Herr talman! Jag hoppas att alla här vid podiet har fått några sköna veckor – också alla andra i lokalen, förstås.

Mathias Tegnér har frågat mig om frågan om exitskatt bereds på Regeringskansliet, om jag avser att ta några initiativ för att säkerställa att stora orealiserade kapitalvinster inte ska kunna undgå svensk beskattning genom utflyttning samt om jag anser att dagens tioårsregel är tillräcklig för att motverka skatteplanering genom utflyttning eller om jag ser behov av att modernisera regelverket.

Frågan om en eventuell reformering av den så kallade tioårsregeln bereds fortfarande i Regeringskansliet. Som jag konstaterat i flera interpellationsdebatter med Mathias Tegnér under de senare åren är frågan om förändringar av den befintliga utflyttningsbeskattningen komplex, och det finns olika lösningar på de problem som bland annat Skatteverket och Riksrevisionen har uppmärksammat när det gäller just tioårsregeln. Det är viktigt att ett eventuellt nytt regelverk i Sverige inte medför negativa effekter på företagande och näringslivsklimatet eller försvårar rekrytering av utländsk kompetens på ett omotiverat sätt. Det är också viktigt med klara och tydliga regler som inte skapar onödigt krångel för vanligt folk och vanliga företagare.

Herr talman! Jag tackar Mathias Tegnér. Jag har följt min riksdagskollegas outtröttliga arbete i de frågor som han verkligen är engagerad i, och det här är en sådan fråga. Jag har också följt de svar som finansministern har gett.

I dag säger finansministern i talarstolen att hon också ser problemen. Det är därför det är så underligt att man faktiskt inte har gjort någonting. Att det bereds i Regeringskansliet får vi ganska ofta som svar, men hur kan vi veta att det verkligen är så? Vad är det som har gjorts?

Mathias Tegnér säger här att detta är en komplex fråga. Man kan inte bara slänga upp ett förslag, utan man måste utreda konsekvenserna av en förändring. Det är just därför det är så märkligt att man lade ned en utredning som var igång.

En regering har naturligtvis alla möjligheter att ändra utredningen och ge andra direktiv. Men att lägga ned utredningen kan inte tolkas som någonting annat än att man inte tycker att det här är viktigt. Därför undrar faktiskt också jag om vi kan få ett svar från finansministern här i dag – efter Mathias Tegnérs outtröttliga engagemang och debatter om detta, under hela mandatperioden. Som det är nu är det här ett ytterligare exempel på den minskade trovärdigheten i den ekonomiska politiken, som visas av Moderaterna och hela regeringen.

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret, även om det är uppenbart att finansministern inte vill prata om det som min interpellation handlar om, nämligen om och hur orealiserade kapitalvinster som upparbetas i Sverige ska beskattas när personen i fråga flyttar ut.

Jag vill bekräfta att även jag tycker att frågor om trygghet, krig, Nato, inflation, hushållens ekonomi, tillväxt, konjunkturen, Trump och Sverigedemokraterna är viktiga. Men det är inte vad den här interpellationen handlar om.

Frågor om tillväxt och rättvisa är centrala i vårt land, och när vi pratar om företagande tycker jag att ett perspektiv försvinner i finansministerns svar. Är det rimligt att en vanlig löntagare, en kioskägare på ett torg någonstans i vår huvudstad eller en målare som har startat ett företag och kanske anställt en person ska betala skatt medan en liten grupp framgångsrika företagare som har råd med dyra skattejurister ska slippa? Det är faktiskt det som det handlar om – rättvisa. Varför ska vissa företagare betala skatt men inte andra?

Jag är den första att bekräfta att företagande är extremt viktigt för Sverige. Frågor som frihandel, god tillgång till riskkapital och bra regler är extremt viktiga. Jag har själv skrivit en bok om näringspolitik som jag tror att jag överlämnat till finansministern vid något tillfälle; jag är inte säker på att finansministern har läst den. Frågor om tillit, utbildning och infrastruktur är också helt centrala för att vi ska ha ett bra företagssystem. Men även frågor om skattesystemet och rättvisa skatter är viktiga.

Därför tycker jag att det är relevant att ställa frågan om tioårsregeln. I finansministerns inledande svar bekräftar hon att det faktiskt finns problem. Skatteverket har sagt det och även Riksrevisionen. Men därefter hamnar vi i en situation där finansministern konstaterar att frågan är komplex.

Det vill jag bekräfta: Frågan är komplex. Det var därför det var rimligt att det tillsattes en utredning, en utredning som skulle försöka hitta smarta lösningar på problemet. Men om man säger att frågan är komplex samtidigt som man lägger ned utredningen blir ju frågan: Vad tänker regeringen göra? Nu har jag gett finansministern fyra chanser under fyra år att svara på den frågan. Men återigen blir finansministern svaret skyldig.

Finansministern säger som sagt att frågan är komplex, vilket jag vill bekräfta. Men någon gång måste en beredning också övergå i politik. Därför vill jag passa på att ge finansministern ytterligare en chans att svara på min fråga: Avsåg regeringen över huvud taget att lägga fram förslag som hanterar frågan om tioårsregeln som inte fungerar? Ja eller nej?

Om svaret fortfarande är att frågan bereds är frågan hur länge den ska beredas. Eller är det så som finansministerns partivänner har sagt, nämligen att Moderaterna och regeringen inte tänker göra något åt den här frågan? Skulle finansministern inte bara kunna erkänna det i så fall?

Herr talman! Under den här mandatperioden finns det nog ingen fråga som jag har diskuterat och debatterat lika mycket i den här kammaren som tioårsregeln. Det hedrar Mathias Tegnér att han fortsätter att lyfta den.

Mitt svar är samma som tidigare i bemärkelsen att regeringen har gjort mycket vad gäller till exempel skatteundandragande. Som jag nämnde jobbar vi hårt med detta i både EU och OECD, vilket ledamoten också vet.

Herr talman! Under ordförandeskapet ledde vi arbetet med en uppdatering av EU:s förteckning över de icke samarbetsvilliga jurisdiktionerna, som det heter på skattespråk. Vi ledde också förhandlingarna om förslaget om moms i den digitala tidsåldern, ViDA. Det handlar om och syftar till att stoppa till exempel momsbedrägerier. Dessutom har vi varit pådrivande i förhandlingarna om rapportering och utbyte av upplysningar om kryptotillgångar, för att där minska skatteundandragande och skatteflykt. Skatteflykt är en viktig fråga att jobba med.

Alla som bor i Sverige ska vara med och bidra. Alla som tjänar pengar på olika sätt på sitt företag eller sitt arbete ska såklart vara med och bära det gemensamma. Ingen ska komma undan detta. Det är min bestämda uppfattning. Det är därför, herr talman, de här fyra åren har varit så präglade av ämnet hushållens ekonomi men också den svenska ekonomin.

Mathias Tegnér sa att frågan om rättvisa skatter också är viktig. Jag håller med om det, och jag tycker inte att beskattningen i Sverige har varit helt rättvis genom åren. Därför ser jag till att fler människor får behålla mer av sin lön. Därför ser vi till att skattesystemet ska premiera ansträngning. De skatter vi tar in i både stat, kommun och regioner ska inte vara högre än vad som krävs för att göra det som behöver göras. Man måste också använda skattepengarna på allra bästa sätt och våga prioritera bort ibland. Det kommer en annan interpellationsdebatt om det lite senare.

Rättvisa för mig är att den som ställer klockan på morgonen eller på kvällen – man jobbar ju lite olika – och går till jobbet eller driver företag, litet som stort, ska känna att vi har ett system där vi inte tar ut högre skatter än vi måste och att vi använder pengarna på bästa sätt. Där finns en skiljelinje mellan våra två olika sidor.

Herr talman! Jag vill säga något kort om arbetet med till exempel felaktiga utbetalningar under de här åren. Vi ska komma ihåg att under de senaste åren och det senaste decenniet har den kriminella ekonomin vuxit kraftigt och också tagit sig in i våra välfärdssystem. Regeringen har till exempel fått på plats en utbetalningsmyndighet, som redan har lett till att felaktiga utbetalningar av ganska stora summor upptäckts. Det kommer att bli ännu mer sådant när man får fullt tryck i den myndigheten.

Vi har genomfört en hel rad insatser vad gäller folkräkning för att få den bästa bilden av vilka som är i Sverige, såväl miljardärer som de som lever på olika former av ersättningar. Vi behöver helt enkelt veta vilka som är här och att de också gör rätt för sig. Vi ska inte heller betala ut pengar till dem som bor utanför Sverige, om de inte har rätt till det.

Vi har gett Skatteverket både fler och skarpare verktyg för att stoppa momsbedrägerier, som jag nämnde tidigare.

Listan kan göras lång. Vi trycker tillbaka fusket och kanske framför allt den kriminella verksamheten, som är en bidragande orsak till det dödliga våld och den kriminalitet vi ser.

Herr talman! Jag tackar för den här diskussionen. Jag har varit tydlig med att regeringen jobbar aktivt med att förhindra skatteflykt och stora bedrägerier och upplägg som inte hör hemma här.

Den 14 september, herr talman, hoppas jag att det arbete vi har påbörjat med att bygga Sverige tryggare, rikare och starkare ska fortsätta. Det gör det genom att vi fortsätter att underlätta för entreprenörer och investeringar och för dem som vill komma till Sverige och växa. Vi gör det också genom att se till att ansträngning alltid ska löna sig. Människor som kämpar ska känna att det är mödan värt. Vårt samhälle bygger på att alla är med och tar ansvar och att fusk, bedrägerier och allt i närheten av det motarbetas.

Herr talman! Alternativet den 14 september är fyra partier där jag faktiskt tror att partiledarna inte ens har druckit kaffe ihop. De vill helst inte synas på bild tillsammans. De vill helst bara prata om sin egen politik i alla delar. Här har vi ett miljöparti som berättade i förra veckan att de vill höja drivmedelspriserna, ha en högre invandring och lägga ned kärnkraft och se till att någon ny aldrig byggs. Här har vi en vänsterpartistisk ledare som jag mött flera gånger i debatter och som är väldigt ärlig och öppen med sin politik, vilket jag uppskattar, och som berättar om alla de skatter som kommer att belasta både hårt arbetande människor och företag i Sverige. De vänder liksom helt på bilden.

Det som bygger Sverige rikt och starkt är inte ett system med högre skatter, arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag. Vi ska inte jobba mindre, utan i svåra tider får vi alla hjälpas åt.

Herr talman! Efter valet gäller förhoppningsvis vårt alternativ.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.