Herr talman! Jonathan Svensson har frågat mig hur jag ser på de effekter som uppstår när skattepengar som skulle ha finansierat fler jobb för unga i stället finansierar ökade bolagsvinster och om jag avser att vidta några åtgärder för att sänkningen av arbetsgivaravgifterna ska få avsedd effekt.

Syftet med den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga är att stötta ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag som anställer unga att behålla och nyanställa personal. Det sticker därför i ögonen när företag väljer att ta ut skattesänkningen i vinst i stället för att anställa fler eller höja lönerna.

Den tillfälliga nedsättningen började gälla den 1 april. Det vi har sett hittills är att enstaka företag missbrukar reformen. Tidigare nedsättningar av arbetsgivaravgifterna för unga har utvärderats flera gånger. Dessa utvärderingar visar att sysselsättningen bland unga ökar till följd av nedsättningen. Regeringen följer nu företagens agerande noga. Om vi skulle se att fler företag missbrukar reformen tar vi med oss det i utformningen av den ekonomiska politiken framöver.

Herr talman! Jonathan Svensson har frågat mig hur jag ser på de effekter som uppstår när skattepengar som skulle ha finansierat fler jobb för unga i stället finansierar ökade bolagsvinster och om jag avser att vidta några åtgärder för att sänkningen av arbetsgivaravgifterna ska få avsedd effekt.

Syftet med den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga är att stötta ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag som anställer unga att behålla och nyanställa personal. Det sticker därför i ögonen när företag väljer att ta ut skattesänkningen i vinst i stället för att anställa fler eller höja lönerna.

Den tillfälliga nedsättningen började gälla den 1 april. Det vi har sett hittills är att enstaka företag missbrukar reformen. Tidigare nedsättningar av arbetsgivaravgifterna för unga har utvärderats flera gånger. Dessa utvärderingar visar att sysselsättningen bland unga ökar till följd av nedsättningen. Regeringen följer nu företagens agerande noga. Om vi skulle se att fler företag missbrukar reformen tar vi med oss det i utformningen av den ekonomiska politiken framöver.

Herr talman! Jag vill be om ursäkt för att var lite sen in till debatten. Jag hade besök av en gymnasieklass fram till klockan ett, och jag fick då möjlighet att prata med dem om just sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga och vad de möter för verklighet när de nu tar studenten.

Den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgiften har kostat staten 6 miljarder kronor. Forskning har tidigare visat att generella sänkningar i stor utsträckning subventionerar anställningar som ändå skulle ha kommit till. Nu visar det sig att ett stort företag har kunnat använda sänkningen för att skapa vinst. Det är ett tydligt tecken på att systemet är felaktigt utformat. Det är ett slöseri med Sveriges resurser och ett svek mot alla dem som står utan jobb och skulle tjäna på effektiva reformer mot arbetslöshet.

Problemet i Sverige i dag är inte i första hand att det är dyrt att anställa unga. Problemet är att efterfrågan är svag. Företag håller igen, investeringar uteblir och kommuner och regioner kämpar. När hjulen snurrar långsamt hjälper det inte att bara göra det billigare att anställa. Då måste man också få fart på ekonomin. Det är så regeringen borde ha använt alla de resurser som lagts på ineffektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften. Att sänka skatten och hoppas på det bästa, vilket allt som oftast är regeringens linje, räcker inte. Nästan var fjärde ung person saknar jobb. Då räcker det inte med rabatt, utan då krävs utbildning, matchning och en stark arbetsmarknadspolitik.

Vi vet att över 100 000 akademiker i Sverige är arbetslösa i dag. Särskilt drabbade är unga personer. Att arbetslösheten bland nyexaminerade akademiker ökar borde få fler att lyfta ett varningens finger. Samtidigt hamnar många i yrken som de inte har utbildat sig för, vilket i sin tur trycker undan andra grupper som också behöver arbete. Detta är en ond spiral som i längden försvagar hela arbetsmarknaden.

Vi socialdemokrater tror på att utbildning är en investering för både individen och samhället. Men då måste man också skapa en arbetsmarknad där utbildning lönar sig.

Vi socialdemokrater föreslår fler arbetsmarknadsutbildningar och ett utbyggt yrkesvux och komvux. Vi vill införa ett ungdomspaket med jobb eller utbildning efter 90 dagar. Vi vill ha ett körkortslyft, fler traineeplatser och riktade insatser för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det är skillnad på att göra unga billigare och att göra dem starkare.

Socialdemokraternas ekonomiska politik bygger på tre enkla saker: att investera när tiderna är svåra, att stärka hushållens köpkraft och att se till att jobben växer genom både utbildnings- och framtidssatsningar. Vi tror inte på att låna till breda skattesänkningar, utan vi tror på att skapa investeringar.

Det är positivt att ministern tycker att det sticker i ögonen att den här reformen har använts på ett felaktigt sätt, att man använder skattesänkningen till att ta ut vinst i stället för att anställa fler eller höja lönerna. Men frågan kvarstår: Vad avser ministern att göra åt det?

Herr talman! Jag vill be om ursäkt för att var lite sen in till debatten. Jag hade besök av en gymnasieklass fram till klockan ett, och jag fick då möjlighet att prata med dem om just sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga och vad de möter för verklighet när de nu tar studenten.

Den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgiften har kostat staten 6 miljarder kronor. Forskning har tidigare visat att generella sänkningar i stor utsträckning subventionerar anställningar som ändå skulle ha kommit till. Nu visar det sig att ett stort företag har kunnat använda sänkningen för att skapa vinst. Det är ett tydligt tecken på att systemet är felaktigt utformat. Det är ett slöseri med Sveriges resurser och ett svek mot alla dem som står utan jobb och skulle tjäna på effektiva reformer mot arbetslöshet.

Problemet i Sverige i dag är inte i första hand att det är dyrt att anställa unga. Problemet är att efterfrågan är svag. Företag håller igen, investeringar uteblir och kommuner och regioner kämpar. När hjulen snurrar långsamt hjälper det inte att bara göra det billigare att anställa. Då måste man också få fart på ekonomin. Det är så regeringen borde ha använt alla de resurser som lagts på ineffektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften. Att sänka skatten och hoppas på det bästa, vilket allt som oftast är regeringens linje, räcker inte. Nästan var fjärde ung person saknar jobb. Då räcker det inte med rabatt, utan då krävs utbildning, matchning och en stark arbetsmarknadspolitik.

Vi vet att över 100 000 akademiker i Sverige är arbetslösa i dag. Särskilt drabbade är unga personer. Att arbetslösheten bland nyexaminerade akademiker ökar borde få fler att lyfta ett varningens finger. Samtidigt hamnar många i yrken som de inte har utbildat sig för, vilket i sin tur trycker undan andra grupper som också behöver arbete. Detta är en ond spiral som i längden försvagar hela arbetsmarknaden.

Vi socialdemokrater tror på att utbildning är en investering för både individen och samhället. Men då måste man också skapa en arbetsmarknad där utbildning lönar sig.

Vi socialdemokrater föreslår fler arbetsmarknadsutbildningar och ett utbyggt yrkesvux och komvux. Vi vill införa ett ungdomspaket med jobb eller utbildning efter 90 dagar. Vi vill ha ett körkortslyft, fler traineeplatser och riktade insatser för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det är skillnad på att göra unga billigare och att göra dem starkare.

Socialdemokraternas ekonomiska politik bygger på tre enkla saker: att investera när tiderna är svåra, att stärka hushållens köpkraft och att se till att jobben växer genom både utbildnings- och framtidssatsningar. Vi tror inte på att låna till breda skattesänkningar, utan vi tror på att skapa investeringar.

Det är positivt att ministern tycker att det sticker i ögonen att den här reformen har använts på ett felaktigt sätt, att man använder skattesänkningen till att ta ut vinst i stället för att anställa fler eller höja lönerna. Men frågan kvarstår: Vad avser ministern att göra åt det?

Herr talman! Statsrådet var inne på flera olika områden. Jag tänker beröra några av dem.

Omvärldsoron med Donald Trump i Vita huset innebär absolut att vi behöver vidta åtgärder här i Sverige. Det som vi har en politisk konflikt om i Sveriges riksdag är vilka åtgärder vi ska genomföra.

Statsrådet nämnde att vi har en låg inhemsk efterfrågan och att vi behöver få in mer pengar i ekonomin. Där går konfliktlinjen vid att regeringen vill sänka skatten för dem som tjänar mer medan vi har en annan linje.

Statsrådet hänvisar också till den vårbudget som vi nyligen har hanterat här i kammaren och talar om satsningar. Om vi kikar på exempelvis den samlade arbetsmarknadspolitiken inom utgiftsområde 14 ser vi att det utgiftsområdet de facto har mindre pengar – mitt i en arbetsmarknadskris. Man kan alltså, minst sagt, göra olika politiska prioriteringar.

Statsrådet nämnde också att tidigare utvärderingar av sänkta arbetsgivaravgifter har visat att det har lett till fler arbeten för unga. Det får man verkligen hoppas att det har gjort, herr talman. Om man har lagt så pass stora summor på sådana reformer borde det rimligtvis ha lett till någon form av effekt. Frågan är väl snarare om det är rätt åtgärd och den mest effektiva åtgärden eller om det kanske till och med är en ineffektiv åtgärd.

Statsrådet sa i sitt inledande svar att det har gjorts utvärderingar av det här tidigare. Hon nämnde inte vilka. Jag bad riksdagens utredningstjänst kika på några av de utvärderingar som har gjorts tidigare. Jag tänker att jag kan lyfta upp lite av det här.

En utvärdering från IFAU har tittat på alliansregeringens första mandatperiod då man sänkte arbetsgivaravgifterna. Det konstateras att reformen visat på ett betydande bortfall av skatteintäkter per skapat jobb, vilket bedöms bero på att de flesta skulle ha haft ett arbete även utan subventioner till deras arbetsgivare. IFAU, som ändå får anses vara experter på området, beskriver att ett effektivare sätt hade varit att rikta de här stöden särskilt till de människor som står längre ifrån arbetsmarknaden.

En annan studie tittade på bortfallet av skatteintäkter och intäktsbortfall per skapat jobb. Man räknade med att det, i 2008 års siffror, kostade uppemot 1,6 miljoner per skapat jobb. Det motsvarar ungefär tre fyra undersköterskor per skapat jobb.

Herr talman! Det finns fler studier att lyfta fram i sammanhanget, men jag vill särskilt lyfta fram ett pm som kommer från Finansdepartementet. Där beskriver de att den här reformen inte kommer att få några betydande långsiktiga effekter på sysselsättningen bland unga. Det är nästan lite humoristiskt att Finansdepartementet själva skriver att de bedömer att det inte får några långsiktiga effekter på sysselsättningen.

Herr talman! Jag tycker ändå att det finns belägg för att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga inte är den mest effektiva åtgärden för att få unga människor i arbete. Det är därför vi har varit kritiska till reformen och inte har varit för den här sänkningen. Hade vi fått bestämma hade vi lagt de här resurserna på andra saker, på mer effektiva åtgärder, såsom jobbkontrakt för unga, där man får möjlighet till utbildning, praktik eller arbetsträning. Det hade kunnat vara ett traineeprogram för nyutexade studenter, ett körkortslyft eller varför inte en statlig satsning på så kallade SAO-jobb. Det är tyvärr inget som regeringen har med i sina budgetpropositioner.

Herr talman! Jag vill därför återigen fråga varför regeringen lägger resurser på ineffektiva åtgärder när man ska pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Ser man inte att ens prioritering kanske har landat fel just den här gången? Statsrådet får jättegärna reflektera över det.

(Applåder)

Herr talman! Statsrådet var inne på flera olika områden. Jag tänker beröra några av dem.

Omvärldsoron med Donald Trump i Vita huset innebär absolut att vi behöver vidta åtgärder här i Sverige. Det som vi har en politisk konflikt om i Sveriges riksdag är vilka åtgärder vi ska genomföra.

Statsrådet nämnde att vi har en låg inhemsk efterfrågan och att vi behöver få in mer pengar i ekonomin. Där går konfliktlinjen vid att regeringen vill sänka skatten för dem som tjänar mer medan vi har en annan linje.

Statsrådet hänvisar också till den vårbudget som vi nyligen har hanterat här i kammaren och talar om satsningar. Om vi kikar på exempelvis den samlade arbetsmarknadspolitiken inom utgiftsområde 14 ser vi att det utgiftsområdet de facto har mindre pengar – mitt i en arbetsmarknadskris. Man kan alltså, minst sagt, göra olika politiska prioriteringar.

Statsrådet nämnde också att tidigare utvärderingar av sänkta arbetsgivaravgifter har visat att det har lett till fler arbeten för unga. Det får man verkligen hoppas att det har gjort, herr talman. Om man har lagt så pass stora summor på sådana reformer borde det rimligtvis ha lett till någon form av effekt. Frågan är väl snarare om det är rätt åtgärd och den mest effektiva åtgärden eller om det kanske till och med är en ineffektiv åtgärd.

Statsrådet sa i sitt inledande svar att det har gjorts utvärderingar av det här tidigare. Hon nämnde inte vilka. Jag bad riksdagens utredningstjänst kika på några av de utvärderingar som har gjorts tidigare. Jag tänker att jag kan lyfta upp lite av det här.

En utvärdering från IFAU har tittat på alliansregeringens första mandatperiod då man sänkte arbetsgivaravgifterna. Det konstateras att reformen visat på ett betydande bortfall av skatteintäkter per skapat jobb, vilket bedöms bero på att de flesta skulle ha haft ett arbete även utan subventioner till deras arbetsgivare. IFAU, som ändå får anses vara experter på området, beskriver att ett effektivare sätt hade varit att rikta de här stöden särskilt till de människor som står längre ifrån arbetsmarknaden.

En annan studie tittade på bortfallet av skatteintäkter och intäktsbortfall per skapat jobb. Man räknade med att det, i 2008 års siffror, kostade uppemot 1,6 miljoner per skapat jobb. Det motsvarar ungefär tre fyra undersköterskor per skapat jobb.

Herr talman! Det finns fler studier att lyfta fram i sammanhanget, men jag vill särskilt lyfta fram ett pm som kommer från Finansdepartementet. Där beskriver de att den här reformen inte kommer att få några betydande långsiktiga effekter på sysselsättningen bland unga. Det är nästan lite humoristiskt att Finansdepartementet själva skriver att de bedömer att det inte får några långsiktiga effekter på sysselsättningen.

Herr talman! Jag tycker ändå att det finns belägg för att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga inte är den mest effektiva åtgärden för att få unga människor i arbete. Det är därför vi har varit kritiska till reformen och inte har varit för den här sänkningen. Hade vi fått bestämma hade vi lagt de här resurserna på andra saker, på mer effektiva åtgärder, såsom jobbkontrakt för unga, där man får möjlighet till utbildning, praktik eller arbetsträning. Det hade kunnat vara ett traineeprogram för nyutexade studenter, ett körkortslyft eller varför inte en statlig satsning på så kallade SAO-jobb. Det är tyvärr inget som regeringen har med i sina budgetpropositioner.

Herr talman! Jag vill därför återigen fråga varför regeringen lägger resurser på ineffektiva åtgärder när man ska pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Ser man inte att ens prioritering kanske har landat fel just den här gången? Statsrådet får jättegärna reflektera över det.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig göra några nedslag och ge lite fakta.

Sverige och många andra länder i Europa befinner sig just nu i en utdragen lågkonjunktur. Den förvärrades för många av oss förra våren när Donald Trump satte igång ett handelskrig och spelade ett högt spel med våra länders medborgare och ekonomier.

Dessutom är det just nu krig i Iran, och det riskerar att bli långvarigt och utdraget. Även om Sverige har bättre förutsättningar än många eftersom vi har en annan energimix och en låg statsskuld riskerar det här att slå mot svenska priser.

Mitt i allt detta står Sverige stabilt. Vi har en låg statsskuld. Vi har förutsättningar som få andra länder har. Jag tycker ändå att om man är ledamot i Sveriges riksdag ska man absolut beskriva problemen som de är. Det ska göras varje dag. Men man ska också prata om de möjligheter som finns. Det är en styrka att vi har den stabila ekonomin. Det är en styrka att vi i år lägger 6 procent av bnp i offentliga investeringar. Socialdemokraterna får gärna återkomma till mig och berätta när Socialdemokraterna gjorde det senast. Jag tycker att man ska säga som det är.

Tre år i rad har vi sänkt skatten för alla. Oavsett hur många gånger Socialdemokraterna gärna säger att sänkningen bara gäller en viss del av befolkningen är det ett faktum att vi har sänkt skatten för alla.

Det är också ett faktum att en barnfamilj nu, under dessa för många tuffa tider, har 5 000 kronor mer varje månad jämfört med 2022. Det är för att vi har sänkt skatterna. I sommar sänker vi också förskoleavgiften. Vi har höjt taket i bostadsbidraget, och vi sjösätter nu en reform med tandvård för äldre. Vi radar nu upp viktiga reformer för att göra Sverige starkare och bättre.

Är jag nöjd med allt detta? Jag är absolut glad att vi har kunnat göra detta. När jag träffar mina kollegor i Europa ser det inte ut så. Vi bygger nämligen också upp ett starkt försvar, och det är vi överens om att göra. Vi är överens om de investeringar som behöver göras. Vi kan göra investeringarna, och vi har fördubblat resurserna till försvaret trots den här perioden.

Varför nämner jag allt detta? Vi är nu i en lågkonjunktur, och man kan använda olika reformer för att möta den. Från mitt perspektiv är det otroligt viktigt att se till att det finns en expansivitet – och så har det varit även i socialdemokratiska budgetar – och få ut pengar i ekonomin. Det ska vara både långsiktiga tillväxtreformer, till exempel infrastruktur, som gör att det blir tillväxt på kort och lång sikt, och en konjunkturpolitik. Konjunkturpolitik innebär att man möter den konjunktur man befinner sig i på bästa sätt, och det beror ju på hur lågkonjunkturen ser ut.

Just nu är det en låg efterfrågan, och det verkar finnas en samsyn om det. Då är det rimligt att också bedriva tillfällig konjunkturpolitik. Matmomsen är ett bra exempel. Vi vet att sänkningen av matmomsen har gjort skillnad på priserna. Vi har nu den lägsta inflationen i Europa.

Vi har också under åren förändrat drivmedelspriserna, och nu kommer vi att ytterligare sänka skatten på drivmedel tillfälligt några månader eftersom priset är högt.

Allt detta gör vi för att stötta hushållen och bryta konjunkturen så att återhämtningen kan fortsätta. Vi är i en återhämtning, men lågkonjunkturen riskerar att bli utdragen om vi inte får fart på ekonomin.

Då kan man ha olika uppfattning om vad som ska göras. Jag står självklart helt och fullt bakom de reformer som jag själv föreslår. När det gäller de unga är det många småföretag, speciellt inom service- och tjänstesektorn, som har det tufft. Sänkningen av arbetsgivaravgifter underlättar att kunna anställa och för unga att få jobb. Senare forskningsrön visar en mer positiv effekt på sysselsättningen än tidigare. Det är bra att lägga till.

Kom ihåg att det är fråga om sysselsättningspolitik och konjunkturpolitik.

Herr talman! Låt mig göra några nedslag och ge lite fakta.

Sverige och många andra länder i Europa befinner sig just nu i en utdragen lågkonjunktur. Den förvärrades för många av oss förra våren när Donald Trump satte igång ett handelskrig och spelade ett högt spel med våra länders medborgare och ekonomier.

Dessutom är det just nu krig i Iran, och det riskerar att bli långvarigt och utdraget. Även om Sverige har bättre förutsättningar än många eftersom vi har en annan energimix och en låg statsskuld riskerar det här att slå mot svenska priser.

Mitt i allt detta står Sverige stabilt. Vi har en låg statsskuld. Vi har förutsättningar som få andra länder har. Jag tycker ändå att om man är ledamot i Sveriges riksdag ska man absolut beskriva problemen som de är. Det ska göras varje dag. Men man ska också prata om de möjligheter som finns. Det är en styrka att vi har den stabila ekonomin. Det är en styrka att vi i år lägger 6 procent av bnp i offentliga investeringar. Socialdemokraterna får gärna återkomma till mig och berätta när Socialdemokraterna gjorde det senast. Jag tycker att man ska säga som det är.

Tre år i rad har vi sänkt skatten för alla. Oavsett hur många gånger Socialdemokraterna gärna säger att sänkningen bara gäller en viss del av befolkningen är det ett faktum att vi har sänkt skatten för alla.

Det är också ett faktum att en barnfamilj nu, under dessa för många tuffa tider, har 5 000 kronor mer varje månad jämfört med 2022. Det är för att vi har sänkt skatterna. I sommar sänker vi också förskoleavgiften. Vi har höjt taket i bostadsbidraget, och vi sjösätter nu en reform med tandvård för äldre. Vi radar nu upp viktiga reformer för att göra Sverige starkare och bättre.

Är jag nöjd med allt detta? Jag är absolut glad att vi har kunnat göra detta. Bland mina kollegor i Europa ser det inte ut så. Vi bygger nämligen också upp ett starkt försvar, och det är vi överens om att göra. Vi är överens om de investeringar som behöver göras. Vi kan göra investeringarna, och vi har fördubblat resurserna till försvaret trots allt den här perioden.

Varför nämner jag allt detta? Vi är nu i en lågkonjunktur, och man kan använda olika reformer för att möta den. Från mitt perspektiv är det otroligt viktigt att se till att det finns en expansivitet – och så har det varit även i socialdemokratiska budgetar – och få ut pengar i ekonomin. Det ska vara både långsiktiga tillväxtreformer, till exempel infrastruktur, som gör att det blir tillväxt på kort och lång sikt, och en konjunkturpolitik. Konjunkturpolitik innebär att man möter den konjunktur man befinner sig i på bästa sätt, och det beror ju på hur lågkonjunkturen ser ut.

Just nu är det en låg efterfrågan, och det verkar finnas en samsyn om det. Då är det rimligt att också bedriva tillfällig konjunkturpolitik. Matmomsen är ett bra exempel. Vi vet att sänkningen av matmomsen har gjort skillnad på priserna. Vi har nu den lägsta inflationen i Europa.

Vi har också under åren förändrat drivmedelspriserna, och nu kommer vi att ytterligare sänka skatten på drivmedel tillfälligt några månader eftersom priset är högt.

Allt detta gör vi för att stötta hushållen och bryta konjunkturen så att återhämtningen kan fortsätta. Vi är i en återhämtning, men lågkonjunkturen riskerar att bli utdragen om vi inte får fart på ekonomin.

Då kan man ha olika uppfattning om vad som ska göras. Jag står självklart helt och fullt bakom de reformer som jag själv föreslår. När det gäller de unga är det många småföretag, speciellt inom service- och tjänstesektorn, som har det tufft. Sänkningen av arbetsgivaravgifter underlättar att kunna anställa och för unga att få jobb. Senare forskningsrön visar en mer positiv effekt på sysselsättningen än tidigare. Det är bra att lägga till.

Kom ihåg att det är fråga om sysselsättningspolitik och konjunkturpolitik.

Herr talman! Vi skiljer oss åt här. Regeringen sänker kostnaderna för att anställa unga under en svår tid när mycket är oroligt och tufft för både företag och unga. Reformen ska självklart inte utnyttjas av någon, men det är en tydlig skillnad.

Man kan, precis som vi gör, satsa på yrkesvux, stärka skolan på många sätt, få ut läroböcker i systemet och satsa på de ungas utbildning för att ge dem en grund för livet.

Men man kan också i det här problematiska och dystra läget sänka kostnaden för att anställa unga. Det kommer att göra att fler unga får möjligheter. Det har bara gått några veckor med reformen, men ett företag har gjort tydligt att reformen inte kommer att komma de unga till del. Det är skamligt, och det sticker i ögonen. Därför är den här debatten bra.

Men den grundläggande skillnaden mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i det här läget är att vi gärna sänker skatter i stället för att höja dem. Vi tror inte att höjda skatter och högre kostnader alltid är lösningen på Sveriges problem.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Vi skiljer oss åt här. Regeringen sänker kostnaderna för att anställa unga under en svår tid när mycket är oroligt och tufft för både företag och unga. Reformen ska självklart inte utnyttjas av någon, men det är en tydlig skillnad.

Man kan, precis som vi gör, satsa på yrkesvux, stärka skolan på många sätt, få ut läroböcker i systemet och satsa på de ungas utbildning för att ge dem en grund för livet.

Men man kan också i det här problematiska och dystra läget sänka kostnaden för att anställa unga. Det kommer att göra att fler unga får möjligheter. Det har bara gått några veckor med reformen, men ett företag har gjort tydligt att reformen inte kommer att komma de unga till del. Det är skamligt, och det sticker i ögonen. Därför är den här debatten bra.

Men den grundläggande skillnaden mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i det här läget är att vi gärna sänker skatter i stället för att höja dem. Vi tror inte att höjda skatter och högre kostnader alltid är lösningen på Sveriges problem.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.