Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! Ja, personer som är födda 1957 fick en för hög skattesats under 2023. Regeringen har nu meddelat genom budgetpropositionen att drygt 3 miljarder ska betalas tillbaka till de pensionärer som har drabbats. Det är bra.

Felet uppkom som en konsekvens av beslutet - som nästan samtliga riksdagspartier stod bakom - att höja pensionsåldern, som Pensionsgruppen lade fram. Människor födda 1957 drabbades oskäligt. Detta såg även ut att i framtiden drabba dem som är födda 1959.

Fru talman! Väldigt många har engagerat sig i denna fråga, inte minst en gräsrotsrörelse bestående av personer födda 1957. Men också pensionärsorganisationer och andra har deltagit. Jag vill verkligen tacka alla som har kämpat hårt med detta. De har varit en viktig del i demokratin och i att granska, kritisera och kräva förändring.

Vi socialdemokrater har varit med och påtalat den här problematiken. Vi sträckte ut en hand för att lösa den mycket olyckliga situationen. Jag tror att det är ett styrkebesked för svensk demokrati att vi kan enas över partigränser och lösa saker när det uppenbarligen inte blir som det var tänkt.

Frågan i dag är hur regeringen avser att agera när det gäller de egenföretagare och företag som betalat för hög arbetsgivaravgift. De har betalat 31,4 procent i stället för 10,21 procent.

Jag vill återigen tacka för svaret. Men jag tolkar det som ett väldigt tydligt nej. Regeringen planerar inte att göra någonting åt det här.

Fru talman! Finansieringen av våra socialförsäkringar är helt avgörande för tryggheten i samhället, men det betyder inte att det är rätt att ta ut mer än vad det är tänkt bara för att pengarna går till viktiga system. Personer som är födda 1957 får inte nyttja de socialförsäkringar som ingår i den högre arbetsgivaravgiften, men deras arbetsgivare har betalat för dem. Det handlar också om egenföretagare och småföretagare som inte alltid har det så himla lätt. Detta riskerar nu att underminera tilliten till våra system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är övertygad om att en av de viktigaste beståndsdelarna i ett fungerande skattesystem är legitimiteten och tilliten till det. Det handlar om att medborgarna känner att de kan lita på att alla bidrar i enlighet med demokratiskt fattade beslut. Det handlar om att systemen är enkla och lättförståeliga och fungerar bra. Det handlar om att de myndigheter som ansvarar för dem har ett högt förtroende bland befolkningen men också om att eventuella fel hanteras på ett bra sätt. Många av dessa saker fungerar väldigt bra i Sverige. Det ska vi vara stolta över. Det finns en hög tillit, och den ska vi värna.

Men finansministerns svar i dag tolkar jag lite grann som att det inte är lika viktigt att åtgärda fel som drabbar småföretagare, egenföretagare och andra arbetsgivare som att lösa den här situationen för pensionärerna.

Jag måste säga att det är en lite intressant argumentation från just en moderat finansminister, och kanske är det lika intressant och förvånande att höra mig säga: Tycker verkligen finansministern att företagare är mindre värda än löntagare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Elisabeth Svantesson för inlägget. Jag håller helt med om att den här återbetalningen är jätteviktig.

Vi är många som är självkritiska. Jag tror att om finansministern hade träffat några av dem som har kämpat mycket gällande den här frågan hade hon också vetat att de inte är intresserade av att höra olika politiker stå och peka på vem som har gjort fel och inte. De är intresserade av att lösa situationen.

Jag kan absolut säga att det finns en självkritik, annars hade vi inte tagit upp de här frågorna. Det viktiga är dock att hitta lösningar.

Med anledning av det som finansministern sa avslutningsvis står vi socialdemokrater redo att hitta lösningar. Men vi tror att det behövs ett regeringskansli för att förbereda det. Det är ju väldigt uppenbart att det kan bli fel trots Regeringskansliet. Där jobbar nästan 5 000 personer, och när det gäller sådana här komplicerade system tror jag att regeringen behöver hålla i taktpinnen. Men vi står redo att prata om vad man skulle kunna göra och hur vi kan göra det tillsammans.

Fru talman! På temat att det har varit tydligt för alla inblandade kan jag säga att jag har pratat med många av dem som har drabbats. De har själva tagit kontakt med både Skatteverket och Pensionsmyndigheten flera månader efter att beslutet togs och ändå fått olika svar om vad som gäller för just arbetsgivaravgiften. Det kanske är anekdotisk bevisföring, men min bild är att det verkligen inte har varit tydligt. Och om det inte vore ett problem över huvud taget kan man fundera på varför organisationer som Svenskt Näringsliv, SKPF, SPF Seniorerna och Företagarna allihop i olika remissyttranden lyfter upp det här som just ett problem.

Ena delen av det här, fru talman, handlar om att pensionärer har betalat för mycket i skatt, men det handlar också om att arbetsgivaravgifterna har varit högre än aviserat.

Den andra delen handlar om informationen om möjligheten att planera. Många små- och egenföretagare planerar många år i förväg. För dem har det varit otydligt. Flera månader efter att beslutet var fattat var det fortfarande otydligt. Många vittnar om den totala förvirringen.

Jag menar inte att säga att förvirringen är regeringens fel, det är inte det som är frågan, utan frågan är hur vi ska lösa det här framåt. Det är ju någonstans en principfråga: Man ska känna att man kan lita på våra gemensamma system och på skattesystemet och att om någonting blir fel kan vi lösa det tillsammans.

Jag undrar hur finansministern ser på det. Tycker inte finansministern att det här är ett problem? Vad säger hon då till Svenskt Näringsliv, SKPF, SPF Seniorerna och Företagarna, som alla lyfter detta som ett problem i sina remissyttranden?

Fru talman! Jag kommer inte att behöva bli så långrandig i mitt sista inlägg.

Jag upplever lite grann att finansministern byter ämne och börjar prata om allting annat som företagare tycker är viktigt här i landet. Det finns säkert många viktiga saker att lyfta i fråga om det, men jag tänker att en jätteviktig sak för både företagare och privatpersoner är att man känner att man kan lita på våra system. Här har vi blivit väldigt överens över partigränserna om att det blev fel. Då är frågan hur vi ska lösa det. Om man då kommer fram till att det blev fel för den ena delen, vad är det då som gör att det sitter fast i den andra delen?

När det gäller exakt vem som ska göra vad tror jag att det är viktigt med breda överenskommelser i den här typen av frågor. Det här beslutet och de felaktigheter som uppstod kom också ur breda överenskommelser, och jag tror att vi behöver lika breda överenskommelser när vi ska försöka lösa dem. Det handlar om stora, viktiga och komplicerade system som vi behöver hjälpas åt att komma överens om över partigränserna för att hitta en långsiktighet. Jag tror att det är viktigt.