Fru talman! Björn Wiechel har frågat mig om jag drar några lärdomar av de senaste årens ekonomiska utveckling och Finanspolitiska rådets diskussion kring finanspolitiska multiplikatorer. Han har också frågat mig om jag och regeringen framöver kommer att börja prioritera insatser som ökar tillväxten.

Precis som Björn Wiechel lyfter fram är det viktigt att tänka en extra gång kring var pengarna läggs för att öka tillväxten. Bland annat därför har regeringen genomfört ett förstärkt jobbskatteavdrag med fokus på främst låga och medelhöga inkomster. Regeringens politik har bidragit till att en familj med en polis och en sjuksköterska fått 23 000 kronor i lägre skatt sedan 2023. Det gör stor skillnad när hyran ska betalas, och som Wiechel lyfter fram ger det goda multiplikatorer. Det sätter fart på ekonomin.

Vi stärker också yrkesutbildningen och återupprättar arbetslinjen genom att bland annat stärka kontrollen av arbetssökande och öka de ekonomiska drivkrafterna till egen försörjning. Vi har presenterat den största satsningen på forskning och innovation någonsin. Dessutom rensar regeringen upp i krångliga regelverk och arbetar för att skattesystemet ska uppmuntra till företagande.

Därför har regeringen lagt fram förslag som förbättrar och förenklar skatteregler för fåmansföretag. Finansdepartementet har även nyligen publicerat en promemoria med förslag om sänkt skatt för företag. Vi behöver stärka förutsättningarna för investeringar och tillväxt. En hög tillväxt förutsätter också en god infrastruktur. Vi har presenterat en historiskt stor infrastrukturproposition och påbörjat vägen mot ny kärnkraft.

Att svensk tillväxt skulle vara i EU:s bottenskikt stämmer inte. I år väntas svensk ekonomi växa i samma takt som i EU, och 2026 bedöms Sveriges ekonomi växa snabbare. Vi ska fortsätta den resan. För det är bara med en växande ekonomi som vi kan finansiera framtidens välfärd.

Fru talman! Tack, interpellanten, för frågan! Den är väldigt viktig och väldigt bra. Det är inte varje dag man får prata multiplikatorer i riksdagens kammare – bara en sådan sak!

Låt mig ta ned detta till vad jag menar är finanspolitikens uppgift, och naturligtvis också budgetars uppgift. För en del av finanspolitiken handlar det om att i olika lägen ägna sig åt tre saker.

Finanspolitik är strukturpolitik, det vill säga att göra så att tillväxten kan öka.

Det är fördelningspolitik och att man ser till att de förslag man lägger fram också har effekter på fördelningen.

Samtidigt är det naturligtvis stabiliseringspolitik. Det handlar egentligen om konjunktursvängningar. När inflationen var hög – för vi ärvde en mycket hög inflation, fru talman – var stabiliseringspolitik väldigt viktigt för regeringen. Det var viktigt att kunna hålla tillbaka och se till att inflationen dämpades. Det här är finanspolitikens delar.

När man lägger fram en budget, fru talman, gör man det utifrån det läge som råder och det som behöver göras då. När vi har förhandlat om och lagt fram våra tre statsbudgetar har vi gjort det med två olika fokus.

Det handlar om här och nu, det vill säga att se till att stötta de hushåll som inte har olika typer av indexeringar och kompensera dem för hög inflation. Vi har sänkt skatter, som jag nämnde tidigare, och reduktionsplikten har förändrats dramatiskt. Vi har gjort många saker för att sammantaget stärka hushållen. Men med det sagt: Många har det fortfarande tufft.

Man måste dock samtidigt kunna ha tankar i huvudet på att se vad vi kan göra så att tillväxten kommer igång och blir starkare också om 5, 10 och 15 år. Då finns det saker som många regeringar har underlåtit att göra. Här har vi nu fokuserat, som jag sa, på forskning, på infrastruktur och på energisystem för att få mer ren el.

Vi tittar också över skattesystemet, där vi två år i rad har sänkt skatterna för alla. Det är ett jobbskatteavdrag med fokus på låga och medelhöga inkomster. Men vi har också, absolut, sänkt den högsta marginalskatten. Till och med socialdemokrater tyckte för ett antal år sedan att ingen skulle behöva betala mer än 50 procent skatt på den extra intjänade tusenlappen. Den tanken är inte rådande längre. Men bara för att ha det sagt: Vi har ett progressivt skattesystem. Den som tjänar 125 000 kronor tror jag har elva gånger så hög skatt som den som tjänar 25 000.

Så ja, man betalar mer när man tjänar mer. Det kan man ha olika åsikter om. Men det här är en av de saker, om vi nu ska lyssna på våra utredningar och myndigheter, som är viktiga också för tillväxten. Det handlar om att vi har marginalskatter som uppmuntrar högre studier och arbete.

Regeringen gör alltså en mängd olika saker på olika områden, både för att få igång ekonomin här och nu och för att ekonomin ska växa på sikt. Jag är glad för att Socialdemokraterna nu verkar ha fått ett starkt intresse för tillväxt.

Jag hörde att man också pratade om produktivitet på kongressen. Jag applåderar det, och jag gläds på riktigt. Det är alltså inte ironi nu, Björn Wiechel, utan fullt allvar. Det här är väldigt, väldigt bra, för det är bara genom ökad produktivitet och fler arbetade timmar som svensk tillväxt kan öka.

Fru talman! Låt mig bara peka ut några viktiga fakta. Om man sitter i finansutskottet eller om man är finansminister ska man naturligtvis hålla sig till fakta. Det borde gälla alla.

Fakta, fru talman, är att vi ärvde en hög inflation och en hög arbetslöshet. Vi ärvde också en låg tillväxt. Inflationen är nedpressad. Det beror på finanspolitiken; det säger också Finanspolitiska rådet och andra. Tillsammans med Riksbanken och parterna tog vi ett stort ansvar. Det har jag sagt många gånger. Vi tog ett gemensamt ansvar och gjorde saker tillsammans. Det är det första.

Det andra är tillväxten. Vi vet att Sverige är en räntekänslig ekonomi. Men vi såg i slutet av förra året att återhämtningen började. Både våra prognoser och andra prognoser gör gällande att Sverige i år kommer att ligga på ett EU-genomsnitt men också att vi gjorde det redan förra året. Vi är alltså inte sämst i klassen. Det var vi för några år sedan, men det är vi faktiskt inte längre. Jag tycker, fru talman, att det kan finnas en poäng, i alla fall om man sitter i riksdagens finansutskott, med att hålla sig till rätt tillväxtsiffror.

Låt oss titta på IMF, Valutafonden. De gör bedömningen att Sverige i år kommer att ha en tillväxt som är betydligt högre än euroländernas. Vi vet ju inte förrän efteråt vem som har rätt. Men mycket går åt rätt håll i Sverige för att vi har tagit tag i de grundläggande problemen.

Nummer ett är att det ska löna sig att jobba. Jag tycker, fru talman, att det är provocerande när man får höra att regeringen inte står på löntagarnas sida. Jag har varit här i riksdagen i 19 år, i opposition och nu i regeringsställning. Jag lägger fram förslag. Jag har fattat beslut tillsammans med många kollegor som har gjort att en sjuksköterska i Sverige, man eller kvinna, har 4 000 kronor mer i månaden tack vare våra jobbskatteavdrag. Det är pengar som gör skillnad.

Socialdemokraterna försöker nu här ge sken av att de vill sänka skatten för alla. Det är bara att lyssna på er kongress som pågick i helgen. Det var en vänstersväng som heter duga! Här pratar man om skattesänkningar. På kongressen vill man höja alla skatter, mer eller mindre. Här pratar man om stram invandring, men dem man vill samarbeta med vill ha fler som kommer hit. Nu tycker kanske fru talmannen att jag går lite utanför interpellationsämnesområdet, men jag kommer tillbaka.

Tillväxt, fru talman, kommer genom att man gör olika saker. Det handlar om skatter, skattesystem, energisystem, infrastruktur och mycket annat. Det är just det här vi gör. Varje dag, fru talman, när jag går till jobbet har jag svensk ekonomi och svenskarnas ekonomi för ögonen.

Jag förstår att Socialdemokraterna inte alltid gillar det jag gör. Vi kommer ju från olika partier. Men fokus för mig och oss andra i regeringen är att svensk ekonomi ska växa, för det är bara en växande ekonomi som kan bära och finansiera framtidens välfärd, försvar och polis.

Fru talman! Tack återigen, Björn Wiechel, för en bra debatt! Den är viktig att ha, och den är också rolig – vi pratar för lite tillväxt i Sverige, tycker jag.

Vad gör regeringen, fru talman?

I dag är drivmedlet ungefär 10 kronor billigare per liter än när vi tillträdde. En stor del av det beror på regeringen. Det gör 500–600 kronor på en tank.

I dag har en sjuksköterska, en undersköterska, en busschaufför eller en administratör här på riksdagen lägre skatt än när vi tillträdde. Vi har sänkt den två år i rad.

Nu har man också de första 150 000 kronorna skattefritt när man sparar eller investerar i ISK. Det ger i sin tur också avkastning när man satsar dessa pengar, som många gör i Sverige.

I dag har vi lagt fram och fattat beslut i riksdagen om de största satsningarna på infrastruktur och forskning som någonsin har beslutats.

I dag går vi vidare med att se till att Sverige får kärnkraft så att svenska företag har den el de behöver och så att vi kan ställa om som vi vill och kan.

När det gäller företagen och framför allt de mindre företagen, fru talman, har vi nu utökat växa-stödet till att gälla två personer och inte bara en. Vi har även precis presenterat ett förslag till nya 3:12-regler som minskar administrationen och sänker skatten.

Det här, fru talman, är några av de satsningar som vi har gjort bara under de här åren. Det gör skillnad för företagande, det gör skillnad för hushåll och det gör skillnad för Sverige.

Varje dag – och jag menar verkligen det – när jag går till jobbet, fru talman, har jag svenskarna och Sverige för mina ögon, vare sig man röstade på något av våra partier eller inte. Vi har ett ansvar att driva en politik som ökar tillväxten så att också framtida generationer kan ta del av alla de saker vi tar del av och ännu mer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.