Benjamin Dousa

Herr talman! Tack för frågan!

Ukraina är regeringens enskilt viktigaste utrikespolitiska prioritering. Ukrainas säkerhet och territoriella integritet handlar också om svensk och europeisk säkerhet.

Ska Ukraina på lång sikt men också på kort sikt kunna upprätthålla sin försörjning och kunna försvara sig mot Rysslands aggressiva invasioner behöver också ekonomin fungera.

Det är därför som det är väldigt glädjande att Svensk Handel tillsammans med Ica, Coop och Axfood tog detta initiativ med regeringen så att fler ukrainska varor och produkter kan hitta till svenska hyllor och svenska folket också kan hjälpa till att upprätthålla ekonomin.

Det är ett viktigt initiativ. Ett annat viktigt initiativ gäller frihandelsavtalet mellan Ukraina och EU som tyvärr går ut i sommar. Sverige och regeringen ligger i framkant för att det nya avtalet ska bli så brett och djupgående som bara är möjligt.

Vi har sedan drygt ett år tillbaka också öppnat ett särskilt handelskontor i Kiev för att kunna hjälpa svenska företag i Ukraina.

Herr talman! Situationen i Gaza är fruktansvärd och dessutom akut för alla de barn och familjer som inte heller har någonstans att ta vägen.

Det är mot den bakgrunden som regeringen har beslutat att dubblera stödet till Gaza och regionen – från 400 miljoner kronor till 800 miljoner kronor. Men det är viktigt att de pengarna, det stödet, de matpaketen och de vaccinsprutorna – all den hjälp som vi stöttar – också kommer in i Gaza och att man kan göra maximal nytta för pengarna.

Med anledning av de olyckliga beslut som Israel har fattat – som regeringen har varit väldigt kritisk till – försvåras UNRWA:s verksamhet. På sikt kanske den till och med helt omöjliggörs. Därför har vi valt att kanalisera om stödet till organisationer som Rädda Barnen, där vi nyligen signerade ett nytt partnerskap om 30 miljoner kronor, Unicef, Röda Korset med flera.

Det viktiga nu är att vi hjälper Gazas befolkning.

Herr talman! Stort tack för en mycket viktig fråga.

För första gången i Sveriges historia väver vi nu samman migrationspolitiken och biståndspolitiken. Det betyder i praktiken två saker.

Först och främst handlar det om länder som inte samarbetar med oss, länder som inte tar sitt folkrättsliga ansvar och tar emot sina egna medborgare, alltså de som inte är medborgare i Sverige och som inte får vara här, oavsett om de har begått grova brott eller av något annat skäl fått utvisningsbeslut. Om man inte samarbetar med oss kan man inte förvänta sig hundratals miljoner av svenska skattepengar. Om man däremot samarbetar med oss kan vi tänka oss att samarbeta tillbaka.

Som en del två i detta, som Sverigedemokraterna har varit mycket engagerade i, finns en ny biståndsstrategi som just ska jobba med migrationsfrågorna. Det kan handla om personer som återvänder till sina hemländer, som bygger upp jobbstrukturen och arbetsmarknadsprojekt.

Det här är en mycket viktig fråga för regeringen, och vi har sjösatt många olika reformer.

Herr talman! En av de mest absurda delarna i svensk biståndspolitik har varit just strategin för civilsamhällets organisationer. Den har varit relativt oförändrad sedan 70-talet. Det har varit fråga om 17 organisationer som har deltagit utan öppet ansökningsförfarande och utan tydliga ansökningskriterier. När de som inte har varit en del av dessa 17 ställer frågor till ansvarig myndighet Sida får de inga bra svar.

Vi gör nu om systemet i grunden, och det är den största omläggningen av svensk biståndspolitik sedan 70-talet. Det gör biståndet mer transparent och öppnar för konkurrens från fler. Då förstår jag att det finns kritik från bland annat de 17 organisationer som blir konkurrensutsatta. Fler frikyrkor, fler ideella organisationer och fler humanitära aktörer får nu vara med och konkurrera, och det är bra för Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Precis som ledamoten Lasses beskriver är situationen i Gaza alldeles fruktansvärd. Det gäller inte minst på hälsoområdet och inte minst för unga och barn, som har det alldeles fruktansvärt just nu. Sverige har bland annat stöttat genom hälsofaciliteter – inte minst i Egypten.

Det är väldigt få som kommer ut ur Gaza. Om man tar Norge som exempel handlar det om några enstaka personer – en handfull personer – och inte särskilt stora volymer.

Från regeringens sida har vi sagt att vi inte utesluter någonting, men det viktigaste är att fler människor – tiotusentals människor, hundratusentals människor – får tillgång till hälsoinsatser. Då behöver fler lastbilar komma in. Man behöver också stötta infrastrukturen även i Egypten.

Herr talman! Det här är en av de viktigaste biståndspolitiska prioriteringarna – att öka transparensen och att säkerställa att inte fel aktörer får ta del av svenskt bistånd, som bussförare och undersköterskor sliter för att finansiera med sina skattepengar.

Vi har därför vidtagit en rad åtgärder för att öka både transparensen och genomlysningen av svenskt bistånd men också för att säkerställa att Sida och våra andra biståndsmyndigheter säkerställer att pengar går till rätt saker och inte går till fel saker som terrorism eller extremism.

Herr talman! Inte en enda svensk skattekrona ska gå till att finansiera extremism eller terrorism. Det är därför regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att förhindra att svenska biståndsmedel når icke-demokratiska aktörer.

Bland annat har skrivningar om stärkta kontrollmekanismer inkluderats i ett flertal styrdokument till Sida – nu senast i Sidas nya förordning med instruktion till Sida, som beslutades den 10 april. Där framgår bland annat att Sida ska säkerställa att bistånd inte ges till aktörer som bedriver eller stöder antidemokratisk verksamhet, våldsbejakande extremism, islamism, antisemitism, terrorism, verksamhet som underminerar kvinnors och flickors rättigheter eller hatpropaganda.

UD för också sedan en tid tillbaka en dialog med Sida om huruvida Islamic Relief uppfyller de krav som ställs på mottagare av svenskt bistånd.

(Applåder)

Herr talman! Säljer vi fler produkter och tjänster till andra länder tickar också skatteintäkterna in till allt det vi tycker är viktigt – till vården, till skolan och till omsorgen. Tack vare handeln kan också våra exportföretag anställa fler och anlita fler underleverantörer, så det är otroligt viktigt för svensk ekonomi och för svensk välfärd att vi tecknar nya frihandelsavtal.

Jag är också väldigt stolt över att Sverige är ett väldigt frihandelsvänligt land. Vi har en fackföreningsrörelse och ett näringsliv där alla är positiva till frihandel.

(Applåder)

Herr talman! Stort tack till ledamoten för denna viktiga fråga!

Handel och framför allt frihandel är otroligt viktigt för ett litet, exportberoende land som Sverige. Handel har dessutom ytterligare en komponent, som är minst lika viktig, och det är att det är det mest effektiva instrumentet för att bekämpa fattigdom och lyfta hundratals miljoner människor världen över ut ur fattigdom in i välstånd.

Regeringen har tagit initiativ och driver nu en frihandelsoffensiv.

Bland annat driver vi att vi ska återuppta frihandelsförhandlingarna med Australien som strandade 2023. Där finns det goda möjligheter att snabbt, kanske till och med före årsskiftet, få ett frihandelsavtal på plats.

Vi har också påbörjat frihandelsförhandlingar med Indien. Indien är en mycket intressant marknad men har väldigt höga tullar och andra handelshinder mot sina partner.

Sedan har vi Mercosur, det stora avtalet med Sydamerika.

Vi tar alltså en rad initiativ för att teckna nya frihandelsavtal.

(Applåder)

Herr talman! När det gäller Gaza uppskattar jag om fler partier engagerar sig i att försöka övertyga fler EU-länder att sätta samma hårda press på den israeliska regeringen som Sverige gör. Vi driver nu på för att sätta upp fler israeliska ministrar på sanktionslistan, och för det behövs brett stöd i EU.

Vad gäller våra olika humanitära partner gör vi löpande utvärderingar och omprövningar beroende på hur det ser ut i olika regioner och var vårt stöd behövs som allra mest. Det är därför vi har beslutat att dubblera stödet till Gaza.

(Applåder)

Herr talman! Fler regeringar borde göra som den svenska regeringen och dubblera stödet till Gaza och till regionen.

Det enskilt största problemet i Gaza just nu utöver de stridigheter som pågår är att lastbilarna inte kommer in. Det gör de knappt för någon organisation. De senaste dagarna och timmarna har vi fått försiktigt positiva signaler, men nivåerna är fortfarande alldeles för låga. Nu behövs det politisk press på Israel att släppa in fler lastbilar.

Vi har valt att kanalisera om stödet till organisationer som Rädda Barnen, Unicef och World Food Programme, som varje dag bedriver ett mycket viktigt arbete i Gaza och bokstavligt talat räddar liv.

Men med anledning av de mycket olyckliga beslut som fattats i israeliska knesset, som regeringen också har kritiserat, är det svårt, och på sikt kanske helt omöjligt, för UNRWA att bedriva verksamhet i Gaza. Det är heller ingen hemlighet att UNRWA i decennier fått kritik för brist på neutralitet och annat.

(Applåder)

Herr talman! Det här är en mycket prioriterad fråga, inte minst för finansmarknadsministern, finansministern och statsministern, som står i nära dialog med de stora svenska bankerna för att på olika sätt – delvis om det skulle ske på rent kommersiell grund – se om det finns någonting ytterligare som regeringen kan göra för att sätta stopp för denna kriminalitet, som drabbar både företagare, pensionärer och andra.

Det här är en fråga som vi tar på största allvar. Vi välkomnar också att bankerna tar egna initiativ på detta område.

Herr talman! Tack, riksdagsledamoten Eskilandersson, för denna viktiga fråga!

Vi vet ju att Socialdemokraterna i decennier har använt sig av minst sagt offensiva metoder. Det har, inte minst i Expressen, rapporterats om att man har lurat på pensionärer lotter och att dessa personer själva inte har varit medvetna om dem.

Det här är en fråga som regeringen tar på största allvar. Det är därför vi agerar. Vi är mycket tacksamma för att Sverigedemokraterna står bakom de förslag som kommer från regeringen.

Tillsammans måste vi ta tag i detta. Man kan ju fråga sig varför inte Socialdemokraterna själva har sanerat sin lotteriverksamhet. Det krävs att regeringen står på pensionärernas sida för att de själva ska fatta aktiva beslut.

(Applåder)

Herr talman! Den här regeringen är allt annat än passiv när det gäller den fruktansvärda situationen i Gaza. Både jag själv och utrikesministern tar upp detta i alla de bilaterala forum där vi har dialog med Israel.

Vi har länge drivit frågan om tuffare sanktioner mot extremistiska och våldsamma bosättare på Västbanken. Nu tar vi det ett steg längre och driver på för sanktioner mot extrema ministrar i den israeliska regeringen.

Vi hoppas att fler EU-länder kan ansluta sig till den svenska linjen.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Linnéa Wickman för en mycket viktig fråga om en region och ett land som ansätts mycket hårt just nu, med barn som bokstavligt talat står på randen till svält.

Det är inte brist på pengar just nu. Det finns färdiga svenska matpaket, vatten, vaccinsprutor och tältsängar som står utanför Gaza, redo att levereras in. Regeringen har dessutom dubblerat stödet från 400 miljoner kronor till 800 miljoner kronor.

Vi vill dock att stödet ska göra så stor nytta som det bara är möjligt. Tyvärr har Israel röstat igenom flera lagar som kraftigt försvårar, och på sikt kanske helt omöjliggör, verksamheten där. Därför har vi valt att kanalisera om stödet till organisationer som Rädda Barnen, Röda Korset, Unicef och World Food Programme, som innan Israel stängde gränsen faktiskt dagligen levererade in lastbilar fyllda med förnödenheter.

(Applåder)

Herr talman! Även jag är tacksam för en konstruktiv debatt. Tyvärr kommer vi sannolikt att behöva återkomma till frågan under kommande veckor och månader.

Jag tog upp det här när jag var i Uganda för ett par veckor sedan, och vi har också nära kontakt med våra nordiska och baltiska kollegor liksom Storbritannien, som är en ganska stor givare.

Även om det inte är föremål för just denna debatt är det ändå viktigt att understryka vilket humanitärt behov som finns i DRK och regionen däromkring. Flyktingströmmarna har ökat kraftigt de senaste månaderna. Det är därför viktigt att det svenska stödet förblir stort.

I tidigare debatter har vi berört USA:s tillbakadragande, och man kan tydligt se effekterna av det på marken i östra DRK och i de regioner som flyktingarna har tagit sig till. Därför får vi tyvärr säkert anledning att återkomma till frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tror att det på biståndsområdet är viktigt att skicka signalen att det inte är en naturlag att man kan få svenska skattepengar oavsett hur man beter sig. Det är viktigt att göra en distinktion mellan stödet till civilsamhällesorganisationer och det statliga stödet.

Vi hoppas att det beslut regeringen har fattat kan skicka en tydlig signal om att Sverige gärna vill vara med och hjälpa till i många afrikanska kontexter och länder men att man inte kan förvänta sig att få miljontals svenska skattekronor ifall man också samarbetar med och understöder krafter som destabiliserar regionen eller till och med begår grova brott mot mänskligheten. Det är ett viktigt första steg. Det är klart att allting ligger på bordet. Det beror delvis på den geografiska konflikten, vad som händer på plats, hur samarbetet går, hur långa avtalen är och så vidare. Det är någonting vi löpande ser över i vårt stöd till Rwanda.

Vad gäller statssekreterarens resa till Rwanda genomfördes den delvis innan den senaste konflikten bröt ut. Precis som riksdagsledamoten Svenneling nämnde tidigare måste man kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Rwanda är på många sätt ett land som drivit igenom många reformer de senaste decennierna. Det är ett bättre land i många hänseenden – inte i alla, men i fler hänseenden än för 10, 15 eller 20 år sedan. Det är en annan kontext de senaste månaderna än när Diana Janse reste dit.

Summa summarum är detta en fråga vi följer noggrant i Sverige, både handelspolitiskt och biståndspolitiskt. Det är även självklart en fråga som EU följer på ett mycket noggrant sätt. Det är ett känt problem, precis som riksdagsledamoten Svenneling säger, att det sker både förädling och export från Rwanda av mineral som man i teoretisk mening inte vet varifrån de kommer. Men det är klart att man vet varifrån de kommer. Det måste vi tillsammans ha bättre koll på. Det är inte bara en rent folkrättslig fråga mellan DRK och Rwanda, utan det handlar ofta om människor som utsätts för enorma våldsamheter på individplanet när mineral tas upp. Det måste vi följa på ett noggrant sätt.

Herr talman! Jag kan inleda med att säga någonting kort om det vi har gjort på biståndsområdet. Regeringen har gett Sida i uppdrag att genomföra en genomlysning av Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete med Rwanda och att tills vidare inte ingå nya avtal med rwandiska statliga aktörer. Syftet är såklart att undvika att bistånd kan nyttjas på ett sätt som bidrar till instabilitet eller den pågående konflikten i Stora sjöregionen. Men statliga aktörer och civilsamhällesorganisationer som jobbar med allt från hbtqi-frågor till demokratifrågor kommer fortsatt att kunna få stöd från Sverige, som vanligt.

Sverige följer tillsammans med EU och likasinnade länder noggrant utvecklingen på marken i östra DRK och har beredskap att agera mot både enskilda individer och företag som begår brott mot folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna.