Elisabeth Svantesson

Herr talman! Tack, Janine Alm Ericson, för en mycket viktig fråga!

Svensk industri, svenska företag, svenska hushåll och svensk politik går trots allt i bräschen och är långt före många andra när det gäller den gröna omställningen. Det gäller också för elektrifiering och generellt för att få ned utsläppen. Vi är ett av de starkaste länderna i Europa. Vi vet att utsläppen per person är lägre än i många andra länder. Det ska vi vara stolta över, och det ska vi fortsätta att utveckla.

En del som våra fyra partier arbetar hårt för är som ni vet att bygga ut kärnkraften. Jag kan bara konstatera att den miljö- och klimatpolitik som Miljöpartiet helst vill se är den som Tyskland har genomfört. Man har lagt ned alla kärnkraftsreaktorer och satsar allt på vindkraft. Se hur det går i Tyskland nu. De kämpar inte bara med utsläpp, utan de kämpar med sin ekonomi.

(Applåder)

Herr talman! Det var många frågor på en gång.

Jag kan konstatera att Martin Ådahl i grund och botten vet att vi ser över frågan om tonåringar och yngre personer. Den frågan avser vi att lösa så fort som det bara går. Jag delar bilden att det uppstår en del situationer i gränsdragningsfrågorna som vi behöver lösa, som jag sa tidigare.

Martin Ådahl kunde ha nämnt den största bidragsreformen som vi nu genomför på väldigt länge historiskt sett. Den gör att många av de personer som har kommit från andra länder, som varit arbetslösa alldeles för länge och som gömts och glömts i statistik eller suttit hemma i ett kök i en förort någonstans nu kommer närmare arbetsmarknaden.

Det är ett aktivitetskrav så att varenda kvinna och man som har ett försörjningsstöd ska vara heltidsaktiv och komma närmare arbetsmarknaden. Det är ett bidragstak som gör att det för en stor familj som har flera barn och där föräldrarna är arbetslösa alltid ska löna sig att föräldrarna går till jobbet.

Det är två viktiga saker för att stärka arbetslinjen i detta land, som har byggts på en stark arbetslinje. Vi fortsätter att stärka den.

(Applåder)

Herr talman! I grund och botten tror jag att Martin Ådahl och jag delar bilden att de som kommer till Sverige och är med och arbetar och bidrar på olika sätt också ska ha möjlighet att vara här. Det som Martin Ådahl nämner är att vi har höjt gränsen för lönenivån från 13 000. Det var en nivå som ledde till att många människor hamnade i utanförskap och trafficking. Det var verkligen den svarta sidan av arbetsmarknaden. Detta vill vi rensa bort, så att människor får rimliga inkomster och har någonting att leva på. Svårare än så är det inte.

Visst är det så att det kan uppstå olika typer av gränsdragningsproblem. Så har det alltid varit med migrationslagstiftningen. I grund och botten har vi en arbetskraftsinvandring som vi ska fortsätta att ha. Men vi stärker den och gör den bättre för att skydda människor från missbruk.

(Applåder)

Herr talman! Min och Moderaternas grundinställning är att vi inte ska ta ut mer skatt än vad som krävs. Jag brukar säga att det bara är lata regeringar och politiker som inte kan omprioritera utan hela tiden måste höja skatten så fort det uppstår ett problem som kräver finansiering. Här har vi visat på en annan väg.

Under de här snart fyra åren har jag verkligen haft hushållen för mina ögon, med hårt arbetande människor, seniorer och barnfamiljer. Låt mig ställa samma frågor till Ida Gabrielsson – det blir retoriska frågor, eftersom hon inte har möjlighet att svara: När sänkte Vänsterpartiet skatten för hårt arbetande människor tre år i rad senast, eller för pensionärer? När sänkte ni elskatten senast? När halverade ni matmomsen? När gjorde ni en stor tandvårdsreform för alla över 67 år?

Svaren på frågorna vet vi. Ni och de andra oppositionspartierna har inte gjort detta. Jag har full respekt för att man kan tycka att det finns andra verktyg som är bättre. Men under de här åren, som har varit mycket tuffa för väldigt många, har vi prioriterat hårt arbetande människor runt om i Sverige för att mildra effekten av en tuff lågkonjunktur.

(Applåder)

Herr talman! Jag skulle rekommendera Ida Gabrielsson att läsa budgetbilagorna och propositionerna. Där redovisar vi klart och tydligt, som tidigare regeringar också har gjort, hur fördelningsprofilerna för olika budgetar ser ut. Det är glasklart: Under de här åren har mest gått till dem som tjänar minst. Det beror på flera saker. Många av de ersättningar vi har indexeras. Under inflationsperioden indexerades de ganska ordentligt. Det var väldigt bra, för det skapade en krockkudde för dem som hade det tuffast. Dessutom har vi sänkt skatten för alla – både alla som jobbar och alla som har pension. Vi har nu också sett till att höja bostadsbidraget – taket har höjts för första gången sedan 1997.

Jag kan bara konstatera att ledamoten har fel och att vi ser till att mest går till dem som tjänar minst.

(Applåder)

Herr talman! Jag ska ärligt erkänna att jag de senaste veckorna har upplevt det som oerhört pinsamt och sorgligt att lyssna på Socialdemokraterna. Man försöker mörka sin egen politik. Både Mikael Damberg och jag vet att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och är högst beroende av vad som händer i omvärlden. Vi vet också båda två att svensk ekonomi står stark. Både Mikael Dambergs parti och övriga oppositionspartier har i princip exakt samma underskott som regeringen i sina budgetar. Man ska inte låtsas som att Socialdemokraternas budget går med överskott när det är precis samma sak. Ni gör ju som vi gör, för i lågkonjunktur ska man stimulera ekonomin.

Det är ett högt tonläge. Jag tänker på de svenska hushållen och ställer mig frågorna: När sänkte Socialdemokraterna tre år i rad skatten för vanliga människor – för arbetare och tjänstemän? När halverade man drivmedelspriserna? När halverade man matmomsen? När sänkte man förskoleavgiften senast? Allt det här och mycket mer gör vi för att underlätta för människor. Det är fakta. Detta kommer att hjälpa oss ur en tuff tid.

(Applåder)

Herr talman! Eftersom jag tycker om att säga som det är ska jag säga: Det är inte troligt. Just nu pågår ett krig i Mellanöstern. Frågan är vad världsledarna har bestämt sig för där, men det vi vet är att olje- och gaspriserna har stigit markant. Och vi vet att börserna skakar.

Det här gäller för Sverige, och det gäller för vartenda land. Vi påverkas alla av det som händer. Det är det som är min poäng. Sverige ska stå väl rustat – Trumpsäkrat, som jag brukar säga. Vad betyder då det? Något som jag gärna understryker är vikten av att vi har en låg statsskuld. Statsskulden är lägre i dag än när Magdalena Andersson slutade sitt jobb som finansminister. Vi använder nu den styrkan för att kunna fortsätta att stötta svensk ekonomi och hårt arbetande människor. Det gör att vi kan ta oss igenom den här lågkonjunkturen tillsammans. I den sekund Donald Trump steg in på planen förlängde han lågkonjunkturen i Sverige. Det är fakta.

(Applåder)

Herr talman! Nu har jag lyssnat på de fyra representanterna för oppositionspartierna här i riksdagen. Det är några saker som blir väldigt tydliga. När omvärlden är turbulent och när världsordningen delvis ritas om och människor känner stor oro väljer de fyra oppositionspartierna att bara svartmåla Sverige. Jag tror att det skapar mer oro.

Herr talman! Jag förväntar mig inga applåder och inga plus i kanten från oppositionspartierna. Men jag tror att vi tillsammans har en stor och viktig uppgift: att också säga som det är, att Sverige står stabilt, på en stabil ekonomisk grund och på en stabil politisk grund. Det är faktiskt precis så det är.

(Applåder)

Kanske är det så, herr talman, att verkligheten är oppositionens värsta fiende.

En annan sak blir för mig väldigt tydlig. Trots retoriken och det höga tonläget sitter Mikael Damberg på ena läktaren och ropar och buar, och Martin Ådahl skriker på andra sidan. Vi hör oppositionen skrika ut på planen. Ändå lyckas de återigen inte, med fem månader kvar till valet, enas i en enda fråga. Det är fem månader till valet, och om man lyssnar på oppositionen håller hela Sverige på att ramla ihop. Ändå förmår inte de fyra partiledarna ens att ta en kaffe tillsammans och peka ut en riktning för Sverige.

På andra sidan, herr talman, finns våra fyra partier. Vi har bestämt oss för att fortsätta på den väg vi har påbörjat för att bygga Sverige tryggare, säkrare och rikare. Det ska svenska folket veta när man väljer i september.

(Applåder)

Herr talman! Sverige står stabilt trots att det blåser hårda vindar och är turbulent i omvärlden. Med starka statsfinanser och politisk handlingskraft bygger regeringen och Sverigedemokraterna Sverige starkare, tryggare och rikare, steg för steg och reform för reform.

När jag blev finansminister hade Sverige en inflation på 10 procent. Barnfamiljer hade svårt att få ihop till matkassen, och många äldre vände när de kom till kaffehyllan. Med en återhållsam finanspolitik under de två första åren av mandatperioden bekämpade vi den höga inflationen, och nu ligger den en bit under målet om 2 procent.

När jag blev finansminister, herr talman, var dieseln i Sverige världens dyraste – eller åtminstone Europas. I dag, när hela Europa pressas av högre oljepriser till följd av kriget i Iran, har Sverige ett bättre utgångsläge än de allra flesta länder i Europa eftersom Sverigedemokraterna och regeringen har sänkt reduktionsplikten kraftigt.

Herr talman! När jag blev finansminister låg Sverige i EU:s bottenlista vad gäller tillväxt, och i år räknar EU-kommissionen med att Sverige kommer att vara ett av de länder som ligger i EU:s toppliga. Nu sjunker också den strukturella arbetslösheten. Den sjunker trendmässigt för första gången på 20 år, tack vare regeringens politik.

Med allt detta sagt finns det fortfarande många svenskar som kämpar med sin ekonomi. Det finns föräldrar som har svårt att få vardagen att gå ihop. Det finns också många som är oroliga över att bli arbetslösa eller som är arbetslösa och oroliga över hur de ska kunna komma tillbaka till arbete. Svensk ekonomi är just nu i en återhämtningsfas, herr talman, men vi befinner oss fortfarande i en lågkonjunktur efter att Donald Trump startade ett tullkrig förra våren.

Nyckeln till att helt bryta loss den svenska ekonomin från lågkonjunkturen är att stärka den inhemska efterfrågan. Det betyder helt enkelt att stärka svenskarnas ekonomi så att fler har möjlighet att köpa varor och tjänster. Då kan klädbutiksägare, frisörer, restaurangägare, snickare, elektriker och många andra företagare se sina verksamheter växa i stället för hotas av nedläggning. Det är så vi får hjulen att snurra.

Det är också därför vi i den budget som började gälla den 1 januari sänkte skatten på arbete och pension för tredje året i rad, herr talman. Vi sänkte skatten på el, och alldeles nyss halverade vi matmomsen. Vi sänker förskoleavgiften från den 1 juli, och vi höjde bostadsbidraget i början av året.

Allt detta gör vi för att människor ska få det bättre och för att svensk ekonomi ska komma igång. Återhämtningen är skör, herr talman, och omvärlden är oförutsägbar; det har vi under flera år verkligen blivit brutalt påminda om. Men Sverige står stabilt.

Herr talman! När vi tog över regeringsmakten i oktober 2022 slog skjutningarna rekord. Barn mördade barn, och om de inte ville mörda andra barn blev de mördade. Nu har skjutningarna halverats, och januari i år var den första månaden på nästan åtta år utan någon dödsskjutning. Men barn mördar fortfarande barn, och månaden mars var mörk: En 15åring sköts ihjäl i Malmö, och en tonårspojke sköts ihjäl i Vårby gård. En 15årig flicka misstänks för båda morden. Och hemma i Örebro en lördagskväll för några veckor sedan sköts en 20 år ung fotbollsspelare ihjäl.

Det återstår ett stort arbete när det gäller att stoppa det dödliga våldet, men steg för steg och reform för reform gör vi nu Sverige tryggare.

Herr talman! När vi tog över regeringsmakten var Sverige inte med i Nato. Efter ett gott och konstruktivt samarbete med oppositionen är Sverige nu medlem, och nu byggs försvaret ut i en aldrig tidigare skådad takt. Det är bokstavligt talat livsviktigt. Jag ska säga att jag är både stolt och tacksam över att vara finansminister i ett land där enigheten om stödet till Ukraina och stödet till försvarsupprustningen är så monumental, så, från djupet av mitt hjärta: Tack!

(Applåder)

Herr talman! Är det någonting som de senaste åren har lärt oss är det att det enda konstanta – det enda man kan vara säker på – är osäkerheten. Kriget i Mellanöstern, som nu har pågått i flera veckor, påverkar världsekonomin och Sverige. Vi kan kanske inte påverka kriget, för det ligger inte helt och fullt i våra händer – tyvärr! Men det som ligger i våra händer är arbetet med att fortsätta bygga en stark och motståndskraftig ekonomi.

De senaste tio åren har både riksdag och regering kommit att hantera många kriser – flyktingkrisen, pandemin, krigen, den grova brottsligheten och inflationen. Vi har kunnat göra det tack vare starka statsfinanser. Vi får inte heller låta nuvarande kriser skymma sikten för framtiden, utan vi ska lägga all kraft vi kan på att bygga ekonomin starkare och större inför framtiden.

Vårpropositionen, som herr talmannen alldeles nyss fick i sin hand, innehåller en plan i tre delar. Vi vill fortsätta bygga en motståndskraftig ekonomi som även fortsättningsvis kan stå på egna ben och vara bland de starkaste i Europa, och då krävs tre saker.

Först och främst ska vi fortsätta slå vakt om de starka offentliga finanserna. Det är många som vill svartmåla svensk ekonomi just nu, men faktum är att Sverige är ett av bara nio länder i världen med högsta kreditbetyg – AAA – hos de större kreditinstituten. Vår offentliga skuldsättning uppgår till 36 procent av bnp, vilket kan jämföras med genomsnittet i EU, som överstiger 80. Ett annat sätt att uttrycka det är att Sverige har offentliga finanser i världsklass, och det gör att vi till skillnad från många andra länder har handlingsutrymme att bygga skyddsbarriärer kring svenskarnas ekonomi.

Så ser det som sagt inte ut överallt. Finland har en statsskuld som har ökat otroligt snabbt de senaste 15 åren, och landet tvingas nu göra nedskärningar i välfärden. Frankrike har blivit ett av de mest skuldsatta länderna i Europa med en skuld på 117 procent av bnp. Här får man lägga mycket pengar på räntebetalningar – i många länder till och med mer än vad som läggs på sjukvård och försvar.

För mig är det väldigt viktigt att Sverige aldrig ska hamna i den situationen. Det är därför vi vill fortsätta bygga skyddsbarriärer, och det är därför jag har sagt att nästa mandatperiods reformer och vallöften i huvudsak måste vara finansierade. Det är inte konstigare än så. Vi bygger nu ett starkt och tryggt Sverige, och vi måste visa att vi utöver det kan finansiera det som kommer att göra Sverige tryggare och starkare framöver.

En sak kan inte bara jag utan alla våra fyra partier ge besked om, nämligen att vi är överens om att detta inte ska finansieras med höjda skatter på arbete eller sparande.

(Applåder)

Om den första delen av planen för vår ekonomi handlar om att värna de starka offentliga finanserna handlar den andra delen om att möjliggöra fler svenska jobb. Vi här inne skapar inte jobb, men vi har ett stort ansvar och en skyldighet att ge företag rätt förutsättningar att växa. Det här är viktigare än någonsin. Det råder just nu stenhård konkurrens om investeringar och kompetens runt om i världen. Inte minst USA och Kina konkurrerar om produktion och företagsetableringar.

För en relativt liten spelare som Sverige är ökad handel en enormt viktig del. Vi behöver hitta fler handelsvägar, inte minst när USA nu har höjt tullarna på export. Det är väldigt viktigt att EU nu har fått ett frihandelsavtal med världens största land, Indien, och dessutom ett avtal med Mercosur. Fler frihandelsavtal behövs.

Skatter är en annan viktig del när det gäller jobbskapande. Regeringen har förlängt tidsperioden för expertskatt. Vi har även höjt beloppsgränsen i FoU-avdraget, förbättrat 3:12-reglerna, avskaffat kvittokrångel och höjt omsättningsgränsen för när företagare måste betala moms. Nu har vi också tillfälligt sänkt arbetsgivaravgiften för unga. Det går inte att komma ifrån att skatter spelar roll för jobbens framväxt.

Det går inte heller att komma ifrån att det är otroligt viktigt för ett land att ha ett fungerande energisystem så att företag kan växa och investera och vågar satsa framåt. Det är därför byggandet av ny kärnkraft är så otroligt viktigt. Det tar tid men är helt nödvändigt för att det ska finnas mer planerbar baskraft när Sverige nu elektrifieras.

(Applåder)

För den som undrar: Den här regeringen är, tillsammans med Sverigedemokraterna, garanten för att det ska kunna bli ny kärnkraft i Sverige. Tro inget annat!

Den tredje och sista delen av vår plan för vägen framåt och för att få en starkare ekonomi är att ansträngning ska löna sig ännu mer. Oavsett om du är vaktmästaren som låser upp skolan på morgonen, ingenjören som uppfinner smarta lösningar till industrin eller busschauffören som kör skolskjutsen på landet i Närkes Kil kommer regeringen alltid att stå på din sida. Som finansminister kommer jag alltid att stå på de hårt arbetande människornas sida. Jag talar om dem som gör sin plikt varje dag och förväntar sig att samhället ska fungera.

Under den här mandatperioden har vi sänkt skatten tre gånger. Vi har också sänkt skatten på pension i samma utsträckning. Det är en väg som jag vill fortsätta på.

I år sker någonting unikt och historiskt: Vi genomför nu en stor bidragsreform. Inriktningen är att man ska göra mer för att komma i arbete om man får ersättning eller bidrag; man ska vara aktiv. Det kommer att finnas regler för vilka nivåer större familjer kan få som bidragstagare.

Jag har sagt det många gånger, och det är lika sant varje gång: Det är inte rättvist att den som jobbar hårt varje dag, och kanske går till ett jobb som den inte ens gillar, har ungefär lika mycket pengar varje månad som grannen och hela grannens familj, trots att de inte jobbar. Så bygger man inte ett starkt samhälle. Så bygger vi inte ett starkt Sverige.

Därför vill vi, tillsammans med bidragsreformen, sänka skatten – jag som moderat vill fortsätta med det. Vi vet att det här leder till fler arbetade timmar i ekonomin, och det är just det som behövs för att ekonomin ska växa.

Arbetslinjens återkomst är efterlängtad, herr talman. Den behöver fortsätta, och därför vill våra fyra partier under de närmaste åren fortsätta att stärka den och bygga ett ännu starkare fundament.

Herr talman! Jag vill nämna några av de saker som Sverigedemokraterna och regeringen nu föreslår i vårbudgeten.

Vi vill öka resurserna för sommarbemanning i vården ute i landets regioner. Vi vet att det är tufft på många håll och att det behövs stöttning.

En annan mycket viktig och efterlängtad satsning handlar om IVF-behandlingar för dem som är ofrivilligt barnlösa. Det kan vara en smärta som är enorm. Dessutom är det kostsamt. I dag får man tre skattefinansierade möjligheter. Vi fördubblar nu detta och tillför ytterligare tre. Det kan vara avgörande för väldigt många människor.

Vi fortsätter också att stärka arbetet när det gäller mäns våld mot kvinnor. Lika hårt som vi ska gå åt de gängkriminella – eller ännu hårdare – ska vi trycka tillbaka de män som misshandlar kvinnor i sin närhet fysiskt eller psykiskt. I alldeles för många fall drabbas kvinnor också av män som mördar kvinnor. Det här måste få ett slut. Jag vet att hela riksdagen är överens om detta, och jag är glad för den här satsningen.

Herr talman! Skolan är nyckeln för barn. Oavsett föräldrarnas utbildning eller ekonomi är skolan helt central. Nu föreslår vi satsningar på språkfrukost, läxhjälp och inköp av böcker.

I budgeten föreslår vi också en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå. Även om Sverige, som jag sa, står bättre rustat än många andra länder på grund av en ändrad reduktionsplikt har drivmedelspriserna ökat.

För att kompensera för de höga elpriserna och mildra effekten föreslår vi ett nytt tillfälligt el- och gasstöd. Det kommer att utbetalas för månaderna januari och februari i år.

Slutligen: Det är väldigt tydligt att vi har gått in i ett nytt världsläge med en delvis ny världsordning. Vi behöver tillsammans rikta fullt fokus på reformer som både stärker ekonomin och stärker svensk säkerhet. Jag vill att vi går in i nästa mandatperiod med fokus på att bygga Sverige mer konkurrenskraftigt och motståndskraftigt, så att Sveriges ekonomi kan växa. Det är nämligen bara en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd och försvar och tillgodose alla de stora behov som Sverige har. Sverige ska vara ett ledande tillväxtland, inte ett stagnerande högskatteland.

(Applåder)

I detta anförande instämde Fredrik Ahlstedt, Ann-Sofie Alm och Jan Ericson (alla M) samt Erik Hellsborn (SD).

Fru talman! Jag tackar för applåden redan innan jag började prata.

Ärligt talat – jag vill tacka för en bra debatt. Det här är en väldigt viktig fråga. Många människor runt om i landet kämpar fortfarande med höga priser och höga hyror och för att få sin ekonomi att gå ihop. Det som är glädjande är att det börjar vända vad gäller både köpkraften och ekonomin och att vi har en sådan styrka i våra statsfinanser.

Det är alltid roligt att lyssna på socialdemokrater när de är i opposition. Då kan man nämligen föreslå mycket, men när man väl har majoritet och ska lägga fram en budget måste man ändå alltid utvärdera vad som händer. Det blir spännande att se hur man ska få ihop de fyra partierna på Magdalena Anderssons sida och hur man ska underlätta för människor och fokusera på arbetslinjen.

Vad är de stora skillnaderna här? Är jag emot höjt barnbidrag? Nej, jag är inte emot höjt barnbidrag. Jag utesluter inte att det behöver höjas. Men jag tycker också att skatten behöver sänkas för dem som jobbar. Eftersom de som jobbar har drabbats hårdast under inflationskrisen är det helt rimligt att stärka deras köpkraft, så att de inte känner att det bara är bidragen som höjs och indexeras upp. Det är inte rättvist. Även de som varje dag går till jobbet och sliter ska veta att de får behålla mer av sin lön under mycket svåra tider.

Jag ska inte stå här och göra mer listor över allt vi gör för att stötta hushållen, fru talman. Jag kan bara konstatera att matmomsen halveras nu på onsdag. Dessutom sänks arbetsgivaravgifterna för att anställa unga. Det kommer att underlätta för många, speciellt för många småföretagare i tjänstesektorn i Sverige som har små marginaler och som nu är oroliga för att efterfrågan hålls tillbaka.

Man kan göra mycket för att underlätta för såväl de små företagen som familjerna och den svenska ekonomin. Det tänker jag fortsätta att göra.

Tack för den här debatten! Ha en fortsatt trevlig vecka!

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Den budget som började gälla den 1 januari möter på en hel del sätt de utmaningar som många står inför. Vi befinner oss i svåra tider, och vi riskerar att det förblir så, särskilt nu när kriget i Mellanöstern pågår.

Vad har vi under några korta år gjort? Vi har sänkt skatten för alla som arbetar. Vi har sänkt skatten på pension. Vi har sänkt skatten på sparande, och vi har sänkt skatten på drivmedel och på el. På onsdag blir maten billigare genom att vi halverar matmomsen. Det är precis det som ledamoten efterfrågar, det vill säga att underlätta för människor. Matkostnaderna och boendet är ofta den allra största posten för en familjs eller för en ensamstående persons ekonomi.

Vad gäller bostadsbidragen har vi höjt taken för första gången sedan 1997. Beroende på att hyrorna har blivit högre har vi också höjt taken. Det har inte gjorts tidigare. Listan skulle kunna göras längre.

Är jag stolt över läget? Nej, men jag är glad över att vi från fyra partier tillsammans har stärkt människors ekonomi i en tuff tid.

Jag har ändå några frågor. Hur många gånger har en socialdemokratisk regering sänkt skatten tre år i rad för en arbetare? Hur många gånger har Socialdemokraterna sänkt skatten på pension tre år i rad? Och hur många gånger har Socialdemokraterna sett till att drivmedel blivit betydligt billigare? Hur många gånger genom historien har Socialdemokraterna lagt ungefär 6 procent av bnp på offentliga investeringar i infrastruktur, i rättssäkerhet och försvar? Hur många gånger har Socialdemokraterna fördubblat finansieringen till försvaret på mindre än fyra år? Hur många gånger har Socialdemokraterna sänkt – halverat – matmomsen och låtit det gälla i ett år och nio månader?

Jag kan fortsätta denna lista, men jag är glad över att vi är fyra partier som gör detta i en svår tid.

Vad menar jag med begreppet Trumpsäkra? Det är enkelt. Svensk ekonomi står stark, men många har det fortfarande tufft. Det håller på att vända, men själva ekonomin och statsfinanserna är stabila och i världsklass. Med en statsskuld på drygt 35 procent – den är faktiskt lägre i dag än när Magdalena Andersson lämnade sitt jobb som finansminister – kan vi göra det som krävs för att skydda befolkningen rent fysiskt genom att bygga trygghet och säkerhet samt genom att stärka deras ekonomi.

Ja, svensk ekonomi är Trumpsäkrad på det sättet att vi har möjligheter som få andra länder har. Däremot är svensk ekonomi inte Magdalenasäkrad. Socialdemokraternas motioner handlar om höjda skatter på mycket men utan att man vill prata om det. Man vill sällan det när man är socialdemokrat. Man säger att man vill sänka skatten, men så fort man styr höjer man skatten.

Låt oss titta på Stockholm – skyltfönstret. I tider som har varit svåra för människor har man höjt kommunalskatten två gånger och i regionen en gång. Det drabbar såklart allra mest de som har minst.

Fru talman! Vi tar oss igenom en tuff tid. Återhämtningen har kommit i Sverige. Den är skör. Det beror bland annat på att inhemsk efterfrågan tar fart med hjälp av en expansiv budget. Det handlar också om vad som händer i omvärlden. Men den här regeringen, vi fyra samarbetspartier, är redo att göra mer om och när det krävs för att bygga skyddsbarriärer kring svensk ekonomi och kring svenskarnas ekonomi.

Fru talman! Tack, Ida Ekeroth Clausson, för frågan och för den här diskussionen! Den är viktig. Vi har gått igenom några år av riktigt tuffa ekonomiska utmaningar med hög inflation. Många människor har haft det enormt tajt och svårt och har förlorat köpkraft. Även om vi ser att det nu börjar vända är det fortfarande många som har det tufft.

Fru talman! Att kunna prioritera är en av de viktigaste egenskaperna hos en politiker. Extra viktigt blir det i ett svårt ekonomiskt läge. När jag blev finansminister hade Sverige en inflation på 10 procent. Den slog extremt hårt mot många svenskars plånböcker, särskilt för dem som redan hade små marginaler. Samtidigt låg vi på plats 22 i EU:s tillväxtliga och hade en hög arbetslöshet till följd av år av hög migration och misslyckad integration. Samtidigt möttes jag också i min nya roll som finansminister av enorma investeringsbehov.

Allt detta kräver, om man ska kunna vända läget, prioriteringar.

Jag jobbade från dag ett, fru talman, efter en väldigt tydlig plan. Det handlade om tre delar, som jag vet att många här i kammaren har hört om tidigare. Den första och allra viktigaste delen var att få ned den mycket höga inflationen, som vi vet är ett gift för både svenskarnas och Sveriges ekonomi.

Samtidigt stöttade vi hushåll med elstöd, och vi har också tre år i rad, fru talman, sänkt skatten på arbete och pension för att underlätta mitt i en svår tid. Man har helt enkelt fått behålla mer av sin lön. Till detta kan jag också lägga att vi kan vara glada över att vi genomförde halveringen av dieselpriset – även om det just nu stiger på grund av oroligheterna i Mellanöstern. Annars hade det varit ännu tuffare i dag.

Nu vänder mycket, fru talman. Vi ser en återhämtning i ekonomin, och vi ser att köpkraften kommer tillbaka. Men det är skört. Även om vi står på en stabil grund i Sverige och kan bygga skyddsbarriärer runt den svenska ekonomin och svenskarnas ekonomi är det skört, beroende på vad som händer i omvärlden.

Den andra delen av planen som jag har jobbat mycket med handlar om arbetslinjen, det vill säga att allt fler ska komma i jobb, att bryta lågkonjunkturen så snabbt som det bara går med en expansiv budget och sedan självklart att se till att alla män och kvinnor, särskilt kvinnor som har stått utanför arbetsmarknaden länge, ska få tillgång till aktiviteter, en push och vårt stöd för att komma tillbaka till eller komma in på arbetsmarknaden, kanske för första gången.

Arbetslinjen handlar naturligtvis också om att göra det mer lönsamt att jobba. Det är därför vi tre år i rad har sänkt skatten, och det är därför vi nu går fram med en bidragsreform som gör att det lönar sig bättre att jobba.

Den tredje delen av planen handlar om tillväxt. Vi vet att det bara är en växande ekonomi som kan bära framtidens alla behov. Nu har vi lagt fram en budget – och den började gälla den 1 januari – för att få fart på ekonomin på kort sikt och för att bygga motståndskraft och tillväxt på längre sikt. Det finns en grund för detta i budgeten, med 6 procent av bnp i offentliga investeringar. De kommer inte bara att ge oss ökad trygghet och bättre järnvägar och vägar, utan de kommer att också skapa nya jobb och jobb åt många småföretagare och entreprenörer runt om i Sverige.

Det här är den plan jag har jobbat med, och fortsättningsvis kommer att jobba med, för att stärka hushållens motståndskraft och bygga skyddsvallar. Jag vill därför fortsätta att göra just detta: se till att svenskarna mitt i all denna oro kan känna tilltro och framtidstro till sin egen ekonomi och veta att Sverige står stabilt i tider när det blåser – politiskt stabilt och ekonomiskt stabilt med statsfinanser i världsklass.

Fru talman! Mot bakgrund av att många hushåll har svårt att få ekonomin att gå ihop har Ida Ekeroth Clausson frågat mig vilken analys jag gjort av att genomföra skattesänkningar i detta ekonomiska läge och vad analysen visade. Hon har också frågat hur jag motiverar skattesänkningar för höginkomsttagare samtidigt som allt fler människor i Sverige lever i fattigdom.

Att bekämpa inflationen och få igång den ekonomiska återhämtningen har varit viktigt för att alla i Sverige ska få det bättre, inte minst de mest ekonomiskt utsatta. Budgetpropositionen för 2026 utformades för att bidra till att bryta lågkonjunkturen genom att stärka hushållens köpkraft. Sänkt skatt på arbete och pension, halverad matmoms, sänkta arbetsgivaravgifter för unga och sänkta förskoleavgifter bidrar till att Sverige väntas bli ett av de länder i EU som får högst tillväxt 2026, enligt EU-kommissionens prognos. Samtidigt har vi gjort historiska investeringar i att rusta upp försvaret och stötta Ukraina, satsningar som Socialdemokraterna ställt sig bakom.

Regeringens politik, sett över hela mandatperioden, har gett mest till dem som tjänar minst. Effekterna på hushållens ekonomiska standard till följd av regeringens förslag och aviseringar under mandatperioden visar att den ekonomiska standarden procentuellt sett ökar mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard och allra minst i de båda översta inkomstgrupperna. Det kan man se i den fördelningspolitiska redogörelse som görs i varje vårproposition.

De samlade inkomstskillnaderna, mätt med den så kallade Ginikoefficienten, har också sjunkit efter att ha nått en historiskt hög nivå 2021 under den socialdemokratiskt ledda regeringen.

Andelen i Sverige som lever med materiell deprivation är låg i jämförelse med andra europeiska länder. Enligt andra etablerade mått, till exempel SCB:s mått för låg inkomststandard och andelen som har en ekonomisk standard understigande 60 procent av medianen, har den ekonomiska utsattheten minskat sedan 2021.

När regeringen tog över 2022 låg Sverige på plats 22 i EU:s tillväxtliga. I år väntas vi ligga på plats 6, enligt EU-kommissionens prognos från november 2025. Tillväxten väntas drivas av inhemsk efterfrågan, till stor del tack vare en expansiv finanspolitik.

Herr talman! Jag skulle kanske rekommendera Peder Björk att prata med sin partiledare. Hon brukar nämna nationalekonomins första grundsten, som handlar om konjunkturpolitik. Syftet med att ha ett ramverk är att vi ska ha ordning på våra finanser. Vi har i dag en statsskuld som är lägre än när Magdalena Andersson slutade som finansminister. Det är bara att gå tillbaka och kolla hur det såg ut 2021.

Min poäng är att vi har detta ramverk just för att kunna stötta i svåra tider. Det är det som skiljer Sverige från många andra länder – och det är vi också överens om: Vi sparar i bättre tider för att ha resurser i sämre tider. Vi har nu både krig i vårt närområde, i Ukraina, och stora militära utgifter framför oss. Att då använda styrkan i våra offentliga finanser är helt rimligt. Det tycker ju Socialdemokraterna också, eftersom ni står bakom allt detta.

Peder Björks sätt att uttrycka sig förvånar mig. Han tycker att jag är nonchalant, eller vilket uttryck han nu använde. Ärligt talat: Vi har exakt samma underskott. Man har ju underskott i lågkonjunktur. Dessutom handlar den största delen om Ukraina och försvaret. Jag kommer aldrig att skämmas för att jag är med och bidrar till det.

Regeringens politik fungerar. Vi kommer nu att ha en högre tillväxt än många andra länder. Det beror på finanspolitiken. Så är fallet. Det är också nu som statsskulden är låg.

Socialdemokraterna vill måla upp en mörk bild av svensk ekonomi. Vi har våra utmaningar, och vi är jätteberoende av det som händer runt om. Det är alldeles självklart. Just därför ska vi fortsätta värna om att ha statsfinanser i världsklass.

När det blåser runt om med kris eller krig kan vi ändå stå starka. Det kan vi göra eftersom vi håller ordning och reda. Och en sak kan man vara alldeles säker på: Vill man att ekonomin ska växa och att människor ska få det bättre ska man inte göra som Socialdemokraterna och höja skatten på arbete och företagande. Det kommer inte att leda till ett starkare, tryggare och rikare Sverige.

Trevlig helg!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Den tid vi lever i är minst sagt turbulent och har så varit under en längre tid. Ända sedan pandemin har vi tillsammans med många andra länder kämpat på olika sätt. Människor har kämpat med både hälsa och ekonomi. Vi har ett krig i vårt närområde. Vi har haft väldigt hög inflation. Just nu har vi också en amerikansk administration som är väldigt oförutsägbar och påverkar oss på olika sätt.

I ett sådant läge är det självklart att ta ansvar – ta ansvar för den ekonomiska politiken här och nu men också för att svensk ekonomi ska växa på sikt. Ekonomin måste bli större så att vi kan göra allt vi behöver under åren framöver och lämna över ett bättre Sverige till framtida generationer.

När vi tillträdde, herr talman, ärvde vi en inflation som var tvåsiffrig. Vi hade en tillväxttakt som var bland de lägsta i EU. För mig har det varit otroligt viktigt och prioriterat att jobba efter en tydlig plan. Den första delen var att pressa ned och bekämpa den höga inflationen. Nu ligger den lågt, herr talman, vilket är väldigt bra. Vi vet vad hög inflation gör för människor. Man får mindre för sina pengar. Boendekostnader, räntor och annat blir också väldigt höga och gör det tufft.

Inflationen var alltså det ena. Den är bekämpad nu.

Den andra delen som var viktig och som jag jobbat med från dag ett handlar om tillväxt: att få igång hjulen på kort sikt men också att få ekonomin att växa. Det gör vi nu steg för steg. I år räknar kommissionen med att Sverige kommer att ha en av de högsta tillväxttakterna i EU. Vad beror då det på? Jo, den förda politiken. Våra stora investeringar – 6 procent av bnp i år – gör Sverige till ett av de länder i EU som gör störst investeringar. De investeringarna renderar jobb: nya arbetstillfällen och mer jobb för småföretagare. Det är en väldigt viktig del av politiken att investera för framtiden.

Här och nu då? Lågkonjunkturen förlängdes ju på grund av Trumps besked under förra våren, men de sex senaste kvartalen har vi sett att hushållen faktiskt ökar konsumtionen igen. Det är bra. Jag tror och hoppas att Peder Björk vill Sverige och svensk ekonomi väl, och vi vet att lågkonjunkturen just nu till stor del orsakas av låg inhemsk efterfrågan.

Det är därför vi har lagt fram en budget som är expansiv. Den innehåller en hel del skattesänkningar. Ungefär hälften är tillfälliga, hälften permanenta. Till exempel sänks matmomsen den 1 april, vilket kommer att göra maten billigare. Jag vet inte om Peder Björk någonsin har föreslagit detta eller fått igenom den politiken. Vi ser också till att sänka skatten för alla. Det är viktigt att påpeka, även om en del partier inte riktigt vill erkänna det.

Steg för steg gör vi så att människor kan känna sig trygga med att våga satsa framåt. Det är det som kommer att kunna bryta lågkonjunkturen. När människor vågar satsa – kanske vågar och kan gå på restaurang, gå med barnen på bio eller vad det nu kan vara – ger det också jobb.

Många mindre företag i service- och tjänstenäringen har haft det tufft eftersom många har hållit tillbaka sin konsumtion. Om hjulen ska snurra ska man alltså se till att människor får mer pengar i plånboken.

Apropå det Peder Björk sa om nio av tio svenskar: Tittar man på köpkraften ser man att det inte alls är så. Socialdemokraterna räknar till exempel inte med bankskatten på 12–13 miljarder. Den ska liksom inte betalas av någon.

Man kan göra mycket med statistik. Jag kommer alltid att vara transparent med vad jag gör och varför jag gör det. För min del handlar det om att fortsätta göra det som jag tror är rätt: att stärka människor som arbetar.

Jobbskatteavdraget kan man tycka mycket om, men hela poängen nu är att den som har jobbat under åren med hög inflation inte har haft någon annan kompensation. Att både ha rätt reformer strukturellt och dessutom stärka människors plånböcker är alltså rätt politik nu.

Herr talman! Man skulle kunna tro att Peder Björk och Socialdemokraterna har vitt skilda synsätt på finanspolitiken och på den budget som är framlagd.

Man skulle kunna tro att Socialdemokraterna, som har sagt ja till växande försvarsutgifter, sagt ja till ökad infrastruktur, som den här regeringen investerar i, och sagt ja till att bygga ut rättsväsen, polis och kriminalvård, ändå inte står bakom detta. Men vad jag har förstått gör man det.

Försöker Peder Björk måla upp en bild av att Socialdemokraterna inte står bakom det underskott som vi kommer att ha det här året, som till lite mer än hälften kommer att bero på Ukraina och försvarsutgifter? Det är den enda slutsats man kan dra av det här politiska spelet, där man sätter sig på läktaren och inte står upp för sin egen politik.

Ja, jag är stolt över det vi gör. Jag är stolt över att jag är den finansminister som har fördubblat försvarsanslagen på de här åren. Jag är stolt över att vi har fått ihop åtta partier i Sveriges riksdag som bygger ett starkt försvar. Vi är överens om att under en kort tid lånefinansiera för att sedan permanent finansiera detta. Det är jag glad att vi är överens om.

Det är mot detta Finanspolitiska rådets kritik främst riktas. Rådet tycker inte att vi skulle ha lånefinansierat tillfälligt utan i stället hitta permanent finansiering nu. Jag tror att Peder Björk får läsa igenom Finanspolitiska rådets rapport lite bättre.

Sedan finns det absolut skillnader i vår politik. Jag har till exempel fått vara med och sänka skatten tre år i rad för hårt arbetande människor. Jag ser nu till att den 1 april sänka momsen på mat så att maten blir billigare. Den här regeringen sänker också förskoleavgiften och mycket annat.

Varför gör vi det här? Vi gör det för att få fart på ekonomin, såklart. Men vi gör också de här investeringarna för att bygga Sverige rikare och tryggare. Så ja, jag är glad för att vi har stöttat människor på det sättet.

Det finns också en poäng i att lyfta att den här regeringen gör precis på samma sätt som den förra när det gäller redovisning av olika delar och effekter. Problemet är väl bara att Peder Björk inte alltid gillar allt det som vi gör. Att vi har sänkt skatten för vanliga människor tre år i rad är ju inte något som Socialdemokraterna alltid gillar. Här i Stockholm höjer man hellre skatten, till exempel.

Redovisningen sker alltså precis som tidigare. Jag skulle nog ändå vilja säga att vi i Sverige är väldigt öppna och transparenta jämfört med hur det är i många andra länder. Det gäller regeringar oavsett färg, och det är helt rätt. Vi tar fram effekter och konsekvensanalyser för våra beslut.

En sådan effekt är att en barnfamilj i år kommer att ha ungefär 5 000 mer i månaden att leva på jämfört med 2022. Först bekämpade vi inflationen. Vi såg till att stötta hushållen med sänkta skatter på olika sätt. Men vi har också till exempel sett till att människor som har bostadsbidrag nu får ett högre tak och ett större bidrag.

Det handlar om att stötta dem som har det tuffast men också om att se till att alla de hårt arbetande svenskar som har haft det tufft under de här åren får kompensation.

Därför, herr talman, är jag stolt. Jag skäms inte för den budget som vi har lagt fram.

Jag tycker ändå att det här är märkligt. Är det försvarsutgifterna som Peder Björk vill minska? Är det infrastruktursatsningarna? Socialdemokraternas budget ser i princip likadan ut vad gäller underskott. Man ligger 5 miljarder under, och både Peder Björk och jag, som kan räkna, vet att det är i princip samma sak. Så ja, jag är stolt.

När det gäller tillväxten är jag jätteglad för att vi kommer att ha tillväxt det här året. Nu får alla länder i Europa skruva ned sina tillväxtprognoser tillfälligt därför att vi inte vet hur utvecklingen i Mellanöstern kommer att te sig. Men Sverige har en stark ekonomi, och vi kan se till att ha starka skyddsvallar och skydda svenska hushåll.

Herr talman! Peder Björk har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stärka transparensen och redovisningen av de långsiktiga effekterna av den förda politiken, så att det blir möjligt att bedöma konsekvenserna för jobb, välfärd och ekonomisk trygghet.

Regeringen arbetar kontinuerligt med att öka tydligheten och transparensen i redovisningen av finanspolitiken, men redan i dag redovisas effekter av regeringens ekonomiska politik. Till exempel innehåller budgetpropositionerna bedömningar av långsiktiga effekter på sysselsättningen. Vid förändringar av skatteregler redovisas bedömningar av förslagens samhällsekonomiska effekter i skattepromemorior, lagrådsremisser och propositioner. Dessa bedömningar omfattar bland annat långsiktiga effekter på sysselsättning.

Herr talman! Jag tackar återigen för frågan.

Det blir nästan lite komiskt när jag nu hör socialdemokraten Marie Olsson säga att om man röstar rätt kan det bli skillnad. Jag tror att de allra flesta bilägare i Sverige vet flera saker.

Det första är att regeringen tar ansvar för det som är tufft i Sverige och för att mota kriminalitet. Vi tar ansvar för att se till att ekonomin växer så att människor får mer pengar i plånboken. Vi tar ansvar och har tagit ansvar för att rätta till en helt orimlig politik vad gäller bilar, och det tror jag att även husbilsägare skulle hålla med mig om.

Vi tar ansvar för att Sverige är ett långt och stort land där många är beroende av bilen och där man måste kunna leva och verka överallt. Det är det ansvar vi tar. Jag kommer att ta ansvar även för den här frågan.

Nu vill Marie Olsson måla upp en bild av det kommer att hända någonting den 1 oktober. Hon är väldigt säker på att det kommer att inträffa. Jag tar mitt ansvar. Vi kommer inom kort att tillsätta en utredning. Vi kommer som jag har sagt – oavsett om jag säger det här, på sociala medier eller var jag än säger det – självklart att ta ansvar för den här frågan.

Detta är nämligen orimligt. Därför kommer vi naturligtvis att se till att bilägare runt om i landet inte kommer att drabbas på det sätt som Marie Olsson nu försöker påvisa den 1 oktober. Det kan Marie Olsson och andra känna sig lugna med.

Man kan känna sig lugn med att så kommer att bli fallet om vi får fortsätta att regera i fyra år till. Det är kanske lite mer tveksamt med de fyra partierna på den andra sidan i just den här frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Tack återigen för frågan, Marie Olsson!

Marie Olsson kan definitivt lita på att vi arbetar skyndsamt med den här frågan. Det är en viktig fråga för väldigt många människor. Det är en viktig fråga för våra partier. Jag är övertygad om att det är en viktig fråga för de allra flesta partier här i riksdagen. Det kan man absolut känna sig lugn med.

Jag konstaterar också att Skatteverket flyttade fram datumet för när det skulle börja gälla till oktober. Jag styr inte Skatteverket på det sättet, och det vet Marie Olsson. Vi styr lagstiftning. Man kan återigen känna sig lugn med att vi hanterar frågan prioriterat.

Vi kommer att se till att människor inte drabbas på detta orimliga sätt. Det finns en EU-lagstiftning att ta hänsyn till. Nu har Skatteverket gjort en tolkning. Vi får ganska snart se hur det kommer att fortskrida.

Hur ska lagstiftningen se ut? Hur kan den se ut utifrån EU:s gränser? Framför allt: Hur kan vi se till att kompensera eller underlätta för dem som nu har dessa parkeringsplatser så att de inte behöva betala moms?

Om det lät krångligt kan jag bara säga: Vi gör allt vad vi kan för att ändra lagstiftningen så att man inte ska behöva betala moms. Om utredningen skulle visa att det av någon anledning inte skulle gå ska vi självklart se till att de som påverkas av detta inte drabbas av de konsekvenser som Skatteverkets nya tolkning av lagstiftningen skulle kunna få.

Återigen: Moderaterna och alla fyra Tidöpartierna är partier som har gjort mycket för bilisterna. Socialdemokraterna höjde reduktionsplikten gång efter annan. Vi har nu valt att sänka den. Man behöver inte tvivla på vilken sida vi står på här. Vi står på både rimlighetens sida och svenska bilisters sida.

Herr talman! Jag tackar Marie Olsson för interpellationen om en fråga som är viktig för många. Jag känner att både Marie Olsson och jag står på rimlighetens sida här. Vi står på människors sida, i det här fallet på bilisternas sida; de riskerar att drabbas av någonting väldigt tufft under hösten. Med det sagt är det nog få regeringar som har gjort så mycket för bilister som just den här. Det vet den som kör bil. Vi har halverat drivmedelspriser och gjort mycket annat.

Precis som jag sa i interpellationssvaret – jag sa det också i november – är det självklart en orimlig situation som uppstår för de människor som nu drabbas. Jag tycker att det är orimligt att man ska ta ut moms på parkering vid hyresrätt eller bostadsrätt.

Skillnaden mot i november, när vi hade den förra debatten, är att vi nu har tagit klivet och i närtid kommer att presentera direktiv till en utredning. Det är helt självklart att den orimliga effekt som riskerar att uppstå om vi inte gör någonting inte ska drabba människor. Exakt hur lösningen kommer att se ut får vi återkomma till. Men i grund och botten är det helt självklart att det är fråga om en orimlig situation och en orimlig kostnad som skulle belasta bilägarna. Det tänker jag naturligtvis inte bidra till, och detsamma gäller förstås alla våra Tidöpartier.

Jag tackar för frågan. Det kommer att ske förändringar. Alla som lyssnar eller ser på detta ska veta att man kan fortsätta lita på Tidöpartierna. Vi har stått och står på hårt arbetande människors sida och på bilisternas sida i ett land där man av många skäl är beroende av bilen.