Emma Nohrén

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Herr talman! Jag tror att vi skulle kunna prata väldigt länge om skogen, men nu fick jag en annan fråga som jag också vill svara på.

Vi har samma reformutrymme som regeringen. Däremot ser vi att vi behöver låna pengar för att klara omställningen här och nu. Ju längre vi skjuter det framför oss, desto dyrare blir det. Därför har vi en budget där vi lånar 100 miljarder per år. Det gick vi ut i valet och sa, och det har vi fortfarande. En stor del av satsningarna är sådant som infrastruktur för tåg, att kunna skydda natur och att göra saker som ger bestående värden. Det går pengarna till. Men reformutrymmet är detsamma.

Däremot tror jag att det finns ganska många skatter där vi skulle vilja skruva på saker.

Jag roade mig med att titta på DN:s snurra som visade hur mycket mindre skatt man kommer att få nästa år tack vare er regering. Jag som höginkomsttagare skulle få nästan 2 000 kronor, medan min man som jobbar kommunalt skulle få knappt 280 kronor. Jag får alltså sju gånger mer för att jag tjänar väldigt mycket mer - dock inte sju gånger mer. Detta tycker jag är en orättvis fördelning och någonting som den här regeringen gör fel. Om vi kommer i regeringsställning kommer vi att ändra på det så att det blir ett mer rättvist skattesystem, där förorenaren betalar i de delar där det handlar om miljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för frågan! Nu får jag chansen att utveckla vår politik när det gäller skogsområdet.

Nej, vi tycker inte att skogs- och markägare är ondsinta. Jag är själv en, så i så fall hade jag väl haft horn här. Däremot ser jag att den skog jag har ärvt har väldigt stora problem i många delar eftersom den är märkt av trakthyggesbruk. Det finns ensidiga bestånd på många ställen, och det är svårt att skapa de här värdena.

Vi vill se en övergång till mer naturnära skogsbruk. Vi vill fortfarande få ut biomassa ur skogen. Men vi vill också att det som blir skyddat ska vara skyddat och att den som har dessa värden på sin mark ska få ersättning för det. Det är ett av problemen nu: Man får inte ersättning. Man har avsatt sin skog, och sedan är pengapåsen tom. Här har vi ett fel som regeringen måste åtgärda. Det är väldigt många som har tagit sitt ansvar och vill göra dessa insatser men sedan inte får ersättning för det. Det här systemet måste göras om.

Även om jag har hyfsat bra koll på min skog och andra skogar vet jag inte exakt vad som finns överallt. Jag skulle bli jätteglad om det skulle dyka upp exempelvis en tretåig hackspett i min skog, för då vet jag att den är bra. Som ägare har man ett ansvar enligt skogslagen att veta vad som finns och göra det bästa man kan av det.

För att svara på din fråga: Nej, vi tycker att man ska bruka, men på ett hållbart sätt. Vi anser att det som ska skyddas ska skyddas. Det ska också finnas åtgärder för värdefull natur så att den behåller sitt värde. Den som har gått med på frivilliga avsättningar och annat ska också få ersättning för det så att man inte riskerar ekonomiska värden för att man tagit hand om sin skog och skapat bra miljövärden.

Herr talman! Innan jag inleder själva debatten vill jag säga tack för flexibilitet i talarlistan och tack till kollegan Martin Kinnunen, som lät mig byta plats med honom. Ibland kör saker och ting ihop sig.

Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur är det utgiftsområde som kanske är det viktigaste, i alla fall i mitt tycke. Jag är därför väldigt glad att jag fick möjlighet att debattera och kanske också svara på eventuella repliker.

Området heter alltså Klimat, miljö och natur. I det ingår förstås också biologisk mångfald, hav och allting vi har runt oss och som är förutsättningarna för liv på jorden. Det vet vi, och vi vet samtidigt att alla de här delarna just nu håller på att förstöras av oss människor.

Jag roade mig, herr talman, tidigare i dag med att titta på NOOA:s sajt. Det är alltså den amerikanska myndighet som har hand om de här sakerna. Deras klimatsida var fruktansvärd att se. Den visade olika fenomen som har skett detta år världen över som man kan relatera till klimatförändringarna och påverkan av oss människor. Bara de senaste månaderna har det varit sex olika orkaner och tyfoner i Filippinerna som beror på mänsklig påverkan. Inte heller här i Europa har vi undgått detta. I Tyskland i slutet av oktober fick över 220 personer sätta livet till, och forskarna har visat att det var mänsklig aktivitet som drev på det som hände. Det vi gör när vi släpper ut växthusgaser påverkar allting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Man säger ofta att det här sättet att prata om klimatförändringarna spär på en rädsla och att vi ropar att vargen kommer. Man säger att vi har tid på oss. Men, herr talman, vargen är redan här på många ställen. Vi märker det även här i Sverige.

Säg att vargen inte har kommit än till de samer som måste stödutfodra sina renar! Säg att vargen inte har kommit till dem som har förlorat sina nära och kära i Spanien! Säg till dem i Filippinerna som har skadade och förstörda hus att vargen inte har kommit! Säg det till de människor i Namibia som har den värsta torkan någonsin, som har hållit i sig i flera år! 48 procent av Namibias befolkning är beroende av livsmedel från FAO på grund av torkan. Så vargen är här, men vi har alla möjligheter att få den att minska och se till att dess påverkan sker så långsamt som möjligt.

Enligt vårt eget NOOA, SMHI, var medeltemperaturen på jorden förra året 1,48 grader över den normala. Det är väldigt nära 1,5 grad. Världshaven är 0,4 grader varmare än de ska vara. Vi har skrivit på en massa internationella avtal om att vi ska göra allt vi kan för att hejda temperaturökningarna, minska utsläppen och hålla temperaturökningen så långt under 1,5 grad som möjligt. Vi pratar ofta om att vi ska nå 1,5-gradersmålet, men det är snarare så att vi ska vara under det. Det verkar dock, herr talman, som att vi når det redan i år när vi summerar om ett par veckor.

Det här vet vi. Det är fakta. Vi vet vad vi ska göra. Vi ska minska utsläppen, och vi måste göra det snabbt. Varje ton koldioxid som inte har kommit ut ser till att hjälpa till. Det här är en global sak; det vi gör i Sverige påverkar algodlingarna på Zanzibar.

Ändå har vi en regering som gör precis tvärtom. Den gasar på. Med berått mod, som det har pratats om i andra frågor, ökar regeringen utsläppen när vi borde minska dem.

Om man summerar regeringens budget, herr talman, och räknar ihop det som kallas för klimatsatsningar ser man att det blir ungefär 0,78 miljarder. Det är gott så, och det är bra. Men regeringen har också 4,78 miljarder som går till direkt dåliga satsningar för klimatet, till exempel sänkt skatt på bensin och diesel, borttagen malus för husbilar, avskaffad flygskatt med mera. Regeringen gör helt enkelt tvärtom och sätter foten på gasen när man borde sätta den på bromsen.

Vi ser samma sak, herr talman, i andra delar som detta innefattar. Det gäller biologisk mångfald, havspolitiken och naturpolitiken. När det gäller åtgärder för skyddad natur har Riksrevisionen kommit med en skrivelse där man egentligen för första gången, vad jag vet, påpekar att budgetmedlen inte räcker till. Riksrevisionen ska inte hålla på med pengar, men här kunde de inte undgå att påpeka att vi inte kommer att klara de uppsatta målen om det inte finns mer pengar.

När det gäller miljöövervakningen har det varit så varje gång under den här mandatperioden, och vi ser fortfarande att det är för lite pengar. Det är helt enkelt den temperaturmätare vi har för att se vilka åtgärder som fungerar, var det behövs insatser och hur det står till i vår natur. Det vi behöver för att kunna göra politik, ryggraden, som man ofta säger, har regeringen slagit sönder. Vi vet att flera av de forskningsserier som har kommit månatligen har fått glesas ut, vilket gör att vi inte har ett lika stabilt underlag.

I dagarna kommer skogsutredningen. De förslag som har läckt antyder att man vill minska tiden efter det att en avverkningsanmälan är gjord till dess att en skogsägare får avverka utan att någon har varit och gjort tillsyn från sex veckor till tio dagar. Nu får vi se om detta förslag finns med. Det sägs att detta beror på att man vill förhindra att folk går ut och hittar arter. När det gäller de här hittade arterna, herr talman, är det så att om vi inte vet vad som finns vet vi inte heller om det är värt att bevara det eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Vi vet att vi är på väg mot ett sjätte massutdöende. Den biologiska mångfalden går utför. Vi behöver skydda natur, och vi behöver göra det snart. Vi borde ha en bättre politik för det.

Det finns en satsning som regeringen ofta slår sig för bröstet för. Förutom om berått mod har det varit mycket tal om ägg i korgar. Det finns i alla fall en korg hos den här regeringen, och det har varit Klimatklivet. Det är en miljöpartistisk uppfinning som vi drev igenom tillsammans med Socialdemokraterna när vi satt i regeringen.

Nu visar det sig att trots att den här regeringen har lagt till medel för Klimatklivet har den minskat bemyndiganderamen. Det gör att Naturvårdsverket har stoppat de utlysningar som fanns och nu bara har kortsiktiga utlysningar eftersom man ser att man inte har råd eller möjlighet att genomföra fleråriga projekt.

Herr talman! Om Miljöpartiets budget hade gått igenom skulle vi ha satsat på det här, vänt trenden och sett till att det fanns en politik som gav både hopp för framtiden, inspiration för andra, hopp för de miljökämpar och klimatkämpar som finns där ute och inte minst hopp för framtida generationer.

Tyvärr ser det inte ut så, och Miljöpartiet har som herr talmannen förstår en budgetram som överstiger den som är framlagd av regeringen. Det gör att vi har ett särskilt yttrande, och den som är närmare intresserad av vilka satsningar vi har där kan läsa det.

Med det tänkte jag passa på att önska god jul till talmanspresidiet och till mina kollegor. Tack för gott samarbete!

Fru talman! Jag får inte riktigt ihop resonemanget. För mig är det först och främst fel att korna ska gå inne, och därför vill jag ha reda på om ledamoten tycker att det är rätt att korna ska vara inne.

Jag tycker att betande djur ska ha rätt att beta ute, och jag skulle vilja se att fler djur gjorde det. Jag skulle vilja att vi hade ett stutbidrag så att även tjurarna - som stutar förstås, annars blir det kanske lite för farligt - skulle kunna vara ute.

Skillnaden i politikens riktning handlar alltså om ifall man tycker att djurvälfärden och kornas rätt att beta ska väga över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Bakom det här finns ett stort marknadsmisslyckande. Jag tror att många gårdar i Norrland har fått lägga ned även av den anledningen att det inte finns något mejeri eller för att det är för långt att åka. Tror ledamoten att ett sådant här förslag, om det nu skulle fungera som ledamoten och utredaren säger, skulle ge fler gårdar i Norrland? Som jag ser det är det enda som händer att vi får en stordriftsrationalisering. Vi får större gårdar i södra Sverige, och de mindre gårdarna i resten av landet kommer att slås ut. Då blir det ju helt fel.

Jag kan inte få ihop kalkylerna på något annat sätt, så ledamoten får gärna berätta hur det här skulle kunna hjälpa de mindre bönderna att överleva. Det kommer ju att vara högre kostnader för de mindre när villkoren inte är lika.

Jag vill också upprepa min fråga: Tycker inte ledamoten att kor ska ha rätt att beta?

Fru talman! Ledamotens vurm för jordbruket och framför allt mjölken är omvittnad. Vi kom in samtidigt i riksdagen, och jag var med på Mjölkens dag som ledamoten anordnade ute på Mynttorget. Därför blir jag väldigt förvånad över att Kristdemokraterna och Magnus Oscarsson tycker att det är ett bra förslag att ta bort beteskravet. Förut slog vi ju på stora trumman när det gällde den svenska djurvälfärden och att man ska dricka svensk mjölk eftersom vi har glada kor som går ute och betar. Det finns ingen anledning att importera och att priserna ska gå ned på grund av det, utan de svenska mervärdena är en stor anledning att köpa svensk mjölk. Priset på mjölk har gått ned väldigt mycket under många år. Nu är det tillbaka på en hyfsad nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Förslaget som utredningen tagit fram - som inte skickats på remiss än - handlar om att ta bort beteskravet. Då skulle man kunna ha kor inomhus. Enligt utredaren skulle det bli lättare att ha kor i moderna stallar på mindre gårdar om man inte behöver ha mark utanför där de kan gå ut. Samtidigt är det ju en klassisk sak att gårdar som redan är stora och kan effektivisera får mindre marginalkostnader. Förslaget skulle alltså kunna innebära att man totalt slår ut de mindre gårdarna eftersom de aldrig kommer att kunna konkurrera med de stora som kan ha flera hundra djur i besättningen. Med nuvarande lagstiftning har man sällan möjlighet till det eftersom betet måste ligga nära ladugården, men med det här förslaget skulle man kunna ha stora hallar med många djur. Hur går det ihop?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Staffan Eklöf för hans inspel till Miljöpartiets miljöpolitik, men den tror jag att vi utvecklar själva.

Vi har aldrig varit emot nya tekniker, men vi vill att de ska vara säkra innan de kommer ut. Vi gör helt enkelt en annan riskbedömning när det gäller mycket av de genomiska teknikerna. Men inom läkemedelsindustrin och inom slutna system har det aldrig varit något problem för Miljöpartiet.

Sedan måste jag säga att jag uppskattar ledamotens engagemang i biologisk mångfald. Det har inte alltid skinit igenom på andra områden, så jag hoppas att vi kan ta med oss detta även in i andra betänkanden och när vi diskuterar varg och andra delar.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag ska säga att vi i Miljöpartiet på alla sätt som går, och som också är kompatibla med ekologin, vill se till att bevara de här arterna. Det har hänt mycket inom dessa tekniker, men jag vet inte hur säkra metoderna är. Där räcker inte mitt förstånd till, höll jag på att säga, men självklart vill vi göra vad vi kan för att rädda dessa arter.

Genteknik kanske kan vara en del - eller nya genomiska tekniker, men jag vet inte om det har prövats. Jag tror inte att vi är beredda att ta ut det i naturen, men däremot kan jag inte se att vi har några problem med att fortsätta forska på detta och se till att man hittar ett säkert sätt.

Fru talman! Vi är återigen här för att debattera utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det handlar framför allt om jordbruk, skogsbruk och vattenbruk och om hur vi helt enkelt producerar livsmedel och nyttjar våra naturresurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Detta är otroligt viktiga näringar för att vi ska kunna ställa om till en fossilfri ekonomi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin, och de är en avgörande del för en levande landsbygd.

Omställningen brådskar otroligt mycket. När vi gör den måste vi se till att vi når ekologisk och långsiktig hållbarhet och att samhällsekonomin ryms inom samma sfär. Men det är faktiskt de planetära gränserna som sätter ramarna. Ekosystemens livskraft måste sätta ramarna.

Fru talman! Just nu är det många debatter som pågår, men en av de största och återkommande för vårt utskott handlar om skogen. Mycket av skogspolitiken ligger i detta område. Till veckan kommer skogsutredningen att komma med sina förslag. Vi har också Miljömålsberedningen, som kommer att gå i mål framöver. Utifrån de läckta delar som kommer därifrån ser det ganska mörkt ut när det gäller att hålla sig inom gränserna för ekosystemens livskraft och bärkraft.

Det känns som att regeringspartiernas och deras stödparti Sverigedemokraternas största drivkraft är: hugg, hugg, hugg.

Detta står inte vi från Miljöpartiet bakom. Vi ser att vi behöver bruka skogen, men vi måste göra det just inom gränserna för ekosystemens bärkraft. Vi har därför i vår budgetmotion flera olika förslag för att vi ska få ett hållbart skogsbruk, där man tar ut biomassa ur skogen, där man ser till att ekosystemen bibehålls, där markägaren får pengar och där de som vill skydda skog får skydda skog.

I vårt paket för skogen ingår ett omställningsstöd för dem som vill gå över till naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder. Det kan vara lite krångligt i början. Man har kanske en skog som är märkt av trakthyggesbruk. Det måste då förstås lösas. Därför ser vi på ett omställningsstöd i början. Det är också vad statliga utredningar tidigare har visat på.

Vi ser också att det finns utrymme för ett skogslån. För många är det inte annat än en slutavverkning som behöver göras för att till exempel kunna göra ett ägarskifte eller skifta mellan syskon. Egentligen hade man kanske velat att skogen skulle stå, men det är för stora värden; man har inte råd. Tänk om man skulle ha möjlighet att ta ett skogslån för att kunna bruka denna skog på ett hållbart sätt framöver! Vi tycker att det borde finnas utrymme för detta. Vi har med det som ett förslag, som har mottagits mycket väl.

Vi ser att det är brist på skogsentreprenörer som kan de nygamla skonsamma metoderna. Vi föreslår därför en kompetensutvecklingscheck för skogsentreprenörer. Då har de som jag, som skogsägare, anlitar för att göra insatser i min skog möjlighet att få de kunskaper som behövs för att de ska kunna göra dessa delar. I dag är det kunskapsbrist och väldigt låg tillgång på utförare av alternativa metoder.

Vi behöver också ha rådgivning för skogsägare. Här har vi en stor satsning på oberoende rådgivning. Det gäller klimatanpassning, vilket också rör skogen, och naturnära och hyggesfria delar.

När det gäller skogen har vi ett stort paket som handlar om att bruka, att hålla sig inom ekosystemet och att se till att det också blir bra för skogsägarna.

Det finns en del här som jag vill lyfta. Det är att vi måste se till att det finns ersättningar för dem som vill avsätta eller skydda sin skog. Det kan inte vara så att man har kommit igenom processen och inte får ut pengar för att pengarna är slut. Där har regeringen en hemläxa att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag var inne på klimatanpassning i replikskiftet tidigare. Jag skulle vilja ta upp ett anslag, som kanske är lite mindre, som vi har med. Det handlar om klimatanpassning inom rennäringen. Det är Sametinget som har begärt dessa pengar. Rennäringen har stora problem i ett förändrat klimat. Det blir andra typer av snö och is, som gör att renen inte kommer åt lav. Man får stödfodra och sådant. Vi behöver klimatanpassa rennäringen. Sametinget har äskat dessa pengar men får dem inte av regeringen. Hade vår budget gått igenom hade de fått dem.

Fru talman! Jag skulle vilja prata lite grann om jordbruket. Det är också en näring som vi alla värnar om. Vi är beroende av den. Vi äter mat varje dag - förhoppningsvis. Men det är inte rakt igenom hållbart hur vi brukar jorden.

Vi måste få en ökad satsning på ekologiska jordbruksmetoder. Vi måste även inom jordbruket öka klimatanpassningarna. Och vi måste se till att unga känner framtidstro, så att de vill ta över och bli lantbrukare och jordbrukare.

Vi har en stor satsning på att få med unga. Det gäller rådgivning. Det gäller kunskapscheckar. Det gäller hur man ska kunna ta över vid ägarskiften och så vidare. Vi har specificerat flera av dessa förslag i en bondemotion som vi kommer att ta upp senare, under den allmänna motionstiden.

Men vi vet att just dessa delar behövs. Det handlar om hur man ska få tag på mark, var man kan bo och att man får tillgång till de fakta man behöver för att ställa om sitt jordbruk eller ta över jordbruk.

Även här ser vi att det finns ett behov av en rådgivningscheck, lite grann som den konsultcheck som fanns inom skogsbruket. Det är ett system som finns i andra europeiska länder. Där har man som lantbrukare och jordbrukare tillgång till en pengasumma som man kan använda för att ta in en rådgivare inom det man själv är intresserad av. Det kan vara att man skulle vilja ställa om till ett ekologiskt lantbruk. Man kanske vill köpa in en ny maskin eller gå över till ett annat system eller nya grödor. Det kan vara dyrt och svårt att göra, men andra europeiska länder har sett stora vinster med att ge möjlighet att få tillgång till kunskap inom den här ramen och att testa och få kunskap.

Vi vet också att en lantbrukare i sitt arbete ofta har koppling till upp till 15 olika myndigheter. Man ska kunna det ena med det tredje, samtidigt som man också ska göra sitt jobb. Vi i Miljöpartiet vill att bonden ska kunna ägna sig åt att vara bonde och inte administratör.

Vi har därför ett förslag om att införa en one-stop shop, som det ofta kallas. Det ska alltså vara en väg in där allt samlas så att man oavsett vad problemet är kommer till en person som faktiskt kan hjälpa en vidare och vet vad man ska göra. Vi tror att det skulle underlätta och göra att fler kan komma åt andra bidrag och få det lättare i sin vardag.

Fru talman! Vår budget har en större ram än regeringens budget. Vi satsar över 3,7 miljarder mer i betänkandet. Jag har därför ingen reservation utan i stället ett särskilt yttrande. Jag vill också säga att vi förutom den större ramen också har förslag på tre nya anslag. Ett är just kompensationsutvecklingschecken för hyggesfritt. Vi ser också stora behov av vattenåtgärder och att kommunsektorn i offentliga kök behöver hjälp för att kunna upprätthålla sina ekologiska mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

(Applåder)

Fru talman! Jag vet inte riktigt vilken lång föredragning av miljöministern som ledamoten syftar på. Jag kan ana att det handlar om den informationspunkt vi hade i utskottet i morse inför att man i miljörådet ska diskutera klimatmålen för EU.

Det var en lång ståndpunkt, och klimat- och miljöministern sa en rad saker. Framför allt var det sex punkter med förbehåll, hängslen och livrem. Man ville inte gå med på dessa saker så länge inte de egna svenska intressena var tillgodosedda. Jag tycker inte riktigt att vi kan göra så med klimatpolitiken och delar inte den bilden.

Vi måste göra allt vi kan. Vi i Sverige handlar med Kina. Det har varit en utomordentlig artikelserie i DN om hur allt vi köper påverkar i utsläppslandet. Vi släpper ut en hel del på hemmaplan också, men en stor anledning till att vi har minskat våra utsläpp är att vi köper från och handlar med andra länder där det vi handlar tillverkas.

Följdfrågan här blir: Är det Sverigedemokraternas enda klimatpolitik att hoppas att någon annan ska göra någonting? Eller vill ni sätta in handelstullar eller något sådant när det gäller koldioxid? Jag har inte uppfattat att ni har varit så positiva till det tidigare.

Fru talman! Tack, Staffan Eklöf, för ditt anförande! Vi tycker ju väldigt olika i många frågor. Det ledamoten sa var därför inte förvånande. Jag kommer själv att berätta vad jag tycker.

Men det var en sak i ledamotens anförande som jag inte fick att gå ihop, och det var därför jag begärde replik. Ledamoten uppehöll sig ganska länge vid insatser för olika trädslag och annat. Det handlade om skadegörare, invasiva arter, svampangrepp och annat. Det är ju bra att ledamoten tar upp dessa trädslag, alm och ask, som han ofta återkommer till, men det finns många fler. De är ju också nyckelarter för andra.

Problemet är dock att många typer av skador ökar på grund av den klimatkris vi har. I ett nytt klimat, vilket vi är på väg till - vi har precis haft en rekordvarm november - frodas dessa skadegörare. De kommer högre upp i landet. De överlever längre. De överlever i vårt klimat.

Nästa del av ledamotens anförande handlade om att han var stolt över att man hade sänkt reduktionsplikten och dieselskatten, vilket ju driver på utvecklingen med ökade klimatgaser. SD stöder en regering som ökar utsläppen av klimatgaser. För första gången på många år ökar de svenska utsläppen i stället för att minska. Det är lite som att sätta plåster på ett av hålen i ett stort såll samtidigt som man häller i bensin och andra klimatgaser ovanifrån. Det rinner bara igenom.

Min fråga är. Hur får Sverigedemokraterna ihop politiken? Kommer den lilla satsningen gällande skadegörare, svampangrepp och annat att spela någon roll när ni fortsätter att förstöra klimatet?

Herr talman! Jag ber om att få påminna ministern om att situationen inte såg ut så i Östersjön under den tiden. Det fanns också ett rapporteringsfel, vilket gjorde att sillbeståndet såg ut att vara mycket bättre under den tid då vi satt i regering.

Faktum kvarstår - vi har det här beslutet, oavsett vad regeringen har röstat för. Det blev 108 procent mer i centrala Östersjön när det gällde sill och strömming. Ni i regeringen har sagt att ni ska återkomma med hur man ska lena det här beslutet. Det var också vad energi- och näringsminister Ebba Busch sa att ni skulle göra. Nu är det december, och kvoterna ska fördelas. Hur kommer regeringen att göra detta?

Herr talman! Min fråga går också till landsbygdsminister Peter Kullgren. Jag ska som vanligt prata om fiske. Vi har ju redan diskuterat fiske i dag i utskottet. Då gällde det Västerhavet. Men för snart tre månader sedan togs beslutet om Östersjön.

Jag ställde en fråga på frågestunden för en och en halv månad sedan om hur regeringen tänker lena det beslut som faktiskt togs. Då var det ministerns partikollega, energi- och näringsminister Ebba Busch, som valde att svara på frågan, trots att hon den gången inte hade att besvara allmänpolitiska frågor. Hon kallade det för "katastrofbeslut". Regeringen var inte nöjd, men det var för tidigt att säga hur man skulle gå vidare för att dämpa resultatet av förhandlingarna.

Det har alltså gått en och en halv månad, och nu i december fördelas kvoterna. Min fråga till landsbygdsministern är: Hur avser regeringen att använda sig av de nationella möjligheter man har för att dämpa effekterna av det som Ebba Busch kallade för ett katastrofbeslut?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Herr talman! Betyder det här att regeringen har fått löften om att det här går att göra? Jag har läst miljöjuristen och professorn David Langlets senaste arbete. Han har utrett frågan och var också med som expert i utredningen. Han säger att man inte behöver göra det här. Regeringen kan redan göra mycket på egen hand utan att gå till EU.

Jag har inte sett att något sådant arbete har påbörjats. Det är fortfarande ett forskningsprojekt hos HaV, där man tittar på detta. När sätter regeringen spaden i marken? Så som ni uttalade er under pressträffen låter det som om det hände i går. Men tittar man på vad papperen och underlagen anger ser det ut att ligga långt borta i horisonten. När kan vi förvänta oss en utflyttad trålgräns?

Herr talman! Tack, Elin Nilsson, för anförandet!

Jag vill ställa en fråga om trålgränsen, som har nämnts av flera företrädare för regeringspartierna. Det var en av de stora rubrikerna på presskonferensen. Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari, som tillhör Elin Nilssons parti, sa: Därutöver har regeringen bestämt att trålgränsen ska flyttas ut 12 nautiska mil från Skanör till Haparanda inklusive Öland och Gotland, det vill säga ett trålförbud i hela det svenska sjöterritoriet i Östersjön, på permanent basis. Det fanns med på flera bilder. Det upprepades också av statsministern.

Nästan det sista man sa på hela presskonferensen var att regeringen hade bestämt att flytta ut trålgränsen 12 nautiska mil. Det är jättebra. Problemet är att det inte finns med i propositionen. Vi har flera gånger redan varit inne på att det är en inriktningsproposition och att det inte finns några skarpa förslag, men det finns bedömningar.

I bedömningen står det: "Det bör tas fram permanenta regleringar avseende pelagiskt trålfiske inom hela området upp till 12 nautiska mil . Det finns ett behov av att ta bort eller drastiskt minska de s.k. inflyttningsområdena innanför trålgränsen och ett behov av att inrätta områden."

Det finns inget skarpt förslag, herr talman. Det är en bedömning. Man säger att det "bör" tas fram, att man ska kolla på inskränkningar och så vidare.

Ni går nu ut hårt i frågan, och alla hejar på detta. Men när man börjar syna papperen ser det ut som att det kanske bara blir en tummetott. Kommer detta att bli av och på vilket sätt i så fall?

Herr talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för ett bra och uppriktigt svar! Jag har heller inte läst vad alla remissinstanser skrivit. Det som var glädjande var att många som var tillfrågade och många som inte var tillfrågade ändå svarade. De såg att det var viktigt. I de svar från stora remissinstanser som jag har läst har jag inte sett någon motsättning mot detta, utan man såg snarare att det skulle vara en bra brygga.

Det fanns ett särskilt yttrande - jag tror att det var från Sverigedemokraterna - där man sa att man inte såg någon mening med detta. Men det fanns ingen reservation mot förslaget. I övrigt var partierna med.

Herr talman! Förra mandatperioden satt jag inte i regeringen, men jag ledde Miljömålsberedningen. Jag satt också i regionkommittén, som är en EU-body av något slag. Där hade jag möjlighet att ta vidare förslagen på en europeisk nivå och lägga fram ett betänkande där bland annat havsmiljölagen var med och som fick enighet bland alla, från Irland till öststaterna.

Jag var också inbjuden till kommissionen ett flertal gånger för att diskutera just en havsmiljölag. Jag ser att det finns ett stort intresse därifrån. Det diskuteras även nu. Det vore tråkigt om den svenska idén med havsmiljölag inte blir verklighet i Sverige först utan hamnar på EU-nivå först. Jag tror att det är där vi kommer att hamna. Man ser att det kommer att vara där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Jag hade hoppats att man hade gått vidare med förslaget. Jag tycker att det är tråkigt att man inte gör det. Nu när ni har inriktningspropositionen, hur ska ni se till att det kommer att bli en uppföljning så att det inte bara blir en produkt? Hur kommer arbetet att följas upp när ni inte får med det i propositionen?

Herr talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för anförandet. Vi satt båda i Miljömålsberedningen och är gravt insyltade i detta. Det var roligt att han beskrev omslaget. Vi behöver visa hur det ser ut under havet. Ofta pratar vi om Östersjön, men vi har ju faktiskt väldigt mycket mer hav än så i svenska vatten. Västkusten försvinner ofta bort i debatten.

Jag vill fråga Kjell-Arne Ottosson, som var ledamot i utredningen och vars parti nu sitter i regeringsställning, varför man valde att inte gå fram med det förslag till havsmiljölag som fanns för att få det systematiska arbetet på plats. Vi hade många och långa diskussioner om det här, och vi var från alla sidor många som var skeptiska till om det skulle fungera. Vi såg dock havets och havsfrågornas vikt.

Hav och klimat är två sidor av samma mynt. Det tror jag till och med att vi skriver i vår utredning. Ekosystemansatsen och klimatet var de två bärande delarna som allting vilade på. För att få ihop det här och få en politik som håller för framtiden behövde vi ha den här bryggan med uppföljningar i havsmiljölagen. Det skulle framgå att man skulle lämna en havsmiljöpolitisk proposition vart fjärde år. Man skulle ha ett slags rådgivande funktion och utvärderingar för att få det här på rull.

Jag tror att det nästan blev rekord i antal remissinstanser. På sidorna 78 och 79 i propositionen är det två tätskrivna sidor, och nästan ingen är emot. Alla är för. När det är så utrett och när vi har så otroligt många remissinstanser, varför valde regeringen ändå att inte gå vidare med detta?

Herr talman! I dag är vi här för att diskutera den nya havsmiljöpropositionen.

Jag måste säga att jag är tvehågsen, eller vad man nu ska kalla det - talmannen har säkert ett bättre ord. Jag är väldigt glad över att propositionen äntligen är på plats, men samtidigt är jag lite ledsen över att man inte tog chansen att gå vidare med fler förslag trots att man hade ett gediget underlag för att med enighet i Sveriges riksdag göra det. Dessutom är det en inriktningsproposition, vilket innebär att man inte kommer med skarpa mål och förslag.

Som jag sa i replikskiftet tidigare är det här lite personligt för mig. Hela propositionen bygger på Miljömålsberedningens betänkande Havet och människan och på Övergödningsutredningens resultat, och jag var själv ordförande i Miljömålsberedningen när det här togs fram.

Vad vi konstaterade då var att havet minst sagt har problem. Vi har överfiske och fiskemetoder som är destruktiva. Det finns miljögifter och plastföroreningar. Klimatförändringarna påverkar havet mycket mer än vi tror. Vi får varmare vatten uppe hos oss, och vi får ändrade strömmar och ändrad nederbörd. Vi får också havsförsurning, vilket påverkar pH-värdet i havet.

Övergödningen ökar. Jag tror att de döda bottnarna i Östersjön nu motsvarar Island i storlek. När jag började plugga marinbiologi för över 25 år sedan var de ungefär i samma storlek som Danmark. Trots att vi har kunskapen och har vidtagit åtgärder fortsätter det alltså att öka.

Vi vet att sjöfarten ökar. Den har ofta gått vid sidan av; man har liksom tänkt sig att det är infrastruktur och inte tagit hänsyn till hur den påverkar havsmiljön. Men sjöfarten står för utsläpp från flera olika källor - det gäller inte bara utsläppen från bränsle utan även andra delar, som gråvatten och svartvatten. Sjöfarten bullrar, tar plats och kräver infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Vi har även en ny fysisk planering av vindkraftverk och annat, och framför allt vill vi människor gärna vara vid havet, såväl för turism och rekreation som för att ha den där havsutsikten där vi bor. Då mår vi bra. Tyvärr är det också de miljöerna som är viktiga för havsmiljön, och här uppstår konflikter, herr talman.

I Miljömålsberedningens arbete väjde vi inte för någonting, utan vi tänkte: Hur skulle vi få till det här om vi hade börjat från början? Från att man började prata om havspolitik och sådant har det nämligen hänt väldigt mycket: Vi har haft ett EU-inträde och flera olika lagstiftningar som det har lappats och lagats i, och vi har både ett svenskt system och andra delar.

Vi sa därför: Vi häller ut alla kulorna på bordet och plockar in dem i nya fack så som vi skulle vilja göra utifrån hur det ser ut i dag. Det var det som låg till grund för de över hundra förslag som beredningen överlämnade till regeringen den 15 januari 2021.

Klart är nämligen att vi inte uppnår våra miljömål. Vi når dem inte med de åtgärder vi har vidtagit. Därför fanns det väldigt stora delar att ta tag i för att få en moderniserad lagstiftning. Och när vi hade alla de här förslagen på bordet, herr talman, undrade vi hur det skulle kunna hållas ihop för att det inte skulle fortsätta att vara sektorsfrågor och popcorn - något som händer här och något som händer där - som inte hänger ihop.

Då var det faktiskt en medarbetare på kansliet, som inte hade varit med från början, som sa: Här borde vi ju ha en lagstiftning som är övergripande. Vi svarade: Nej, vi ska inte ha någon mer klimatlag; vi har ju en nu. Då blev frågan: Vad ska vi annars ha? Och ja, då fick vi ju ompröva - och såg att det borde finnas en havsmiljölag som faktiskt ser till att hela paketet hålls ihop.

Vi såg att det behövs ett uppföljande arbete i form av en proposition som varje regering oavsett färg ska lägga fram varje år, vilket uppdaterar och moderniserar arbetet. Vi såg också att det behövs en utvärderingsfunktion. Här kunde vi inte enas: Det står om en funktion i beredningens förslag medan jag nog skulle vilja kalla det ett råd. Där fanns det olika åsikter. Det handlar dock om att göra detta systematiskt så att det hela tiden finns en pågående rörelse i havsmiljöarbetet.

Som Joanna Lewerentz sa tidigare är det första gången sedan 2009 som propositionen läggs fram. Det var för mycket att göra, och därför lade föregående regeringar ut uppdraget om utvärdering. Det var för att alla skulle vara med och ha en likadan syn så att vi kunde komma vidare. Nu hade jag hoppats att vi skulle få det här regelverket på plats, så att alla förslagen blev verklighet och så att vi fick uppföljandefunktionen i lagen.

Herr talman! Så ser det dock inte ut. Trots en väldigt hoppingivande pressträff där det sades vara aktuellt med ett förbud mot bottentrålning i skyddade områden - att man skulle flytta trålgränsen 12 nautiska mil ut i Östersjön, från Skanör till Haparanda - står det inte så i propositionen. Det här är en inriktningsproposition där det skrivs mycket om att saker bör ses över och att man nog kanske ska göra vissa saker, men det finns inga skarpa mål och inga skarpa förslag. Det tycker jag är mycket olyckligt.

Detta gjorde att jag lämnade in en följdmotion med 69 yrkanden, vilket jag får säga är rekord. Men det byggde ju på det arbete som hade gjorts. Det fanns överenskommelser mellan partierna om vad vi ville gå fram med, och det var egentligen inga kontroversiella saker. Vi fick också lägga till en ännu mer omfattande partimotion, som vi kommer att diskutera i kammaren senare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Det finns som sagt inga skarpa förslag här. Intentionen är god, och det är ett steg framåt. Men som vi också hörde i ett replikskifte tidigare: Om man tittar på propositionslistan och det som komma skall ser det ut som att regeringen är lite schizofren. Visst, det kommer något om skyddade områden och trålgränser. Men vi ser också två propositioner som handlar om att man ska skära ned och, pratar i alla fall vissa om, ta bort strandskyddet.

Strandskyddslagen är, skulle jag vilja påstå, den lag som ger störst miljönytta. Områden där vatten möter land är de artrikaste i hela världen, var man än är. Det är områden som nyttjas av arter som bor i vatten och arter som bor på land. Det pratas ofta om fin utsikt, herr talman. Men vi måste också se till den ekologiska betydelsen av dessa strandområden.

Vi ser också att den här regeringen har skurit ned på miljöövervakningen, som är det som ska säkerställa att vi vidtar rätt åtgärder, att det följs upp och att vi vet att det funkar. Detta är kontraproduktivt. Om regeringen bryr sig om havet, som de säger, borde de kasta dessa förslag i papperskorgen och i stället fundera på hur man kan stärka den produkt som nu ligger på bordet och komma åt till exempel illegala bryggor och annat som ploppar upp längs våra kuster. I den takt vi just nu ger dispens från strandskyddet kommer vi om 80 år inte att ha någon obruten strandlinje - och då är inte det illegala med.

Så, herr talman, vi står bakom den här produkten, men vi hade gärna sett att förslagen varit skarpare. Jag vill därför yrka bifall till reservation nummer 2, som handlar om paketet med havsmiljölag.

Vi hade chansen att få en moderniserad havsmiljöpolitik, systematisera arbetet och ge havsmiljöpolitiken den plats den förtjänar och behöver för att vi ska klara våra klimat- och miljömål. Det blev ett litet steg på vägen, en inriktning för politiken - visserligen i rätt riktning. Men jag är ledsen över att vi inte tog den chans vi hade att ta ett jättesteg. Jag hoppas att det inte dröjer lika länge innan vi får nästa produkt på bordet och kan ta ett jätteskutt nästa gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Herr talman! Jag tackar för svaret. I propositionen, som både pressträffen och dagens debatt handlar om, kan man om man letar väl se att det står att man ska gå vidare med förslagen i betänkandet Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden, men den utredningen tar ju bara hänsyn till det som ligger innanför trålgränsen, 3-4 sjömil ut, alltså inte hela vägen, 12 nautiska mil ut. Detta betyder att många skyddade områden inte kommer med, om man ska bygga på den utredningen.

Kommer regeringen att leverera på förbudet mot trålning inom skyddade områden i alla svenska vatten, och när får vi i så fall det beskedet?

Herr talman! Tack, ledamoten Joanna Lewerentz, för anförandet!

Utifrån det jag hör muntligen från regeringen tror jag att vi är väldigt överens i hela utskottet och hela Sveriges riksdag. Jag ledde själv arbetet med Miljömålsberedningen, som i mångt och mycket ligger till grund för propositionen. Jag har alltså ett starkt personligt intresse i detta - så är det bara.

Jag har väntat länge på propositionen, och jag blev positivt överraskad under pressträffen, där statsministern, miljö- och klimatministern och landsbygdsministern sa att bottentrålning ska förbjudas i marina skyddade områden. De sa också att trålgränsen ska flyttas ut hela vägen längs ostkusten.

Det lät spännande, men sedan när man väl fick tag på propositionen någon dag senare insåg man just det som ledamoten sa, nämligen att det är en inriktningsproposition. Det finns inga skarpa saker, utan det är väldigt mycket ska, bör, eventuellt och kanske. Det enda beslut vi ska fatta här i kammaren, herr talman, gäller inriktningen på politiken.

På åtminstone två av de åtta slides som visades på presskonferensen stod det att bottentrålning i skyddade områden ska slopas. Detta borde ha gjorts för länge sedan, sa statsministern, men det finns inte med i propositionen över huvud taget. Min fråga till ledamoten är därför: Hur ska man tolka detta? Varifrån kom orden? De finns inte med, och detta blir till och med KU-anmält.

Herr talman! Jag har en fråga av allmänpolitisk karaktär, så den går till statsrådet Acko Ankarberg Johansson.

Just nu pågår FN:s partsmöte om biologisk mångfald i Cali i Colombia. Jag ska själv åka dit i morgon och ansluta till den svenska delegationen. Det handlar om att vi ska skydda 30 procent av vår natur och restaurera 30 procent av alla naturtyper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt har vi den här veckan fått besked om att vi får fiskekvoter långt över vad våra hav faktiskt klarar. Ministerns kollega åkte till fiskeförhandlingarna med förhoppningen att sänka kvoterna, men de höjdes tyvärr. I centrala Östersjön höjs kvoterna för strömming med 108 procent. Det här kommer att kunna leda till en kollaps. Det är vad forskningen säger.

Min fråga blir därför: Vad tänker regeringen göra för att vi ska kunna ändra det här - för att vi ska kunna göra beslutet så lindrigt som möjligt? Kommer man att förbjuda de stora pelagiska trålarna? Kommer man att dela ut kustkvoter? Vad är regeringens svar?