Fru talman! Punktskatter är en viktig del av vårt skattesystem och påverkar både ekonomin och samhället i stort. Punktskatter används för att styra människors beteenden. Syftet är att stödja folk att till exempel göra mer hälsosamma och miljömässigt riktiga livsval, men punktskatter bidrar såklart också till skatteuppbörden och således till finansieringen av det offentliga. Att människor gör mer hälsosamma och miljömässigt hållbara livsval minskar också utgifterna för det offentliga på sikt.

Regeringen har i budgetkommunikationen pekat på en rad punktskatteförändringar som gör att regeringens övergripande mål blir oklart. Jag ställde denna interpellation för att få klarhet i regeringens ståndpunkter och planer gällande punktskatter, särskilt sänkningen av skatten på snus och slopandet av plastpåseskatten. På vilket sätt ska man få människor att göra hälsosamma och miljömässiga livsval med denna förändring?

I budgeten för i år vill regeringen lägga över 500 miljoner kronor på att slopa skatten på plastpåsar. Vi kan absolut ha ett resonemang om ifall människor har ändrat sitt beteendemönster angående plastpåsar sedan skatten infördes, men jag tycker att det är ganska tydligt att det är mer givet att man tar med sig någonting att bära hem sina varor i. Man tar med sig kassar hemifrån när man går och handlar. Människor är mer medvetna i dag än tidigare. Det är bra, tycker jag, och vi ska fortsätta att vara det.

Vi ska komma ihåg att ett av motiven till att skatten infördes var att ett nytt EU-direktiv trädde i kraft där medlemsländerna fick betala en högre medlemsavgift baserat på hur många plastpåsar som såldes: Ju större försäljning av plastpåsar, desto större bidrag till EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utan att ta i överdrivet mycket kan man säga att slopandet av platspåseskatten kan kosta oss över 1 miljard i förlorade skatteintäkter. Jag frågar mig om detta är en av de viktigaste prioriteringarna att göra just nu.

Jag blir fortfarande inte klok på om prissänkningen med 3 kronor per snusdosa de facto kommer att bli av. Jag ser en ganska stor risk att konsumenterna inte kommer att märka av någon direkt prissänkning utan att tobaksindustrin snarare ser sin chans att dryga ut sina vinstmarginaler. Vi ser ju detta på annat håll, bland annat när det gäller hur matpriserna drar iväg nu. Då är det ett ganska vanskligt löfte att en snusdosa ska bli 3 kronor billigare. Dessutom kostar dessa 3 kronor per dosa 800 miljoner för staten. Det är en ganska dyr prioritering.

Finansministern säger att man lägger fram en stram budget och att det är dystra och hårda tider. Jag tycker att det är märkligt att man gör just denna prioritering.

Sverige och världen står inför stora prövningar som kräver gemensamma lösningar. Det är prövningar som kräver att vi kraftsamlar och som kräver lösningar där vi satsar. Varför var just dessa prioriteringar viktiga för regeringen i relation till allt annat i ett svårt ekonomiskt läge?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Finansministern och jag hade den här debatten tidigare, men vi kanske har delade meningar om hur mycket vi tog debatten. Flera av mina argument bemöttes inte av finansministern, och därför interpellerade jag igen. Jag anser att det är viktigt att vi har denna debatt i kammaren.

Vi socialdemokrater låter skattesänkningen på snus ligga kvar i vår budget, men till skillnad från denna regering har vi råd att göra det. Den här regeringen har inte råd att göra denna typ av skattesänkningar.

Fru talman! Statsrådet har vid otaliga tillfällen sagt att det är bistra ekonomiska tider och att tuffa prioriteringar behöver göras. Alla kan inte få allt, men jag vill komma tillbaka till att punktskatter bidrar till skatteuppbörden och således till finansieringen av det offentliga.

Det är inte bara ekonomin som är svår för staten. Vi har många hushåll som går på knäna ekonomiskt. Vi ser att matpriserna fortfarande stiger. Vi ser också hur våra sjukvårdsregioner går med gigantiska underskott - det är så tufft ekonomiskt att de drivs till att säga upp personal.

Vi ser en hög arbetslöshet, och antalet varsel ökar. Vi ser även att många kommuner runt om i landet sliter med ekonomin för att få det mest grundläggande, som äldreomsorg och skola, att gå ihop.

I och med budgetarna för 2023 och 2024 lämnar staten kommunerna och regionerna bakom sig. De får inte i närheten av de pengar som de behöver för att bedriva den mest grundläggande verksamheten.

Fru talman! Jag inte ens nämnt ett av de största och mest akuta samhällsproblemen: den gängkriminalitet som sliter sönder Sverige. Knarkaffärer driver barn till att mörda varandra. Trygga bostadsområden sätts i skräck.

Ja, vi behöver stärka rättsväsendet. Ja, vi behöver skärpa fler straff. Ja, vi behöver ge fler verktyg till polisen och tullen för att stoppa våldet och knarket. Men vi behöver också stoppa nyrekryteringen till gängen. Vi behöver sätta stopp för alla de barn som står på kö - barn som ännu inte har begått några brott ska inte heller göra det.

Vi behöver kraftsamla tillsammans för att sätta stopp för detta våld. Det praktiska, handgripliga jobbet görs ute i våra kommuner. Våra kommuner behöver förses med de resurser och verktyg som de behöver.

Det jag inte kan förstå är att regeringen i det här läget inte förmår att kraftsamla bättre och inte prioriterar detta bättre i budgeten. Det är 290 kommuner som får dela på 80 miljoner kronor för att nya barn inte ska rekryteras in i kriminalitet och för det förebyggande arbetet. Var 80 miljoner kronor allt ni kunde ge?

Regeringen har råd att lägga miljardbelopp på att ta bort plastpåseskatten och sänka skatten på snus, i bästa fall med några kronor per dosa. Tycker statsrådet fortfarande att detta är rätt prioriteringar att göra? Man lägger miljarder på att sänka skatten på snus och ta bort skatten på plastpåsar, men man kan inte ens lägga 100 miljoner till kommuner för att stoppa nyrekryteringen till gängkriminaliteten. Är det rätt prioriteringar?

Svar på interpellationer

(Applåder)