Elisabeth Svantesson

Fru talman! Jag tackar för det stora engagemanget för svenska hushåll som kämpar just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi befinner oss i en väldigt svår och besvärlig tid när så många saker drabbar Sverige och möter Sverige på en gång. Vi har ett krig i vårt närområde - ett krig som vi till och med är engagerade i. Det har inte hänt på väldigt länge. Vi har en förhöjd terrorhotsnivå i landet, vilket är allvarligt. Det tragiska som hände i Bryssel för bara några månader sedan visar hur sårbar vår demokrati är. Dessutom har vi gängvåld och skjutningar och mycket otrygghet som har växt fram under det senaste decenniet. Till detta kommer det som den här debatten handlar om: en väldigt tuff ekonomisk situation med en inflation som under 2021 började ta fart och som har varit brutalt hög, högre än på flera decennier, samtidigt som Sverige befinner sig i en lågkonjunktur.

Allt detta tillsammans gör att vi som land prövas. Men de som prövas allra hårdast är självklart de som många här har nämnt: de med allra minst marginaler, de som har svårt att få ekonomin att gå ihop, de som inte har pengar kvar att köpa mjölk och smör för i mitten av månaden och som väntar på barnbidraget den 19. Alla de - och de är många - kämpar väldigt hårt.

Fru talman! Låt mig vara tydlig: Sedan jag fick det här jobbet i oktober 2022 har mitt fokus och min absoluta prioritering varit att pressa tillbaka inflationen för att dessa pris- och kostnadsökningar inte ska fortgå. Det har varit en prioriterad uppgift just för att jag vet vad inflation gör med människor, löntagare, och med samhällsekonomin.

Det som vi tillsammans med många aktörer gör och har gjort, det fungerar. Även om sista ronden inte är över har nu inflationen på allvar börjat sjunka. Det är ett mycket bra besked som visar att det vi gör fungerar. Om inflationen inte skulle dämpas skulle kostnaderna öka och räntorna fortsätta att stiga, och detta skulle utsätta många för en tuff situation.

Tillsammans med den här bekämpningen av inflationen har min andra viktiga prioritet varit - det har ni hört mig säga många gånger - att stötta hushåll och välfärd i en svår tid. Ingen här inne kan kompensera fullt ut för vad hög inflation innebär, men den här regeringen betalade förra året ut ett stort elstöd och har sett till att sänka skatten för alla som arbetar och alla som har pension. Den här regeringen har sänkt skatten på drivmedel i två år nu och fick dieselpriset att minska med 4 kronor från nyårsafton till nyårsdagen. Det vet jag att många i Norrbotten och Västerbotten och på andra ställen runt om i landet är glada för.

Vi har alltså underlättat, och kommer att fortsätta underlätta, för människor på olika sätt. Det var också den här regeringen, fru talman, som såg till att höja bostadsbidraget för barnfamiljer och förlänga det - det var ingen annan regering och ingen annan majoritet här inne.

Är jag nöjd och glad? Nej, jag kommer inte att vara nöjd och glad förrän inflationen är nere på de nivåer den ska vara. Jag kommer inte att vara nöjd och glad förrän vi ser reallöneökningarna stiga igen. Är det några som har drabbats allra hårdast i den här inflationsmiljön så är det helt vanliga löntagare. Många av våra system, såsom garantipension, studiemedel och annat, indexeras, som ni vet - den som för några år sedan inte visste vad indexering var har nu blivit väl medveten om det - de indexeras och kompenseras. Men vanliga löntagare har inte på det sättet fått tillbaka vad de har förlorat. Därför var det så viktigt för oss att sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare, för de behöver få en förstärkning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tackar för debatten. Vi kommer att fortsätta den ett tag till, och då får jag anledning att berätta mer om hur jag ser på läget.

(Applåder)

Svar på interpellationer

Fru talman! Mot bakgrund av att hushållen pressas av inflationen och högre räntor har Eva Lindh frågat mig om jag delar bilden av hur det ekonomiska läget i landet ser ut. Hon har också frågat hur jag avser att agera när julen och årets ekonomiskt svåraste månad, januari, närmar sig och om det finns någon plan för att människor som nu lever i ekonomisk utsatthet ska få något ytterligare stöd.

Linus Sköld har frågat mig hur jag ska se till att det inte blir de med de minsta marginalerna som får bära hela den ekonomiska krisen, vad jag avser att vidta för åtgärder för att stärka de mest utsatta hushållens ekonomi samt hur jag ska agera för att stoppa de skenande kostnadsökningarna för norrbottniska hushåll.

Åsa Eriksson har frågat mig vad jag avser att göra för att minska antalet barnfamiljer i behov av välgörenhet.

Inflationen och höga räntor slår hårt mot hushållen och allra hårdast mot dem som redan har små marginaler, från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Regeringen bedriver en politik för hela landet och arbetar för att minska kostnadsökningarna för familjer i såväl Linköping, Norberg, Älvsbyn som Örebro. Inflationsbekämpningen har börjat ge resultat, men inflationen är fortfarande för hög. Att bekämpa inflationen är därför fortsatt prioriterat för regeringen, samtidigt som vi stöttar hushåll och välfärd.

Många hushåll med svag ekonomi har fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar. Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer, elstöd, höjd a-kassa och sänkt energiskatt på drivmedel är åtgärder som har varit särskilt betydelsefulla för hushåll med små marginaler. Vid årsskiftet sänktes även reduktionsplikten, vilket bidrog till att minska dieselpriset med över 4 kronor per liter. Budgeten för 2024 innehåller viktiga strukturreformer samtidigt som vi stöttar hushåll och välfärd, bland annat genom förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare, sänkt skatt för pensionärer och ytterligare sänkt skatt på drivmedel. Det ger hushåll med knappa resurser mer i plånboken.

På längre sikt är det bästa sättet att minska risken för fattigdom att få fler i arbete. För att stärka arbetslinjen genomför regeringen ett antal åtgärder som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. För att fler ska komma i arbete behöver även fler företag starta och växa i Sverige. Regeringen kommer därför att föra en politik som lägger grunden för en högre tillväxt.

Herr talman! Tack, Niklas Sigvardsson, för att även du lyfter upp en mycket viktig fråga!

Vi möter nu en situation med en ekonomisk vinter som är tuffare och kallare och biter hårdare än på väldigt länge. Den drabbar människorna som har de allra minsta marginalerna.

Som jag nämnt tidigare gör regeringen flera saker för att stötta och underlätta för de hushåll som har det tuffast. Förutom att många av våra ersättningssystem kompenseras och skrivs upp med inflationen har vi aktivt sett till att sänka skatten. Vi ser till att bostadsbidraget förlängs. Vi ser till att sänka drivmedelspriser och annat. Som jag sagt kommer det ändå att vara tufft för många, och staten kommer inte att kunna kompensera för allt. Men vi gör det här.

Jag tänker också på alla civilsamhällesorganisationer som just nu jobbar aktivt, ideellt och med olika typer av stöd. De gör ett fantastiskt jobb.

Vi kan som privatpersoner fortsätta hjälpa där men också lyfta de organisationerna och tillsammans i kommunerna och staten underlätta för människorna som har det allra tuffast så att vi tar oss igenom den här lågkonjunkturen och så att nästa jul kan bli betydligt ljusare än den här julen.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Tack, Adam Reuterskiöld, för frågan!

Ja, det pågick en skattskrivning och folkbokföring för drygt 2 000 år sedan på annat håll i världen, och i Sverige var det väl senast på 90-talet.

Sedan dess har mycket hänt i Sverige, är väl det minsta man kan säga. Vi har blivit väldigt många fler. Det är många som har invandrat hit, och vi har inte haft koll på hur många människor som har befunnit sig här, vilka som har varit här, var de bor och om de bor på rätt ställe. Ett typexempel för ett par år sedan var den irakiske försvarsministern i Irak som hade svenska bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så kan vi inte ha det, så regeringen har gett ett tydligt uppdrag till Skatteverket att jobba med folkräkning. De har kommit in med en rapport om hur, vilka verktyg de behöver och vilka verktyg de tänker jobba med. De har fått resurser för att jobba och bli fler. De gör allt från dörrknackning till helt andra saker för att ta fram en lägesbild av hur det verkligen ser ut.

Jag har själv varit med och knackat dörr och upptäckte där och då att det inte var helt rätt personer som bodde där, så att säga.

Herr talman! Tack, David Perez, för frågan!

Det har verkligen blivit tydligt det här året - de här åren - när räntorna har stigit hur många som också drabbas av högre bolånekostnader.

Vi har också sett, som många varit inne på här, att bankerna gör stora vinster och inte har varit alls så snabba att höja till exempel inlåningsräntan som utlåningsräntan.

Politiken ska göra sitt. Vi har tagit fram den här utredningen, som vi nu går igenom. Grundtanken är att det ska bli billigare och enklare att byta bank.

Vi gör fler saker - exempelvis låter vi Konkurrensverket granska den här branschen ordentligt.

Hushållen och bankkunderna behöver också göra sitt och rösta med fötterna. Det är det som vi vill underlätta.

Det är en prioriterad och viktig fråga att göra detta i en väldigt svår tid för många.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Ida Ekeroth Clausson, för en mycket viktig fråga!

Det är många som kämpar. Det är inte bara lågkonjunktur. Det är dessutom en inflationssituation som vi inte har mött på tre decennier. Även om det var 90-tal vet jag hur det är att vara besviken på att man inte kan ge sina barn de julklappar som de önskar. Går man tillbaka i tiden var det säkert många av oss som känt av små marginaler som barn. Det är en tuff tid.

Vad gör då regeringen? Jag vill svara på den frågan. Vi stöttar exempelvis, som jag tidigare nämnde, med bostadsbidraget som är förhöjt och förlängt. Vi ser till att sänka kostnaderna för att köra bil. Många som har barn har också bil och är beroende av den. Vi ändrar reduktionsplikten och sänker skatterna. Vi sänker också skatt för den som arbetar.

Allt detta gör skillnad. Men det kommer fortfarande att vara tufft. 2024 blir ett tufft år med lågkonjunktur och något ökad arbetslöshet. Men vi kommer att fortsätta att stötta hushållen och välfärden i detta.

Herr talman! Tack, David Lång, för frågan!

Precis som ledamoten nämner är det pressade tider. Man måste prioritera i varje budget. Man tar en budget i taget, en reform i taget och ett steg i taget.

Vi har sänkt och sänker inkomstskatter, skatt på pension, skatt på drivmedel och mycket annat.

Självklart är flygskatten en dålig skatt. I grund och botten har den skapat större problem i flygbranschen. Om den kommer upp i olika budgetförhandlingar mellan våra fyra partier får framtiden utvisa, men det är inte helt otänkbart.

I grund och botten behöver vi sänka fler skatter i Sverige. Vi får dock göra det ansvarsfullt. Vi får ta en sak i taget, en skatt i taget och en reform i taget.

Herr talman! Tack, Cecilia Engström, för frågan.

Detta är ju en viktig del i det arbete som vi gör för att helt enkelt strypa kranarna till den kriminella ekonomin. Det är den ekonomin som göder gängen. Det är också den ekonomin som gör att många unga nu kommer in i en kriminalitet som till och med leder till att många unga dödar andra unga.

På många sätt finns det anledning att arbeta mot bedrägerier, småfusk och den grova kriminaliteten. Utbetalningsmyndigheten kommer att arbeta på så sätt att utbetalningar från olika större myndigheter, till exempel Försäkringskassan, kommer att ske via denna myndighet. Det gör att man kan få kontroll på de totala utbetalningarna på ett helt annat sätt än i dag, där man kan lura systemet på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi jobbar dessutom med att förändra sekretessen mellan olika myndigheter, så att de kan dela information. Vi jobbar med en folkräkning för att veta att folk bor på rätt ställe - man kanske säger att man bor i Sverige men bor någon annanstans. Allt detta tillsammans kommer att underlätta arbetet och strypa kranarna.

Herr talman! Jag tackar Jacob Risberg för att han framförde detta ypperliga rim. Jag kan lova Jacob Risberg att vi arbetar för fullt med planen och självklart kommer att återkomma.

Det är viktigt att vi under åren framöver har en effektiv och bra klimatpolitik som får ned utsläppen. Sverige är ett fantastiskt land med höga ambitioner; till exempel är den el som produceras här till 98 procent fossilfri. Vi ligger i framkant på många sätt - svenska hushåll gör det, företag gör det och politiken gör det - och det kommer vi att fortsätta göra, vilket Jacob Risberg och andra kommer att få se när planen kommer.

Tyvärr är jag inte särskilt duktig på vare sig diktande eller rim, så jag får avsluta utan sådant.

Herr talman! Min statsrådskollega tog emot utredningen bara i går, eller om det var i förrgår, och jag ser fram emot att ta del av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Helena Vilhelmsson lyfter fram det orimliga här: Vi har två olika lagstiftningar som krockar med varandra, vilket sätter dessa kvinnor i en helt orimlig situation där de till exempel kan ha en skatteskuld trots att de blivit utnyttjade i trafficking och annat. Det är fullständigt orimligt. Därför har jag sagt att vi ska ta del av allt som framkommer i utredningen och se om vi behöver ta frågan vidare samt hur det ska göras.

Jag tror att det i grund och botten kan behövas lagstiftningsändringar, men jag ska gå till botten med detta. Den situation som Talita och andra har uppmärksammat visar nämligen att kvinnor minst sagt drabbas dubbelt i detta, och det ska inte ske.

Herr talman! Jag tackar Niklas Karlsson för frågan. Svaret är: Det tycker finansministern inte.

Om jag slutar prata om mig själv i tredje person kan jag i stället säga att jag verkligen inte tycker att det är rimligt. Det är därför vi sänker skatten på låga och medelhöga inkomster. Det är därför vi sänker drivmedelsskatter. Det är därför vi förändrar reduktionsplikten från den 1 januari. Medan andra partier här inne vill göra det dyrare att tanka gör vi det billigare, och så vidare.

Det var också därför jag tog ett minst sagt ordentligt prat med matjättarna i mars för att de inte skulle passa på att höja priser bara för att de kanske hade kunnat, och från april bröts den trenden. Vi jobbar varje dag för att underlätta för människor i en väldigt svår tid. Bland dem som har det allra sämst finns barnfamiljer med bostadsbidrag, och vi har både höjt och förlängt det för att stötta den gruppen.

Alltså: Nej, jag tycker inte att det är rimligt, och därför ser vi nu till att underlätta för helt vanliga människor att faktiskt klara situationen lite bättre. Med det sagt är det tufft för många just nu - inför julen, inför januari och inför nästa år.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Camilla Hansén för frågan.

Skolan är definitivt central. Vi har varit inne på det tidigare. Just nu är det en tuff situation ute i många kommuner och regioner på grund av inflationen. Vi vet att situationen kommer att dämpas efter 2025. Det är också glädjande att inflationen är på väg ned, annars kommer kostnadskrisen i svensk välfärd att fortsätta att öka.

Regeringen ser till, med den budget som börjar gälla den 1 januari, att täcka upp majoriteten av det underskott som kommuner och regioner räknade med i höstas. Det är en viktig del, och det är den största satsningen. Men kommer det att räcka? Nej, därför att staten inte kan kompensera för allt som inflationen innebär. Den innebär just ökade kostnader för alla. Skulle vi kompensera och ta stora lån, som Miljöpartiet vill, skulle inflationen fortsätta att stiga, och kostnaderna i svensk skola och välfärd skulle fortsätta att stiga. Det är inte vägen att gå.

Med detta sagt: Jag och vi tänker inte lämna skolan och välfärden i sticket, och det gör vi inte heller.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Cecilia Rönn för frågan.

Trots att vi befinner oss i ett tufft läge arbetar regeringen med frågor som rör vad som händer om fem, tio och femton år. Hur kan svensk tillväxt ta fart och produktiviteten öka? En av de viktiga delarna i detta är kompetensförsörjningsfrågan.

Jag är helt övertygad om att alla vi härinne som träffar små och stora företag runt om i landet får kompetensförsörjningsfrågan till oss som en viktig fråga. Regeringen ser behov av både spets och bredd, det vill säga fler yrkesutbildningar - mer av den varan, det kommer att behövas - fler undersköterskor till välfärden och dessutom spets. Till exempel görs satsningar i budgeten på ingenjörsplatser. Det är viktigt för att få Sverige mer självförsörjande vad gäller exempelvis ingenjörer.

Nästa år läggs en forskningsproposition fram. Den kommer att bli avgörande för tillväxten så att Sverige blir rikare och tryggare åren framöver.

Herr talman! Jag tackar Mathias Bengtsson för frågan.

Att unga människor engagerar sig hoppas och tror jag att alla i den här salen tycker är fantastiskt och viktigt. Och det är viktigt att fler unga engagerar sig. Det kan handla om politiska organisationer, sakfrågor, trossamfund eller övriga engagemang för att påverka sin framtid eller andra människor. Det är i grunden bra.

Jag tror att det ibland finns en överdriven rädsla hos rektorer. Vi här i kammaren bestämmer inte vad rektorerna gör på sina skolor, men man behöver inte vara så rädd. Ibland är man rädd för extremism åt olika håll, men de flesta partier och religiösa samfund är inte extrema.

Regeringens grundhållning är självklart att värna ungdomarnas möjligheter att engagera sig i olika former av föreningar, vare sig det är på grundskola, gymnasieskola eller på andra ställen.

Herr talman! Jag tackar Edward Riedl för frågan.

Precis som ledamoten säger är det en populär sparform som har nått många småsparare. Det finns stora och små sparare, men framför allt många småsparare. Den är populär bland unga kvinnor, vilket gläder mig eftersom många kvinnors livsinkomst ofta blir lägre om man inte har sparat tillräckligt i yngre år.

Det senaste året har inflationen varit hög. Framför allt har räntan stigit, och det har gjort att skatten har ökat något. Den påverkar sparandet, men det är fortfarande ett förmånligt sparande. Det är därför det är så viktigt att få ned både inflation och räntor.

De fyra samarbetspartierna, Tidöpartierna, är helt överens om att fortsätta att underlätta för sparande, just därför att det är en så viktig frihetsreform. Vi arbetar på ett förslag om att undanta 300 000 från skatt på ISK-konto. Det är något som vi har jobbat med, och vi återkommer lite längre fram.

Herr talman! Återigen: Vi drar lärdomar av andra. Vi kommer att återkomma om hur detta ska se ut. Men det viktiga är att vi gör det så fort som möjligt, för det krävs snart och snabbt en ny fart i ny kärnkraft.

Sedan ska man komma ihåg att vindkraften ju inte har varit osubventionerad. Det finns lite olika beräkningar, men någonstans mellan 60 och 100 miljarder har vindkraften subventionerats med genom elcertifikatssystemet. Jag tycker att det är värt att påpeka.

Vi behöver el; det är en viktig infrastruktur för att allt annat ska funka, inklusive omställningen. Här har man lite att lära av gröna i andra länder, skulle jag vilja säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Jan Riise för frågan. I grund och botten handlar det om att vi ska ställa om Sverige - att Sverige ska vara rikare och tryggare om 10, 15, 20 och 30 år än vad vi är i dag. För detta krävs ren, stabil el, och för det krävs kärnkraft men också vindkraft, solkraft och vattenkraft. Alla dessa energislag kommer att vara viktiga för att vi ska kunna göra det vi vill.

På de ställen där man bygger kärnkraft runt om i världen - för det görs på många ställen nu - har staten någon form av aktiv del. Detta ser vi nu över. Vi har sagt att vi är beredda att ha en riskdelningsmodell eftersom det är stora investeringar. Varför säger vi det? Jo, för att vi ser detta som en viktig infrastruktur. Vi behöver el åren framöver för allt det som jag nyss nämnde. Därför ser vi över hur en sådan riskdelningsmodell skulle kunna se ut. Detta har gjorts i andra länder. Jag har själv varit och besökt till exempel England och sett hur det görs där, men det görs på många ställen.

Det är svaret. Vi behöver mer kärnkraft, och då måste staten gå in och ta ett visst ansvar förutom det regulatoriska. Men vi är ännu inte där; vi har ännu inte tagit fram modellen.