöd skyndsamt når den svårt drabbade civilbefolkningen, varav en stor del är kvinnor och barn, som just nu lever under omänskliga förhållanden i Gaza. Att använda utsvältning av civila som en stridsmetod utgör en krigsförbrytelse. Regeringen fortsätter också att kräva att all kvarvarande gisslan friges omedelbart och villkorslöst.

Mot bakgrund av det vi nu ser är det som sagt svårt att se att Israel lever upp till sina förpliktelser enligt den internationella humanitära rätten. Regeringen ser med mycket stor oro på och är djupt kritisk till det israeliska säkerhetskabinettets beslut om att ytterligare intensifiera den militära offensiven i Gaza. Planerna riskerar att gå i motsatt riktning och öka det redan ofantliga lidandet bland civilbefolkningen.

Regeringen har varit tydlig med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras. Detta skulle strida mot folkrätten och kommer att fördömas av Sverige. Detsamma gäller om hela eller delar av civilbefolkningen skulle fördrivas från Gaza.

Det är viktigt att överträdelser av den internationella rätten och möjliga krigsförbrytelser utreds. Det är också viktigt att ansvar utkrävs.

Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om det är min uppfattning att Israel lever upp till folkrätten i Gaza och, om inte, huruvida jag avser att vidta några åtgärder inom ramen för mitt verksamhetsområde samt om det är min uppfattning att Sida har utrymme att självständigt fatta beslut om att svara på nödhjälpsapeller. Lotta Johnsson Fornarve har även frågat mig om jag är beredd att ompröva beslutet att inte ge bistånd till Gaza genom UNRWA och hur jag kommer att agera för att säkerställa att humanitär hjälp når Gazaborna.

Israel har rätt att försvara sig mot Hamas, men det sätt som Israel nu bedriver detta krig på är oacceptabelt. Det stöd som nu kommer in är långt ifrån tillräckligt. Att blockera mat och annat bistånd till civila är helt oförsvarligt. När det nu saknas svar på hur humanitär hjälp i stor skala ska kunna komma in är det svårt att se att det skulle vara förenligt med den internationella humanitära rätten.

Regeringen har upprepade gånger i våra samtal med Israels regering krävt ett obehindrat humanitärt tillträde och att humanitära aktörer ska kunna verka obehindrat i alla delar av Gaza. Civila, hjälparbetare och sjukvårdspersonal måste skyddas och respekteras. FN och andra humanitära aktörer måste få arbeta säkert, oberoende och opartiskt för att rädda liv och minska mänskligt lidande.

Den senaste tidens händelseutveckling gör att regeringen nu har skärpt tonen ytterligare från svensk sida för att öka trycket på den israeliska regeringen. Sverige vill därför att EU så snart som möjligt inför handelsåtgärder mot Israel, såsom att frysa handelsdelen i associeringsavtalet mellan EU och Israel. Det ekonomiska trycket mot Israel måste öka. Inom EU är Sverige också pådrivande för att införa EU-sanktioner mot extremistiska ministrar som driver på för en illegal bosättningspolitik och aktivt motverkar en framtida tvåstatslösning.

Hamas bär ett mycket tungt ansvar för den situation som råder. Vi fortsätter att kräva att gisslan måste friges, villkorslöst och omedelbart. För att få till stånd en förändring måste därför trycket på Hamas öka, exempelvis genom ytterligare sanktioner, vilket regeringen återkommande lyfter inom EU.

Regeringen har tydligt visat sitt starka engagemang för fortsatt humanitärt stöd till Gazas hårt drabbade civilbefolkning. I december beslutade regeringen att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen. Sedan krigets början har Sverige bidragit med över 1 miljard kronor för att möta de akuta behov som finns i Gaza.

Regeringen står fast i sin kritik mot de israeliska lagar om UNRWA som trädde i kraft i januari. UNRWA rapporterar själva att de i dagsläget inte på egen hand tillåts föra in något humanitärt stöd till Gaza. Bara under den förra månaden lyckades World Food Programme få in 800 lastbilar till Gaza. UNRWA fick in 0. Sett till den samlade bilden och de osäkerheter som alltjämt präglar UNRWA:s verksamhet har vi valt att kanalisera det kraftigt ökade stödet till Gaza och regionen genom andra aktörer.

Sida är en statlig förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen. Sida behöver följa den generella styrning som myndigheten får från regeringen genom exempelvis myndighetens instruktion, regleringsbrev, regeringsuppdrag och biståndsstrategier. Myndigheten fattar dock sina beslut självständigt. Det är också myndigheten som bär ansvaret för sådana beslut.

Fru talman! FN:s och EU:s restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i DRK ses över och uppdateras också kontinuerligt. De listade innefattar personer som utför handlingar i DRK som innebär kränkning av de mänskliga rättigheterna eller den internationella humanitära rätten.

Mot bakgrund av den eskalerande regionala konflikten reviderade EU listningskriterierna för sanktionsregimen mot DRK i juli 2023. Det är nu möjligt att lista personer och enheter som utnyttjar den väpnade konflikten, instabiliteten eller osäkerheten inklusive genom olagligt utnyttjande av eller handel med naturresurser.

Genom att bredda kriterierna blev det även möjligt att vidta restriktiva åtgärder mot personer och enheter utanför DRK. På EU:s sanktionslista återfinns exempelvis företag, myndigheter och individer som utnyttjat den väpnade konflikten genom olaglig utvinning och handel med naturresurser. I mars i år sanktionslistades exempelvis vd:n för Rwandas myndighet för mineral, olja och gas samt ett guldsmältverk i Rwanda med detta kriterium som grund.

Samtliga listade individer och enheter beläggs med en rad olika restriktioner. Det innebär att det är förbjudet för listade personer att resa in till eller passera genom EU. Sanktionerna medför också att alla tillgångar och ekonomiska resurser i EU som tillhör listade personer eller enheter ska frysas. Det är vidare förbjudet för EU-aktörer att ställa tillgångar eller ekonomiska resurser till förfogande för dem.

FN:s sanktioner innefattar bland annat ett förbud mot att direkt eller indirekt tillhandahålla, försälja eller överföra vapen samt relaterad materiel inklusive ammunition, militära fordon och utrustning, paramilitär utrustning eller tillhörande reservdelar till alla icke-statliga enheter och individer som återfinns på DRK:s territorium.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Regeringen anser att en hållbar och rättighetsbaserad mineralutvinning är avgörande för långsiktig utveckling. Här försöker Sverige och EU aktivt stärka sitt strategiska engagemang. EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet har en viktig roll i den kontexten. Direktivet innebär att företag måste vidta åtgärder för att förebygga, identifiera och begränsa eventuella negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna eller miljön av sitt eget dotterbolags eller sin affärspartners verksamhet. Genom direktivet åläggs en aktsamhetsplikt i förhållande till mänskliga rättigheter och miljö. Inom ramen för denna aktsamhetsplikt ställs krav på europeiska företag att vidta åtgärder som att integrera hållbarhetsrisker och konsekvenser i sin riskhantering. Detta gäller naturligtvis även i Sveriges och EU:s handel med både Rwanda och DRK i detta fall.

Inom ramen för EU:s konfliktmineralsförordning om fastställande av skyldigheter avseende aktsamhet i leveranskedjan för unionsimportörer av olika ämnen med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden är Sveriges geologiska undersökning, SGU, ansvarig myndighet. Denna myndighet genomför varje år kontroller av importörer.

EU arbetar utifrån såväl bilaterala som regionala ansatser. EU har exempelvis slutit samförståndsavtal med Rwanda om hållbara värdekedjor för kritiska råvaror. Liknande avtal slöts 2023 med både DRK och Zambia samt 2022 med Namibia.

Denna typ av samarbeten ska inte minst främja spårbarhet och transparens och på så sätt bidra till att motverka illegal handel med dessa råvaror. Detta är särskilt viktiga frågor i Stora sjöregionen.

För att nå en långsiktig och hållbar lösning på den pågående konflikten krävs att frågan om hantering och fördelning av naturresurser adresseras. I EU:s strategi för Stora sjöregionen som antogs 2023 läggs stor vikt vid fördelning av hållbara resurser och förvaltning.

EU:s roll i DRK har stärkts efter att USA har dragit tillbaka sitt bistånd till landet. Ett aktivt EU-arbete i frågor om bland annat hållbara råvarukedjor och grön energi är därmed helt avgörande och viktigt.

Fru talman! I dagens värld, där den gröna omställningen brådskar, finns ett stort behov av kritiska mineraler och naturresurser. I ljuset av den ökande geopolitiska konkurrensen är det centralt att svenska och europeiska företag ges bästa möjliga förutsättningar att verka.

DRK är ett av världens mineralrikaste länder. DRK är även det till ytan största landet i det subsahariska Afrika. Konflikten i de östra delarna av landet pågår rent geografiskt långt från den kongolesiska ekonomins huvudsakliga motor i landets södra delar. I denna relativt stabila region finns stora möjligheter för svenska och europeiska företag att på ett ansvarsfullt sätt verka för och bidra till en mer hållbar och säker utvinning av mineraler. Det gynnar DRK, Sverige och inte minst den kongolesiska befolkningen.

Sveriges redan pågående samarbete med svenska företag som är verksamma i DRK stärks. Särskilt fokus ligger på att främja säkra och rättighetsbaserade värdekedjor, där DRK:s mineralresurser bidrar till ökad inhemsk resursmobilisering, stärker befolkningens tillgång till infrastruktur, samhällstjänster och sysselsättning samt understöder globala klimatmål.

Svenska företag deltar således i satsningar på hållbara värdekedjor inom gruvsektorn i DRK. Parallellt arbetar civilsamhället för bland annat ökad transparens och spårbarhet i handeln med konfliktmineraler. Det är ett arbete som mottar svenskt stöd. Detta samarbete bidrar exempelvis till att främja skapandet av rättighetsbaserade arbetstillfällen inom bland annat koboltsektorn.

Fru talman! Lorena Delgado Varas undrar

hur jag ser på det så kallade säkerhets- och mineralavtalet mellan USA och DRK och dess konsekvenser för Kongos suveränitet och folkets rätt till sina resurser

om jag avser att verka inom EU för att offentligt kritisera och motverka denna typ av bilaterala avtal, som riskerar att underminera parlamentarisk insyn och att gynna privata säkerhetsföretag på bekostnad av mänskliga rättigheter

vad jag gör för att säkerställa att svenska och europeiska företag inte är en del av denna kedja som möjliggör illegal exploatering genom handel med Rwanda eller kongolesiska eliter

på vilket sätt kongolesiska civilsamhällesaktörer, inte minst i mineralrika provinser som Katanga, inkluderas i Sveriges och EU:s politiska bedömningar och handelspolitiska riktlinjer.

Jag har inte mer information om förhandlingar om ett eventuellt avtal mellan DRK och USA än vad som rapporterats i medierna eller framkommit genom andra offentliga källor. Såvitt jag känner till finns ännu inget avtal på plats.

Jag delar Lorena Delgado Varas syn på vikten av transparenta förfaranden i en demokratisk stat och att inhemsk resursmobilisering är centralt för ett lands ekonomiska utveckling. Sverige framhåller konsekvent vikten av att mineralrika länder utvecklar egna värdekedjor kopplade till mineralutvinning. Sverige, EU och en rad andra givare bidrar till det genom bland annat dialog och kapacitetsstärkande insatser.

Handelspolitiken är ett område där EU har exklusiv kompetens, vilket bland annat innebär att det är EU som förhandlar internationella handelsavtal. EU:s fördrag fastställer att EU i sina förbindelser med den övriga världen bland annat ska bidra till fred, säkerhet, fri och rättvis handel, skydd för de mänskliga rättigheterna samt efterlevnad av internationell rätt.

EU och EU:s medlemsstater följer noggrant utvecklingen på marken i östra DRK och har beredskap för att agera mot individer och företag som begår brott mot internationell rätt, inklusive mänskliga rättigheter, eller på annat vis bidrar till fortsatta övergrepp och stridigheter, exempelvis genom illegal handel och exploatering av naturresurser.

Sverige stöder och efterföljer EU:s konfliktmineralsförordning, som syftar till att säkerställa att importörerna av tenn, volfram, tantal och guld från konfliktdrabbade områden följer internationella riktlinjer för ansvarsfull anskaffning. Regeringen förväntar sig att svenska företag agerar på ett hållbart och ansvarsfullt sätt, till exempel genom att verka i linje med FN:s vägledande principer och OECD:s riktlinjer gällande mänskliga rättigheter, miljö, klimat och korruptionsbekämpning.

Sverige är en långvarig och stabil partner till DRK genom bland annat utvecklingssamarbetet. Ett viktigt fokusområde för biståndet är att bidra till en mer hållbar förvaltning och ansvarsfullt företagande vad gäller utvinningen av naturresurser.

Sverige och EU för en kontinuerlig dialog med civilsamhällesorganisationer i DRK och ger finansiellt stöd. Dessa organisationer gör inte bara ett viktigt arbete för att bland annat öka transparensen, förbättra arbetsvillkoren i gruvsektorn och stärka lokalsamhällens röst, utan utgör också en viktig källa till information.

Fru talman! Regeringen väntar definitivt inte och ser, utan Sverige är ett av de länder i hela EU som agerar mest offensivt just nu. Tittar vi på sanktionsverktyget ser vi att det är två, tre eller kanske fyra andra länder i hela EU som just nu driver på för sanktioner mot inte bara våldsamma, extrema bosättare – det har regeringen gjort länge – utan även extrema israeliska ministrar. Det är ett fåtal andra länder som gör det. Vi är verkligen offensiva.

Vad gäller handelsavtalet med Israel är Sverige även där ett av få länder just nu som har drivit på för översynen. När vi står här och debatterar presenteras det för utrikesministrarna i Bryssel. Vi tycker att det är en bra ordning att det sker på ett seriöst sätt. Vi kommer såklart att ta ställning till det som presenteras under dagen.

Precis som jag har redogjort för tidigare i debatten har vi i Libanon, i Syrien, på Västbanken och i Jordanien ett mycket omfattande biståndsarbete, både direkt humanitärt och utvecklingsmässigt, inte minst på Västbanken. Tittar man på de senaste decennierna ser man att ett fåtal länder i hela världen har ett lika omfattande utvecklingsbiståndsarbete som Sverige har just nu.

Jag vill återknyta till diskussionen tidigare i interpellationsdebatten. Det finns ett parti som sprider desinformation om det svenska biståndet. Det är Socialdemokraterna, som skapar bilden i Sverige och hos den svenska befolkningen att vi inte gör någonting. Samtidigt är det bara ett annat EU-land som i år har betalat ut mer till den humanitära responsen i Gaza och regionen än den svenska regeringen har gjort.

Jag har gärna en debatt om UNRWA, om handelsavtalet och om mycket annat kopplat till regionen, men det ska vara en debatt som grundar sig i fakta och där man inte blåser upp konflikter som inte finns.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi gör allt vad vi kan för att fler i Gaza ska få tillgång till de mest grundläggande humanitära behoven, det vill säga mer läkemedel, mer mat, mer vatten, mer bränsle, fler tältsängar, fler tält och fler skolböcker till barnen. Vi gör allt vad vi kan.

Vi har dubblerat stödet till Gaza och regionen. Just nu är det bara ett annat EU-land i hela unionen som på årets budget har betalat ut mer än vad den svenska regeringen har gjort. Tittar man på förra årets stöd är det bara fyra länder som hade ett mer omfattande stöd till Gaza och regionen än vad den svenska regeringen hade. Det är i absoluta termer, inte per capita eller som andel av befolkningen.

Låt oss titta på sanktionerna mot extrema israeliska ministrar. Sanktionsverktyget, precis som har sagts tidigare, kräver fullt konsensus. Men så är Sverige i dag ett av få länder som vill använda verktyget mot de mest extrema ministrarna. Jag samarbetar gärna med både Centerpartiet och Socialdemokraterna för att övertyga fler länder att ansluta sig till den svenska positionen.

Vad gäller UNRWA har jag flera gånger förklarat att UNRWA inte får in några lastbilar som det ser ut i dag. Vi har kritiserat Israel för de beslut de har fattat. Vi har också fått kritik av Israel för att vi har kritiserat den israeliska regeringen och knesset för att de har fattat dessa beslut.

Vi kanaliserar stödet via andra FN-organ, seriösa, stora och professionella FN-organ, exempelvis Unicef och World Food Programme, som faktiskt får in lastbilar medan vi står här och debatterar.

EU:s och därmed Sveriges överenskommelse med Israel på handelsområdet finns i associeringsavtalet från 1995. Avtalet är inte bara ett handelsavtal, utan det utgör den legala grunden för EU:s samarbete med Israel och omfattar även områden som politisk dialog samt ekonomiska, sociala och rättsliga frågor. I avtalet slås mycket tydligt fast att det ska grunda sig på respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska principerna.

Precis som har sagts tidigare i debatten har Sverige varit ett av få länder som har stått bakom kommissionen för att göra översynen. Den översynen ska vara klar och presenteras under dagen. Det är mycket bra att kommissionen har lyssnat på Sverige och flera andra länder, och sedan tar vi det därifrån.

Regeringen har ett mycket omfattande stöd till Västbanken, Jordanien, Libanon och Syrien. I flera av regionerna, till exempel Västbanken, har vi dessutom ett mycket omfattande utvecklingsbistånd som nu läggs om för att mer fokusera på att stötta de demokratiska principerna, bygga upp institutioner och se till så att Västbanken och Palestina faktiskt kan fungera.

På kort sikt handlar Gaza mycket om att få in så många lastbilar och så mycket stöd som möjligt. På lång sikt vill vi att en legitim reformerad palestinsk myndighet ska hjälpa till att bygga upp Gaza. Om den resan är kvitt Hamas vill Sverige och regeringen gärna vara med och stötta. Men det kräver att den palestinska myndigheten reformeras, och det är därför vi med ekonomiska termer och experter stöttar den palestinska myndigheten för att klara uppdraget, först och främst på Västbanken och i framtiden också i Gaza.

Fru talman! Jag delar helt och håller Kerstin Lundgrens och Olle Thorells engagemang för civilbefolkningen i Gaza. Gaza är just nu en av de värsta platserna på hela jordklotet. Det är precis som riksdagsledamoten Thorell säger: Barnen svälter helt i onödan. Det finns enorma lager i Jordanien och Egypten som står redo att levereras in till Gazas mycket svårt behövande civilbefolkning, men stödet släpps inte in av Israel.

Från regeringens sida gör vi nu en rad saker. Som jag precis var inne på driver vi detta mycket tydligt i alla våra bilaterala kontakter direkt med israeliska regeringsföreträdare. Det har vi gjort i många månader. Sanktionsverktyget ligger på europeisk nivå, och Sverige är ett av få europeiska länder som vill gå så långt, precis som Storbritannien har gjort, att vi vill införa sanktioner mot extrema israeliska ministrar. Som riksdagsledamöterna känner till är sanktionsverktyget ett verktyg som kräver full konsensus i EU, men vi jobbar intensivt för att vi ska få så stort stöd som bara är möjligt.

Själva handelsavtalet har setts över, och slutsatserna kommer att presenteras under dagen. Sverige och regeringen har också stått bakom den översynen.

Det bistånd som vi helt själva styr över har vi dubblerat från tidigare 400 miljoner kronor till UNRWA till 800 miljoner kronor.

Jag har i många sammanhang, bland annat för riksdagen men också i säkert ett hundratal intervjuer, redogjort för varför vi har fattat de beslut vi har fattat kopplat till UNRWA. Det handlar delvis om att det framför allt är World Food Programme, Unicef och andra som faktiskt får in de alltför få lastbilar som kommer in. De lastbilar som släpps in kommer i dag inte via UNRWA utan via andra.

Det andra benet i beslutet bygger på att UNRWA-medarbetare decennium efter decennium visat sig ha haft eller ha ledande positioner i Hamas. Den här regeringen kommer aldrig att tolerera att det finns en risk att våra skattepengar hamnar i terroristers fickor.

Vad gäller frågan om GHF ser jag också med mycket stor oro på den här amerikansk-israeliska lösningen – dels för att den strider mot de internationella humanitära principerna, dels för att den, precis som ledamoten Lundgren var inne på, just nu leder till ett totalt logistiskt kaos i Gaza. Det är farligt för Gazaborna att man har gått fram med den här lösningen.

Mot bakgrund av det vi nu ser är det som sagt mycket svårt att se att Israel lever upp till sina förpliktelser enligt den internationella humanitära rätten. Att inget stöd släpptes in i Gaza på över två månader är fullständigt oacceptabelt.

Vi har uttryckt stöd för översynen av Israels efterlevnad av artikel 2 i EU:s associeringsavtal med Israel och framfört att vi vill se både slutsatser och förslag till åtgärder. Frågan diskuteras som sagt vid EU:s utrikesministermöte i dag. Vi får se exakt vilka slutsatserna blir.

Fru talman! Kerstin Lundgren har frågat utrikesministern vad som hindrar regeringen att driva på för att associeringsavtalet med Israel ska pausas för att, i likhet med agerandet mot Ryssland, skapa en kännbar kostnad för landets nuvarande krigföring. Hon har också frågat om regeringen är redo att kräva att preferenshandelsavtalet stoppas och göra gemensam sak med andra länder i EU för att nå resultat nu.

Hon har vidare frågat om vi är beredda att stödja insamling av bevis för krigsbrott och eventuella brott mot mänskligheten för prövning av ICJ i syfte att säkerställa att straffrihet inte ska råda för vare sig Hamas eller Israel.

Hon har även frågat om hur mycket, utöver de dryga 245 miljonerna, av de omtalade 800 miljoner kronorna till Gaza och regionen som har utbetalats och om regeringen kan vara lika transparent med fördelningen som Sida har varit. Vidare undrar Kerstin Lundgren följande: Om regeringen stryper kärnstödet till UNRWA med hänvisning till Israels beslut, varför utbetalas det då inte till verksamheten i Jordanien, Libanon och Syrien?

Slutligen frågar hon: Anser ministern och regeringen att UNRWA är en del av den långvariga konflikten sedan 1949, med uppdrag för alla palestinska flyktingar, till dess att en hållbar fredslösning även funnit en gemensam lösning på rätten att återvända? Frågorna har lämnats över till mig att besvara.

Situationen i Gaza är ohållbar. Krigets ofattbara konsekvenser för civilbefolkningen måste få ett slut och en vapenvila komma till stånd.

Kraven på respekt för internationell humanitär rätt har varit, och fortsätter att vara, ett av regeringens absolut viktigaste nyckelbudskap. Vi är många som nu skärper tonen ytterligare och menar att Israel måste göra mer för att skydda civilbefolkningen. Vi har upprepade gånger i våra samtal med israeliska regeringsföreträdare krävt ett obehindrat humanitärt tillträde och att distribution säkerställs i enlighet med de humanitära principerna.

Vi inskärper nu detta och välkomnar att översynen av den israeliska regeringens efterlevnad av den del i associeringsavtalet som rör respekten för mänskliga rättigheter ska presenteras, och vi vill se förslag på åtgärder. Regeringen fortsätter också att kräva att all kvarvarande gisslan friges – omedelbart och ovillkorligen. Det är faktiskt i dag som kommissionens utvärdering ska presenteras på FAC.

EU har genom associeringsavtalet en tydlig differentieringspolitik som innebär att EU skiljer mellan Israel och de ockuperade områdena. Förslag finns nu om att se över om EU gör en tillräcklig åtskillnad mellan israeliska och palestinska områden i sin handel med Israel för att leva upp till Internationella domstolens yttrande eller om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Sverige står bakom en sådan översyn.

Det blir alltmer tydligt att Israels krigföring i Gaza är svårförenlig med folkrätten. Det är viktigt att överträdelser av den internationella rätten och möjliga krigsförbrytelser utreds och att ansvar utkrävs. Det är bra att både Internationella brottmålsdomstolen och Internationella domstolen har pågående utredningar om situationen i Palestina. Sverige står bakom domstolarnas oberoende och integritet.

Regeringen har tydligt visat sitt starka engagemang för fortsatt humanitärt stöd till Gazas hårt drabbade civilbefolkning. I december beslutade regeringen att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen, varav 330 miljoner kronor hittills har fördelats. Detta innefattar 300 miljoner kronor till responsen i Gaza och 30 miljoner kronor som allokerats till Unicefs arbete med att tillgodose behoven hos palestinska flyktingbarn i Jordanien.

Sedan krigets början har Sverige bidragit med över 1 miljard kronor för att möta de akuta och enorma behoven hos civilbefolkningen i Gaza. Så sent som i början av juni tillkännagav regeringen ett ytterligare stöd om 10 miljoner kronor till Rädda Barnens verksamhet i Gaza.

Sverige ger även sedan tidigare ett omfattande humanitärt stöd till länder i regionen, inklusive Syrien och Libanon. Det svenska stödet dit uppgick sammantaget till nära en halv miljard kronor under 2024. Dessutom är Sverige fortsatt en av de största givarna av flexibelt kärnstöd till flera centrala aktörer i regionen, såsom UNHCR, Unicef och den internationella rödakorsrörelsen, som bland annat verkar för att stärka tillgången till utbildning och sjukvård för de mest sårbara. Samtidigt fortsätter Sverige genom utvecklingssamarbetet att ge långsiktigt stöd till regionen, exempelvis inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Regeringen står fast i sin kritik mot de lagar om UNRWA som i januari trädde i kraft i Israel. Sett till den samlade bilden och de osäkerheter som alltjämt präglar UNRWA:s verksamhet har vi valt att kanalisera det kraftigt ökade stödet till Gaza och regionen genom andra aktörer.