Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

20 feb 2026 • interpellationsdebatt

Svar på interpellation 2025/26:324 om åtgärder mot svartarbete

Protokoll 2025/26:75 Fredagen den 20 februari
7 anföranden0 replikerÄrendet

Herr talman! Mikael Damberg har frågat mig vilka åtgärder jag anser vara mest prioriterade framgent för att bekämpa svartarbete.

När regeringen tillträdde inleddes en stor offensiv för att bekämpa organiserad brottslighet och strypa den kriminella ekonomin. Att stoppa svartarbete är en viktig del i det arbetet. Svartarbete utgör en betydande inkomstkälla för organiserad brottslighet och orsakar årligen stora skattebortfall och innebär ofta undermåliga arbetsförhållanden, hälsorisker och dåliga utvecklingsmöjligheter för de arbetstagare som utnyttjas. Hos företag som använder svartarbete förekommer det nästan alltid även andra former av arbetslivskriminalitet och regelöverträdelser.

Regeringen har därför genomfört flera åtgärder för att stoppa svartarbete. Skatteverket har exempelvis fått bättre möjligheter att kontrollera företag som ansöker om eller är godkända för F-skat…

Visa hela anförandet

Herr talman! Mikael Damberg har frågat mig vilka åtgärder jag anser vara mest prioriterade framgent för att bekämpa svartarbete.

När regeringen tillträdde inleddes en stor offensiv för att bekämpa organiserad brottslighet och strypa den kriminella ekonomin. Att stoppa svartarbete är en viktig del i det arbetet. Svartarbete utgör en betydande inkomstkälla för organiserad brottslighet och orsakar årligen stora skattebortfall och innebär ofta undermåliga arbetsförhållanden, hälsorisker och dåliga utvecklingsmöjligheter för de arbetstagare som utnyttjas. Hos företag som använder svartarbete förekommer det nästan alltid även andra former av arbetslivskriminalitet och regelöverträdelser.

Regeringen har därför genomfört flera åtgärder för att stoppa svartarbete. Skatteverket har exempelvis fått bättre möjligheter att kontrollera företag som ansöker om eller är godkända för F-skatt, och regeringen har lämnat förslag om nya regler som skärper myndigheternas kontroller mot mervärdesskattebedrägerier. Regeringen har nyligen beslutat om en proposition som ska ge Skatteverket bättre kontrollmöjligheter när företagens bokföring finns lagrad i molnet. Regeringen har också ökat resurserna till myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet där Skatteverket deltar i myndighetsgemensamma kontroller för att bekämpa svartarbete. Regeringen har dessutom förbättrat möjligheterna för olika myndigheter att samarbeta och utbyta information. Inom Regeringskansliet bereds också förslag om förbättrade kontrollverktyg för Skatteverket mot företag som tillhandahåller rot- och rutarbeten och utökade möjligheter att använda personalliggare i kontroller.

Det här är bara några exempel från en lång lista med pågående åtgärder. Regeringen fortsätter arbeta i högt tempo på flera fronter för att bekämpa inte bara svartarbete utan organiserad brottslighet och hela den kriminella ekonomin.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Det är alltså Marie Olsson som har ställt interpellationen.)

Anförande 23

Herr talman! Det stämmer, det är Marie Olsson och inte Mikael Damberg, även om jag kan förstå att finansministern har Mikael Damberg för ögonen!

Jag vill börja med att tacka ministern för svaret på min interpellation. Enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomis rapport Svarta siffror – en ESO-rapport om den kriminella ekonomins omfattning uppskattar de att den kriminella ekonomin omsätter hela 352 miljarder kronor per år i Sverige. De menar att de har räknat lågt och att omsättningen troligtvis ligger ännu högre.

Den största kategorin i den kriminella ekonomin är den svarta ekonomin, där svartarbete och bedrägerier mot staten ingår. Svartarbete uppskattas omsätta hisnande 189 miljarder kronor per år, vilket är hela 54 procent av den kriminella ekonomin i Sverige. Svartarbetet används av oseriösa företag som dels utnytt…

Visa hela anförandet

Herr talman! Det stämmer, det är Marie Olsson och inte Mikael Damberg, även om jag kan förstå att finansministern har Mikael Damberg för ögonen!

Jag vill börja med att tacka ministern för svaret på min interpellation. Enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomis rapport Svarta siffror – en ESO-rapport om den kriminella ekonomins omfattning uppskattar de att den kriminella ekonomin omsätter hela 352 miljarder kronor per år i Sverige. De menar att de har räknat lågt och att omsättningen troligtvis ligger ännu högre.

Den största kategorin i den kriminella ekonomin är den svarta ekonomin, där svartarbete och bedrägerier mot staten ingår. Svartarbete uppskattas omsätta hisnande 189 miljarder kronor per år, vilket är hela 54 procent av den kriminella ekonomin i Sverige. Svartarbetet används av oseriösa företag som dels utnyttjar arbetstagare, dels totalt snedvrider konkurrensen för alla seriösa företag som sköter sig och gör rätt.

Riksrevisionen har nyligen genomfört en granskning av Skatteverkets åtgärder mot svartarbete. De konstaterar att det finns brister, och därför lämnar de rekommendationer på åtgärder. Regeringen anser trots detta att det inte finns anledning att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport.

Ett sätt att tydligt öka trycket på oseriösa företag som hotar sund konkurrens genom till exempel användande av svart arbetskraft är att genomföra fler kontroller. Detta påpekas till exempel i statens offentliga utredningar när det gäller effektivare kontrollmöjligheter i systemet för rot, rut, grön teknik och personalliggare. Där framgår det också att antalet kontroller har minskat rejält. Även om Skatteverket har bättre verktyg för att riskbedöma är det oerhört viktigt att det genomförs kontroller för att komma åt den kriminella ekonomin.

Herr talman! I oktober förra året deltog jag i en paneldebatt hos Frisörföretagarna. Det är en bransch som tillsammans med flera andra branscher är mycket drabbad av svartarbete. Där fanns ett stort antal seriösa frisörföretagare som gör rätt för sig, och det de efterfrågar är fler kontroller från Skatteverket. Kontrollerna får bort oseriösa företagare som förstör branschen. Även experten från Skatteverket som deltog uppgav att de skulle behöva göra betydligt fler kontroller men att resurserna inte räcker till, och också Riksrevisionens rapport om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete tar upp att det behövs fler kontroller. Trots allt detta bedömer alltså regeringen att det inte behövs ytterligare åtgärder.

Finansministern säger i sitt svar att regeringen har genomfört flera åtgärder för att stoppa svartarbetet och att det, som vi som sitter i skatteutskottet vet, arbetas med förslag om förbättrade kontrollverktyg för Skatteverket mot företag som tillhandahåller just rot- och rutarbeten.

Efter de åtgärder som regeringen har genomfört fortsätter svartarbetet i stor omfattning i Sverige – hisnande 189 miljarder, troligtvis mer. Utifrån det vill jag ändå fråga finansministern vad som skulle krävas för att regeringen skulle anse att det behöver vidtas ytterligare kraftfulla åtgärder för att komma åt den omfattande svarta ekonomin och svartarbetet.

Herr talman! Tack, Marie Olsson, för interpellationen! Jag är ledsen att jag sa fel.

Den här debatten och frågorna är viktiga av flera anledningar. Väldigt många människor utnyttjas och far illa i de här miljöerna med arbetslivskriminalitet. En annan orsak är naturligtvis att det snedvrider konkurrensen för alla hederliga företagare som kämpar varje dag med sin elfirma eller vad det vara må och gör det mycket svårare. Ytterligare en anledning till att det är så viktigt att jobba med de här frågorna, som även Marie Olsson lyfter fram, är gängkriminaliteten. Vi tänker oss lätt ungdomar i förorten, men det handlar om Bandidos och många andra stora gäng som nu har flyttat bakom datorn och startar företag som inte är företag eller företag som man tömmer och därigenom lurar så mycket pengar som möjligt av systemen. Det finns en sådan bredd i detta. Oavsett skäl är det viktigt att jobb…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, Marie Olsson, för interpellationen! Jag är ledsen att jag sa fel.

Den här debatten och frågorna är viktiga av flera anledningar. Väldigt många människor utnyttjas och far illa i de här miljöerna med arbetslivskriminalitet. En annan orsak är naturligtvis att det snedvrider konkurrensen för alla hederliga företagare som kämpar varje dag med sin elfirma eller vad det vara må och gör det mycket svårare. Ytterligare en anledning till att det är så viktigt att jobba med de här frågorna, som även Marie Olsson lyfter fram, är gängkriminaliteten. Vi tänker oss lätt ungdomar i förorten, men det handlar om Bandidos och många andra stora gäng som nu har flyttat bakom datorn och startar företag som inte är företag eller företag som man tömmer och därigenom lurar så mycket pengar som möjligt av systemen. Det finns en sådan bredd i detta. Oavsett skäl är det viktigt att jobba mot just det här.

Jag förstår att Marie Olsson vill att regeringen ska fortsätta göra ännu mer. Det kan hon lita på att vi kommer att göra. Vi har ett våldsamt tempo för mycket av den lagstiftning som myndigheterna har bett oss att komma med. De är duktiga och vet vilken lagstiftning som behöver förändras. Det gäller till exempel att man tidigare inte fick dela sekretesskyddade individuppgifter, men det gäller även många andra delar.

”Myndighetssamverkan” är för mig kanske inte det vackraste ordet, även om många generaldirektörer tycker det. Men jag har under de här tre åren slagits av hur fantastiskt bra myndighetssamverkan funkar. Många av våra myndighetschefer har bara bestämt sig för att lösa problemen. Då måste man jobba tillsammans, och det gör de verkligen, vilket jag tycker är fantastiskt att se. Sedan finns det mycket mer att göra, precis som Marie Olsson säger.

I ESO-rapporten var beloppen ännu högre än vad vi trodde förut. Ingen vet förstås exakt, men det handlar om enorma pengar. Det är pengar som möjliggör skjutningar, sprängningar och rekryteringar av 13-åringar till väldigt grova våldsbrott. De möjliggör också att grovt kriminella människor kan leva ett lyxliv på en solkust någonstans. Därför går vi väldigt hårt på just pengarna.

Det fanns en tid när politiker mest pratade om partyknarkande. Narkotika är självklart en del i detta. Men det är så mycket mer som sker. Marie Olsson lyfter bland annat fram arbetslivskriminalitet och svartarbete.

Vad gör då regeringen? Precis som jag sa jobbar myndigheterna aktivt. Vi har också gett dem olika målbilder som de ska jobba tillsammans med för att komma åt fusket. Det kommer lagstiftningsförändringar, som till exempel gäller kontrollmöjligheterna för företag som har godkännande för F-skatt.

F-skattsedeln har också varit en väg. Vi ville göra det lätt att bli företagare, men det har också varit alldeles för lätt för kriminella att bedriva kriminella företag. Här har vi tagit ett ordentligt häv för att komma till rätta med arbetslivskriminalitet.

Jag kommer såklart inte att ge mig förrän nivåerna är betydligt mycket lägre än vad de är i dag så att färre människor utnyttjas och färre hederliga företagare upplever att det finns en felaktig konkurrens. Arbetet pågår och kommer att fortsätta. Vi har ett högt tempo och fortsätter med det tills vi har knäckt den grova kriminaliteten så att människor inte fastnar i dessa nät.

Anförande 25

Herr talman! Många av de förslag som läggs fram nu och de utredningar som har gjorts med anledning av den ekonomiska kriminaliteten kommer från den socialdemokratiska regeringen. Men det är först nu som de genomförs och beslutas om i riksdagen.

Den kriminella ekonomin i Sverige är som sagt omfattande, och som ministern säger i sitt interpellationssvar är den tätt sammankopplad med gängkriminaliteten. Den göder den med pengar i stor omfattning. Gängen vet varifrån de kan krama pengar ur våra skattemedel. Det gör de till exempel via företag med svartarbete eller momsbedrägerier.

Vi behöver strypa alla möjligheter för gängens finansiering. Kraftiga åtgärder mot svartarbete är en av åtgärderna. Förutom det är det oerhört viktigt att vi säkerställer att människor inte utnyttjas och att oseriösa företag inte tar över på bekostnad av seriösa företag som gör rätt för sig. Det sk…

Visa hela anförandet

Herr talman! Många av de förslag som läggs fram nu och de utredningar som har gjorts med anledning av den ekonomiska kriminaliteten kommer från den socialdemokratiska regeringen. Men det är först nu som de genomförs och beslutas om i riksdagen.

Den kriminella ekonomin i Sverige är som sagt omfattande, och som ministern säger i sitt interpellationssvar är den tätt sammankopplad med gängkriminaliteten. Den göder den med pengar i stor omfattning. Gängen vet varifrån de kan krama pengar ur våra skattemedel. Det gör de till exempel via företag med svartarbete eller momsbedrägerier.

Vi behöver strypa alla möjligheter för gängens finansiering. Kraftiga åtgärder mot svartarbete är en av åtgärderna. Förutom det är det oerhört viktigt att vi säkerställer att människor inte utnyttjas och att oseriösa företag inte tar över på bekostnad av seriösa företag som gör rätt för sig. Det ska löna sig att göra rätt.

Staten och myndigheterna behöver tillsammans med de seriösa företagen dessutom hjälpas åt med information. Du kan troligtvis inte klippa dig för 200–300 kronor. Du kan inte heller få naglarna fixade för samma belopp. Du kan inte få din bil tvättad invändigt och utvändigt för 200 kronor. Alla som köper tjänster för underpriser måste vara medvetna om att de bidrar till den kriminella ekonomin, till utnyttjande av arbetskraft och till minskade skatteintäkter till både kommuner, regioner och stat.

Sedan kan vi ta tag i de stora skatteundandraganden som sker genom att vi inte ens inom den offentliga sektorn kan ha koll hela vägen inom byggbranschen med alla underentreprenörsled som är tillåtna i dag. Inte ens vi kan i slutändan ha koll på om det förekommer människohandel och svartarbete när vi bygger inom offentlig sektor. Än mindre kan den privata sektorn ha full koll.

Det här skulle vi kunna stoppa genom att stoppa antalet underentreprenörsled som får finnas. Men inte heller här visar regeringen något intresse. Inom byggbranschen ökar faktiskt mängden svartarbete. Det måste få ett stopp.

Systemet med exploatering i form av svartarbete, skatteundandragande och välfärdsrelaterade bedrägerier utgör alltså den ekonomiskt dominerande delen av den kriminella ekonomin. Det skapar betydande handlingsutrymme för annan kriminell verksamhet. Genom att ge intäkter kan svartarbete, falska anställningar, fejkad fakturering och välfärdsbedrägerier finansiera och understödja gängkriminaliteten, precis som ministern också påpekar.

Verksamheterna används för att skapa legitima fasader som täckmantel för rekrytering till gäng, för att bygga kapitalbaser som möjliggör investeringar i mer avancerad kriminalitet eller för att stärka den organiserade brottslighetens kontroll och stabilitet genom att erbjuda regelbundna inkomster till både medlemmar och anhöriga.

På så sätt utgör systemexploateringen inte bara en ekonomiskt dominerande del av den kriminella ekonomin utan även en strukturell motor som möjliggör, förstärker och finansierar annan brottslighet. Organiserad brottslighet försöker ofta strukturera sin verksamhet genom att kombinera lågriskbaserade och systemhotande aktiviteter som svartarbete med mer riskfyllda brottstyper för att skapa stabila intäkter och minska den organiserade brottslighetens sårbarhet.

Regeringen har sagt att den ska ta krafttag mot den organiserade brottsligheten. Min fråga till ministern blir återigen: Ser ministern att det utöver de förslag som nu ligger på bordet behöver vidtas ytterligare åtgärder för att få stopp på just svartarbetet?

Herr talman! Tack återigen, Marie Olsson, för frågorna! Jag kan skriva under på det mesta som Marie Olsson säger. Vi delar problembilden, som är ganska brutal i och med att människor utnyttjas och att konkurrensen snedvrids. Problembilden gäller självklart också pengarna – gängen säljer inte ”bara” knark utan startar också företag eller använder företag som brottsverktyg och mycket annat för att komma åt pengar. På det sättet tillskansar de sig pengar och medel som de inte ska ha.

Marie Olsson frågar mig om jag kan tänka mig att göra mer. Ja, vi ska strypa den kriminella ekonomin. Det är verkligen vår målbild, för utan att göra det kan vi inte helt och fullt komma åt gängkriminaliteten. Det är därför vi nu ser till att på olika sätt stärka identitetskontrollen, till exempel genom att använda biometri mer.

Det är också därför som Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyn…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack återigen, Marie Olsson, för frågorna! Jag kan skriva under på det mesta som Marie Olsson säger. Vi delar problembilden, som är ganska brutal i och med att människor utnyttjas och att konkurrensen snedvrids. Problembilden gäller självklart också pengarna – gängen säljer inte ”bara” knark utan startar också företag eller använder företag som brottsverktyg och mycket annat för att komma åt pengar. På det sättet tillskansar de sig pengar och medel som de inte ska ha.

Marie Olsson frågar mig om jag kan tänka mig att göra mer. Ja, vi ska strypa den kriminella ekonomin. Det är verkligen vår målbild, för utan att göra det kan vi inte helt och fullt komma åt gängkriminaliteten. Det är därför vi nu ser till att på olika sätt stärka identitetskontrollen, till exempel genom att använda biometri mer.

Det är också därför som Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, som jag har ansvar för, har fått jobba med en gemensam målbild för att kraftsamla och jobba tillsammans ännu mer mot den kriminella ekonomin. Tullverket har till exempel fått utökade möjligheter och befogenheter att bekämpa brott och göra beslag. Det har blivit möjligt att utmäta på distans, vilket inte är oviktigt, och att ta brottsvinster.

Steg för steg drar vi åt kranarna till den här ekonomin. Syftet är att göra Sverige tryggare för hederliga människor som går till jobbet varje dag eller har ett företag men också för att skydda människor som hamnar i sådana verksamheter. Det kan handla om trafficking eller annat utnyttjande.

Jag håller helt med Marie Olsson om att vi alla har ett ansvar. Jag har som minister för dessa myndigheter ett stort ansvar, och det tar jag. Men vi har också var och en ett ansvar. Likaväl som när man köper en snygg klänning från Kina för 80 kronor behöver man fundera på vem som tjänar något på detta. Man har ett ansvar att fundera på om det är vitt eller svart om man klipper sig för 100–150 kronor. Det kan man ofta komma fram till själv.

Även om det är tuffa tider och många har det tufft måste man också vara medveten om att om priserna verkar vara lite för bra är det också ofta för bra för att vara sant.

Vi har ett ansvar tillsammans, och jag ska ta mitt ansvar och fortsätta att arbeta mot detta. Jag ska göra det jag kan i den här rollen för att komma åt och strypa den kriminella ekonomin. Jag vet också att arbetsmarknadens parter jobbar aktivt för att komma åt och skydda människor som hamnat i en hemsk situation och blir utnyttjade.

Anförande 27

Herr talman! Det stämmer att arbetsmarknadens parter försöker jobba tillsammans. Tyvärr drog regeringen ned på statsbidragen för just det partsgemensamma arbetet, vilket är beklagligt.

Regelöverträdelser som ger betydande ekonomiska vinster, som svartarbete, kan ofta angripas snabbare och mer kostnadseffektivt genom kontroller. Sanktionsavgifter, tillståndsindragningar och betalsäkringar kan minska lönsamheten i den kriminella ekonomin. Då behövs det fler kontroller. Till detta behövs en stärkt tillsyn inom offentlig upphandling, inklusive transparenta krav på ägare i underentreprenörsled och begränsning när det gäller hur många underentreprenörsled som får finnas liksom en möjlighet att utesluta företag som uppvisar systematiska regelöverträdelser från att över huvud taget delta i offentlig upphandling.

Vi måste helt enkelt få fler verktyg för att stoppa svartarbete. Vi…

Visa hela anförandet

Herr talman! Det stämmer att arbetsmarknadens parter försöker jobba tillsammans. Tyvärr drog regeringen ned på statsbidragen för just det partsgemensamma arbetet, vilket är beklagligt.

Regelöverträdelser som ger betydande ekonomiska vinster, som svartarbete, kan ofta angripas snabbare och mer kostnadseffektivt genom kontroller. Sanktionsavgifter, tillståndsindragningar och betalsäkringar kan minska lönsamheten i den kriminella ekonomin. Då behövs det fler kontroller. Till detta behövs en stärkt tillsyn inom offentlig upphandling, inklusive transparenta krav på ägare i underentreprenörsled och begränsning när det gäller hur många underentreprenörsled som får finnas liksom en möjlighet att utesluta företag som uppvisar systematiska regelöverträdelser från att över huvud taget delta i offentlig upphandling.

Vi måste helt enkelt få fler verktyg för att stoppa svartarbete. Vi socialdemokrater vill tillskjuta 75 miljoner kronor mer till Skatteverket för just kontrollarbetet, för vi ser att det behövs.

Eftersom ministern nu har sista ordet vill jag framföra en förhoppning, och det är att regeringen verkligen ser brottslighet som svartarbete inom den kriminella ekonomin som akut och att man ser att det behöver vidtas fler åtgärder för att stoppa det. På det sättet kan man också stoppa inflödet av pengar till den organiserade brottsligheten, stoppa utnyttjandet av arbetskraft och ge seriösa företag möjlighet att konkurrera på lika villkor.

Det gäller att få stopp på kriminaliteten oavsett vilken form den tar. Ett medskick för att uppnå detta är att begränsa antalet underentreprenörsled inom byggbranschen och faktiskt också att införa en svensk maffialagstiftning. Genom en sådan får alla involverade i kriminella upplägg ett kollektivt ansvar, och vi kan döma hela nätverk och organisationer utifrån mönster av organiserad brottslig verksamhet. En sådan lagstiftning skulle vi behöva nu.

Herr talman! Marie Olsson kan känna sig trygg med att vi steg för steg arbetar med lagstiftning, med resurser, med myndighetssamverkan och självklart också med kommunikation och samtal med parterna för att göra allt vi kan för att dra åt kranarna till den kriminella ekonomin. Med detta vill jag tacka för den här debatten och önska en trevlig helg!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.