Elisabeth Svantesson

Herr talman! Det är många hårt kämpande svenskar som har haft det tufft de senaste åren. Du mamma eller pappa som jobbar hårt och har vänt på varje krona men ändå inte har haft råd med det du borde ha haft råd med – vi ser dig. Du pensionär som vände vid kaffehyllan för att paketet kostade nästan 100 kronor – vi har sett dig. Och du företagare som verkligen skulle ha behövt anställa en person till men som var tvungen att avvakta på grund av den låga aktiviteten i ekonomin – jag vet. Den här budgeten är för alla er.

Herr talman! Det kan säkert vara många som liksom jag känner att det är rätt dystert när man tittar ut över världen just nu. Det är krig om land och krig om tullar. Här i svensk ekonomi har vi tidigare haft hög inflation, och nu har vi en utdragen lågkonjunktur. Det här påverkar givetvis oss alla, men vissa påverkas betydligt mer än andra. Det finns många som känner oro – oro för sin ekonomi, oro för sitt jobb och oro för barnens och barnbarnens framtid. Jag förstår att det finns mycket oro.

Herr talman! Jag känner ändå både tillförsikt och framtidstro när jag tänker på Sveriges framtid och på vår, svenskarnas, framtid. Jag ska förklara varför. Jag ser att många av grundförutsättningarna finns för att Sverige ska kunna bli starkare, tryggare och rikare, och jag skulle vilja nämna ett par av de mest centrala. Vi har goda förutsättningar att lyckas. På många sätt är de här förutsättningarna ganska unika för Sverige.

Den första förutsättning som finns är att vi har en ekonomisk styrka som är unik. Vi har offentliga finanser i världsklass. Vi har en låg statsskuld. Medan andra länder kämpar med höga ränteutgifter som tränger undan viktiga investeringar kan vi göra stora satsningar. Vi kan nu göra det som krävs för att hårt arbetande människor ska få mer pengar i sin plånbok – mer att leva av efter några väldigt tuffa år. Samtidigt kan vi göra stora investeringar i försvaret, polisen och rättsväsendet. Infrastrukturen får 14 miljarder mer nästa år än i år. Listan kan göras lång, men vi har i vår ekonomi en styrka som vi ska använda.

Den andra förutsättning som Sverige har och som är väldigt viktig för att lyckas är att det finns politisk stabilitet och handlingskraft. Det finns en bred samling här i Sveriges riksdag vad gäller ekonomiska ramar, försvaret och Ukraina. Nu när det gäller ekonomin finns det – vilket kanske är ännu viktigare – en majoritet för den budget som jag har lagt på riksdagens bord. Det är avgörande för att få saker gjorda.

Herr talman! Våra fyra partier, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, lovade för tre år sedan att göra Sverige starkare. Vi skulle komma på rätt väg och rätt kurs igen. Och vår politik ger resultat. Skjutningarna har minskat år för år. Betydligt fler grova brott klaras upp. Poliserna som patrullerar i yttre tjänst är fler än någonsin, samtidigt som den asylrelaterade invandringen är mindre än på väldigt länge. Vår folkräkning har gett resultat – Sverige har aldrig haft så bra koll på hur många som befinner sig i landet och var man bor. Inflationen var på 10 procent när vi tillträdde. Den är bekämpad. Nu stiger reallönerna. Elpriserna är lägre. Dieseln är omkring 500 kronor billigare per tank. Flygskatten är avskaffad, plastpåseskatten likaså – jag vet inte om det är någon som saknar den. Marginalskatterna, herr talman, är lägre, liksom skatten på sparande. Det samlade skattetrycket är det lägsta på 50 år.

Allt det här har vi gjort samtidigt som vi fördubblat försvarsbudgeten på bara några år. Under de här tre åren har välfärdens verksamheter fått stora tillskott, särskilt i den mycket besvärliga höginflationsmiljön som gjorde att pensionskostnaderna skenade. Nu ser det betydligt ljusare ut, även om det såklart är tufft på många håll.

Det här är bara några exempel som visar att Sverige är på rätt väg. Men vi är inte framme. Läget när den här budgeten läggs fram är att Trumps tullpolitik och det geopolitiska läget under året och våren har skapat mycket osäkerhet och oförutsägbarhet. Det kom en efterlängtad återhämtning i svensk ekonomi under hösten. Svenska hushåll började få framtidstro igen. Sedan klev Donald Trump fram på arenan och hotade med tullkrig – och genomförde det också. Lågkonjunkturen, som blivit mer utdragen än vad några av oss trodde från början, beror på att en inhemsk efterfrågan är dämpad. Med andra ord: Många hushåll avvaktar och känner inte att de vågar satsa.

Med den här budgeten vill våra fyra partier att fler ska känna tillförsikt och framtidstro. Det är också därför den är en energiinjektion i svenskarnas ekonomi och på så sätt också i den svenska ekonomin. Tillsammans med tidigare skattesänkningar på arbete och drivmedel innebär budgeten att en helt vanlig familj nästa år kommer att ha 5 000 kronor mer i plånboken per månad jämfört med när regeringen tillträdde. Det gör skillnad. Jag vill att fler föräldrar ska kunna säga ”absolut, det kan vi göra” när barnen frågar om man kan köpa en hämtpizza, gå på bio eller kolla på en fotbollsmatch.

För landets pensionärer sänks skatten i motsvarande grad som för dem som jobbar, och skillnaden i beskattning mellan dem som arbetar och dem som har sjuk- och aktivitetsersättning tas bort. Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs för första gången på 28 år. Det har legat stilla sedan 1997, herr talman. Detta kommer att göra det lättare att få pengarna att räcka till för dem som har det tufft.

Sammantaget innebär allt detta i en svår tid, vilket det är och har varit, att svenskarnas köpkraft när den här mandatperioden är slut kommer att ha ökat trots inflationen.

Herr talman! Den andra viktiga del som har med ekonomi att göra i den här budgeten är en bidragsreform i fyra delar. Oj, vad den är efterlängtad! Den vilar på värderingen att alla måste göra sitt och ska göra sin plikt för att kunna kräva sin rätt. De som har stora behov av försörjningsstöd eller andra ersättningar ska veta att de pengarna finns, men då måste alla som kan arbeta göra det.

Detta är rätt. Det handlar om att fler ska vara aktiva. Vi har också ett aktivitetskrav som en första del av den här reformen. Den som har försörjningsstöd ska på något sätt göra en motprestation och vara aktiv i syfte att komma närmare arbetsmarknaden. Det är också rättvist för den familj som kämpar varje dag, de med flera barn och de som går till jobbet varje dag vare sig de gillar det eller inte, att införa ett bidragstak. Grannen kanske har lika många barn och kommer ungefär från samma land. Att de i dag har exakt samma ersättningar är helt orimligt. Man ska veta att det är skillnad på att jobba och att inte jobba.

Den tredje delen av reformen handlar om en jobbpremie som uppmuntrar och stimulerar när man går från ett långvarigt bidragsberoende till arbete.

Den fjärde delen är nog så viktig. Varenda del av dessa fyra delar, herr talman, är viktig. Det handlar om att vi nu inför att när man invandrar till Sverige ska man i högre grad kvalificera sig till välfärdstjänsterna. Mycket i dag i Sverige sker mer eller mindre per automatik, vilket är orimligt.

Dessa fyra delar är viktiga ur ett moraliskt perspektiv men också ur ett strukturellt perspektiv. Vi ska inte lämna och glömma bort människor i utanförskap. Många fler invandrarkvinnor kommer att komma in på arbetsmarknaden med dessa reformer.

Herr talman! Den tredje delen i budgeten handlar om långsiktig tillväxt och om företagens villkor. I budgeten för i år tog vi stora steg mot infrastruktursatsningar och en stor forskningsproposition. Mycket av det är viktiga grundförutsättningar. Vi ser till att energisystemet nu ska fungera bättre med ny kärnkraft. Steg för steg gör vi Sverige bättre.

I den här budgeten sänker vi tillfälligt arbetsgivaravgifterna för unga. Vi vill att fler ska kunna anställa minst en person till. Vi sänker också skatten permanent för många av Sveriges fåmansbolag. Det är 60 000 av dem som kommer att få sänkt skatt. För alla som är berörda av 3:12-reglerna kommer en tredjedel av de administrativa kostnaderna för byråkratin att försvinna.

Vi satsar på AI och lättar regler för byggande. Det kan tyckas lite för vissa men väldigt stort för andra. Jag är glad att den orättvisa beskattningen, eller momsen, på danstillställningar nu förändras så att vi inte straffbeskattar att man kan ha lite roligt på helgen.

Vid sidan av allt detta, vid sidan av reformer för att stärka svenskarnas och familjernas ekonomi, satsar vi fortsättningsvis tillsammans på försvaret. Jag är väldigt glad för det ansvarstagande parlament som både satsar på försvaret och fortsätter stödet till ett fritt Ukraina.

Någonting annat som regeringen gör är att nu få på plats ny kärnkraft. Vi intensifierar arbetet. Med förslagen i budgeten väntas dessutom klimatutsläppen att minska nästa år och framöver.

Inte minst handlar det om skolan. Vi gör nu de största skolreformerna på 30 år för att återupprätta kunskapsskolan. Varenda unge, vartenda barn, i Sverige ska ha rätt till en bra skolgång. Föräldrarnas plånbok och föräldrarnas yrke ska inte vara avgörande. Jag har sagt det förr: Jag är själv väldigt tacksam för den svenska skolan som har gett mig möjligheter.

Herr talman! Det är mycket i en budget på 3 300 sidor. Jag ska nämna några saker till. Jag är väldigt glad att vi stärker arbetet mot hemlöshet. Hemlöshet, och äldre pensionärer som inte har ett hem att gå till, är ingenting som hör hemma i Sverige. Vi satsar på en hemlöshetsstrategi och pengar till Bostad först. Det är viktigt för att fler ska ha en egen säng och en egen huvudkudde.

Vi fortsätter såklart att satsa på att korta vårdköerna. Här behöver både vi och regionerna tillsammans göra betydligt mer.

Herr talman! Vi ska framåt. Sverige har en sådan otrolig potential. Vi har gjort många svåra resor förut. Vi har rest oss ur fattigdom och blev sedan ett av världens rikaste länder. Nu har vi på olika sätt haft fem prövande år. Vi kan och behöver ta ny sats igen. Det gör vi i den här budgeten, herr talman.

Mitt budskap är: Vi i Sverige är på rätt väg igen, men vi är inte framme. Du som varje dag sliter på jobbet och får vårt land att fungera, jag vill att du ska få känna tillförsikt och framtidstro.

Det må vara den sista statsbudgeten som vi lägger fram för den här mandatperioden, men vi är inte klara. Steg för steg, och budget för budget, kommer vi i våra fyra samarbetspartier att fortsätta att göra vad vi kan för att Sverige ska bli ett ännu bättre land att leva i.

Herr talman! Med den här budgeten hoppas jag att ännu fler svenskar ska kunna ha en ljusare framtidstro och en ljusare syn på framtiden. Jag är övertygad om, herr talman, att vår bästa tid ligger framför oss.

(Applåder)

I detta anförande instämde Boriana Åberg (M) samt Sara-Lena Bjälkö och Erik Hellsborn (båda SD).

Fru talman! Tack återigen, Björn Wiechel, för en bra debatt! Den är viktig att ha, och den är också rolig – vi pratar för lite tillväxt i Sverige, tycker jag.

Vad gör regeringen, fru talman?

I dag är drivmedlet ungefär 10 kronor billigare per liter än när vi tillträdde. En stor del av det beror på regeringen. Det gör 500–600 kronor på en tank.

I dag har en sjuksköterska, en undersköterska, en busschaufför eller en administratör här på riksdagen lägre skatt än när vi tillträdde. Vi har sänkt den två år i rad.

Nu har man också de första 150 000 kronorna skattefritt när man sparar eller investerar i ISK. Det ger i sin tur också avkastning när man satsar dessa pengar, som många gör i Sverige.

I dag har vi lagt fram och fattat beslut i riksdagen om de största satsningarna på infrastruktur och forskning som någonsin har beslutats.

I dag går vi vidare med att se till att Sverige får kärnkraft så att svenska företag har den el de behöver och så att vi kan ställa om som vi vill och kan.

När det gäller företagen och framför allt de mindre företagen, fru talman, har vi nu utökat växa-stödet till att gälla två personer och inte bara en. Vi har även precis presenterat ett förslag till nya 3:12-regler som minskar administrationen och sänker skatten.

Det här, fru talman, är några av de satsningar som vi har gjort bara under de här åren. Det gör skillnad för företagande, det gör skillnad för hushåll och det gör skillnad för Sverige.

Varje dag – och jag menar verkligen det – när jag går till jobbet, fru talman, har jag svenskarna och Sverige för mina ögon, vare sig man röstade på något av våra partier eller inte. Vi har ett ansvar att driva en politik som ökar tillväxten så att också framtida generationer kan ta del av alla de saker vi tar del av och ännu mer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig bara peka ut några viktiga fakta. Om man sitter i finansutskottet eller om man är finansminister ska man naturligtvis hålla sig till fakta. Det borde gälla alla.

Fakta, fru talman, är att vi ärvde en hög inflation och en hög arbetslöshet. Vi ärvde också en låg tillväxt. Inflationen är nedpressad. Det beror på finanspolitiken; det säger också Finanspolitiska rådet och andra. Tillsammans med Riksbanken och parterna tog vi ett stort ansvar. Det har jag sagt många gånger. Vi tog ett gemensamt ansvar och gjorde saker tillsammans. Det är det första.

Det andra är tillväxten. Vi vet att Sverige är en räntekänslig ekonomi. Men vi såg i slutet av förra året att återhämtningen började. Både våra prognoser och andra prognoser gör gällande att Sverige i år kommer att ligga på ett EU-genomsnitt men också att vi gjorde det redan förra året. Vi är alltså inte sämst i klassen. Det var vi för några år sedan, men det är vi faktiskt inte längre. Jag tycker, fru talman, att det kan finnas en poäng, i alla fall om man sitter i riksdagens finansutskott, med att hålla sig till rätt tillväxtsiffror.

Låt oss titta på IMF, Valutafonden. De gör bedömningen att Sverige i år kommer att ha en tillväxt som är betydligt högre än euroländernas. Vi vet ju inte förrän efteråt vem som har rätt. Men mycket går åt rätt håll i Sverige för att vi har tagit tag i de grundläggande problemen.

Nummer ett är att det ska löna sig att jobba. Jag tycker, fru talman, att det är provocerande när man får höra att regeringen inte står på löntagarnas sida. Jag har varit här i riksdagen i 19 år, i opposition och nu i regeringsställning. Jag lägger fram förslag. Jag har fattat beslut tillsammans med många kollegor som har gjort att en sjuksköterska i Sverige, man eller kvinna, har 4 000 kronor mer i månaden tack vare våra jobbskatteavdrag. Det är pengar som gör skillnad.

Socialdemokraterna försöker nu här ge sken av att de vill sänka skatten för alla. Det är bara att lyssna på er kongress som pågick i helgen. Det var en vänstersväng som heter duga! Här pratar man om skattesänkningar. På kongressen vill man höja alla skatter, mer eller mindre. Här pratar man om stram invandring, men dem man vill samarbeta med vill ha fler som kommer hit. Nu tycker kanske fru talmannen att jag går lite utanför interpellationsämnesområdet, men jag kommer tillbaka.

Tillväxt, fru talman, kommer genom att man gör olika saker. Det handlar om skatter, skattesystem, energisystem, infrastruktur och mycket annat. Det är just det här vi gör. Varje dag, fru talman, när jag går till jobbet har jag svensk ekonomi och svenskarnas ekonomi för ögonen.

Jag förstår att Socialdemokraterna inte alltid gillar det jag gör. Vi kommer ju från olika partier. Men fokus för mig och oss andra i regeringen är att svensk ekonomi ska växa, för det är bara en växande ekonomi som kan bära och finansiera framtidens välfärd, försvar och polis.

Fru talman! Tack, interpellanten, för frågan! Den är väldigt viktig och väldigt bra. Det är inte varje dag man får prata multiplikatorer i riksdagens kammare – bara en sådan sak!

Låt mig ta ned detta till vad jag menar är finanspolitikens uppgift, och naturligtvis också budgetars uppgift. För en del av finanspolitiken handlar det om att i olika lägen ägna sig åt tre saker.

Finanspolitik är strukturpolitik, det vill säga att göra så att tillväxten kan öka.

Det är fördelningspolitik och att man ser till att de förslag man lägger fram också har effekter på fördelningen.

Samtidigt är det naturligtvis stabiliseringspolitik. Det handlar egentligen om konjunktursvängningar. När inflationen var hög – för vi ärvde en mycket hög inflation, fru talman – var stabiliseringspolitik väldigt viktigt för regeringen. Det var viktigt att kunna hålla tillbaka och se till att inflationen dämpades. Det här är finanspolitikens delar.

När man lägger fram en budget, fru talman, gör man det utifrån det läge som råder och det som behöver göras då. När vi har förhandlat om och lagt fram våra tre statsbudgetar har vi gjort det med två olika fokus.

Det handlar om här och nu, det vill säga att se till att stötta de hushåll som inte har olika typer av indexeringar och kompensera dem för hög inflation. Vi har sänkt skatter, som jag nämnde tidigare, och reduktionsplikten har förändrats dramatiskt. Vi har gjort många saker för att sammantaget stärka hushållen. Men med det sagt: Många har det fortfarande tufft.

Man måste dock samtidigt kunna ha tankar i huvudet på att se vad vi kan göra så att tillväxten kommer igång och blir starkare också om 5, 10 och 15 år. Då finns det saker som många regeringar har underlåtit att göra. Här har vi nu fokuserat, som jag sa, på forskning, på infrastruktur och på energisystem för att få mer ren el.

Vi tittar också över skattesystemet, där vi två år i rad har sänkt skatterna för alla. Det är ett jobbskatteavdrag med fokus på låga och medelhöga inkomster. Men vi har också, absolut, sänkt den högsta marginalskatten. Till och med socialdemokrater tyckte för ett antal år sedan att ingen skulle behöva betala mer än 50 procent skatt på den extra intjänade tusenlappen. Den tanken är inte rådande längre. Men bara för att ha det sagt: Vi har ett progressivt skattesystem. Den som tjänar 125 000 kronor tror jag har elva gånger så hög skatt som den som tjänar 25 000.

Så ja, man betalar mer när man tjänar mer. Det kan man ha olika åsikter om. Men det här är en av de saker, om vi nu ska lyssna på våra utredningar och myndigheter, som är viktiga också för tillväxten. Det handlar om att vi har marginalskatter som uppmuntrar högre studier och arbete.

Regeringen gör alltså en mängd olika saker på olika områden, både för att få igång ekonomin här och nu och för att ekonomin ska växa på sikt. Jag är glad för att Socialdemokraterna nu verkar ha fått ett starkt intresse för tillväxt.

Jag hörde att man också pratade om produktivitet på kongressen. Jag applåderar det, och jag gläds på riktigt. Det är alltså inte ironi nu, Björn Wiechel, utan fullt allvar. Det här är väldigt, väldigt bra, för det är bara genom ökad produktivitet och fler arbetade timmar som svensk tillväxt kan öka.

Fru talman! Björn Wiechel har frågat mig om jag drar några lärdomar av de senaste årens ekonomiska utveckling och Finanspolitiska rådets diskussion kring finanspolitiska multiplikatorer. Han har också frågat mig om jag och regeringen framöver kommer att börja prioritera insatser som ökar tillväxten.

Precis som Björn Wiechel lyfter fram är det viktigt att tänka en extra gång kring var pengarna läggs för att öka tillväxten. Bland annat därför har regeringen genomfört ett förstärkt jobbskatteavdrag med fokus på främst låga och medelhöga inkomster. Regeringens politik har bidragit till att en familj med en polis och en sjuksköterska fått 23 000 kronor i lägre skatt sedan 2023. Det gör stor skillnad när hyran ska betalas, och som Wiechel lyfter fram ger det goda multiplikatorer. Det sätter fart på ekonomin.

Vi stärker också yrkesutbildningen och återupprättar arbetslinjen genom att bland annat stärka kontrollen av arbetssökande och öka de ekonomiska drivkrafterna till egen försörjning. Vi har presenterat den största satsningen på forskning och innovation någonsin. Dessutom rensar regeringen upp i krångliga regelverk och arbetar för att skattesystemet ska uppmuntra till företagande.

Därför har regeringen lagt fram förslag som förbättrar och förenklar skatteregler för fåmansföretag. Finansdepartementet har även nyligen publicerat en promemoria med förslag om sänkt skatt för företag. Vi behöver stärka förutsättningarna för investeringar och tillväxt. En hög tillväxt förutsätter också en god infrastruktur. Vi har presenterat en historiskt stor infrastrukturproposition och påbörjat vägen mot ny kärnkraft.

Att svensk tillväxt skulle vara i EU:s bottenskikt stämmer inte. I år väntas svensk ekonomi växa i samma takt som i EU, och 2026 bedöms Sveriges ekonomi växa snabbare. Vi ska fortsätta den resan. För det är bara med en växande ekonomi som vi kan finansiera framtidens välfärd.

Fru talman och interpellanten!

Ibland undrar jag. Jag känner Ingela Nylund Watz som en klok person. Vi har suttit i utskott tillsammans under många år. Poängen är att vi har ett fungerande korttidsstödssystem.

Sedan kan man tycka olika om det. Men det var det vi använde under pandemin, och Sverige tog sig ur det bättre än många andra länder. Vi kom snabbare upp på banan.

Vårt korttidsstödssystem fungerade. Var det perfekt? Nej. Vi har också åtgärdat flera av de saker som inte fungerat. Man får välja om man vill gå vidare med det som Ingela Nylund Watz nu lyfter upp eller inte.

Min poäng är att Sverige har ett system, och det är inte icke-konkurrenskraftigt. När vi nu talar om konkurrenskraft måste man väl ändå säga att det viktigaste vi kan göra för de svenska företagen handlar om att ge dem rätt förutsättningar.

Det handlar om att inte höja skatten när andra gör det så att investeringar försvinner till andra länder. Det gäller att vi ser till att göra det vi kan för att se till att löntagare och företag får betalt för sitt slit och sin möda så att jobben kan bli fler här.

När man blir arbetslös, som nu på Volvo eller på andra ställen, och när man drabbas hårt av Trumps tullar ska det finnas stöd och hjälp att komma vidare. Det gör det både för individer och för företag, bland annat det stöd som debatten här har handlat om.

Fru talman! Det finns ett stöd. Man kan ha olika åsikter om det. Men det fungerar, och man kan söka det hos Skatteverket.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack återigen för frågorna, Ingela Nylund Watz! Jag berättar gärna vad vi vill och vad vi gör.

Passiv är det sista regeringen är! Från dag ett på jobbet har vi pressat ned den inflation på 10 procent som vi ärvde. Vi har jobbat med att stärka och stötta hushållen i en väldigt svår tid. Min bild är att vi kommer att behöva göra mer. Men i den budget som gäller för i år har vi sett till att vidta åtgärder inom sådant som svenskt näringsliv och svenska företag, små som stora, bett om allra mest: bättre infrastruktur och forskning och utveckling. Vi har förbättrat expertskatten och forsknings- och utvecklingsavdraget och även mycket annat. Det gör att Sverige kan bli mer konkurrenskraftigt i en tuff miljö.

Fru talman! Om förslaget om ett helt nytt system skulle lösa en del av svårigheterna för konkurrenskraften i Sverige hade jag inte tvekat. Men det finns ingen konflikt här. Vi har egentligen redan två system för korttidsarbete. Ett beslutades 2013, och det måste en regering först aktivera. Det beslutades av den regering som jag satt i. Sedan har vi det system som användes under pandemin. Var det perfekt? Nej. Det ändrades lite under vägen och har även ändrats efteråt. Men vi har ett system, och det går att söka stöd. Därom finns ingen konflikt. Jag har dock full respekt för att man kan tycka att det borde göras om ännu mer. Även jag har mycket kontakt med både näringslivsföreträdare och fackliga företrädare i denna fråga och i många andra.

Fru talman! Låt mig säga något kort om vad regeringen gör för hushållen. Jag har redan nämnt några saker som vi gör för att stärka tillväxten och förbättra företagsklimatet.

Sedan vi tillträdde har vi sänkt skatten för alla som jobbar. Tack vare våra budgetar har en polis eller en sjuksköterska 23 000 kronor mer 2025 än 2023. Pengar är också trygghet, fru talman.

Den 1 augusti höjer vi akassetaket. Vi har sänkt skatten på drivmedel och förändrat reduktionsplikten så att det i dag är 500–600 kronor billigare att tanka sin bil än det var när vi tillträdde. Vi har stöttat dem som har allra minst genom bostadsbidrag – både förlängt och förhöjt. Vi har sänkt skatten på sparande. Dessutom vill jag nämna att vi har tagit bort kvittokrångel för företag. Det sista gäller visserligen inte hushållen, fru talman, men väldigt många småföretagare är glada för det.

Steg för steg, reform för reform och budget för budget är mitt mål och regeringens fokus att stärka svensk tillväxt. Vi ska göra det som ankommer på oss för att företag i Sverige, små som stora, ska vilja växa och investera här och för att hushållen – människor som bor runt om i Sverige – ska känna sig trygga. Jag förstår att man inte alltid gör det just nu. Väldigt mycket har blivit dyrt på grund av en hög inflation, som nu har pressats ned. Därtill har vi en amerikansk president som ändrar besked nästan varje dag. Det skapar osäkerhet och oro.

Om jag ska addera en tredje sak ser Tyskland för tredje året i rad ut att få nolltillväxt, vilket jag lär komma in på i nästa debatt. Tyskland är ju en av Sveriges absolut viktigaste marknader.

Vi lever i en osäker tid, men svensk ekonomi står stark. Den moderatledda regeringen gör allt den kan, dag för dag, för att tillväxten ska komma igång på allvar, för att Sverige ska bli konkurrenskraftigt och för att hushållens köpkraft ska stärkas.

Fru talman! Tack, Ingela Nylund Watz, för en väldigt bra fråga, som det är bra att diskutera!

Det korta svaret är att Sverige har ett system för korttidsarbete, som vi använde under pandemin. Det finns också ett annat system, som infördes 2013, som vi inte har igång på det sättet. Men vi har alltså system för korttidsarbete. Jag ska komma tillbaka till det.

Jag instämmer i mycket av det interpellanten nämnde i sitt inlägg. Det är en orolig tid på många sätt. Det är geopolitiskt oroligt. Därför gör vi, alla partier här i riksdagen, tillsammans enormt stora satsningar på att bygga svensk försvarsförmåga. På bara tre fyra år fördubblas försvarsanslagen.

Det förs också diskussioner om att göra ännu mer. De som kommer att vara på Natotoppmötet kommer att diskutera det där, men även partierna här i riksdagen kommer att diskutera det. Det är glädjande att vi har så stor samsyn. Det handlar verkligen om trygghet för befolkningen. En regerings absolut viktigaste uppgift måste alltid vara att se till att de som bor i landet kan vara trygga.

Det handlar också om ekonomisk trygghet, precis som interpellanten lyfte upp. I svåra tider ska man känna att man kan få stöd. Och de som har det allra tuffast har fått stöttning på olika sätt under de här åren.

Det handlar även om osäkerheten om man kommer att ha kvar sitt jobb.

Fru talman! I slutet av förra året såg vi att återhämtningen började ta fart och att den negativa trenden var bruten. Sedan tillträdde Donald Trump som president. Det enda konstanta när det gäller honom just nu verkar vara att han varje vecka eller på daglig basis byter åsikt eller nivåer på tullar gentemot olika länder. Den oförutsägbarheten och den osäkerheten är det allra mest skadliga för både svensk och global ekonomi just nu. Alla vi i kammaren som är frihandelsvänliga hoppas att det här ska dämpas och få ett slut. Men vi kommer antagligen att få leva med en hel del tullar under åren framöver.

Trots detta, fru talman, vill jag med bestämdhet hävda att vi i Sverige har ekonomiska muskler att göra mer om lågkonjunkturen fördjupas och fortsätter eller om det kommer en annan chock eller ytterligare en kris. Vi har varit med om många de senaste åren. Vi har då goda möjligheter att göra mer.

Vi följer utvecklingen noga. Den budget vi lade för i år innehöll olika stöd och insatser för 70 miljarder. Fokus där är tillväxt, infrastruktur, utbildning och forskning men också att förstärka vanliga löntagares plånböcker. Två år i rad, fru talman, har den moderatledda regeringen sänkt skatten för alla som jobbar.

Vad är då slutsatsen? Behöver vi ytterligare förändra det system för korttidsarbete som finns eller behövs ett nytt? Jag är inte lika övertygad som interpellanten, men jag utesluter det inte. Vi har dock ett fungerande stöd i dag, och företag kan ansöka om det hos Skatteverket. Under den senaste tiden är det inte många som har gjort det. Det beror kanske på att vi har en helt annan situation nu än den företag mötte under pandemin. Vi har ett fungerande system, och det har förbättrats sedan pandemin eftersom det fanns brister i det.

Vi har som sagt hitintills inte lagt fram något förslag, och jag är inte heller säker på att vi kommer att göra det men utesluter det inte.

Fru talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig om det finns någon bedömning av hur skatteintäkternas och statens utgifter påverkas av användning av systemet för korttidsarbete alternativt av att man avstår från att använda det nuvarande systemet för korttidsarbete. Hon har också frågat mig om jag och regeringen avser att lägga fram det förslag som finns om ny lagstiftning för ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk för korttidsarbete.

Världsekonomin befinner sig i ett osäkert ekonomiskt läge. Det påverkar Sveriges ekonomi. Regeringen stöttar därför ekonomin med över 70 miljarder kronor i årets budgetar. Det är viktiga insatser som får de ekonomiska hjulen att snurra.

Sverige har ett fungerande stöd vid korttidsarbete. Företag som hamnar i tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter kan ansöka hos Skatteverket om stöd vid korttidsarbete. Det är sedan Skatteverket som beslutar om företaget ska få stöd.

Det betänkande som interpellanten hänvisar till bereds i Regeringskansliet. Regeringen har hitintills inte gått vidare med förslagen som läggs fram i betänkandet. Flera av förslagen förbättrar inte stödets konstruktion och innebär exempelvis en risk för att det blir lättare för företag att lämna utdelning samtidigt som företaget får skattebetalarnas pengar.

I det osäkra globala ekonomiska läge vi är i är det viktigt att komma ihåg att Sverige står stabilt. Vi har en låg statsskuld, som många länder ute i Europa är avundsjuka på. Det ger oss finansiella muskler som kan stötta ekonomin.

Om det ekonomiska läget skulle förvärras utesluter vi inte att vidta ytterligare åtgärder.

Herr talman! Jag är inte säker på att Per Söderlunds fråga borde riktas just till mig. Det kan hända att detta även handlar om finansmarknadsministerns ansvarsområde gällande Fortifikationsverket och annat.

I grund och botten är, som ledamoten vet, hela den här regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna nu väldigt fokuserade på att göra det som krävs för att stärka försvaret. Det handlar om resurser. Där är vi alla åtta partier överens om att det behövs mer. Vi gör allt vi kan för att förkorta tillståndsprocesser. Ofta har vi under årens lopp jobbat i stuprör i staten, mellan kommuner och stat och så vidare. En del lagstiftningar står till och med nästan i konflikt med varandra. Vi jobbar i fullt tempo och i hög takt för att möjliggöra utbyggnaden rent fysiskt och se till att de resurser som behövs för allt detta kommer på plats.

Jag vill tacka inte bara Sverigedemokraterna utan alla partier här i riksdagen som står upp för att det svenska försvaret ska stärkas och byggas och behöver mer resurser.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Eva Lindh för en mycket viktig fråga.

Svensk välfärd är av hög kvalitet och ska fortsätta att vara det. Det är vi alldeles överens om. Det är också därför regeringen under de senaste åren, då det har varit hög inflation och väldigt tufft, speciellt för Sveriges regioner, har skjutit till någonstans mellan 45 och 50 miljarder. Att bekämpa inflationen och se till att stötta välfärden på olika sätt de år när det varit extra tufft har varit centralt.

Jag är väldigt glad över att de domedagsprofeter som för ett och två år sedan ropade ganska högt om att det skulle bli massuppsägningar i den svenska välfärden har haft fel. Det har varit tufft, men vi har stöttat.

Det vi ser nu, till exempel i skolan, handlar i mångt och mycket om att barnkullarna minskar. Det kommer att bli en utmaning på många ställen. Det är många kommuner som får kämpa; man kanske behöver lägga ned skolor. Vi ska göra vårt för att finnas där för kommuner och regioner. Det har vi gjort, och vi kommer att fortsätta att göra det. Som sagt är jag glad över de historiska satsningar våra fyra partier har bidragit med för att hålla sysselsättningen uppe.

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga. De svenska företagen är absolut ett nav i det som gör Sverige rikare varje dag, naturligtvis tillsammans med alla anställda som går till jobbet och gör det som de ska med all sin fantastiska kompetens. Företagandet är en prioriterad fråga för den moderatledda regeringen.

I dag fattade vi beslut om en lagrådsremiss om att förändra 3:12-reglerna, det vill säga reglerna för fåmansbolag. Det handlar om sänkt skatt för 60 000 företag, men det handlar också – och det är viktigt – om en förenkling av den administrativa bördan med upp till en tredjedel för alla de här bolagen, som är ungefär en halv miljon till antalet och har 1,5 miljoner anställda. Det är ett viktigt steg som vi nu arbetar med för att underlätta för att företag ska växa.

Vi gör många saker, alltifrån ökat växa-stöd till sänkt och förbättrad expertskatt. Vi jobbar även med forskningsavdrag. Listan kan göras lång. Men eftersom jag endast har en sekund kvar på min talartid säger jag bara: Tack för frågan – vi jobbar på!

(Applåder)

Herr talman! Tack, Johanna Rantsi, för frågan!

När man har tillväxt för ögonen och när man vill få svensk ekonomi att växa har man såklart ett skäl för det. Vi behöver resurser för att göra det som behövs framöver. Då är det viktigt att transporter fungerar, att företagandet är starkt och att vi gör allt vi kan just för att företag både ska finnas här och vara konkurrenskraftiga.

Det är därför som vi nu, som ledamoten nämnde, har slopat stämpelskatten. Men vi kommer att fortsätta att göra mer.

Frågan om tonnageskatt diskuteras just nu i EU och på EU-nivå. Vi har också en dialog om just tonnagebeskattningen. Det är en viktig fråga för sjöfarten, och det är en viktig fråga för svensk tillväxt.

Jag kommer att återkomma när vi har mer klara besked. Men en sak ska man veta: Vi har ekonomi och tillväxt för våra ögon för att Sverige och svenskarna ska bli rikare. Då är den här frågan en otroligt viktig fråga, så att vi inte hamnar på efterkälken.

Herr talman! Jag tackar Jan Ericson för frågan.

Regeringen kommer inte att släppa ögonen på hushållens köpkraft. Det kommer att vara en viktig prioritet åren framöver särskilt för dem som jobbar och sliter. Det ska löna sig att jobba, och det kommer vi att fortsätta att se till. Det är också viktigt för tillväxten.

Precis som Jan Ericson säger handlar det också om framtiden. Hur ska Sverige se ut om 5 år eller 50 år? De perspektiven behöver vi också ha. Därför är det just nu viktigt att vi förbättrar för företagare, ser till att infrastrukturen fungerar bättre och ser över utbildningssystemet. Nu mer än någonsin behöver både små och stora företag kunna känna: I det här landet, i Sverige, vill vi växa och investera, och tillsammans vill vi se till att landet blir det allra rikaste i hela världen.

Både i stort och i smått arbetar vi nu med att stärka tillväxten för att göra Sverige och svenskarna rikare.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan!

Det är ganska uppenbart att vi ibland har olika åsikter om verktyg. När det gäller just bostadstillägget höjdes och förlängdes detta, som jag sa, och det gjordes ett bra tag. Nu är den höga inflationen bekämpad, och reallöneökningar börjar komma. Då har vi också fokuserat på skattesänkningar för den grupp som ledamoten nu lyfter fram.

Jag vet att Vänsterpartiet inte gillar att sänka skatten för undersköterskor och ensamstående pappor. De är så att säga också undersköterskor. Jag tycker dock att det är en bra väg att gå.

Jag ser att många kämpar. Jag säger här, som jag har sagt många gånger tidigare, att vi har muskler och starka statsfinanser. Om det kommer att krävas mer framöver är vi beredda att göra mer.

I grund och botten handlar det dock om reallöneökningar, skattesänkningar och om till exempel – som många ensamstående mammor och pappor också behöver – bilen. En tankning, ledamoten, är ungefär 500–600 kronor billigare i dag än när vi tillträdde.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Charlotte Quensel för frågan! Det är en relevant fråga. Regeringen kommer självklart att följa den mycket noga. Skatteverket är en myndighet som jag ansvarar för. Den kommer verkligen att jobba med denna fråga på ett väldigt nära sätt.

Sverige ligger ganska långt efter, även med den här lagstiftningen. Jag vet att det finns stor kritik bland många för lagstiftningen, men samtidigt är den ju i förhållande till många andra ställen ganska försiktig.

Vi ska se till att följa upp och att självklart inte möjliggöra att detta ska vara en öppning för den kriminella ekonomin. Jag förstår kritiken, och jag förstår oron. Jag garanterar dock att jag kommer att göra allt jag kan för att den myndighet jag ansvarar för – Skatteverket – ska jobba nära och intensivt med den här frågan.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, för frågan! Detta är ytterst viktigt.

Något vi med full kraft har arbetat med sedan dag ett är att fortsätta skruva åt kranarna i den kriminella ekonomin. Precis som Mikael Damberg säger är det ju mycket den som faktiskt driver våldet, skjutningarna och allt det förfärliga vi nu ser runt om i Sverige.

Vi har ett högt tempo. Jag utesluter inte alls att Utbetalningsmyndigheten, som jag är ansvarig för, kommer att behöva göra ännu mer framöver. Men låt mig också säga att myndigheterna just nu jobbar i högt tempo. Vi har gett nya verktyg i lagstiftningen, och vi har gett mycket resurser. Man jobbar tillsammans på ett sätt man nästan aldrig har gjort förr. Det kommer dock att behöva göras mer. Vi utesluter ingenting.

Jag är dock glad över att jag ser att mycket nu går åt rätt håll. Jag ser att de lagförslag som har röstats igenom under det senaste året gör nytta. Jag ser att de pengar vi har lagt på de myndigheter som jobbar mot brottsligheten gör nytta.

Vi kommer att fortsätta, och vi jobbar varje dag för att just detta ska ske. Stryper vi den kriminella ekonomin kan vi också strypa våldet.

Herr talman! Tack, Anders Ekegren, för medskicket!

Mitt fokus är att vår ekonomi ska växa. Jag ser att vi behöver göra mer på skatteområdet under åren framöver för att göra det ännu mer lönsamt att jobba.

Vi har det lägsta skattetrycket på 50 år. Det är bra. Men kapitalskatterna vill en del höja. Jag tror att det vore dåligt i ett läge där vi har en av världens bästa kapitalmarknader. Dessutom vet vi att det skulle leda till högre skatter och till färre jobb och färre företag.

I grund och botten funkar skattesystemet bra, men vi ska fortsätta göra det mer lönsamt att jobba och driva företag.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Anders Ekegren, för frågan!

Det korta svaret skulle nog vara ja. I grund och botten har vi ett robust och stabilt skattesystem som åtnjuter relativt högt förtroende jämfört med väldigt många andra länders. Men självklart är det också så att med teknisk utveckling och förändringar på arbetsmarknaden kan skatter och regler behöva justeras.

Vi vet ännu inte de exakta konsekvenserna av det som ledamoten lyfter fram. Jag tror att det kommer att komma många goda möjligheter med AI. Det kan komma en del utmaningar. Men att göra en skattereform tror jag att man ska vänta med tills man vet konsekvenserna.

I grund och botten är AI välkommet. Det kommer att förändra arbetsmarknaden. Det kommer att ge möjligheter, och det kommer att innebära utmaningar. Men skattesystemet som det ser ut nu är rätt robust.

(Applåder)

Herr talman! Inflationen är inte längre hög, men priserna är höga. Vi har bekämpat den höga inflationen, men priserna ligger fortfarande kvar på en hög nivå, vilket drabbar väldigt många.

Vi har sänkt skatten för den som arbetar, gjort det billigare att tanka och ökat hushållens köpkraft. I Sverige har vi också bostadsbidrag och andra stödsystem som ett skyddsnät, vilket är väldigt bra.

Jag har denna fråga för ögonen varje dag och tvekar inte att göra mer om konjunkturen blir sämre och reallönerna inte ökar i den takt vi har tänkt.

(Applåder)