Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om det är min uppfattning att Israel lever upp till folkrätten i Gaza och, om inte, huruvida jag avser att vidta några åtgärder inom ramen för mitt verksamhetsområde samt om det är min uppfattning att Sida har utrymme att självständigt fatta beslut om att svara på nödhjälpsapeller. Lotta Johnsson Fornarve har även frågat mig om jag är beredd att ompröva beslutet att inte ge bistånd till Gaza genom UNRWA och hur jag kommer att agera för att säkerställa att humanitär hjälp når Gazaborna.

Israel har rätt att försvara sig mot Hamas, men det sätt som Israel nu bedriver detta krig på är oacceptabelt. Det stöd som nu kommer in är långt ifrån tillräckligt. Att blockera mat och annat bistånd till civila är helt oförsvarligt. När det nu saknas svar på hur humanitär hjälp i stor skala ska kunna komma in är det svårt att se att det skulle vara förenligt med den internationella humanitära rätten.

Regeringen har upprepade gånger i våra samtal med Israels regering krävt ett obehindrat humanitärt tillträde och att humanitära aktörer ska kunna verka obehindrat i alla delar av Gaza. Civila, hjälparbetare och sjukvårdspersonal måste skyddas och respekteras. FN och andra humanitära aktörer måste få arbeta säkert, oberoende och opartiskt för att rädda liv och minska mänskligt lidande.

Den senaste tidens händelseutveckling gör att regeringen nu har skärpt tonen ytterligare från svensk sida för att öka trycket på den israeliska regeringen. Sverige vill därför att EU så snart som möjligt inför handelsåtgärder mot Israel, såsom att frysa handelsdelen i associeringsavtalet mellan EU och Israel. Det ekonomiska trycket mot Israel måste öka. Inom EU är Sverige också pådrivande för att införa EU-sanktioner mot extremistiska ministrar som driver på för en illegal bosättningspolitik och aktivt motverkar en framtida tvåstatslösning.

Hamas bär ett mycket tungt ansvar för den situation som råder. Vi fortsätter att kräva att gisslan måste friges, villkorslöst och omedelbart. För att få till stånd en förändring måste därför trycket på Hamas öka, exempelvis genom ytterligare sanktioner, vilket regeringen återkommande lyfter inom EU.

Regeringen har tydligt visat sitt starka engagemang för fortsatt humanitärt stöd till Gazas hårt drabbade civilbefolkning. I december beslutade regeringen att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen. Sedan krigets början har Sverige bidragit med över 1 miljard kronor för att möta de akuta behov som finns i Gaza.

Regeringen står fast i sin kritik mot de israeliska lagar om UNRWA som trädde i kraft i januari. UNRWA rapporterar själva att de i dagsläget inte på egen hand tillåts föra in något humanitärt stöd till Gaza. Bara under den förra månaden lyckades World Food Programme få in 800 lastbilar till Gaza. UNRWA fick in 0. Sett till den samlade bilden och de osäkerheter som alltjämt präglar UNRWA:s verksamhet har vi valt att kanalisera det kraftigt ökade stödet till Gaza och regionen genom andra aktörer.

Sida är en statlig förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen. Sida behöver följa den generella styrning som myndigheten får från regeringen genom exempelvis myndighetens instruktion, regleringsbrev, regeringsuppdrag och biståndsstrategier. Myndigheten fattar dock sina beslut självständigt. Det är också myndigheten som bär ansvaret för sådana beslut.

Fru talman! Tack till Lotta Johnsson Fornarve som har initierat den här debatten, och tack även till statsrådet Dousa som är här och svarar på våra frågor!

UNRWA bildades 1949 som en tillfällig lösning för att ta hand om de palestinska flyktingar som uppkom efter Nakba, den stora katastrofen, och kriget i det som blev Israel. Men vad hände? Jo, Israel lät inga palestinska flyktingar återvända till sina hem, och UNRWA blev därför mer eller mindre permanent i de områden och de länder som man verkade i. Efter sexdagarskriget när Israel ockuperade Västbanken, Jerusalem, Gaza och Golanhöjderna tecknade Israel avtal med UNRWA om att de även i dessa områden skulle ta hand om vissa delar av det ansvar som åligger en ockupationsmakt vad gäller sjukvård, utbildning, livsmedel och så vidare. Även Israel har alltså haft ett stort behov av att UNRWA finns på plats.

De här skolorna och klinikerna och till viss del administrationen finns kvar i Libanon, Jordanien, Syrien och även på Västbanken. Där är UNRWA också aktiva och driver skolor, men Sverige har dragit tillbaka pengarna till dem.

Det är sant, precis som statsrådet säger, att World Food Programme får in lastbilar till Gaza medan UNRWA inte får det. Det är inte så konstigt, för den israeliska administrationen har infört en lag som förbjuder israeliska myndigheter att ha kontakt med UNRWA, vilket innebär att det inte går att administrera införseln av lastbilar från UNRWA. När man väl kommer in i Gaza är World Food Programme däremot helt och hållet beroende av UNRWA som har alla distributionscenter – 400 platser där de är vana att ge ut mat. De delar ut vatten och står för sanering och fortfarande även för hälsocenter inne i Gaza trots det brinnande kriget.

Jag undrar därför vad den svenska regeringen vet som andra regeringar inte vet. Vad är det den svenska regeringen vet om UNRWA som alla organisationer som samarbetar med UNRWA inte vet? Alla organisationer säger att de behöver UNRWA, för det finns ingen organisation som kommer att ersätta dem, och just nu gör de ett jobb där de riskerar sina liv för att fortsätta att dela ut vatten, mat och mediciner till den behövande befolkningen. Att bara uppehålla sig vid vilka organisationer som får in lastbilar över gränsen ger en väldigt smal bild av UNRWA. Man är så mycket mer än så. Men Sverige har alltså slopat sitt stöd.

Jag undrar också lite grann kring styrningen av Sida, något som vi också har varit inne på i den här frågan. Enligt statsrådets svar ska Sida följa den generella styrning som kommer från regeringen genom bland annat myndighetsinstruktioner, regleringsbrev, regeringsuppdrag och biståndsstrategin. Finns det någonstans i denna styrning någonting om att man inte får ge humanitärt stöd till UNRWA?

Jag tror inte att det gör det, men jag skulle gärna vilja bli upplyst om huruvida det finns ett sådant beslut, annars blir det väldigt märkligt med det beslut som fattades i våras när Sidas experter själva kom fram till att UNRWA är bäst lämpade för att distribuera humanitär hjälp och detta stoppades av statsrådets statssekreterare.

Fru talman! Först och främst vill jag vända mig mot en felaktighet som ofta sprids av flera oppositionspartier, och det är att vi skulle vara det enda landet i EU som har kanaliserat om stödet till andra organisationer. En handfull andra EU-länder har fattat exakt samma eller liknande beslut som den svenska regeringen, och ytterligare länder, till exempel Nederländerna, har fattat beslutet att fasa ut stödet till UNRWA och i större utsträckning fasa in det till andra organisationer som verkar på plats. Vi är en av de största givarna i hela världen till den humanitära krisen, och vi är näst störst i hela EU när det kommer till att finansiera den humanitära responsen i Gaza.

Som flera har varit inne på i debatten är det enskilt viktigaste just nu att mer av hjälpen släpps in. Vi har enorma lager i både Jordanien och Egypten som är fyllda med bland annat svenskfinansierat stöd, men det stödet – läkemedel, mat, drivmedel att drifta sjukhus med och mycket annat – släpps inte in i tillräcklig utsträckning.

Regeringen har sedan krigets början drivit frågan om ökat humanitärt tillträde, och vi fortsätter att upprepa våra tydliga krav i samtal med israeliska företrädare. Vi ser mycket allvarligt på att våra och andras uppmaningar inte hörsammas, och därför har vi valt att öka pressen på den israeliska regeringen ytterligare.

I överenskommelsen mellan EU och Israel från den 10 juli noteras vissa mindre framsteg, men de åtgärder som vidtagits är långtifrån tillräckliga. EU behöver nu ta konkreta steg för ökad press på den israeliska regeringen att förändra sitt agerande i Gaza.

Sverige vill till exempel att EU fryser handelsdelen i associeringsavtalet med Israel. Regeringen är mycket tydlig i denna fråga och har bland annat efterfrågat konkreta förslag från EU-kommissionen. Vi är också i kontakt med andra EU-länder och kommer att fortsätta uppmana kommissionen att agera.

Israel måste säkerställa säkert och obehindrat tillträde för humanitära aktörer i enlighet med de skyldigheter Israel har enligt den internationella humanitära rätten. Även om man har rätt att försvara sig själv har även kriget lagar och regler.

Det är helt avgörande att humanitärt stöd skyndsamt når den svårt drabbade civilbefolkningen, varav en stor del är kvinnor och barn, som just nu lever under omänskliga förhållanden i Gaza. Att använda utsvältning av civila som en stridsmetod utgör en krigsförbrytelse. Regeringen fortsätter också att kräva att all kvarvarande gisslan friges omedelbart och villkorslöst.

Mot bakgrund av det vi nu ser är det som sagt svårt att se att Israel lever upp till sina förpliktelser enligt den internationella humanitära rätten. Regeringen ser med mycket stor oro på och är djupt kritisk till det israeliska säkerhetskabinettets beslut om att ytterligare intensifiera den militära offensiven i Gaza. Planerna riskerar att gå i motsatt riktning och öka det redan ofantliga lidandet bland civilbefolkningen.

Regeringen har varit tydlig med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras. Detta skulle strida mot folkrätten och kommer att fördömas av Sverige. Detsamma gäller om hela eller delar av civilbefolkningen skulle fördrivas från Gaza.

Det är viktigt att överträdelser av den internationella rätten och möjliga krigsförbrytelser utreds. Det är också viktigt att ansvar utkrävs.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret! Vissa frågor förblir dock obesvarade.

Det nämns att ett antal andra länder har stoppat stödet. Precis som Lotta Johnsson Fornarve nämnde är det länder som gett sporadiskt stöd till UNRWA och inte varit permanenta givare.

Statsrådet tar även upp Nederländerna som exempel. De har bestämt sig för att skjuta fram den här nedtrappningen, och de är dessutom ett av de länder som svarade positivt på den nödappell som UNRWA skickade ut i våras. De har alltså gett pengar till den nödappell som Sverige valde att inte ge pengar till – så använd gärna inte Nederländerna som exempel.

I all internationell rapportering om UNRWA står det att det bara är USA och Sverige som har stoppat stödet. Inga andra länder nämns. Det är vi och USA som har stoppat stödet.

Jag undrar därför fortfarande hur statsrådet har tänkt att distributionen av mat ska ske i Gaza. Alla som kommer in med mat är beroende av att UNRWA finns där. Hur ska distributionen av vatten och mediciner ske?

Statsrådet pratar bara om Gaza, trots att UNRWA är aktivt även på Västbanken, i Libanon, i Syrien och i Jordanien. Jag undrar vem statsrådet ser framför sig som ska ta över UNRWA:s skolor för de palestinska barnen i dessa länder. Vilken aktör ser Dousa framför sig som ska ta över de kliniker som UNRWA har i dessa länder och den administration som UNRWA sköter?

Man nämner gärna World Food Programme för att de har fått in lastbilar till Gaza. Detta är absolut jättebra, men det är bara en liten del av allt det som UNRWA gör. Det är inte bara Gazaborna som är beroende av svenskt biståndsmedel, utan det är också palestinska flyktingar i en rad andra länder.

Fru talman! Sedan vi i regeringen fattade det här beslutet har vi varit mycket tydliga med skälen till det.

För det första har israeliska beslut kraftigt försvårat och till stora delar omöjliggjort UNRWA:s verksamhet i Gaza. Man kan ställa sig frågan: Vilka av de 800 lastbilar som World Food Programme fick in förra månaden borde på grund av brist på resurser inte ha kommit in för att Sverige i stället stöttat en organisation som inte fick in några lastbilar? Allt det här handlar om viktiga avvägningar där vi hela tiden vill säkerställa att våra biståndsmedel gör så stor nytta som det bara är möjligt. Vi har varit med och finansierat förlossnings- och mödravården i Gaza. Skulle det kanske bli så att den inte längre kunde finansieras för att mindre pengar gick till UNDP, UNFPA, Unicef och Röda Korset? Det här är det enskilt viktigaste. Vi har varit mycket tydliga från första början med vår starka kritik mot att den israeliska regeringen fattat denna typ av beslut.

För det andra är UNRWA en organisation som i decennier har fått kritik från många för brist på neutralitet.

I en föränderlig omvärld och kontext behöver vi hela tiden kunna ompröva partner och arbetssätt för att utforma svensk biståndspolitik på bästa sätt. Det gör vi inte bara i Gaza och Mellanöstern, utan det gör vi i hela världen hela tiden.

UNRWA rapporterar själva att de i dagsläget inte tillåts föra in något humanitärt stöd till Gaza på egen hand över huvud taget. Sett till den samlade bilden och de osäkerheter som präglar UNRWA:s verksamhet har regeringen valt att kanalisera om det dubblerade stödet genom andra aktörer än just UNRWA. Vi utvärderar situationen löpande och väljer partner baserat på den rådande lägesbilden. Det mest centrala är att nödhjälp når Gazas civilbefolkning. World Food Programme, som fick in 800 lastbilar under förra månaden, har sagt att de har fungerande distribution och logistik på plats inne i Gaza.

Fru talman! Berättelserna som vi hör från Gaza är fruktansvärda, som vi alla har varit inne på. De vittnar om ett oerhört lidande hos den civila befolkningen. Vi hör om barn som dött av svält och familjer som förlorat sina nära och kära. Jag har personligen träffat flera av de hjälparbetare som varit på plats i Gaza och sett det här med egna ögon. Krigets ofattbara konsekvenser för civila i Gaza måste få ett slut.

Regeringen har varit tydlig med att det sätt som den israeliska regeringen nu bedriver detta krig på är oacceptabelt. Att uppsåtligen blockera mat och annat bistånd till civila är helt oförsvarligt, likaså att använda bistånd i militära eller politiska syften. Israel måste leva upp till sina skyldigheter att skydda civila och civil infrastruktur i enlighet med internationell humanitär rätt. Humanitärt tillträde måste omedelbart säkerställas.

Det är därför regeringen i flera led har skärpt tonen mot den israeliska regeringen. Vi har länge drivit på för sanktioner mot våldsamma extrema bosättare på Västbanken. Vi är ett av få EU-länder som driver på för sanktioner mot extrema ministrar i Israels regering. Vi vill nu också att man suspenderar tullförmånerna, eller handelsdelen i associeringsavtalet, för att sätta press på den israeliska regeringen att släppa in fler hjälpleveranser till Gaza.

Men de här verktygen finns ju på europeisk nivå. Ta sanktionsverktyget som ett konkret exempel! Ett ensamt EU-land kan stoppa att en ny sanktion införs. Det är ett problem vi har inte bara i den här kontexten; till exempel har Ungern blockerat och fördröjt flera sanktionspaket även mot Ryssland.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.