Elisabeth Svantesson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig hur jag avser att agera för att punktskatteförändringarna i budgetpropositionen för 2024 inte ska leda till oönskade effekter när det gäller konsumtionens påverkan på såväl hälsan som miljön och för att de inte ska få negativa effekter på skatteuppbörden eller det offentligas kostnader på sikt.

Regeringen bedriver en ansvarsfull finanspolitik. Som en del av detta har regeringen lagt fram en återhållsam budget för att bekämpa inflationen och gör noggranna avvägningar inför varje förslag. Så är även fallet när det gäller punktskatteförändringar. Inför varje förslag om förändring övervägs noggrant hur en justering skulle påverka skattens syfte och vilka offentligfinansiella effekter den skulle få.

När det gäller de skatteförändringar som interpellanten nämner har deras effekter redovisats på olika sätt. För skatten på snus remitterade Finansdepartementet den 16 oktober 2023 en promemoria. Den sänkta skatten på vissa bränslen behandlas i en proposition som beslutades den 19 oktober 2023. Avskaffandet av skatten på plastbärkassar ingår som ett förslag i själva budgetpropositionen.

I dessa produkter finns konsekvensanalyser som innehåller bedömningar av skatteförändringarnas effekter, bland annat offentligfinansiella effekter och påverkan på hälsa och miljö. Regeringen kommer även fortsatt att redovisa sådana bedömningar i eventuella framtida förslag om skatteförändringar.

Fru talman! Jag tackar än en gång Hanna Westerén för debatten. Det är viktigt att lyfta upp dessa frågor och påminna om hur det ser ut på många ställen runt om i Sverige.

Jag tror att jag sa det förra gången, men när jag är ute och kvällspromenerar - vilket jag ofta är - tittar jag ofta in i lägenheter. Nu låter det kanske som att jag går runt och kikar in i lägenheter, men när man går förbi lägenheter och hus ser man in i dem. Då tänker jag: Det ser prydligt och vackert ut i det där fönstret, men jag undrar hur det är där inne.

I vissa familjer är det fantastiskt, men i väldigt många familjer finns det ett mörker. Det kan vara kvinnor som misshandlas eller kvinnor som utnyttjas i lägenheter både runt om i Stockholm och runt om i Sverige. Arbetet för att hjälpa de kvinnorna ut ur prostitution och ut ur utsatthet är ett arbete som vi alla här inne tar på stort allvar. Jag vet att detta i grunden inte är en partiskiljande linje utan att vi alla gör vad vi kan. Vi kan också göra mer.

Jag vill passa på att tacka alla olika typer av ideella organisationer, som Talita och andra, som jobbar med de utsatta offren och gör livet bättre för dem. Vi har alla ett ansvar - inte minst det offentliga, som jag sa. Vi behöver också stötta de ideella delar som faktiskt ofta har lättare att komma nära dessa kvinnor.

Jag tackar för debatten. Vi kommer såklart att återkomma. Otålighet är bra! Det kommer att leda till någonting gott, tror jag.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Kvinnor som är offer för prostitution och som kan ha våldtagits, misshandlats och fått skador för livet både fysiskt och psykiskt behöver hjälp ur det på alla sätt och vis. Som jag sa tidigare ser jag självklart det orimliga i att några av dessa kvinnor också har skatteskulder som Skatteverket vill driva in.

Regeringen har en väldigt tydlig ambition, nämligen att motverka både människohandel och prostitution, och har därför genomfört flera åtgärder för att bekämpa just detta. För den som ser debatten eller kanske läser protokollet senare vill jag till exempel nämna att vi i budgeten för i år satsar 50 miljoner på att stärka just arbetet mot könsrelaterat och hedersrelaterat våld och förtryck. Det inkluderar även prostitution och människohandel.

Ungefär 600 miljoner är öronmärkta för arbetet mot könsrelaterat våld. Detta bedrivs under Paulina Brandbergs paraply vad gäller jämställdhetspolitiken, men vi är självklart en enda regering som fattar beslut gemensamt och även jobbar gemensamt med detta. Även under ordförandeskapet drev den svenska regeringen dessa frågor, fru talman, och anordnade också en konferens som handlade om just människohandel för sexuella ändamål.

Vi har nu tagit emot utredningen, fru talman, och utredningen ska som sagt skickas ut på remiss. Sedan går vi vidare med de olika förslagen på olika sätt utifrån de synpunkter som remissinstanser och andra har. Det handlar alltså inte om någonting annat. Det handlar inte om att försena utan om att göra saker på rätt sätt enligt de processer vi har, vilket förstås kan vara lite tråkigt.

Jag ska i ärlighetens namn också säga att jag vet att det finns en otålighet, vilket jag tycker är bra. Men många av oss här inne vet också att vi inte pratade om dessa frågor för ett år sedan utan att vi har fått upp dem på bordet tack vare bland annat Talita. Det är väldigt bra att vi har fått upp dem på bordet, och jag är väldigt glad över att Hanna Westerén brinner för och driver denna fråga. Det är i grunden väldigt bra. Men vad vi gör och hur vi ska göra det får vi återkomma till.

Jag sa i den förra debatten att jag inte utesluter en förändring av skattelagstiftningen, men jag lovade ingen. Det vi ska göra är i stället att underlätta för dessa kvinnor på alla sätt vi bara kan, och i det arbetet kommer utredningen att vara väldigt viktig, liksom hur vi går vidare med delar av den.

Frågan är som sagt relativt ny, även om den inte är det för de utsatta. Det är alltså bra att det finns otålighet, men det är också bra att det finns en förståelse för de processer vi har här och i Regeringskansliet för att faktiskt komma fram med en bra lagstiftning eller annat, vad det nu vara må.

Fru talman! Stort tack till både interpellanten Hanna Westerén och övriga ledamöter i debatten! Vi hade en diskussion om detta i december, en mycket viktig sådan. Jag är glad, och tycker att det är väldigt bra, att det finns en otålighet i fråga om att lösa problem.

Vad har hänt på två månader? Jo, i interpellationsdebatten då nämnde jag utredningen om just exitprogrammet. Den utredningen ska, som jag sa i mitt första svar, nu ut på remiss. När vi fått in synpunkterna från alla remissinstanser kommer vi att ha en helhet när det gäller vad som ska göras på olika områden. Jag kommer inte att föregripa detta, precis som jag också sa i svaret.

Men med det sagt vill jag vara väldigt tydlig med att det är precis som vi tillsammans sa i december. I grund och botten finns det ingen särskiljande konfliktlinje när det gäller synen på att arbeta mot prostitution. Vi har ett stort ansvar på alla politiska nivåer - oavsett om det är på kommunal, regional eller nationell nivå - att göra allt vad vi kan för att förövarna ska sättas dit och för att hjälpa utsatta kvinnor som behöver hjälp att komma ur prostitution.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är en viktig prioritering. Det är också därför som nu jämställdhetsminister Paulina Brandberg såklart tar sig an utredningen med stort engagemang. Men som alla som deltar i denna debatt vet skickar vi alltid ut utredningar på remiss. Vi får in synpunkter. Utifrån det tar vi saker vidare.

Jag har inga andra besked att ge i dag även om jag förstår att både interpellanten och de andra debattörerna gärna vill att jag ska ge ett besked om tidpunkt och så vidare. Det kommer jag inte att göra, för det är precis så som jag säger: Utredningen ska ut på remiss. Vi ska samla in synpunkter. Och sedan gör vi saker och ting i en helhet.

Men precis som jag sa i december: Jag ser verkligen det orimliga i att till exempel en kvinna som har varit utsatt för prostitution och kanske trafficking får en skatteskuld som Skatteverket försöker driva in. Det är alltså orimligt. Det är, som jag då sa, en följd av att vi har två olika lagstiftningar som faktiskt krockar med varandra. Det är naturligtvis viktigt att se över detta så att saker blir bättre. Det är självklart.

Fru talman! Jag kan återkomma om en liten stund. Men mitt besked är inget annat ändå. Nu har utredningen kommit. Vi ska verkligen jobba med den och med remissvaren. Målet är det som jag vet att alla här inne har för ögonen: att underlätta och förbättra för de kvinnor som dramatiskt och drastiskt utsätts för prostitution på olika sätt.

Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig vilka åtgärder inom mitt ansvarsområde som jag avser att vidta för att underlätta för personer som vill lämna prostitution. Hanna Westerén har också frågat mig vilka möjligheter jag ser till att vidta åtgärder för att förhindra att personer i prostitution inte kriminaliseras enligt rådande lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Personer som utnyttjas i prostitution befinner sig i stor utsatthet och ska erbjudas stöd och hjälp att lämna prostitutionen. Det handlar om kvinnor och män som utnyttjas och orsakas allvarliga skador. En av regeringens centrala prioriteringar är därför att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel och ge stöd till de personer som utsätts. Förbudet mot köp av sexuella tjänster är ett viktigt verktyg i arbetet att bekämpa efterfrågan.

Regeringen har nyligen tagit emot betänkandet från utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution. Ett förslag i betänkandet är bland annat att skattelagstiftningen ska ses över. Vi avser att inom kort skicka ut betänkandet på remiss, och jag ser fram emot att ta del av svaren. Därefter återkommer vi i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! I opposition fick jag och vi igenom budgetar. Då såg vi till att stärka Tullverket eftersom Socialdemokraterna inte gjorde det.

När jag nu har ansvaret för både Tullverket och budgeten ser jag till att de myndigheter som arbetar längst fram när det gäller att strypa den kriminella ekonomin har de resurser som behövs. Detta kommer vi att fortsätta göra, och vi kommer också att ge verktyg. Vi ger just nu tulltjänstemännen längst ut de verktyg som de har bett om och vill ha. Det är viktigt för att stå på deras sida. Det handlar om dem som jobbar längst fram i frontlinjen och utsätts för stora risker. De möter mycket av den grova kriminaliteten på ett sätt som vi andra inte gör.

Ledamoten kan vara helt lugn för att jag kommer att fortsätta ta ansvar, både för att strypa den kriminella ekonomin som helhet och för att stärka tullens befogenheter och resurser när det behövs.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag förstår att Patrik Björck vill att jag bara mellan oss här ska säga ett datum, men vi avvaktar.

Låt mig börja med problemen. Vad är det för problem som Sverige just nu har? De är stora. De är på en nivå som vi inte kunde tänka oss för 10, 15, 20 år sedan. Vi ser att den grova kriminaliteten infiltrerar verksamheter. Man bedrar människor, företag och välfärdssystemet. Allt det här göder och är grunden till dödandet som vi ser på våra gator. Att barn nu dödar barn är inte något som bara har hänt av sig självt. Det har hänt på grund av att pengar i grund och botten göder denna ekonomi.

Då måste alla tillsammans jobba för att dämpa och strypa den kriminella ekonomin. Där är Tullverket en av flera myndigheter som är otroligt viktiga. De har till exempel gjort fantastiska tillslag av narkotika. Beslagen av narkotika och dopningsmedel motsvarade till exempel 2023 en samhällsnytta på över 10 miljarder, mer än dubbelt så mycket jämfört med 2022. De gör ett fantastiskt arbete, och det gör de också tillsammans med andra myndigheter. Det är detta som krävs för att vi ska komma åt och strypa den kriminella ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gör då regeringen under tiden? Jo, Tullverkets anslag ökar med 135 miljoner i år jämfört med förra året. Det är ett viktigt tillskott för att de ska kunna höja ambitionsnivån. Vi ska självklart också se till att det finns resurser för de uppdrag och de prioriterade uppgifter som Tullverket har.

Det handlar också, som jag sa, om verktyg. Fler tulltjänstemän har i dag möjlighet att bära vapen. Det gäller nu och är inte något som kommer sedan; det är infört genom det uppdrag vi gav Tullverket. Det handlar alltså om resurser, verktyg och ambitionsnivå.

Sedan är jag väldigt ärlig. Man kan absolut tycka att det är ett dåligt svar, men det är ändå så här. Nu kommer lagrådsremissen, och den är otroligt betydelsefull och kommer att göra stor skillnad. Men det är också så att ordförandeskapet har tagit energi från väldigt många av de tjänstemän som har arbetat med detta. De har jobbat parallellt, och de har jobbat hårt. Sverige hade ett fantastiskt ordförandeskap, som också underlättar för tullen i Sverige. Man kan absolut tycka att den energi, det engagemang och den arbetstid som alla lade ned under ordförandeskap är ordinarie arbete, men det gör såklart också nytta för tullen.

Jag är rak och ärlig och säger att just detta är en av orsakerna. Inga tjänstemän ska dock lastas för detta, tvärtom. Vi har självklart tillsammans jobbat hårt för att åstadkomma ett riktigt bra ordförandeskap, vilket vi också gjorde.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Patrik Björck, för en mycket relevant interpellation och relevanta frågor! Det var länge sedan vi debatterade här i kammaren; det är roligt att vi är tillbaka i debatt tillsammans.

Det är bra att Patrik Björck är otålig. Det är jag också. Det korta svaret på frågan varför det ändå har tagit tid är att det, som ledamoten nämnde, var ett stort delbetänkande. Det är viktiga frågor, och det ska bli rätt.

Men det var också så att hösten -22 och våren -23 var hela Finansdepartementet, politiska och opolitiska tjänstemän, väldigt hårt arbetande med EU-ordförandeskapet. Det var också en viktig faktor som jag vill nämna. Tjänstemännen på Finansdepartementet är fantastiska, men de kan inte göra alla saker samtidigt.

Med det sagt: Den här frågan jobbades med, men det hade kunnat vara ett ännu högre tempo om vi inte samtidigt hade haft ordförandeskapet med alla de frågor det innebar för Finansdepartementet - tullfrågor, skattefrågor och mycket annat.

När det gäller den andra frågan om andra verktyg lade regeringen exempelvis ett uppdrag på Tullverket att se över att man vid fler tillfällen än i dag kan använda vapen. Det har Tullverket arbetat med och kommit fram till. Det är en sådan del.

Det är också viktigt att lagstiftningen som nu kommer - lagrådsremissen kommer i närtid, och sedan kommer propositionen - kommer att underlätta för tullen, som är i frontlinjen och gör ett väldigt viktigt arbete. Men det är inte det enda som regeringen gör.

Både i opposition och nu när jag sitter i regeringen har jag drivit på för mer resurser till Tullverket. Det var budgetar som vann när vi var i opposition där Tullverket fick mer pengar.

Som jag sa handlar det också om befogenheterna som vi har gått fram med och går fram med.

Som ledamoten var inne på har vi gett tilläggsdirektiv för att kunna se över hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras.

Vi jobbar på bred front med att ge tullen både verktyg och resurser och för att höja ambitionsnivån tillsammans med alla fantastiska tjänstemän som jobbar på tullen, de längst ut i kapillärerna och nära gränserna men också de som sitter och administrerar. Det är ett otroligt viktigt gemensamt arbete, där vi har en hög ambition och de har en hög ambition.

Verktyg, resurser och ambitionshöjning har alltså varit min prioritering i ett år och tre fyra månader då jag varit minister.

Herr talman! Patrik Björck har frågat mig varför det har tagit så lång tid att ta fram ett förslag för att stärka Tullverket i dess mycket viktiga arbete.

Sverige befinner sig i ett nödläge. Kriminaliteten har systematiskt infiltrerat stora delar av vårt samhälle och leder till ett hänsynslöst våld. Den kriminella ekonomin som göder den organiserade brottsligheten måste strypas. Tullverket befinner sig i frontlinjen i det arbetet. Myndighetens beslag av bland annat narkotika och vapen är ett stort bidrag i kampen mot den grova kriminaliteten.

Regeringen har därför på flera sätt arbetat aktivt med att stärka Tullverket och förbättra tulltjänstemännens befogenheter. Förslagen som lämnats i betänkandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid är mycket viktiga för att ge tulltjänstemännen utökade befogenheter. Förslagen ger även Tullverket bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt. Regeringen har under hösten arbetat intensivt med att omhänderta förslagen och kommer i närtid att besluta om en lagrådsremiss.

Herr talman! Jag kan instämma i att det är en komplex fråga, och det är inte självklart hur den ska lösas. Riksdagen har tidigare gjort ett tillkännagivande till regeringen om att se över frågan.

Sedan var det frågan om den utredning som har tillsatts. Det är fråga om två skilda skattelagstiftningar, och på tal om krångel ska vi inte krångla till detta ännu mer. Men det kan komma fram saker i utredningen som vi kan dra nytta av.

Jag tackar för att ledamoten har lyft upp denna viktiga fråga. Jag tycker också att det är viktigt att bredda frågan till att alla vi som har politiska förtroendeuppdrag i olika positioner - regioner, kommuner, riksdag eller regering - ser att det finns en ojämställdhet på idrottens område. Vi ska stötta tjejers idrott på de sätt vi kan, och sedan får vi se om det är lagstiftningsvägen eller andra vägar som är bäst. Precis som jag var inne på tidigare är det en utmaning med särlagstiftningar. Låt oss hålla detta så neutralt och rent som möjligt och i stället hitta vägar för att ändå stötta tjejers och kvinnors idrottsutövande.

Herr talman! Tack, Mathias Tegnér, för att du lyfter en fråga som naturligtvis är väldigt viktig ur många perspektiv!

Jag har inga tvärsäkra svar. Jag tycker, precis som interpellanten, att det här är en komplicerad fråga. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen 2022, och det är en fråga som vi i den nya regeringen såklart också jobbar med nu.

Frågan är inte självklar. Är det skattelagstiftningen som bör förändras, eller bör vi ändra på andra områden så att vi på ett annat sätt kan se till att idrotten blir mer jämställd? Det är inte säkert att det är skattesystemet som ska innehålla olika typer av särlagstiftning och vara mer krångligt om problemet egentligen handlar om andra delar av idrotten och andra utmaningar som dyker upp, till exempel med ojämställdhet i idrotten som sådan.

För regeringen är det självklart viktigt med jämställd idrott, och så vet jag att det har varit även för tidigare regeringar. Vi lade ungefär 2 miljarder kronor i budgeten till idrottsrörelsen, och i de riktlinjer som vi har för de statliga bidragen till idrotten är vi väldigt tydliga med att de ska följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv.

Till exempel ska Riksidrottsförbundet särskilt redovisa hur bidragsmottagarna arbetar för att öka deltagandet i idrottsverksamhet för flickor som är utrikes födda. Det finns alltså en hel del av detta i budgeten, olika skrivningar och uppföljning av detta. Vi har också en särskild satsning på idrott i utsatta områden. Det finns dock mycket att göra både på kommunal och nationell nivå för att verkligen se till att idrotten blir ännu mer jämställd.

Vi jobbar med frågan, och jag ser fram emot att få höra fler argument från interpellanten eftersom jag tycker att det här är en utmaning.

I grund och botten bör lagstiftningen vara neutral. Nu byter jag lite spår, men det är som med pensionssystemet. Kvinnor har lägre pensioner än män, men det beror inte på pensionssystemet i sig, utan det beror på att kvinnor av olika skäl har jobbat mindre och tjänat mindre. Därför får de lägre pension. Men pensionssystemet i sig är neutralt.

Jag ser fram emot att få höra argument från interpellanten därför att jag själv inte tycker att det är en enkel och klockren väg att gå att ha särlagstiftning för att uppmuntra det som även jag tycker är viktigt, nämligen jämställd idrott.

Fru talman! Mathias Tegnér har frågat mig om jag uppfattar att skatteregler som motverkar jämställd sponsring är problematiska och om jag i så fall avser att vidta åtgärder för att se över reglerna för sponsring.

Regeringen anser att en mer jämställd idrott är en viktig fråga. Det är mycket glädjande att intresset för bland annat damfotbollen ökar och att så många av oss följde fotbolls-VM i somras. Reglerna om avdrag för sponsring är neutrala ur ett jämställdhetsperspektiv och missgynnar inte i sig damidrotten. Historiskt har det dock varit så att det lägre intresset för damidrott har inneburit att motprestationerna till sponsorer har ansetts ha ett lägre marknadsvärde. Det är därför mycket glädjande att damidrotten drar en större publik och växer i popularitet eftersom det inte bara gör det mer attraktivt för företagen att sponsra jämställt utan också innebär att marknadsvärdet och rätten till skattemässigt avdrag för sådan sponsring ökar.

Med det sagt kan och bör vi politiker såklart också göra vad vi kan för att idrotten ska bli mer jämställd. Riksdagen riktade 2022 ett tillkännagivande om att se över regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk. Frågan kommer att analyseras, och regeringen återkommer i frågan.

Utgifter för gåvor och utgifter för sponsring behandlas på olika sätt i inkomstskattelagen. Ett företags utgifter för gåvor får aldrig dras av. Ett företags utgifter för sponsring ska i jämförelse prövas enligt inkomstskattelagens huvudregel om att avdrag får göras för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den utredning som interpellanten hänvisar till beslutades under sommaren 2023 och ska lämna förslag på ett skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet. Utredaren ska bland annat ta fram förslag på hur ett skatteincitament för gåvor från juridiska personer bör utformas. Eftersom skattereglerna för sponsring skiljer sig från skattereglerna för gåvor har det inte bedömts lämpligt att utredningen även skulle omfatta frågor om avdragsrätt för sponsring.

Fru talman! Jag ska fatta mig mycket kort.

Senast 2026 ska man ansöka om att få pengarna. Det är inte så att vi väntar på pengarna, utan nu för vi en diskussion om planen. Jag gör som jag brukar och säger som det är: Vi vet inte exakt vilka nivåer det handlar om. Men framför allt är hela poängen att det inte ska bli ett tapp när vi nu diskuterar olika insatser med kommissionen. Det är det ärliga och raka svaret.

Jag tror att det är alldeles självklart för alla i den här salen att det inte handlar om den fulla summan utan om en del som diskuteras. Min förhoppning är självklart att vi ska lösa den frågan med kommissionen. Det är det enkla svaret.

Ett lika enkelt påstående är att jag tror att väldigt många är glada att vi lade om just den här politiken, som drev upp priserna på drivmedel så oerhört. Att vi tar bort detta ur planen, som vi naturligtvis måste göra, är ju en följd av att vi underlättar för människor som bor och verkar i Sverige.

Jag tänker inte förlänga den här debatten. Vi kommer att återkomma när vi vet. Jag tycker att man ska säga saker när man vet saker. Det jag vet är att vi nu diskuterar med kommissionen. Vi kommer att återkomma, och min förhoppning är som sagt att vi ska lösa den här frågan så snabbt som möjligt - men framför allt så bra som möjligt.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att det kan vara bra att förklara för den som eventuellt tittar på webb-tv, på SVT eller någon annanstans vad detta handlar om.

Det handlar alltså om att Sverige skickar in en återhämtningsplan till EU med olika insatser i olika delar för att sedan kunna få betalningar längre fram. Det vi pratar om just nu är en del av många, många delar, och den handlar om reduktionsplikten.

Reduktionsplikten är, som många vet, en åtgärd som drev upp priset på drivmedel väldigt kraftigt. Detta ställde till det för många människor runt om i landet som är beroende av sin bil. Det kan handla om att man ska skjutsa barnen till skolan eller till träning eller om att man har ett nattjobb och måste ta bilen för att kunna ta sig till jobbet.

Denna åtgärd har vi som bekant ändrat på. Det blev väldigt tydligt den 1 januari i år. Den politiken har vi lagt om, och vi har sänkt reduktionsplikten. Det gjorde en skillnad med 4 kronor från en dag till en annan vid årsskiftet. Det var välkommet och viktigt. Det är just denna del av planen som vi i regeringen nu diskuterar med kommissionen för att vi ska hitta andra insatser för att kunna ta del av hela kakan som handlar om de här pengarna.

Jag tycker att det är märkligt att två ledamöter som jag ser som kloka socialdemokrater kan vilja insinuera att det handlar om 38 miljarder för att man vill ändra en sak i en plan. Och på tal om ansvar: Jag tar ansvar när jag säger att jag inte vet exakt, för vi förhandlar och diskuterar nu. Hela vår inställning är att vi ska kunna ersätta detta med andra åtgärder så att Sverige ska kunna ta emot alla de pengar som det hade handlat om även med reduktionsplikten.

Jag är ärlig. Vi jobbar stenhårt på att hitta en annan åtgärd, eller flera andra bra åtgärder, för att vi inte ska gå miste om pengar. Det är ett öppet, ärligt och enkelt svar.

Björn Wiechel sa att det är många svenskar som nu undrar. Jag tror att många svenskar är väldigt glada över vårt beslut om reduktionsplikten. Vare sig man röstade på Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna eller något annat parti är många som är beroende av bilen väldigt glada att vi lade om politiken. Vi lägger också om klimatpolitiken så att den går mer hand i hand med det vi nu har bestämt oss för på EU-nivå: elektrifiering.

Vi lägger om klimatpolitiken till en mer effektiv politik som också gör det enklare för vanliga människor som är beroende av sin bil att faktiskt kunna leva. Det är om detta denna fråga handlar.

Nej, man kommer inte att få ett exakt svar eftersom det fortfarande pågår en förhandling och diskussion med kommissionen. Jag hoppas att ingen ska skrämma den svenska befolkningen med att det skulle handla att vi går miste om alla dessa pengar. Självklart är det inte så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen, fru talman: Jag minns den gången när jag var i opposition och i finansutskottet ställde frågan till den dåvarande statssekreteraren från Socialdemokraterna: Om en annan regering bildas efter valet, kan man då ändra i planen? Absolut, var svaret.

Fru talman! Björn Wiechel har frågat mig om jag har någon uppfattning om vilken summa Sverige riskerar att gå miste om från EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens, RRF, till följd av att reduktionsplikten sänktes från och med den 1 januari 2024.

Mitt besked när frågan ställts i andra sammanhang här i riksdagen har varit att det är en överdrift att det skulle kunna handla om hela Sveriges tilldelning från RRF. Kommissionen har i ett meddelande till Europaparlamentet och rådet den 21 februari 2023 tagit fram en metodologi för innehållande av medel från RRF där det tydliggjorts att det innehållna beloppet inte kan överstiga beloppet i den delbetalning där det aktuella delmålet eller målet ingår. Hur kommissionen ska tillämpa metodologin för reduktionsplikten vet vi ännu inte. Därför är mitt enkla svar på Björn Wiechels fråga nej.

Vi för nu diskussioner med kommissionen om att byta ut reduktionsplikten mot andra åtgärder som bidrar till samma mål i Sveriges återhämtningsplan. Min förhoppning är att vi kommer att lösa detta och revidera den svenska planen så att återflödet från faciliteten inte behöver påverkas alls.

Fru talman! Tack, Mathias Tegnér, för idoghet!

Vi har diskuterat den här frågan tidigare. Jag kommer att upprepa vad jag sagt i tidigare svar. Regeringen ser allvarligt på både skatteflykt och skatteundandraganden. Vi vill självklart slå vakt om det svenska skattesystemet för att vi ska kunna förbättra välfärden och säkra statens grundläggande uppgifter. Det är därför som det är så viktigt att arbeta för att minska den aggressiva skatteplaneringen och skatteflykten.

Vad gäller problemen med tioårsregeln har både Skatteverket och Riksrevisionen upplyst om problemen. Det gäller bland annat att skatteavtalen inte tillämpas fullt ut. På samma sätt skulle en exitskatt ha problem i sin tillämpning. Det gäller bland annat att det innebär en beskattning av en ännu inte realiserad kapitalvinst. Det är oklart hur det skulle fungera inom EU.

Med det sagt arbetar vi såklart hårt med att motverka både skattefusk och aggressiv skatteplanering. Som jag sagt tidigare här i kammaren prioriterades det arbetet när vi hade ordförandeskapet i EU. Det gjordes till exempel genom att vi ledde arbetet med en uppdatering av EU:s förteckning av de icke samarbetsvilliga jurisdiktionerna på skatteområdet. Den förteckningen uppdaterades i oktober, och nu finns det tre nya som har lagts till.

Allt detta är viktigt för att motarbeta och motverka skatteflykt och skatteundandragande. I vårt arbete med skatteavtal arbetar vi dessutom med att aktivt förbättra våra samarbeten mellan länder vad gäller skatteflykt. Men mer behöver absolut göras. Där är därför vi också bedriver ett väldigt aktivt arbete här på hemmaplan.

Jag har det senaste året bland annat fått möjligheten att ta emot två utredningar på området. En är en utredning om åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier. Den andra är ett delbetänkande från en annan utredning om en översyn av vissa skatteförfaranderegler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Båda dessa utredningar har så fort de kom in på Finansdepartementet skickats ut på remiss. Vi kommer självklart att jobba med dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Mathias Tegnér och jag har debatterat den här frågan flera gånger här i kammaren. Jag hoppas att Mathias känner att han kommer lite närmare svaret. Han har fått ett svar. Det här är mitt svar. Det är dessutom mitt avslutande anförande den här gången. Jag kommer inte att lägga till något ytterligare i den här debatten. Jag önskar interpellanten en fortsatt trevlig vecka.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Mathias Tegnér har frågat mig om jag anser att det finns problem med den nuvarande så kallade tioårsregeln och om jag avser att vidta åtgärder för en effektiv kapitalbeskattning vid utflyttning från Sverige.

Bland annat Skatteverket och Riksrevisionen har uppmärksammat att det finns problem med tioårsregelns effektivitet.

Som jag förklarat i tidigare interpellationsdebatter med bland annat Mathias Tegnér under 2023 bereds frågan om en reformering av tioårsregeln fortsatt inom Regeringskansliet. Frågan om förändringar av den befintliga utflyttningsbeskattningen är komplex, och det finns olika lösningar på de problem som har uppmärksammats. Sverige är en liten och öppen ekonomi som bygger sitt välstånd på handel och export. Det är därför viktigt att ett eventuellt nytt regelverk i Sverige inte medför negativa effekter på företagande och näringslivsklimat eller försvårar rekrytering av utländsk kompetens på ett omotiverat sätt. Det är också viktigt med klara och tydliga regler som inte skapar onödigt krångel.

Fru talman! Jag tackar för debatten. Det är många som kämpar nu. Det är januari, en av de absolut tuffaste månaderna på året, nu dessutom efter de allra tuffaste åren på mycket länge för många. Det är just därför den budget som började gälla för 30 dagar sedan riktar sig till och stöttar hushåll och välfärd. Samtidigt bygger vi Sverige tryggare och säkrare, både mot kriminalitet och mot andra länder, särskilt Ryssland.

Fru talman! Vad gör då regeringen? Jag har svarat på den frågan flera gånger. Min viktigaste uppgift har ända sedan dag ett varit att både bekämpa inflation och se till att stötta hushåll. Uppenbarligen tycker Socialdemokraterna inte att vi gör rätt saker, men vi gör det vi tror är rätt, nämligen att stötta dem med minst marginaler, sänka skatten på inkomster och se till att de indexeringar som vi i grunden har också kan stötta dem som har det allra tuffast.

Fru talman! Jag har sagt det många gånger: När det gäller dem som står allra längst från arbetsmarknaden, som blev bortglömda och gömda i statistiken under många år, som inte har jobb att gå till och som känner sig ännu mer utlämnade fortsätter vi arbetet med att uppmuntra och stötta med utbildningsinsatser och andra delar. Framför allt måste de kvinnor som inte har en egen ekonomi och som inte hade det ens i högkonjunktur få komma i arbete och uppleva ekonomisk frihet.

Det är många barn och vuxna som har det tufft nu. Jag har pratat med många. Jag har dem i min närhet. För egen del är jag privilegierad nu, men jag hade det själv väldigt tufft på 90-talet. Precis som ni känner jag många människor som har det extremt tufft. Jag har dem för ansiktet varje dag. Det är därför jag nu både har ansvar och tar ansvar tillsammans med andra i den moderatledda regeringen.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack till interpellanterna och alla andra debattörer i detta mycket viktiga ämne!

Sverige har verkligen blivit farligare och fattigare. Det var det Sverige vi ärvde hösten 2022. Jag är fast besluten om att Sverige ska bli tryggare och rikare igen. Vi bygger Sverige tryggare, bit för bit, och har ett högt tempo i rättspolitiken. Vi vänder på varje sten för att knäcka gängen och deras ekonomi.

Vi ska också bygga Sverige rikare. Just nu befinner sig landet i en ekonomisk vinter. Inflationen tog fart hösten 2021 och har fortsatt. Nu börjar vi äntligen få grepp om den genom att vi har gjort det vi kan med finanspolitiken. Det handlar inte om enskilda förslag utan om en budget som inte är expansiv trots lågkonjunkturen. Det är inte lätt, men det är viktigt för att det inte ska bli ännu tuffare för dem som har det svårast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi stöttar också de hushåll som har det tuffast; jag vill bara upprepa det. Det har varit viktigt. Allra bäst och mest träffsäkert är det förhöjda och förlängda bostadsbidraget, men vi sänker även skatten på vanliga inkomster. Glöm inte heller bort att många ersättningar indexeras, till exempel sjuk- och aktivitetsersättningen. Det är helt rimligt, men de gör det, och då är det också viktigt att löntagarna - lokalvårdaren, administratören, elektrikern och bilmekanikern - får del av det och känner att köpkraften inte helt och hållet försvinner ned i källaren. Det här är viktigt för att underlätta för människor.

Hur hade det då blivit i Socialdemokraternas Sverige? Där hade drivmedlet kostat flera kronor mer i Norrbotten i dag. Skatterna hade inte sett likadana ut. Drivmedelsskatten hade inte sänkts ett par gånger utan varit mycket högre. Man ska nog vara ärlig med det.

Sedan kan vi ha olika åtgärder för att stötta hushållen. Det har varit viktigt för oss att se till att dämpa kostnadstrycket för alla människor som kämpar och går till jobbet varje dag men ändå har små marginaler.

Fru talman! Jag vill säga någonting kort om matjättar och banker. Bankerna kommer jag snart till. Matjättarna tar jag först. I mars 2023 träffade jag de tre matjättarna, var och en för sig, och pratade ganska allvarligt med dem. I april bröts trenden att priserna på livsmedel drev upp inflationen. Sedan dess har den andelen av inflationen minskat. Energipriserna har bidragit negativt, och matprisernas bidrag är väldigt litet i förhållande till vissa andra varor och tjänster. Det hade effekt.

Jag vill bara säga en kort sak om bankerna. Jag håller helt med om att bilden är provocerande, och det har jag sagt många gånger. Men vem tror att ytterligare en bankskatt skulle göra det lättare? Vi har ju redan en bankskatt - kom ihåg det! Och vad leder den till? Jo, att det blir ännu tuffare för bolånekunderna.

Jag kallar det för en bolåneskatt eftersom de vältrar över kostnaden på dem som redan har det tufft. Men, som Jan Ericson var inne på, Socialdemokraterna slänger in ett förslag i finansutskottet som inte går att genomföra. Jag förväntar mig mer av socialdemokrater i opposition. Det ska faktiskt gå att genomföra den politik man lägger fram.

Jag måste också säga att jag har pratat med bankerna, särskilt när inlånings- och utlåningsräntorna inte gick i takt. Jag vill rekommendera, eftersom jag nämnde Swedbank, att socialdemokratiska ledamöter talar med både ordförande och vd. En har varit statsminister i Sverige och är socialdemokrat, och en har varit statssekreterare för Socialdemokraterna. Vi får alla göra vårt. Jag förväntar mig att ni gör ert. Men jag är ledsen - en bankskatt tror jag bara skulle försvåra för människor, och därför tror jag att det är en dålig idé.

Med det sagt kan man ändå göra saker och förbättra konkurrensen. Det är för lite konkurrens. Vi jobbar med ränteskillnadsersättningen så att det ska bli billigare att byta bank. Det ska också bli enklare att byta bank, tack vare införandet av digitala verktyg i stället för att man ska behöva vänta två veckor på ett kuvert. Bankerna vill ju ibland göra det krångligt. Vi måste göra det lättare att byta bank. Det gör jag, konkret, och jag hoppas att socialdemokrater också vill göra konkreta saker som funkar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)