Elisabeth Svantesson

Herr talman! Peder Björk har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att de som tidigare beviljats skattebefrielse för biogas inte ska komma att återkrävas på pengarna. Han har också frågat mig om regeringen avser att aktivt medverka i den påbörjade granskningen med avsikt att säkerställa skattebefrielse för biogas i Sverige. Johan Löfstrand har frågat mig hur jag och regeringen arbetar med frågan om skattebefrielse för biogasen och när jag tror att frågan kommer att vara hanterad.

Frågorna är ställda mot bakgrund av att tribunalen, som är EU-domstolens första instans, i december 2022 ogiltigförklarade Sveriges godkännanden för skattebefrielse. Motiveringen var att Europeiska kommissionen i beslutsprocessen borde ha inlett ett så kallat formellt granskningsförfarande. Detta medförde att Skatteverket i mars 2023 meddelade att skattebefrielse för tillfället inte kan medges.

Regeringen verkar för att skattebefrielsen ska godkännas så snart som möjligt. Kommissionen har tagit alldeles för lång tid på sig. Regeringen har fört en aktiv dialog med kommissionen för att den ska påbörja sin granskning, och jag är glad att den nu äntligen har gjort det. Det innebär bland annat att Sverige har ombetts att inkomma med kommentarer för att hjälpa kommissionen att göra en slutlig bedömning. Självklart kommer vi att medverka aktivt i granskningen. Regeringens utgångspunkt i granskningen är att skattebefrielsen ska godkännas på nytt och att frågan om återkrav av skattebeloppen inte blir aktuell.

Då Johan Löfstrand (S), som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Anna-Caren Sätherberg (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Herr talman! Jag tackar för debatten.

Om man hade lyssnat på vad jag sa hade man hört att det är viktigt för oss att de framtida infrastruktursatsningarna ska vara samhällsekonomiskt lönsamma. Man ska inte lägga alla pengar i en korg för ett svindyrt projekt, herr talman, som inte skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt. Under flera år gjorde man detta och gjorde samtidigt alldeles för lite för att se till att den regionala pendlingen runt om i Sverige fungerade. Det var det som var min poäng med samhällsekonomisk lönsamhet. Vi kanske får återkomma till det.

Interpellationen handlade dock om SJ. Jag kan återigen intyga att vi i våra dialoger med SJ har höga förväntningar, precis som svenska folket har, på att tågen ska gå i tid.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tackar för frågorna. Jag har några korta ord till.

Jag tror att jag både i det skriftliga svaret och i mitt tidigare inlägg har svarat specifikt på ledamotens frågor. Jag vill bara tillägga att det självfallet är prioriterat för regeringen att förbättra den transportinfrastruktur vi har. Vi behöver reparera, vi behöver underhålla och vi behöver också i en del fall bygga nytt.

Det som är viktigt för oss är att det är samhällsekonomiskt lönsamt, att vi förvaltar skattebetalarnas pengar på allra bästa sätt och att vi ser att det faktiskt leder till förbättrad pendling och förbättrad godstrafik och annat som är viktigt för att Sverige ska växa och tillväxten bli större. Det var därför vi avbröt arbetet med det kostsamma projektet med höghastighetsbanor - vi såg att pengarna inte användes på bästa sätt där.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att redovisa åtgärder för att stärka järnvägsunderhållet och genomföra detta så att både robustheten, tillförlitligheten och punktligheten kan bli bättre. Det är viktigt att Trafikverket gör också den analysen ordentligt.

Vi vill att Sverige steg för steg ska få en mycket bättre infrastruktur som är både robust och mer tillförlitlig. Som jag sagt tidigare har det svenska infrastruktur- och transportsystemet en enorm underhållsskuld.

Den här debatten handlar dock om staten som ägare av SJ. Som sagt är det av särskild vikt att statligt ägda bolag, bolag som ägs av oss gemensamt, agerar på ett sådant sätt att de kan åtnjuta ett offentligt förtroende. Något vi också hela tiden har uppe till diskussion med SJ i våra ägardialoger är hur man förbättrar punktligheten, som är en av de absolut viktigaste delarna för bolaget.

Men det är ändå viktigt att komma ihåg, herr talman, att detta inte är en myndighet utan ett bolag som finns på en avreglerad marknad i konkurrens med andra tågoperatörer. Det är viktigt eftersom vi styr bolag på det sätt som riksdagen har bestämt att bolag ska styras: Vi har en styrelse, och vi har en ledning som sköter det operativa, helt enkelt den löpande förvaltningen av verksamheten.

Det betyder inte att vi backar tillbaka och inte tar ansvaret att ha en hög och tydlig förväntan på SJ. SJ är ett av de viktigaste bolagen för svenska folket, och det ska nu hantera de rådande problemen. Därför kommer vi i varje dialog framöver att vara väldigt tydliga med just de frågor som vi nu pratar om och som jag också är glad att ledamoten From har lyft upp.

Jag kan försäkra Isak From och dem som lyssnar på debatten att vi fortsätter att följa utvecklingen väldigt nära. Vi ställer också tydliga krav på förändring och förbättring. Alla behöver göra sin del av jobbet, herr talman, och fler tåg behöver komma i tid.

Herr talman! Tack, Isak From, för interpellationen! Det är verkligen en fråga som berör minst sagt många i Sverige.

Sverige är ett avlångt land där det är enormt viktigt att transportsystem och infrastruktur fungerar. Det gäller alltifrån att man ska kunna ta sig till jobbet till att gods ska fraktas och många andra delar som gör att vi behöver resa och röra på oss.

Jag delar verkligen problembilden att tågtrafiken inte har fungerat i Sverige under en lång tid, och jag delar också frustrationen över detta. Även jag, herr talman, har under många år pendlat mycket med tåg. De har ofta varit i tid men också väldigt ofta inte tid, och ibland har det också varit inställda tåg. Det skapar frustration och ibland också en ganska stor kyla och lite annat när man står och fryser på perrongen.

Jag tror ändå att det i en sådan här diskussion och debatt är viktigt att se på vad som är problemet. Som jag nämnde finns det stora utmaningar med SJ, som jag snart kommer in på, men det första och viktigaste är att vi har åratal av eftersatt underhåll på svensk järnväg. Det är uppenbart och tydligt att mycket mer borde ha gjorts under flera decennier för att tågen ska komma i tid och för att vår räls och våra banor och stambanor ska fungera.

Nu är det vi som har ansvaret, som jag brukar säga, och vi kommer att ta detta ansvar. Vi kommer att lägga fram en infrastrukturproposition i höst. Men bara för att ha det sagt: Behovet av underhåll är verkligen enormt.

När vi tittar framåt på den infrastrukturproposition som kommer senare blir det viktigt för oss att se vad som är regional pendling och gods och hur vi kan förbättra och få ut mer av de skattepengar som vi satsar på infrastrukturprojekt. Det är väldigt mycket.

Ibland i debatten låter det som att Sverige inte har investerat i infrastruktur under årens lopp, men det har olika regeringar gjort. Det är viktigt att fortsätta med det. Underhåll är alltså självfallet en viktig del. Den andra del som jag var inne på är också viktig, nämligen att även Trafikverket ska göra sitt jobb så att det går att köra tåg.

Slutligen har SJ ett väldigt stort ansvar, vilket interpellationen handlar om. SJ är ett bolag på en konkurrensutsatt marknad, men de är stora. De har haft stora problem med punktlighet, ibland beroende på saker som de absolut inte själva kan rå för. Som vi som har åkt tåg mycket vet händer det olyckor, och det kan bli problem. Vintern kommer varje år, som en annan ledamot sa nyss, men trots det tål växlarna ibland inte detta, vilket kan vara obegripligt. Just detta kanske inte är SJ:s fel, men andra delar av staten eller andra kan behöva göra mer åt detta.

Vart vill jag då komma? Det som interpellationen handlar om är ägarstyrning. Ledamoten From kan vara väldigt trygg i att punktlighet är en av de allra viktigaste frågorna i de ägardialoger som vi har med SJ. Precis som interpellanten var inne på handlar det om förtroende för bolaget och för transportsystemet i Sverige. Staten har ett stort ansvar, och detta ansvar ska vi fortsätta att ta.

Jag ser ändå tecken på tydliga förbättringar vad gäller SJ. Man gör nu de största satsningarna på fordonsinvesteringar i bolagets historia. Man har tecknat ett avtal om inköp av två nya fordonsflottor. Detta är bra. Man har också nya verkstäder på gång. Detta är positivt och bådar gott inför framtiden.

Med detta sagt kommer vi i våra ägardialoger att fortsätta att sätta ljuset på denna fråga, för det är inte föredömligt att så många tåg inte kommer i tid.

Fru talman! Isak From har ställt två frågor till mig. Den första frågan är hur jag säkerställer statens styrning av SJ så att SJ uppfyller de transportpolitiska målen och därmed bidrar till en långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Den andra frågan är om jag anser att det stora antalet inställda tåg är förenligt med statens ägarpolicy och bolagsstyrningsmodell och, om inte, om jag avser att vidta några åtgärder inom mitt ansvarsområde.

Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. Därutöver ska bolag med statligt ägande enligt statens ägarpolicy agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Styrelsen ansvarar för att SJ AB sköts föredömligt inom ramen för lagstiftningen, bolagets bolagsordning och statens ägarpolicy. Jag förutsätter att detta följs.

SJ AB bedriver en omfattande tågtrafik i Sverige med stor geografisk spridning och bidrar genom sin verksamhet till att uppfylla de transportpolitiska målen. Bolaget har inget samhällsuppdrag beslutat av riksdagen utan ska bedriva verksamheten inom ramen för affärsmässighet.

Frågor om SJ AB:s operativa verksamhet och åtgärder för att säkerställa planenlig trafik av god kvalitet är operativa frågor och således för SJ AB:s ledning och styrelse att hantera. Bolaget bär en stor del av ansvaret för den senaste tidens problem kring trafikutbudet och inställda avgångar som drabbat resenärerna, samtidigt som de svårare väderförhållandena i vinter har medfört utmaningar som är svåra att planera för och hantera för alla aktörer.

Även Trafikverket bär ett ansvar som infrastrukturhållare då fastfrusna växlar och utmaningar kopplat till snöröjning leder till problem på järnvägen. Avsaknad av viltstängsel har också inneburit många viltolyckor med fordonsskador och inställda tåg som följd.

Som ägare följer vi noga hur bolaget avser att lösa de problem som drabbat resenärerna de senaste månaderna. Bolaget har hittills meddelat att intensivt arbete pågår med att komma till rätta med den fordonsbrist som uppkommit till följd av den stränga vintern med ihållande kyla i hela landet.

Staten som ägare träffar regelbundet bolaget vid så kallade ägardialoger där bland annat aktuella frågor av väsentlig karaktär diskuteras och uppföljning sker. En central del i dessa dialoger har varit och kommer framgent att bestå i att tydligt följa upp hur bolaget hanterar de utmaningar det har och att SJ AB blir bättre på att leverera trafik av god kvalitet.

I tidigare ägardialoger har bland annat lokförarbrist och punktlighetsutmaningar varit teman. Här har bolagets åtgärder bestått i att starta en lokförarskola i egen regi, som i dag innebär att tillgången på lokförare motsvarar behovet, och att initiera ett omfattande analysarbete för att finna åtgärder som framgent ska kunna medföra att bolagets andel av de förseningar som drabbar resenärerna minskar.

Fru talman! Jag ska bara säga några kortfattade saker; jag sa mycket i det tidigare inlägget.

Sverige befinner sig i ett nödläge. Nu har vi ansvaret, och vi tar ansvar. Jag tänker inte skylla på någon annan, utan vi tar det ansvar som vi ser att vi behöver ta.

Ja, jag har stått här i kammaren och talat mycket om en folkräkning, för det är vad detta handlar om. Det är väldigt enkelt; det är två delar. Den ena är: Vem och vilka är i Sverige? Det hade och har vi inte koll på. Vi vet inte hur många människor som befinner sig här. Om Socialdemokraterna har en siffra på detta - you're welcome! Den andra delen är: Befinner man sig på rätt plats, där man ska vara, eller är man skriven på en annan plats, i en annan lägenhet eller ett annat hus där man inte alls är, eller är man kanske till och med utomlands?

Det är den här typen av lägesbild som Skatteverket nu jobbar aktivt med. Vi befinner oss varken i julevangeliet i Lukas 2 och skattskrivningen för 2 000 år sedan eller i den analoga folkräkning som man gjorde 1990, utan nu har vi helt andra och digitala verktyg. Men skillnaden mot 1990 är att Sverige befinner sig i ett helt annat läge. Så många människor har kommit hit, och vi vet just nu inte exakt vilka som är här. Därför jobbar Skatteverket tillsammans med Migrationsverket, polisen och andra för att ta reda på just det. Det gör mig ingenting, fru talman, om Socialdemokraterna hånar detta. Det viktigaste för mig är att det blir utfört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi stärker också Skatteverket för att de ska kunna arbeta med de här uppgifterna - folkräkning, folkbokföring och andra delar. Året som börjat nu, 2024, innebär att Skatteverkets anslag ökar med ytterligare 100 miljoner för att stärka det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet. Det är viktigt.

Och slutligen: Skatteverket har ett fantastiskt förtroende. Jag var i Ukraina, fru talman, och träffade gd:n för deras skatteverk. Skatteverken i Ukraina och i Sverige jobbar tillsammans; vi behöver stötta Ukraina för att få upp förtroendet där, för de behöver sina skattepengar. Det är väldigt viktigt att ukrainarna känner att pengarna går till rätt sak - det finns mycket korruption - och att man börjar lita på skattemyndigheten.

I Sverige har vi ett fantastiskt skatteverk som jobbar för medborgarnas bästa och har ett högt förtroende. Det ska de fortsätta att ha. De vill också väldigt gärna ta stort ansvar i det brottsbekämpande arbetet. De har fått nya verktyg sedan vi tillträdde, de fick det från den förra regeringen och de kommer att fortsätta att få det. Jag kommer också att se till, fru talman, att de har de resurser som de behöver för att göra det arbete de är satta att göra. Jag har ansvar och jag tar ansvar, och jag tänker fortsätta med det.

Fru talman! Låt mig börja med att konstatera att Sverige på många sätt befinner sig i ett nödläge. Vi har inte befunnit oss i en sådan här situation på oerhört länge, om vi ens har gjort det i modern tid. Det är ett läge där vi är engagerade i ett krig i vårt närområde och har förhöjd terrorhotnivå. Det är ett läge där gängen breder ut sig och fördjupar sin infiltration och sin systemhotande verksamhet och där barn mördar barn. Samtidigt har vi haft ett tufft ekonomiskt läge.

När det gäller våldet är regeringen fast besluten att vända utvecklingen, och ska man knäcka gången måste man strypa den kriminella ekonomin. Det är pengarna som göder gängen och som motiverar och ger incitament till att exempelvis rekrytera unga pojkar och ibland flickor för att begå vidriga brott. Regeringen är fast besluten att gå efter pengarna, och därför jobbar vi på bred front. En viktig del och en viktig myndighet i detta arbete är givetvis Skatteverket, och Skatteverket gör och har under lång tid gjort många viktiga insatser för att bekämpa denna kriminalitet. Vi har också ändrat lagstiftning och gett bättre verktyg, vilket underlättar för Skatteverket att göra sitt jobb och fokusera på det som är akut.

När det gäller folkbokföringen lades det i budgeten för 2023 en trappa som gör att det under mandatperioden kommer att gå nästan en halv miljard till att förbättra just folkbokföringen, men det verkar som att en del ledamöter inte har uppmärksammat detta. Sitter man i skatteutskottet har man nog ganska bra koll på att Skatteverket fick ett uppdrag och har återkommit, och till sommaren ska vi ha en så bra bild vi bara kan över vilka som finns i Sverige.

Jag har aldrig sagt att man ska knacka på alla dörrar, men det ska knackas på dörrar där risken är hög. Det är normerande och viktigt. Framför allt måste vi ha mycket mer tillförlitliga register och kontrolluppgifter, men det ska också knackas på dörrar. Det är ett stort arbete som Skatteverket genomför nu. Ungefär 100 kontroller i veckan beräknar man att göra, jämfört med 300 under hela 2021. Det är alltså en viktig del.

Så till frågan om resurser till Skatteverket. Det sker inga allmänna uppsägningar på Skatteverket, men man har avbrutit provanställningar; det är viktigt att poängtera. Man kan jobba med effektivisering och omorganisation. Jag vet att det är svårt för en del socialdemokrater att se att man ibland kan prioritera om. Jag kommer ihåg när Magdalena Andersson innan valet 2014 sa att man kunde skära 10 miljarder på myndigheterna, men sedan blev det inte så mycket av det. Men ibland måste man göra besparingar. Vi effektiviserar i statsförvaltningen, och det kan vara tufft och svårt. Men glöm inte att Skatteverket har mer resurser i år än vad man hade förra året. Vi har dessutom riktat insatser till de områden som är så enormt viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Utifrån vår dialog med Skatteverket är det tydligt att man skalar upp kontrollerna ytterligare. Det finns en hög ambitionsnivå såväl i politiken som hos Skatteverkets medarbetare. De vill jobba med att fortsätta förbättra folkbokföringen och ha kontroll på vilka som finns i landet så att vi får den bild vi behöver - och jag tror att också Socialdemokraterna vill att vi ska ha den.

Fru talman! Sofie Eriksson har frågat mig om jag har tagit del av någon analys av hur regeringens besparing på Skatteverket påverkar arbetet mot fusk i folkbokföringen och hur jag avser att säkerställa att det arbetet inte avstannar på grund av nedskärningar.

Sverige befinner sig i ett allvarligt ekonomiskt läge. Inflationen är fortfarande för hög och pressar hushåll, välfärd och myndigheter hårt. Regeringen har därför lagt en återhållsam budget på riksdagens bord. Samtidigt behöver vi stötta hushåll och välfärd som har det tufft och göra satsningar som löser Sveriges samhällsproblem. För detta krävs finansiering, och då är det rimligt att även statsförvaltningen är med och bidrar till finansieringen. Därför genomförs i budgetpropositionen för 2024 en generell besparing i statsförvaltningen.

För att knäcka den organiserade brottsligheten behöver den kriminella ekonomin strypas. En central del i detta är att stoppa välfärdsfusket, och en korrekt folkbokföring är en nyckel i det arbetet. Regeringen har sedan den tillträdde prioriterat förstärkningar till folkbokföringsverksamheten. Det har handlat om budgetförstärkningar, bättre verktyg och ny lagstiftning.

Skatteverket har kraftigt skalat upp antalet kontrollbesök i folkbokföringen. Målsättningen är att från och med november 2023 genomföra cirka 100 kontrollbesök varje vecka. Regeringen har en löpande dialog med Skatteverket om förutsättningarna för verksamheten, och Skatteverket har i den uppgett att myndigheten fortsatt prioriterar att öka bosättningskontrollerna inom folkbokföringen och att stärka arbetet med att motverka brottslighet.

Fru talman! Den här debatten går några varv på lite olika sätt.

Jag fick frågan om jag är beredd att ta initiativ till en översyn av rotavdragets utformning. Jag svarade att vi från regeringens sida återkommer med en skrivelse där vi kommer att berätta hur vi förhåller oss till olika delar.

Några vill insinuera att den moderatledda regeringen inte bryr sig om arbetslivskriminalitet. Jag tänker bara säga detta: Om det är någonting som jag ägnar mycket tid åt är det att se till att den kriminella ekonomin stryps och inte växer. Därför är jag glad för beslutet om en lagrådsremiss. Myndigheter kan dela mer information just när det gäller arbetslivskriminalitet. Jag är glad för att vi nu på allvar vänder på alla stenar - inte bara på några - inom alla sektorer i myndigheter och departement för att verkligen se till att vi stryper den kriminella ekonomin. Oavsett om det handlar om företag i rotbranschen eller om helt andra tjänster och branscher ska den strypas överallt.

Jag tänker dock inte kasta ut barnet med badvattnet. Rot och rut är två bra reformer. De ska vårdas och bli bättre. De ska inte användas i felaktiga syften.

Vi återkommer alltså med regeringens samlade syn på Riksrevisionens rapport.

Fru talman! Jag tänker hålla mig till grundfrågan som interpellanten har, nämligen om jag avser att ta initiativ till en översyn av utformningen.

Först och främst välkomnar jag Riksrevisionens rapport. Jag är och har i många år varit en av Riksrevisionens vänner i bemärkelsen att jag tycker att vi behöver utvärderas och granskas från olika håll. Vi behöver naturligtvis alltid ta till oss vad olika utvärderingsinstitut och andra kommer fram med. Vi kommer såklart att återkomma med ett formellt svar här i riksdagen, som vi alltid gör.

Jag tror dock att vi diskuterar flera saker samtidigt. Man ska ha med sig att Riksrevisionen har granskat rotavdraget som en strukturell åtgärd, inte som en konjunkturåtgärd. Det förhöjda taket för rotavdraget handlar alltså om, ifall någon som tittar på detta eller läser protokollet efteråt inte vet det, en konjunkturåtgärd som är tillfällig. Den gäller i ett enda år, för att stötta byggbranschen under en svår tid.

Det är inte så att regeringen tror att rotavdraget och ett höjt tak för det räddar byggbranschen - självklart inte. Det är en otroligt tuff tid med höga finansieringskostnader, höga produktionskostnader och låg efterfrågan. Man får inte kalkylen att gå ihop. Därför är det mycket viktigt att få ned inflationen och att även räntorna med tiden kan komma ned. Då kommer det att bli en vändning för branschen. Det behövs också strukturella åtgärder som andra ministrar, till exempel Andreas Carlson som är ansvarig för bostadsbyggandet, kommer att återkomma till.

När man tittar på rotavdraget i båda dessa delar ska man väl bara säga att det i grunden är en bra åtgärd. Jag vidhåller att både rut och rot är bra. De bidrar till färre svarta inkomster, vilket även Riksrevisionen konstaterar i sin rapport. Som jag har sagt menar vi att ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget också kan underlätta för byggsektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tänker inte lägga till någonting mer i detta inlägg. Jag kan bara konstatera att vi kommer att återkomma med en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport och hur vi ser på kritiken i de delarna.

Fru talman! Sofie Eriksson har frågat mig om jag, utifrån Riksrevisionens rapport, avser att ta initiativ till en översyn av rotavdragets utformning i någon del för att öka effektiviteten i rotavdraget. Frågan är ställd mot bakgrund av att Riksrevisionen nyligen presenterade en rapport om rotavdragets kostnader och effekter.

Regeringens kommande förslag om att tillfälligt höja taket för rotavdraget och att tillfälligt införa separata tak för rot- och rutavdraget är en åtgärd för att stödja byggsektorn under pågående lågkonjunktur. Åtgärden bedöms öka efterfrågan på rotarbeten under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten bedöms minska.

Rotavdraget är en beprövad åtgärd som även tidigare använts för att lindra lågkonjunkturers effekter på byggbranschen. Jag har noterat att Riksrevisionens granskning inte omfattar rotavdragets effekter som konjunkturåtgärd. Regeringen kommer att återkomma med svar på Riksrevisionens rapport.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Självklart kan man prata om fler frågor om företagande, precis som Sofie Eriksson gör. Företagande handlar om många olika delar, och för oss har det varit viktigt att kompensera 57:orna på individuell nivå. Men det är också viktigt att jobba med prioriteringar för företag på andra sätt.

All politik och all budget handlar om att prioritera. I en väldigt svår tid har regeringen lyckats prioritera mycket pengar till försvaret, polisen och rättsväsendet. Samtidigt har vi sänkt skatten både för dem som har jobbat och nu har pension och för dem som jobbar. Sänkt drivmedelsskatt och förändrad reduktionsplikt underlättar också för 57:orna och många andra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! I grund och botten har jag redan gett svar på detta: Vi kompenserar genom 3 miljarder till individerna, och vi har inga planer på ytterligare kompensation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag möter också väldigt många företagare, både små och stora. Jag hade och har haft kontakt med många både före pandemin, med extremt många under pandemin och med många även nu efteråt. Jag möter många önskningar och höga förväntningar på regeringen, vilket jag tycker är väldigt bra. Man har förväntningar på att vi ska komma åt kriminaliteten, som de allra flesta små och stora företag lyfter som ett av de stora problemen. Man vill att vi ska åtgärda kompetensförsörjningsfrågan, det vill säga att fler faktiskt har rätt utbildning och kan ta de jobb som finns. Man vill att vi ska se till att ordna energisystemen som har blivit nedmonterade och inte byggts ut i den takt som borde ha skett.

Allt detta tar vi på största allvar tillsammans med regelförenklingsarbete och mycket annat för att förbättra för företagandet i Sverige.

Fru talman! Jag säger som det är. Jag är glad för att vi fick med 3 miljarder för att kompensera de personer som är födda 1957. Vi har inte för avsikt att göra det vad gäller arbetsgivaravgifterna. Jag tror att interpellanten vet att det i grund och botten inte handlar om felaktiga utbetalningar där.

När det gäller egenavgifterna har jag förståelse för att det påverkar en del individer som har eget företag. Men vi har prioriterat de 3 miljarderna till individerna, och nu jobbar vi allmänt för att se till att företag får bättre villkor.

Slutligen är jag glad att socialdemokrater här lyfter frågan om företagande. Det är en viktig fråga för mig. Jag ser också fram emot att Socialdemokraterna nu på något sätt ska komma med ett förslag kring detta. Jag tar gärna del av hur Socialdemokraterna ska prioritera och prioritera bort, för politik handlar ändå om att prioritera. Hur ska man hitta pengar och lösa den här situationen?

Nu har jag gett besked. Vi har inga planer på detta i det här läget.

Fru talman! Låt mig börja med att konstatera det uppenbara. Höjningen av pensionsåldern borde ha skötts på ett mycket bättre sätt. Det finns skäl för många här inne att vara självkritiska, inte minst Socialdemokraterna och Miljöpartiet som var arkitekterna bakom just detta misslyckande. Vi var många här inne som röstade för detta, men man kan aldrig komma ifrån sitt ansvar.

Nu hände detta, men jag är glad att jag och mina kollegor i regeringen och i Sverigedemokraterna kunde komma överens att lägga in 3 miljarder kronor i budgeten för i år. Det gör vi i ett läge när det på många sätt är en tuff situation. Trots att det finns stora behov och stora utgifter var det självklart för oss att prioritera just detta.

När det kommer till arbetsgivaravgifterna generellt har de betalats in av arbetsgivarna i enlighet med gällande lagstiftning. Det har varit väldigt tydligt vilken nivå som de har legat på. Där har det alltså inte förekommit någon felaktig inbetalning. Arbetsgivaravgifter är också normalt sett avdragsgilla för arbetsgivaren vid inkomstbeskattningen. Jag förstår därför inte kritiken från ledamoten i fråga om detta.

När det kommer till egenavgifterna har jag förståelse för att det påverkar individer på ett annat sätt. Men här vill jag ändå vara tydlig med att regeringen i ett svårt ekonomiskt läge prioriterade kompensationen för 57:orna - det handlar om 3 miljarder. Det gjorde vi i ett läge där mycket har varit tufft. Jag hävdar bestämt att den kompensationen var helt riktig. Vi lagade ett fel, och många här inne tycker att det var bra.

Men tonläget nu förstår jag inte riktigt. På Sofie Eriksson låter det som om Socialdemokraterna på något sätt i sin budget skulle ha justerat detta med egenavgifterna, men några sådana förslag finns inte vad jag vet.

Med detta sagt: Vi kompenserar med de här 3 miljarderna till individerna. Vi har inga planer på att kompensera ytterligare. De vanliga arbetsgivaravgifterna påverkar inte arbetsgivarna på det sätt som Sofie Eriksson nämner.

Jag ser inte något annat förslag från Socialdemokraterna när det gäller frågan som Sofie Eriksson nu vill kritisera regeringen för.

Fru talman! Sofie Eriksson har frågat mig om jag har tagit del av informationen rörande frågan om felaktig inbetalning av arbetsgivaravgifter för personer födda 1957 och vilka initiativ jag avser att ta för att lösa problematiken.

Jag vill börja med att återigen beklaga att de som är födda 1957 behövde vänta ett extra år på den skattesänkning som det förhöjda grundavdraget medför. Höjningen av pensionsåldern till 66 år borde ha hanterats på ett annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför är det viktigt att regeringen i årets budget med över 3 miljarder kronor kompenserar personer födda 1957 för den uteblivna skattesänkningen. Utbetalningen planeras ske från den 1 juli i år och kommer att ske via skattekontot.

När det kommer till arbetsgivaravgifterna har dessa betalats in av arbetsgivarna i enlighet med gällande lagstiftning, och det har varit tydligt vilken nivå som avgifterna har legat på. Arbetsgivaravgifter är också normalt sett avdragsgilla för arbetsgivaren vid inkomstbeskattningen. Arbetsgivaren har därmed haft möjlighet att förutse och planera för dessa kostnader. Det är också så att det är arbetsgivarna som gynnas av sänkta arbetsgivaravgifter, inte de anställda. Regeringen har prioriterat att kompensera de personer födda 1957 som fått vänta på den skattelättnad som det förhöjda grundavdraget skulle ha inneburit. Det finns inga planer på ytterligare kompensation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är precis som interpellanten säger. Nu råder det olika meningar. Det görs olika tolkningar av denna lagstiftning. Då kan man alltid tänka så här: Om vi ändrar snabbt blir det bättre. Det kan också vara så att det gick för snabbt när den propositionen lades fram så att det blev på det här sättet - att man inte tog hänsyn till teknikutvecklingen.

Utgångspunkten är alltid att det bästa är att gå en väg där man prövar tolkningen, eftersom det görs olika bedömningar. Det är den grund som vi har. Jag utesluter inte annat, men det bästa är att den tolkas. Det kan ju vara så att man tolkar till branschens fördel och inte till Skatteverkets fördel - det vet vi inte i dag. Och då är det väldigt onödigt att springa iväg och skriva en ny proposition. Detta är min huvudingång.

Men även om detta är en liten del är det en väldigt viktig del. Den är alltså liten i bemärkelsen att vi gör mycket på detta område, men det är en viktig del för många. Det är en viktig del för branschen men också för hushållen. Och i grund och botten ska vi underlätta omställningen. Vi ska underlätta för människor att ställa om och uppmuntra det som vi tror på. Regeringen och alla Tidöpartier tror också på att incitament är viktiga. Vi behöver producera mer el. Vi behöver spara el, och vi behöver tillsammans ställa om för att klara våra klimatmål.

I grund och botten tror jag alltså att vi delar bedömningen att detta är en viktig del. Sedan är jag inte lika säker som ledamoten på att man snabbt ska skriva fram en ny proposition innan man riktigt vet vad detta betyder. Därför vill jag avvakta.

Fru talman! Tack än en gång till Linus Lakso för frågan. Den är viktig och engagerar många. Precis som interpellanten säger är det glädjande att se hur så många i Sverige vill vara med och bidra och ställa om. Svenska företag har gått före under lång tid och är väldigt på, men svenska hushåll vill också bidra på alla möjliga sätt. Det gröna avdraget är ett viktigt sätt att kunna ställa om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver ställa om hela samhället för att fler ska kunna investera i solceller, laddboxar och lagring av el. Då har skattereduktionen för grön teknik en viktig roll att spela.

Det som vi nu diskuterar är att vi för en dryg vecka sedan - det är bra att interpellanten är snabb - fick besked om att Skatteverket inte tillåter detta avdrag när batterierna används till något annat än att lagra egenproducerad el. Man kan ju till exempel tänka sig att de ska upplåtas till Svenska kraftnät för att de ska kunna balansera elnätet.

I grund och botten är detta en effekt av att teknikutvecklingen har gått väldigt fort. Lagstiftningen lades fram av den förra regeringen 2021, och den har väl inte riktigt hängt med i teknikutvecklingen. Ingen skugga ska falla över den tidigare regeringen, utan det går helt enkelt väldigt fort. Det är därför jag svarar som jag gör.

Nu analyserar vi på Finansdepartementet vad detta innebär. Vi kommer att återkomma. På vilket sätt är för tidigt att säga nu. Det finns olika vägar, som också interpellanten är inne på. Utgångspunkten är att detta kan prövas i domstol, naturligtvis.

Jag stänger inga dörrar. Vi analyserar läget och kommer att återkomma i frågan. Men det har bara gått drygt en vecka, så jag får be ledamoten att ha ett visst tålamod med processen.

Fru talman! Linus Lakso har frågat mig om jag avser att ta initiativ till ändring i inkomstskattelagen, så att villabatterier även kan användas till stödtjänster, effekttoppskapning och andra nyttiga ändamål, som att stabilisera elsystemet.

Frågan är ställd mot bakgrund av att Skatteverket den 25 januari har publicerat ett ställningstagande som rör myndighetens tolkning av bestämmelserna om skattereduktion för installation av system för lagring av egenproducerad elenergi inom ramen för skattereduktionen för grön teknik. Skatteverkets uppfattning är att det krävs att ett batteri uteslutande eller så gott som uteslutande ska användas till att lagra egenproducerad el för att skattereduktion för grön teknik ska kunna medges. Ställningstagandet tillämpas på preliminära skattereduktioner som begärs för inkomståret 2024 eller senare.

Som jag konstaterat i tidigare svar till Linus Lakso är det Skatteverket, som tillämpande myndighet, och i slutändan förvaltningsdomstolarna som tolkar innebörden av gällande lagstiftning. Finansdepartementet analyserar nu konsekvenserna av Skatteverkets ställningstagande.

Fru talman! Jag svarade ju på exakt samma interpellation och fråga i höstas, och jag kommer inte att ha något annat svar att ge i dag än vad jag hade då.

Vi gör dessa skatteförändringar av olika anledningar. Skatten på bensin och diesel har sänkts för att underlätta för hushåll som har det tufft. Tillsammans med sänkningen av reduktionsplikten gör detta ganska ordentlig skillnad för den som är beroende av sin bil.

Den förra regeringen försämrade människors privatekonomi med både höga skatter och en hård reduktionsplikt. Detta lägger vi nu om. Sänkningen innebär att en bensinbil som går 1 000 mil blir 600 kronor billigare 2024 jämfört med förra året. När det gäller dieselbilar gör det väldigt stor skillnad. Detta är en riktigt prioritering när hushåll har det tufft.

Skatten på snus sänks i en skatteväxling - vi gör det dyrare att köpa cigaretter och billigare att köpa snus. Vi gör detta därför att rökning är en större hälsofara än snus. Det är någonting som ni i Socialdemokraterna uppenbarligen håller med om, för även ni sänker ju skatten på snus i er budgetmotion.

Plastpåseskatten var ju i princip inte älskad av någon. Den behövs inte längre. Den skapar krångel, och vi ligger långt under EU:s förbrukningsmål. Därför tycker jag att det är svårt att rättfärdiga denna skatt, som i grunden bara är jobbig för ganska många människor.

Sammantaget, fru talman, tycker vi såklart att detta är bra reformer som passar in i regeringens övergripande politik med många andra delar. Vår budget är väl avvägd. Den bekämpar inflation och stöttar hushåll genom skattesänkningar på arbete, pension och det som jag redan har nämnt. Den underlättar helt enkelt för hushåll, företag och välfärd i en tuff tid.