Herr talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig varför endast en bråkdel av de medel som omfördelats från UNRWA har betalats ut, trots att det gått nio månader sedan beslutet, och huruvida regeringen kommer att ompröva beslutet och återuppta stödet till UNRWA mot bakgrund av nya uppgifter som framkommit. Lotta Johnsson Fornarve har även frågat mig hur stödet till UNRWA:s arbete i Mellanöstern med exempelvis utbildning och sjukvård till palestinska flyktingar upprätthålls från svensk sida om det inte sker via UNRWA, som har mandat att göra detta.

Den humanitära situationen i Gaza är bortom alla ord. Hungersnöd har nu formellt konstaterats i alla delar av Gaza, och den akuta undernäringen bland barn ökar i en förödande hastighet. Den utveckling vi ser är helt oförsvarlig. Regeringen vill se en omedelbar vapenvila och ett varaktigt slut på stridigheterna. Gisslan måste friges, villkorslöst och omedelbart.

Regeringen har gång på gång i samtal med Israels regering krävt ett obehindrat humanitärt tillträde i enlighet med de skyldigheter som Israel har enligt den internationella humanitära rätten. Civila, hjälparbetare och sjukvårdspersonal måste skyddas och respekteras. FN och andra humanitära aktörer måste få arbeta säkert, oberoende och opartiskt i alla delar av Gaza.

Pressen mot Israels regering måste öka ytterligare för att förbättra den katastrofala humanitära situationen och säkerställa respekt för internationell humanitär rätt. Det är mycket välkommet att EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst presenterat nya och tidigare förslag som Sverige drivit och efterlyst: en frysning av handelsdelen i associeringsavtalet mellan EU och Israel och sanktioner mot extremistiska israeliska ministrar som driver på för en illegal bosättningspolitik och aktivt motverkar en tvåstatslösning. Vi fortsätter även att vara mycket tydliga i kraven på Hamas, som omedelbart måste släppa alla gisslan, lämna makten och avväpnas. Regeringen har efterlyst ytterligare EU-förslag för att sätta press på Hamas. Hamas kan inte ha en plats i ett framtida styre av Gaza.

Regeringen har tydligt visat sitt starka engagemang för fortsatt humanitärt stöd till Gazas hårt drabbade civilbefolkning liksom regionen i stort. Sedan krigets början har Sverige bidragit med över 1 miljard svenska kronor för att möta de akuta behov som finns i Gaza. I december beslutade regeringen att fördubbla det stöd som tidigare gick till UNRWA genom att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen. Fördelning av medlen sker med hänsyn till den ständigt föränderliga situationen på plats och i enlighet med våra partners kapacitet att möta de enorma humanitära behoven i Gaza men även övriga regionen. Pengarna fördelas därför ut gradvis under året.

Regeringen har varit tydlig i sin kritik mot de lagar om UNRWA som trädde i kraft i januari i Israel. Vi har i våra egna kontakter, tillsammans med övriga nordiska länder och som del av EU uppmanat Israel att säkerställa fortsatt humanitärt tillträde för UNRWA och andra FN-organisationer. I en föränderlig omvärld och kontext behöver vi kunna ompröva partner och arbetssätt för att utforma svensk biståndspolitik på bästa sätt. Det gör vi i Gaza men också vid andra humanitära katastrofer. Sett till den samlade bilden och de osäkerheter som präglar UNRWA:s verksamhet har regeringen valt att kanalisera det kraftigt ökade stödet till regionen genom andra aktörer än UNRWA.

Herr talman! Sverige har länge varit en av de mest pålitliga givarna till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, som vi också kallar för UNRWA. Stödet har genom åren räddat liv och gett hopp åt generationer som tvingats leva på flykt och i osäkerhet. Det har varit ett uttryck för solidaritet och ett konkret sätt att stå upp för mänsklig värdighet.

Regeringen har nu under lång tid valt en annan väg. Stödet till UNRWA är fryst. Sverige är därmed också ett av få EU-länder som håller inne sina pengar, trots att EU:s egen utrikeschef Kaja Kallas betonat hur avgörande organisationen är. Andra stora givare har dessutom återupptagit sina utbetalningar efter omfattande granskningar och skärpta kontrollmekanismer. Pengarna till UNRWA är inte bara siffror i en budget. De är skillnaden mellan liv och död. När pengarna nu hålls tillbaka står mat, mediciner och sjukvård på paus. Det blir effekten.

Vi ser hur barn i Gaza svälter. Skolor i flera länder där UNRWA verkar riskerar att stänga. Stödet från internationellt håll räcker till slutet av november. Det kan leda till att sjukvården kollapsar, för där har UNRWA en viktig roll. Här väljer Sverige att skynda på den utvecklingen och att stå vid sidan av.

Herr talman! Jag kom hem från Jordanien i går. Det var en resa tillsammans med Socialdemokraternas och Liberalernas båda biståndsorganisationer: Palmecentret och Silc. Vi var där för att diskutera Syriens framtid. Men vi gjorde också ett besök hos UNRWA, som verkar på plats i Jordanien.

UNRWA finns på Västbanken och i Gaza, Libanon, Syrien och Jordanien. Just i Jordanien har man tagit emot 2 ½ miljon palestinska flyktingar som en konsekvens av den långtgående och decennielånga israeliska ockupation som pågår. I Jordanien driver UNRWA i dag 160 skolor och många vårdcentraler. Vi besökte två av dem och träffade elevrådet. Jag såg själv barns ögon som glimmade av samma drömmar som våra egna barns. Trygghet, utbildning och en chans i livet är vad man hoppas på.

När man är där inser man att det inte är statistik. Det är människor precis som vi. Att kunna se sig själv i andra, Benjamin Dousa, är den mest grundläggande mänskliga impulsen. Den måste styra en humanitär politik värd namnet.

Mot den bakgrunden blir det ännu mer obegripligt att biståndsministern vägrar att träffa UNRWA när dess representanter dessutom är i Sverige under den här veckan. De är här i Stockholm i dag. De är redo att redogöra för sitt arbete och svara på många av de frågor som statsrådet Dousa själv brukar hänvisa till. UNRWA är redo att svara på frågor om hur de fortfarande når ut med hjälp både på Västbanken och i Gaza, trots att biståndsministern här i kammaren och på andra platser ständigt hävdar något annat.

Jag kan inte annat än att dra slutsatsen att det verkar vara politisk prestige för statsrådet Dousa och regeringen när det kommer till frågan om UNRWA:s finansiering. Därför vädjar jag nu till dig, Benjamin Dousa: Tänk inte på Socialdemokraterna, tänk inte på Magdalena Andersson, tänk inte på Morgan Johansson eller på Johan Büser, utan tänk på de palestinska barn som just nu svälter och de familjer som har förlorat allt. Tänk på att se dig själv i andra och att ledarskap nu måste handla om att kliva ur de partipolitiska skyttegravarna när människor lider.

Min fråga till ministern är avslutningsvis: Varför vägrar du att möta UNRWA när de är här mitt i en av vår tids värsta humanitära katastrofer?

Herr talman! Jag kan försäkra ledamoten Büser att jag inte särskilt ofta i livet tänker på Socialdemokraterna, Magdalena Andersson eller Johan Büser. Jag har heller inte någonsin nekat att träffa UNRWA. Jag har träffat representanter för UNRWA flera gånger.

Jag har träffat UNRWA:s högsta chef Lazzarini, och jag har träffat andra medarbetare från UNRWA. Just denna gång när de befinner sig i Sverige har ingen förfrågan kommit till mig, eller om det är så att mitt departement ska träffa UNRWA.

Situationen i Mellanöstern är och förblir svår. De humanitära behoven är enorma i flera länder i regionen. Det är därför som regeringen för 2025 beslutade att kraftigt öka beredskapen att utbetala ytterligare humanitärt stöd under året genom att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen.

I mars gjordes en första utbetalning av 300 miljoner kronor till responsen i Gaza, följt av 30 miljoner kronor i april till Unicefs arbete med palestinska flyktingbarn i Jordanien. Totalt har regeringen bidragit med över 1 miljard kronor i humanitärt stöd till Gazas civilbefolkning sedan krigets början.

Sverige ger sedan tidigare ett omfattande stöd till länder i hela regionen, inklusive Syrien och Libanon. Sveriges humanitära bistånd till Syrien 2024 uppgick till närmare en kvarts miljard kronor. Sedan 2016 har Sverige gett ett resiliensstöd till Syrien med målet att stärka lokal motståndskraft hos den syriska befolkningen, syriska flyktingar och utsatta grupper i värdsamhällen i grannländerna Libanon, Jordanien och Turkiet. Efter Assadregimens fall beslutade regeringen om ändringar i Sveriges bistånd till Syrien. Det innebär att det nu blir möjligt att stödja offentliga institutioner i Syrien för att bidra till ekonomisk återhämtning och demokratisk utveckling i landet.

Även den humanitära situationen i Libanon är fortsatt svår. I ljuset av växande behov under 2024 kunde regeringen agera snabbt för att öka det humanitära stödet till landet, som totalt uppgick till över 167 miljoner kronor förra året. Stödet gick bland annat till Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens arbete med akut sjukvård, blodbanker och ambulansverksamhet.

Jag vill även betona att Sverige är en av de största givarna av kärnstöd till många humanitära aktörer verksamma i regionen, såsom Unicef och Internationella rödakorsrörelsen, som bland annat verkar för att stärka tillgång till utbildning och sjukvård för de mest sårbara.

Statens resurser är begränsade. Vi vill att våra skattepengar och våra biståndspengar ska göra så stor nytta som bara möjligt och kunna rädda så många barns liv som bara möjligt. På grund av de mycket olyckliga beslut som Israel har fattat får UNRWA inte in några lastbilar i Gaza. Samtidigt vet vi att World Food Programme, UNFPA, Röda Korset och Unicef med flera får in lastbilar.

Att då ta pengar från World Food Programme, UNFPA, Unicef och Röda Korset för att i stället ge pengarna till en organisation som inte får in stöd är inte att ta ansvar i den humanitära kris som Gazaborna just nu befinner sig i.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, men tyvärr får vi fortfarande inga besked som kan förändra den växande humanitära katastrofen i Gaza och UNRWA:s akuta ekonomiska kris.

Låt oss återvända till Jordanien. UNRWA:s team berättade på plats att man har finansiering som räcker november ut. Därefter riskerar bland annat den vårdcentral och den skola som jag besökte att stängas ned. UNRWA är inte vilken organisation som helst; det är ett erkänt FN-organ som Sverige väljer att inte finansiera.

I Jordanien mötte jag som sagt barn som drömmer om en framtid i Mellanöstern bortom fattigdom och våld. UNRWA:s team berättade hur helt avgörande stödet från UNRWA är för de här människorna, för skolorna, för sjukvården och till och med för att få mat på bordet.

UNRWA berättade hur allvarlig deras finansiella situation är, bland annat för att Sverige har dragit in stödet. Sveriges regering bär ett mycket stort ansvar för denna utveckling. När Sverige håller tillbaka sina pengar slår det direkt mot UNRWA:s verksamhet – den verksamhet som pågår i Gaza, på Västbanken och i Syrien, Libanon och Jordanien.

Detta bör inte vara en fråga om prestige eller partipolitik. Det bör vara en fråga om barns liv, barns utveckling och barns framtid.

Internationella granskningar har redan gjorts. Kontrollmekanismerna har stärkts. EU och andra stora givare har återupptagit sina utbetalningar. Sverige står kvar – ensamt och handlingsförlamat. Tillsammans med Netanyahu och Trump står vi nu i det hörn som inte vill se UNRWA:s verksamhet och som inte vill finansiera UNRWA.

Jag upprepar min fråga till minister Benjamin Dousa: Borde inte ministern ha tagit sig tid att passa på att träffa UNRWA när de är här i Stockholm denna vecka?

Herr talman! Jag tackar ministern för ytterligare svar.

De FN-organisationer som ministern hänvisar till säger ju själva att UNRWA är oumbärligt för att kunna nå ut med stödet. De säger att UNRWA är själva navet i biståndsverksamheten. Lyssna på den samlade expertisen, som säger att UNRWA är den organisation som har bäst möjligheter att nå ut till det hårt drabbade palestinska folket! Lyssna till er egen expertmyndighet Sida som säger att det inte finns någon annan humanitär aktör som har möjlighet att rädda liv och lindra nöd i den utsträckning som UNRWA gör! Ingen organisation kan fylla det tomrum som skulle uppstå efter UNRWA.

UNRWA är också oerhört viktigt i arbetet för en fredsprocess och en tvåstatslösning. Nu bidrar Sverige till att dra undan mattan för organisationens viktiga arbete för det palestinska folket.

Använd vårt svenska bistånd klokt och effektivt! Ge stöd till den organisation som är själva navet i biståndsverksamheten i Gaza, på Västbanken och i regionen! I Gaza finns UNRWA som sagt på plats med 12 000 medarbetare; det fick vi bekräftat i går när vi träffade delegationen.

UNRWA har hälsocentrum öppna och utför sanering i flyktinglägren för att förhindra sjukdomar. Man står för vattenutdelning, utbildning för barnen och annat. Trots kriget och blockaden fortsätter UNRWA att erbjuda till exempel onlineundervisning till över 200 000 barn i Gaza. Det handlar även om psykosocialt stöd. Det finns ingen annan organisation som kommer i närheten av UNRWA:s kapacitet.

Tänk om, och gör det snabbt! Tiden börjar rinna ut.