Elisabeth Svantesson

Herr talman! Marie Olsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stoppa införandet av parkeringsmomsen före den 1 oktober 2026.

Frågan är ställd mot bakgrund av att Skatteverket i slutet av september 2025 ändrade sin bedömning av i vilka fall uthyrning av parkeringsplats till lokalhyresgäster, bostadshyresgäster och bostadsrättshavare är undantagen från moms. Följden av detta nya ställningstagande kommer att bli att man behöver ta ut moms på uthyrning av parkeringsplatser om inget görs.

När jag läste ställningstagandet blev jag förvånad. Det riskerar att påverka många familjer runt om i vårt land som är beroende av bilen, detta i en tid då många hårt arbetande människor redan har en tuff ekonomisk situation.

Marie Olsson ställde en interpellation om detta även i november 2025. Jag välkomnar hennes engagemang, eftersom det här är en fråga som berör många bilägare. Det tål att upprepas att detta inte är ett beslut eller initiativ från regeringen utan Skatteverkets egen tolkning av EU-domstolens praxis på momsområdet. När konsekvenserna av ställningstagandet blev tydliga kände jag och vi självklart att något ska göras.

Den ordning vi har i Sverige är att riksdagen stiftar lag och att myndigheter och domstolar tolkar och tillämpar lagstiftningen. Det regeringen kan göra är att föreslå ändringar i lagstiftningen. Tidöpartierna är överens om att tillsätta en utredning som undersöker förutsättningarna för att ändra lagen så att parkeringsplatserna i fråga undantas från moms och som, om detta inte är möjligt, föreslår andra åtgärder för att väga upp för de ekonomiska konsekvenserna. Förslag till utredningsdirektiv bereds i Regeringskansliet, och vi kommer att återkomma med besked i närtid.

Fru talman! Tack för frågan, Jytte Guteland!

Jag tänker att det man ska göra är att lyssna noggrant på partierna och se om de säger sanningen eller gömmer sig bakom något.

Jag står upp för allt som vi har gjort för att underlätta för familjer och hårt arbetande människor. Vi har bekämpat inflationen och jobbar nu mycket med långsiktig tillväxt, för att även nästkommande generation ska ha välstånd.

Jytte Guteland talar om underskott. Jag tror att det vore bra om varenda socialdemokrat gick tillbaka och tittade på hur deras budgetar ser ut. De har alltså ställt sig bakom försvarssatsningarna, investeringar i infrastruktur och mycket annat. Och de har nästan exakt samma underskott. Kom också ihåg att drygt hälften av det är pengar som går till Ukraina och försvar.

Jag skulle önska lite mer hederlighet och mindre politiskt spel. Jag står för min politik. Men Socialdemokraterna verkar inte stå för sin.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Ida Ekeroth Clausson, för frågan om just jobb!

Det är alldeles för många i Sverige som under för lång tid har gömts och glömts i arbetslöshet och som inte är självförsörjande. Det handlar naturligtvis om viktiga delar som utbildning, språk och många andra saker. Det handlar dock också om att många har institutionaliserats i en arbetslöshet, det vill säga att man har varit arbetslös så länge utan att få stöd och hjälp att man har fastnat.

Vi gör nu en stor bidragsreform som Sverige borde ha fått på plats för länge sedan. En del av den handlar om aktivitetskrav. Det låter kanske ganska akademiskt eller tråkigt, men det handlar om att man ska vara aktiv om man har försörjningsstöd och arbetsförmåga. Man ska gå en utbildning, komma närmare arbetsmarknaden eller ha en praktikplats. I dag är det faktiskt inte så.

Det handlar om att det är rimligt med något slags motprestation när man får ta del av det gemensamma, men för mig handlar det framför allt om att kvinnor i utsatta områden ska komma i jobb. Alldeles för många barn ser aldrig sina föräldrar gå till jobbet.

Fru talman! Tack, Arber Gashi, för frågan!

Sverige och många andra länder runt om i Europa och övriga världen har upplevt en väldigt tuff tid därför att inflationen har varit väldigt hög. Den har, som jag sagt, gröpt ur plånböckerna. Man har fått mycket mindre för pengarna, och bor man till exempel i en hyresrätt har avgifterna gått upp. Den som jobbat och kanske haft låg inkomst eller medelinkomst har generellt inte fått kompensation för det. Den som har bidrag har fått det.

Det är därför det har varit viktigt att sänka skatten för alla. Vid ett tillfälle – det kanske ledamoten minns – frös vi också brytpunkten för att se till att alla skulle få ta del av den skattesänkningen.

Jag vet att våra två partier ser olika på den här frågan. Men SCB:s mätning, som verkligen ska tas på stort allvar, handlar ju om självupplevd fattigdom.

De här åren har verkligen prövat oss. Det är därför det är så viktigt att fortsätta att stärka hushållen. Det är därför det är så viktigt att se till att man inte höjer skatter för vanliga människor utan underlättar och sänker.

Här i Stockholm har Socialdemokraterna nu två år i rad höjt skatten för dem som har det alla tuffast.

Fru talman! Tack, Ilona Szatmári Waldau, för frågan!

Det korta svaret är att man kan göra många saker för att underlätta för barnfamiljer, och det har vi gjort. Jag vet att många på vänstersidan bara håller fast vid barnbidraget. Jag utesluter inte att det kommer att behöva höjas eller att det kommer att höjas, men i grund och botten handlar det om många andra saker som vi kan göra för att stötta familjer.

Som jag var inne på tidigare får man inte glömma vad det är som har gjort oss och många andra länder och medborgare runt omkring fattigare, nämligen den höga inflationen. När den var tvåsiffrig utvecklades priserna och kostnaderna i en enorm takt som var ett gift för varje person i Sverige, speciellt för dem som redan hade en tajt ekonomi. Det giftet var vi tvungna att trycka till och få ned, och det är jag väldigt glad över att vi har gjort.

Vi har också stöttat genom att till exempel höja taket i bostadsbidraget. Det hade inte höjts sedan 1997. Vi kommer även väldigt snart att sänka förskoleavgiften. Det är vi som lägger fram förslag om sänkta matpriser. Vi kommer att fortsätta att göra det som krävs för att stötta hårt arbetande människor.

Fru talman! Tack, Charlotte Quensel, för en viktig fråga!

Det är en lång och väldigt svår process. Jag delar helt bilden att skuldsättning generellt är ett riktigt gissel. Den globala skuldsättningen oroar mig mer än tullarna, även om de är väldigt skadliga. Många av Europas länder är högt skuldsatta. Det riskerar att bli mycket värre nu när man till exempel bygger en starkare försvarsförmåga, men det finns många andra utmaningar som också vi står inför.

I den här budgetförhandlingen är vi nio länder, varav flera stora, som normalt sett kanske inte kommer överens om långtidsbudgeten men som har bestämt att vi ska jobba tillsammans även om vi inte är överens om allt. Detta gör vi därför att vi ser att den budget som kommissionen har föreslagit måste bantas ned ordentligt. Vi jobbar steg för steg tillsammans med de länderna. Det är ett arbete som kommer att pågå länge.

Jag delar helt Charlotte Quensels bild att det finns en stor risk att det drar iväg. Vi kommer att jobba hårt varje dag för det som också riksdagen är enig om: att vi ska hålla nere avgiften och att vi ska få ut så mycket som möjligt av varje peng.

Fru talman! Jag tycker att man ska vara väldigt noga med sanningen, och det ska jag vara. Vi har sänkt skatten många gånger, både under alliansåren, i opposition och nu, men jag har aldrig sänkt skatten för min egen skull. Jag har sänkt skatten för att hårt arbetande människor ska få behålla mer pengar i plånboken.

Jag är av uppfattningen att man aldrig ska ta ut mer skatt än vad som krävs. Man kan prioritera om och förändra, och det är det vi har gjort. Jag har tio gånger här i riksdagen varit med och sänkt skatten för undersköterskor, busschaufförer och löneadministratörer. Det har sossarna röstat emot de allra flesta gånger.

I grund och botten kommer jag inte att ge människor råd, men man ska veta att vi har bekämpat inflationen, som låg på 10 procent när jag tillträdde. Den var ett gift för svenska folket. De som kämpade och slet på jobbet såg att hela lönen började gröpas ur och att de inte fick lika mycket i matkassen när de handlade.

Vi har sänkt skatten för dem som jobbar, och vi har sänkt drivmedelspriserna. Nu sänker vi matmomsen och förskoleavgiften. Det är några av de många saker vi gör för att underlätta för människor. Det här jobbet har jag inte för min egen skull.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för följdfrågan.

Det är helt riktigt att regeringen i en av sina budgetar sänkte marginalskatterna. Men skatten kan fortfarande vara över 50 procent på en intjänad hundralapp, och det tycker jag är orimligt.

Ibland låter det i debatten som att de som tjänar mest inte betalar så mycket skatt, men de betalar såklart väldigt mycket mer skatt genom att vi har progressiv beskattning. Vi vet att det kan hämma tillväxten.

Att sänka marginalskatten så som vi gjorde är absolut en fråga som är möjlig att komma tillbaka till. Man kan också sänka till exempel bolagsskatten så att fler företag och jobb skapas i Sverige.

Fru talman! Jag tackar Cecilia Rönn för frågan.

Ända från första dagen på det här jobbet har det varit viktigt för mig att göra det som krävs för att Sverige och svensk ekonomi ska vara bättre i morgon men också om 10, 20 och 30 år, och som ledamoten säger är det centralt att ekonomin kan växa. Vi var snabba med att tillsätta kommissionen eftersom produktivitet är en viktig faktor för tillväxt, och regeringen har i sina budgetar genomfört flera av förslagen i det första delbetänkandet.

Det finns dock mycket mer att gå vidare med, vilket vi jobbar med nu och vill fortsätta jobba med framöver. Det finns till exempel mycket mer att göra vad gäller offentlig sektor, digitalisering och AI. Det handlar om att använda pengarna på ett ännu bättre sätt så att vi får ut mer av varje krona. Det handlar också om regelförenklingar och tillståndsprocesser. Här har vi tagit många viktiga steg, men det finns mycket kvar att göra.

Vi utgår från Produktivitetskommissionen i mycket av det vi gör.

Fru talman! Sverige och många andra länder står inför otroligt stora utmaningar. Det handlar om behovet av att bygga upp försvaret och i vårt fall också att bygga ett starkt rättsväsen, fängelser med mera. Detta kostar pengar. Att i detta läge ha starka statsfinanser är A och O. Det är något både jag och riksdagen värnar, och av just den anledningen har vi ett ramverk.

I veckan fick Sverige betyget AAA av Moodys, vilket bara tio länder har, och det betyder att vi är väldigt kreditvärdiga. Vi är ett land med stabila statsfinanser, låg statsskuld, stabila institutioner och ett finanspolitiskt ramverk. Då kan vi, till skillnad från många andra länder, göra det som krävs. Det gör också att vi kan låna billigare, och det är en fördel i ett läge när många andra länder kämpar med höga statsskulder och dyra lån och inte alls förmår att göra det som krävs.

Fru talman! Låt mig börja med ett råd till människor runt om i Sverige: Rösta inte på Socialdemokraterna i höstens val! Här mörkas nämligen skattehöjningar. Man vill inte definiera dem eller berätta hur de kommer att drabba vanliga människor.

År efter år har jag varit med och sänkt skatten för sjuksköterskor, undersköterskor, löneadministratörer och många andra, och jag har haft deras bästa för ögonen. Över hälften av det underskott vi nu har beror på finansieringen av Ukrainas försvar, och det står ju Socialdemokraterna bakom. Eller drar ni er ur det, Niklas Karlsson? Vill ni inte erkänna att er budget ser precis likadan ut? Det är en expansiv budget där vi faktiskt gör investeringar tillsammans.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Niklas Karlsson för frågan.

Jag noterar Socialdemokraternas ganska sorgliga partipolitiska spel de senaste veckorna. Det jag tänker på då är att Socialdemokraterna, som jag har uppfattat det, står bakom det vi nu gör tillsammans. Det handlar om försvarsutgifter som ska höjas, om stora investeringar i infrastruktur och rättsväsen, om att vi bygger också fängelser och om mycket annat. Detta gör att vi på kort sikt, till exempel när det gäller försvarsinvesteringarna, kommer att behöva låna tillfälligt. Det står dock Socialdemokraterna bakom.

Därför undrar jag vad det här är för spel. Handlar det om att man vill mörka det faktum att vi har gjort saker för de människor som Niklas Karlsson nu nämner? Jag tänker på de människorna varje dag när jag går till jobbet. Vi har sett till att sänka skatten för den som jobbar, till exempel undersköterskan, och vi har sett till att sänka drivmedelspriserna. Vi ser till att förskoleavgiften blir lägre och att priset för matkassen blir lägre, liksom allt annat. Det har vi gjort för att just de här människorna ska få stöttning i en svår tid.

Vad vill Socialdemokraterna ta bort av allt detta? Det undrar jag.

Herr talman! Tack återigen, Marie Olsson, för frågorna! Jag kan skriva under på det mesta som Marie Olsson säger. Vi delar problembilden, som är ganska brutal i och med att människor utnyttjas och att konkurrensen snedvrids. Problembilden gäller självklart också pengarna – gängen säljer inte ”bara” knark utan startar också företag eller använder företag som brottsverktyg och mycket annat för att komma åt pengar. På det sättet tillskansar de sig pengar och medel som de inte ska ha.

Marie Olsson frågar mig om jag kan tänka mig att göra mer. Ja, vi ska strypa den kriminella ekonomin. Det är verkligen vår målbild, för utan att göra det kan vi inte helt och fullt komma åt gängkriminaliteten. Det är därför vi nu ser till att på olika sätt stärka identitetskontrollen, till exempel genom att använda biometri mer.

Det är också därför som Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, som jag har ansvar för, har fått jobba med en gemensam målbild för att kraftsamla och jobba tillsammans ännu mer mot den kriminella ekonomin. Tullverket har till exempel fått utökade möjligheter och befogenheter att bekämpa brott och göra beslag. Det har blivit möjligt att utmäta på distans, vilket inte är oviktigt, och att ta brottsvinster.

Steg för steg drar vi åt kranarna till den här ekonomin. Syftet är att göra Sverige tryggare för hederliga människor som går till jobbet varje dag eller har ett företag men också för att skydda människor som hamnar i sådana verksamheter. Det kan handla om trafficking eller annat utnyttjande.

Jag håller helt med Marie Olsson om att vi alla har ett ansvar. Jag har som minister för dessa myndigheter ett stort ansvar, och det tar jag. Men vi har också var och en ett ansvar. Likaväl som när man köper en snygg klänning från Kina för 80 kronor behöver man fundera på vem som tjänar något på detta. Man har ett ansvar att fundera på om det är vitt eller svart om man klipper sig för 100–150 kronor. Det kan man ofta komma fram till själv.

Även om det är tuffa tider och många har det tufft måste man också vara medveten om att om priserna verkar vara lite för bra är det också ofta för bra för att vara sant.

Vi har ett ansvar tillsammans, och jag ska ta mitt ansvar och fortsätta att arbeta mot detta. Jag ska göra det jag kan i den här rollen för att komma åt och strypa den kriminella ekonomin. Jag vet också att arbetsmarknadens parter jobbar aktivt för att komma åt och skydda människor som hamnat i en hemsk situation och blir utnyttjade.

Herr talman! Tack, Marie Olsson, för interpellationen! Jag är ledsen att jag sa fel.

Den här debatten och frågorna är viktiga av flera anledningar. Väldigt många människor utnyttjas och far illa i de här miljöerna med arbetslivskriminalitet. En annan orsak är naturligtvis att det snedvrider konkurrensen för alla hederliga företagare som kämpar varje dag med sin elfirma eller vad det vara må och gör det mycket svårare. Ytterligare en anledning till att det är så viktigt att jobba med de här frågorna, som även Marie Olsson lyfter fram, är gängkriminaliteten. Vi tänker oss lätt ungdomar i förorten, men det handlar om Bandidos och många andra stora gäng som nu har flyttat bakom datorn och startar företag som inte är företag eller företag som man tömmer och därigenom lurar så mycket pengar som möjligt av systemen. Det finns en sådan bredd i detta. Oavsett skäl är det viktigt att jobba mot just det här.

Jag förstår att Marie Olsson vill att regeringen ska fortsätta göra ännu mer. Det kan hon lita på att vi kommer att göra. Vi har ett våldsamt tempo för mycket av den lagstiftning som myndigheterna har bett oss att komma med. De är duktiga och vet vilken lagstiftning som behöver förändras. Det gäller till exempel att man tidigare inte fick dela sekretesskyddade individuppgifter, men det gäller även många andra delar.

”Myndighetssamverkan” är för mig kanske inte det vackraste ordet, även om många generaldirektörer tycker det. Men jag har under de här tre åren slagits av hur fantastiskt bra myndighetssamverkan funkar. Många av våra myndighetschefer har bara bestämt sig för att lösa problemen. Då måste man jobba tillsammans, och det gör de verkligen, vilket jag tycker är fantastiskt att se. Sedan finns det mycket mer att göra, precis som Marie Olsson säger.

I ESO-rapporten var beloppen ännu högre än vad vi trodde förut. Ingen vet förstås exakt, men det handlar om enorma pengar. Det är pengar som möjliggör skjutningar, sprängningar och rekryteringar av 13-åringar till väldigt grova våldsbrott. De möjliggör också att grovt kriminella människor kan leva ett lyxliv på en solkust någonstans. Därför går vi väldigt hårt på just pengarna.

Det fanns en tid när politiker mest pratade om partyknarkande. Narkotika är självklart en del i detta. Men det är så mycket mer som sker. Marie Olsson lyfter bland annat fram arbetslivskriminalitet och svartarbete.

Vad gör då regeringen? Precis som jag sa jobbar myndigheterna aktivt. Vi har också gett dem olika målbilder som de ska jobba tillsammans med för att komma åt fusket. Det kommer lagstiftningsförändringar, som till exempel gäller kontrollmöjligheterna för företag som har godkännande för F-skatt.

F-skattsedeln har också varit en väg. Vi ville göra det lätt att bli företagare, men det har också varit alldeles för lätt för kriminella att bedriva kriminella företag. Här har vi tagit ett ordentligt häv för att komma till rätta med arbetslivskriminalitet.

Jag kommer såklart inte att ge mig förrän nivåerna är betydligt mycket lägre än vad de är i dag så att färre människor utnyttjas och färre hederliga företagare upplever att det finns en felaktig konkurrens. Arbetet pågår och kommer att fortsätta. Vi har ett högt tempo och fortsätter med det tills vi har knäckt den grova kriminaliteten så att människor inte fastnar i dessa nät.

Herr talman! Mikael Damberg har frågat mig vilka åtgärder jag anser vara mest prioriterade framgent för att bekämpa svartarbete.

När regeringen tillträdde inleddes en stor offensiv för att bekämpa organiserad brottslighet och strypa den kriminella ekonomin. Att stoppa svartarbete är en viktig del i det arbetet. Svartarbete utgör en betydande inkomstkälla för organiserad brottslighet och orsakar årligen stora skattebortfall och innebär ofta undermåliga arbetsförhållanden, hälsorisker och dåliga utvecklingsmöjligheter för de arbetstagare som utnyttjas. Hos företag som använder svartarbete förekommer det nästan alltid även andra former av arbetslivskriminalitet och regelöverträdelser.

Regeringen har därför genomfört flera åtgärder för att stoppa svartarbete. Skatteverket har exempelvis fått bättre möjligheter att kontrollera företag som ansöker om eller är godkända för F-skatt, och regeringen har lämnat förslag om nya regler som skärper myndigheternas kontroller mot mervärdesskattebedrägerier. Regeringen har nyligen beslutat om en proposition som ska ge Skatteverket bättre kontrollmöjligheter när företagens bokföring finns lagrad i molnet. Regeringen har också ökat resurserna till myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet där Skatteverket deltar i myndighetsgemensamma kontroller för att bekämpa svartarbete. Regeringen har dessutom förbättrat möjligheterna för olika myndigheter att samarbeta och utbyta information. Inom Regeringskansliet bereds också förslag om förbättrade kontrollverktyg för Skatteverket mot företag som tillhandahåller rot- och rutarbeten och utökade möjligheter att använda personalliggare i kontroller.

Det här är bara några exempel från en lång lista med pågående åtgärder. Regeringen fortsätter arbeta i högt tempo på flera fronter för att bekämpa inte bara svartarbete utan organiserad brottslighet och hela den kriminella ekonomin.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Det är alltså Marie Olsson som har ställt interpellationen.)

Herr talman! Det här tycker jag blir på gränsen till partipolitiskt tjafs, och det hade jag inte tänkt gå in i.

Låt mig bara säga att det är under mitt ansvar för Skatteverket och som finansminister som vi har haft den stora frågan om folkbokföringsadresser, alltså att många har kunnat skriva sig på både din, min och andras adresser. Det har vi nu åtgärdat, och jag kommer alltså att förändra detta. Exakt hur får vi komma tillbaka med; jag litar på att Skatteverket kommer att ta fram bättre metoder än vad jag kan föreslå. Vi får se.

Självklart ska detta lösas. Det är alldeles uppenbart att hederliga människor som sköter sig och gör allting rätt ska kunna lita på att deras fastighet, fritidshus och vad det nu vara må inte ockuperas eller utnyttjas av kriminella. Det är helt enkelt en grundläggande del av ett starkt samhällskontrakt.

Självklart jobbar vi på detta, och vi ska se till att Skatteverket jobbar så fort som möjligt så att både Ulla-Lena och många andra kan känna sig trygga och inte utnyttjade av de kriminella systemen.

Trevlig helg – tack, Kalle!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Tack återigen, Kalle Olsson, för debatten! Den är viktig.

Jag känner inte riktigt igen mig i beskrivningen att regeringen inte tar tag i problem. Vi jobbar för högtryck inom många områden, speciellt när det gäller den kriminella ekonomin och kriminaliteten, med att reparera det som har blivit skadat under många år.

Jag har nämnt några saker, och jag ska inte fortsätta på listan. Men just frågan om en folkbokföringsadress som flera andra helt obehöriga människor skriver sig på har vi äntligen fått bukt med. Som jag sa är det 500 000 personer som har fått ett sådant meddelande om folkbokföring.

Min poäng är att jag vill lösa alla problem som jag har ansvar för att lösa. Detta är självfallet helt oacceptabelt; jag delar den bilden. Det är helt orimligt att det fortfarande ser ut så här för Ulla-Lena och för antagligen rätt många andra.

Det är därför vi nu verkligen ökar trycket på Skatteverket och ger uppdrag till myndigheten. Jag kommer att följa upp detta noggrant och nära myndigheten; det är självklart. Det här är en situation som ingen, vare sig Ulla-Lena eller någon annan, ska behöva uppleva. Ens egen trygga plats ska inte kapas, kidnappas och tas i anspråk av någon, oavsett orsak.

Jag tar definitivt det här på allra största allvar, och jag kommer att se till att Skatteverket jobbar mycket mer med frågan och även gör det som krävs, det vill säga att detta inte heller ska kunna ske på fastigheter där man inte är folkbokförd och som andra utnyttjar på olika sätt.

Herr talman! Tack, Kalle Olsson, för frågan! Jag delar bilden helt och hållet.

Detta har varit en diskussion under lång tid. Det gäller särskilt förhållandet att 10, 15, 20 eller 30 människor helt plötsligt har skrivit sig på ens egen folkbokföringsadress. Jag vet inte hur många år tillbaka i tiden det här var, men jag minns att jag tänkte: Hur svårt kan det vara?

Sedan fick jag ansvar för Skatteverket, en av flera myndigheter som jag ansvarar för. Regeringen har tagit tag i denna fråga, och jag är väldigt glad för att myndigheten för ungefär två år sedan äntligen införde tjänsten att man får ett pling, som man brukar säga, eller en notis när någon skriver sig på ens folkbokföringsadress. Skatteverket har skickat ut ungefär 500 000 sådana notiser, vilket är väldigt bra.

Jag tycker att man ska säga som det är. Jag tror att Ulla-Lena sitter på plats här på åhörarläktaren i riksdagens kammare. När jag fick höra talas om henne och den situation hon hade blivit utsatt för var jag inte medveten om att också detta är ett stort problem. Men så fort jag fick kännedom om det här var det självklart för oss på Finansdepartementet att sätta igång en process. Också det här måste Skatteverket kunna lösa. Måhända är det något mer komplicerat än när det handlar om ens folkbokföringsadress, men det spelar ingen roll – det måste lösas. Därför har regeringen nu också tagit fram ett uppdrag till Skatteverket att göra just detta.

Det är precis som Kalle Olsson säger: Fritidshus är ofta förknippade med en brasa i kaminen med mera … helt enkelt det som Kalle Olsson på ett ännu bättre sätt beskrev. Det handlar om ro och vila och det man kanske älskar allra mest. Att den platsen både bokstavligt och bildligt blir en plats för kriminella och för människor som utnyttjar och förstör är totalt fel. Det ska inte hända i Sverige. Det är också därför Skatteverket nu får detta uppdrag.

Regeringen har, som ni vet, jobbat på med många olika delar i att förbättra folkbokföring och folkräkning. Men det här handlar om lugnet och ron och det som vi säkert inte pratade om för 30 år sedan, då jag knappt ens var med i politiken – jag var tvungen att börja räkna nu och inser att jag visst var det! Detta har blivit ett så mycket större problem i och med den växande organiserade brottsligheten men också generellt med olika typer av gängkriminalitet eller människor som helt enkelt vill andra människor illa eller som inte bryr som om vad andra människor känner.

Jag tackar för frågan, och jag kan lova både Kalle Olsson och dem som ser och lyssnar på detta att regeringen är på i den här frågan och att vi formulerar uppdraget. Jag vet också att Skatteverket redan nu har börjat jobba med frågan. Det är ju inte alltid det behövs ett uppdrag från regeringen, men det kan vara ett bra tryck att ge ett uppdrag så att det verkligen sker något även när det gäller fritidshus och andra fastigheter där man inte är folkbokförd.